Betalande utländska studenters möjlighet att studera i Sverige
Skriftlig fråga 2017/18:700 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-01
- Överlämnad
- 2018-02-01
- Anmäld
- 2018-02-02
- Svarsdatum
- 2018-02-14
- Sista svarsdatum
- 2018-02-14
- Besvarad
- 2018-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Bara fyra månader innan examen har fem masterstudenter vid Karolinska Institutet fått avslag på ansökan om förnyat uppehållstillstånd.
Det handlar om människor som har betalat sin utbildning samt uppvisat goda studieresultat. Regelverket säger att studenter från länder utanför EU måste betala en studieavgift (i det fallet uppemot en halv miljon kronor) samt redan vid prövotillfället kunna uppvisa medel för sitt uppehälle under hela studietiden (ca 80 000 per studieår). Dessutom får inte studenten ta hjälp av sina föräldrar eller andra anhöriga. Studenten riskerar avslag om han eller hon delar konto med en förälder eller om pengarna förts över till kontot för nära i tid före prövningen.
Migrationsverkets hantering av dessa ärenden kommer säkerligen att leda till att färre betalande studenter från länder utanför EU söker sig till Sverige. Internationella studenter bidrar med nya perspektiv till Sveriges utveckling som kunskapsnation. Har Sverige råd att stänga ute talanger, som dessutom betalar för sina studier?
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att Sverige inte ska halka efter när det gäller internationaliseringen vid våra universitet och avseende attraktivitet för studiemotiverade och högpresterande studenter från länder utanför EU?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:700 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
U2018/00421/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:700 av Boriana Åberg (M)
Betalande utländska studenters möjlighet att studera i Sverige
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att Sverige inte ska halka efter när det gäller internationaliseringen vid våra universitet och avseende attraktivitet för studiemotiverade och högpresterande studenter från länder utanför EU.
Ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning är nödvändig för att Sverige bättre ska kunna möta nationella och globala samhällsutmaningar, öka landets konkurrenskraft och stärka positionen som kunskapsnation. Universitet och högskolor behöver därför ges goda förutsättningar för att öka internationaliseringen. Där är inte minst välfungerande och tydliga regelverk en viktig fråga.
Regeringen har bl.a. mot denna bakgrund tillsatt en utredning i syfte att öka internationaliseringen av svenska universitet och högskolor, den s.k. Internationaliseringsutredningen. En viktig del i uppdraget till utredaren är att föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation bl.a. genom en helhetsöversyn av systemet med bl.a. anmälnings- och studieavgifter, rekrytering och prövning av uppehållstillstånd.
För två veckor sedan, den 31 januari, lämnade utredningen ett delbetänkande till regeringen där det bl.a. föreslås nya mål och en ny nationell strategi för internationaliseringen av verksamheten vid universitet och högskolor. Delbetänkandet bereds nu i Regeringskansliet. Utredningen berör i delbetänkandet även frågor om attraktionskraft, men i dessa delar kommer utredningen att återkomma med förslag i sitt slutbetänkande som ska lämnas senast den 31 oktober.
Boriana Åberg refererar i sin fråga till att ett antal internationella studenter har fått avslag på sina ansökningar om förlängt uppehållstillstånd för studier på grund av att försörjningskravet inte har varit uppfyllt.
Reglerna i utlänningslagstiftningen om uppehållstillstånd för högskolestudier och försörjningskrav bygger på EU-direktiv på området. I både 2004 års studentdirektiv och i det nya student- och forskardirektivet, som antogs 2016, ställs krav på att sökanden kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för att bekosta sitt uppehälle och sin återresa.
Medlemsstaterna måste alltså ställa krav på försörjningsförmåga vid ansökan om uppehållstillstånd för högskolestudier och det finns inget utrymme för att ta bort detta krav. Regeringen är dock öppen för att se över hur reglerna kring försörjningskravet och uppehållstillståndens längd ska vara utformade. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att genomföra det nya student- och forskardirektivet i svensk rätt där dessa frågor behandlas.
Jag vill avslutningsvis understryka regeringens uppfattning att internationella studenter är viktiga kunskapsbärare som bidrar till samhällsutvecklingen och att det är angeläget att det finns goda förutsättningar för att attrahera dem till Sverige. Det är viktigt att onödiga hinder för universitets och högskolors internationalisering undanröjs. Förslagen från Internationaliseringsutredningen kommer att utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet.
Stockholm den 14 februari 2018
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.