Bensinskatten

Skriftlig fråga 2017/18:1392 av Carl-Oskar Bohlin (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-05-31
Överlämnad
2018-05-31
Anmäld
2018-06-01
Svarsdatum
2018-06-13
Sista svarsdatum
2018-06-13
Besvarad
2018-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Bensinpriset i Sverige noterar nu nytt rekord. Regeringens höjningar av bensinskatten får omfattande konsekvenser för vanliga svenska hushåll som dagligen använder bilen i stor utsträckning.

Den tidigare socialdemokratiska infrastrukturministern har under mandatperioden hävdat att ”bensinen är för billig”.

Med anledning av regeringens tidigare uttalanden i frågan och den tydliga viljeinriktningen från regeringen att fortsätta att höja drivmedelsskatten mer än index vill jag ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:

 

Delar finansministern det tidigare statsrådets uppfattning att bensinen är för billig, och om inte, vad avser ministern att göra för att sänka drivmedelspriserna?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1392 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2018/02241

Fi2018/02256

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1392 av Carl-Oskar Bohlin (M)
Bensinskatten och på fråga 2017/18:1420 av Lars Beckman (M) Bensinskatten

Carl-Oskar Bohlin har frågat mig om jag delar den tidigare infrastrukturministerns uppfattning att bensinen är för billig, och om inte, vad jag avser att göra för att sänka drivmedelspriserna. Lars Beckman har frågat om jag är beredd att sänka bensinskatten för att lindra effekterna av prischocken för landets bilister.

Som Carl-Oskar Bohlin säkert vet ligger det inte inom ramen för regeringens befogenheter att sänka drivmedelspriserna. De sätts utifrån flera olika faktorer, varav en är skatten. Den senaste tidens prisökning kan exempelvis till stor del förklaras av oljeprisets utveckling. Jag förutsätter i mitt vidare svar att det i själva verket är skatten Carl-Oskar Bohlin avser och inte bensinpriset.

Jag avstår från att kommentera uttalandet från ett enskilt tidigare statsråd, som inte var ansvarig för drivmedelsbeskattningen, som Carl-Oskar Bohlin hänvisar till. I stället svarar jag på hur jag, som finansminister och ansvarig för beskattningen av drivmedel, ser på frågan.

Drivmedelsskatten på bensin och diesel har höjts under regeringens mandatperiod. Det finns flera skäl till detta. Ett av skälen är att vi ärvde ett budgetunderskott i en tid när det fanns ett stort behov av gemensamma investeringar. Investeringarna behövde finansieras och då var det nödvändigt att justera vissa skatter. Ett annat skäl är att regeringen anser att det är viktigt att skatternas miljöstyrande effekt inte urholkas. Detta var också anledningen till att vi kompletterade den redan befintliga indexeringen av beskattningen av bensin och diesel med ett schabloniserat tillägg om två procentenheter, för att beakta utvecklingen av BNP. Det innebär att drivmedelsskatten är indexerad på samma sätt som brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Regeringen har samtidigt gjort ansträngningar för att hitta åtgärder utanför skatteområdet för att uppnå de nationella målen om minskade utsläpp från transportsektorn. Därför föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 en reduktionsplikt som innebär att miljövänliga bränslen ska blandas in i fossila bränslen. I samband med att reduktionsplikten införs den 1 juli 2018 sänks energi- och koldioxidskatten för bensin och diesel.

Det är viktigt att det går att bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafikalternativ saknas eller är begränsade. Regeringen har därför tillsatt en kommitté för att se över reseavdraget. Översynen görs för att underlätta för de som bor på landsbygden. En utgångspunkt för kommitténs arbete är att utforma regler som ska bidra till regionförstoring och därigenom underlätta rörligheten på arbetsmarknaden, samtidigt som utformningen bidrar till klimatmålet för transportsektorn 2030.

Stockholm den 13 juni 2018

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.