BUP-åtgärder och vårdgarantin
Skriftlig fråga 2017/18:122 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-18
- Överlämnad
- 2017-10-19
- Anmäld
- 2017-10-20
- Svarsdatum
- 2017-10-25
- Sista svarsdatum
- 2017-10-25
- Besvarad
- 2017-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Bara ett landsting klarar i dagsläget av den förstärkta vårdgarantin gällande en första bedömning hos BUP inom 30 dagar. Jag delar inställningen att detta är oacceptabelt.
Allt fler samtal kretsar numera kring psykisk ohälsa, och vi upplever nu hur problemen med just psykisk ohälsa kryper allt längre ned i åldrarna. Dock har tillgängligheten försämrats. Fram till 2014 utgick ett prestationsbaserat statsbidrag till dem som klarade av att leverera enligt den förstärkta vårdgarantin. Skälet till borttagandet var då att det var alltför hög prio på det första besöket och alltför låg på den uppföljande vården.
Dock är ett första samtal enligt mig en första utsträckt hand för barn och unga som dras med exempelvis psykisk ohälsa eller självmordstankar. Att kunna göra en första bedömning är här livsviktigt. Aktörer som Bris menar att ersättningen snarast bör återinföras, inte minst med tanke på att resultaten så snabbt har försämrats efter att ersättningen försvann.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att fler landsting ska klara av den förstärkta vårdgarantin avseende första bedömning hos BUP?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:122 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05744/FS Dnr S2017/05738/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:122 av Saila Quicklund (M) BUP-åtgärder och vårdgarantin och fråga 2017/18:130 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin
Saila Quicklund har mig vilka åtgärder jag avser vidta för att fler landsting ska klara av den förstärkta vårdgarantin avseende första bedömningen hos BUP och Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilken analys jag gör av att utvecklingen av väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin nu försämras snabbt, och vilka konkreta nya åtgärder avser jag att vidta för att vända denna utveckling.
Låt mig börja med ett något bredare perspektiv. Regeringen har höga ambitioner när det gäller hälsa. Regeringen har satt ett långsiktigt mål: att inom en generation sluta de påverkbara hälsoklyftorna. För även om hälsan i Sverige generellt sett är god, är den inte det för alla. Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Andelen personer som upplever och rapporterar besvär på grund av psykisk ohälsa har ökat sedan början av 1990-talet och vi har sett en ökad föreskrivning av läkemedel för att motverka depressioner, oro och ångest.
Det finns en tydlig koppling mellan livsvillkor och hälsa i allmänhet, mellan livsvillkor och psykisk hälsa i synnerhet. För att på kort och lång sikt minska den psykiska ohälsan är det avgörande att ha ett fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. Andelen som upplever psykiska besvär har ökat under senare år. Det finns t.ex. en tydlig tendens att ungdomar och unga vuxna är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga konsumerar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård.
Regeringen avsätter redan i år över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Medlen ska bl.a. användas till att möta den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga och stärka ungdomsmottagningarnas arbete. Regeringen gör bedömningen att det finns ett stort behov av att ytterligare utöka satsningen inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av arbetet med psykisk hälsa med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020. Utvidgningen att satsningen görs bl.a. för att stärka första linjen vård och specialiserad psykiatri för barn och unga. I vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) tillfördes 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2018 att fortsätta denna satsning under 2018–2020. Genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting avsätter regeringen 885 miljoner kronor av satsningen under 2017 för att stimulera och stödja huvudmännens arbete med psykisk hälsa. Regeringen strategi ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt, men också tidiga insatser till de som inte mår bra eller är i risk. Regeringen avser att teckna en överenskommelse med liknande inriktning 2018.
Enligt den nationella vårdgarantin ska man få ett första besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar. Efter beslut om behandling ska man få denna inom ytterligare 90 dagar.
Följer man tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utifrån dessa tidsgränser är den relativt god. 95,1 procent av patienterna i kön hade väntat kortare än 90 dagar på första besök i planerad specialiserad vård i maj 2017. I ett pilotprojekt har en nationell modell för uppföljning av första linjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa arbetats fram. Första linjen är den funktion eller verksamhet i kommuner och landsting som först möter ett barn eller en ungdom med ett indikerat problem. Alla första linjeverksamheter erbjuds att delta och i dagläget följer omkring 35 verksamheter upp sin tillgänglighet till första linjen. Mätningen av tillgänglighet riktar sig till alla första linjeverksamheter som arbetar med barn och unga, 0-17 år.
Om vi får ett effektivt omhändertagande, både i första linjens verksamheter och i den mer specialiserade psykiatrin, säkerställer vi att personer med psykisk ohälsa får de insatser och den vård de har behov av. Barn och unga är i detta sammanhang en särskilt viktig grupp, varför delar av regeringens satsningar är öronmärkta för att förbättra den psykiska hälsan särskilt hos barn och unga.
Stockholm den 25 oktober 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.