Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

BRIS

Skriftlig fråga 2001/02:1417 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-07-11
Besvarad
2002-07-24
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 juli

Fråga 2001/02:1417

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till statsrådet Ingela Thalén om BRIS

BRIS @ Barnens rätt i samhället @ är en viktig och nödvändig kanal för barn som behöver råd, stöd och vägledning. Att barn mår sämre i dag än för bara några år sedan framgår av den ena rapporten efter den andra och på BRIS ser man detta tydligt genom att antalet samtal och e-mail till BRIS har ökat lavinartat.

Samtidigt som man hos BRIS och andra barnrättsorganisationer ser behovet av uppbyggnad och personalförstärkning för att möta barns behov, ser man även hur de ekonomiska förutsättningarna för detta hindrar och försvårar. Olika typer av sponsorsavtal finns liksom donationer @ men det räcker inte. En möjlig väg är naturligtvis att regeringen omprövar sin tidigare negativa inställning vad gäller skattebefrielse av den summa som går till en godkänd hjälpinsats. Då dessa organisationers arbete med stor sannolikhet förebygger mycket av psykisk ohälsa i vårt land borde staten i en situation då dessa organisationer drabbas av ekonomisk kris känna ett visst ansvar för att verksamheterna kan fortgå.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Ingela Thalén:

Vilka åtgärder ämnar ministern vidtaga för att säkerställa att barn som söker hjälp genom en barnrättsorganisation, t.ex. BRIS, inte ska motas bort på grund av en ekonomiskt svår situation?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1417 besvarad av

den 24 juli

Svar på fråga 2001/02:1417 om BRIS

Statsrådet Ingela Thalén

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta för att säkerställa att barn som söker hjälp genom en barnrättsorganisation, t.ex. BRIS, inte ska motas bort på grund av en ekonomiskt svår situation.

Inledningsvis vill jag framhålla att barn i Sverige i dag internationellt sett har det mycket bra. De åtnjuter generellt sett en god hälsa och lever i trygga miljöer. Detta kan vi dock inte slå oss till ro med, eftersom det också finns barn som på olika sätt far illa. Här är det centralt att erbjuda barnen akut hjälp men även att arbeta långsiktigt förebyggande för att undvika att barn och unga hamnar i en situation där de far illa. Detta är ett högt prioriterat arbete för regeringen.

Regeringen har genomfört förändringar på en lång rad områden för att öka barns välmående. Det handlar både om arbete riktat direkt till barnen själva men i stor utsträckning också om sådant som berör förbättringar för barnens familjer.

Regeringen lämnade i mars 2002 en omfattande skrivelse till riksdagen @ Barnpolitiken @ arbetet med strategin att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter (2001/02:166). I skrivelsen redogörs för regeringens arbete med att förbättra barnens situation på områden så som hälsa och välmående, socialtjänst, skola och familjesituation.

Det är emellertid viktigt att framhålla det ansvar som ligger på kommuner och landsting i fråga om barnens situation. Det är inom de verksamheter som finns i kommuner och landsting som det avgörande arbetet i detta avseende kan ske. För att stödja kommunernas arbete har regeringen t.ex. infört ett särskilt statsbidrag för att öka antalet vuxna i skola och fritidshem.

BRIS och andra barnrätts- och frivilligorganisationer är ett värdefullt komplement till det arbete som sker i kommuner, landsting och stat. Det statliga stödet till BRIS i form av statsbidrag har också ökat under senare år. Frivilligorganisationer tilldelas även ekonomiskt stöd genom det generella statsbidraget till kommuner och landsting. Huvudansvaret i de aktuella frågorna ligger emellertid alltjämt på kommun, landsting och stat.

När det gäller avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer har den frågan vid ett flertal tillfällen behandlats av skatteutskottet. Utskottet har avstyrkt motionsyrkanden med den inriktningen och hänvisat till att det skulle utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990 års skattereform och skulle leda till ett kraftigt skattebortfall. Samma synsätt har också framförts av finansminister Bosse Ringholm i ett antal fråge- och interpellationssvar. I dessa svar har, som ytterligare skäl mot en avdragsrätt för gåvor, angetts att en sådan avdragsrätt skulle innebära att riksdagen i viss mån frånhänder sig beslutanderätten i fråga om vilka ändamål som ska stödjas med skattemedel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.