Bostadsupplåningen

Skriftlig fråga 2011/12:62
Persson, Peter (S)

Händelser

Inlämnad: 2011-10-21 Anmäld: 2011-10-25 Besvarad: 2011-10-26 Svar anmält: 2011-10-26

den 21 oktober

Fråga

2011/12:62 Bostadsupplåningen

av Peter Persson (S)

till statsrådet Peter Norman (M)

Hushållens lån hos banker, bostadsinstitut och andra finansbolag uppgick i augusti 2011 till 2 605 miljarder kronor. Bostadslån utgör cirka 80 procent, det vill säga 2 085 miljarder. Den årliga tillväxttakten för bostadslån var 6,1 procent i augusti, en minskning från 6,3 procent i juli. Av de utestående bostadslånen har 53 procent rörlig ränta. Sett över en flerårig tidsperiod har också allt fler lån på kortare bindningstid. En undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av SEB i september 2011 uppskattade att hushåll med bolån hade en genomsnittlig bolåneskuld i förhållande till bostadens värde på 45 procent. För ett år sedan låg andelen lån i förhållande till bostadsvärde på 43 procent. I gruppen 25–49 år svarar 25 procent att de har en belåningsgrad på 70 procent eller mer. I gruppen 50–65 år respektive gruppen 66+ svarar 7 respektive 6 procent att belåningsgraden är 70 procent eller mer.

Kreditinstituten har under en längre period valt att hellre låna ut till bostäder och privat konsumtion än till företagande och produktion. Allmänheten har givetvis varit glad över att det har varit så lätt att låna och expanderat sin privata konsumtion. Kreditinstituten kan också sägas ha tillhandahållit lån som möjliggjort en privat förmögenhetsuppbyggnad via hus och bostadsrätter.

Utvecklingen tycks närma sig vägs ände. Stora risker och potentiella obalanser har byggts in i såväl många människors privatekonomier som i samhällsekonomin. I en fördjupad ekonomisk kris med drastiskt höjd arbetslöshet kan detta få förödande effekter.

Genom vilka initiativ avser statsrådet att minska skuldsättningen samt stabilisera kreditsystemet och samhällsekonomin?

Svar på skriftlig fråga (Besvarad 2011-10-26)