Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Avskaffande av EBO-lagen

Skriftlig fråga 2013/14:703 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-06-24
Överlämnad
2014-06-25
Anmäld
2014-06-26
Besvarad
2014-07-02
Sista svarsdatum
2014-07-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Avskaffande av EBO-lagen(pdf, 77 KB)

till Statsrådet Stefan Attefall (KD)

 

Den 30 mars 1994 utfärdades lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande, vilket innebär att asylsökande tillåts anordna ett eget boende i Sverige. Denna lag, lagen om eget boende (eller den så kallade EBO-lagstiftningen), förvärrar såväl bostadssituationen som sociala problem i redan hårt belastade områden eftersom det försvårar möjligheten för nyanlända att bli en del av och anpassa sig till det svenska samhället. Särskilt med en ansvarslös invandringspolitik där betydligt fler människor än vad samhället klarar av kommer till Sverige riskerar detta att belasta samhället tungt. Med EBO-lagen är risken för utökad bostadssegregation påtaglig, vilket givetvis är ett enormt problem.

Bostaden är vårt hem och en viktig del av vår identitet. Alla samhällen är i behov av en känsla av samhörighet, och grunden för en stark samhörighet kan mycket väl börja i hemmet. Människors välfärd, livskvalitet och sociala vardag byggs till stor del utifrån vårt hem, och av den anledningen kan EBO-lagen vara ett hot mot den trygghet som såväl utlandsfödda som infödda invånare behöver.

Med anledning av ovanstående önskar jag att statsrådet svarar på följande:

Kan statsrådet tänka sig att avskaffa den så kallade EBO-lagen, och om inte, vad ska då minska risken för ökad bostadssegregation?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:703 besvarad av Markus Wiechel (SD)

Dnr

Ju 2014/4274

Justitiedepartementet

Migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:703 av Marcus Wiechel (SD) Avskaffande av EBO-lagen

Marcus Wiechel har frågat civil- och bostadsministern om regeringen kan tänka sig att avskaffa den så kallade EBO-lagen, och om inte, vad ska då minska risken för ökad bostadssegregation? Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Antalet personer som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren – främst på grund av kriget i Syrien. Den generella bostadsbristen och ett ökat antal asylsökande gör att allt fler, närmare 70 procent, i dag väljer boenden anordnade av Migrationsverket, s.k. anläggningsboenden.

Det är en viktig och grundläggande princip att asylsökande själva kan avgöra var de vill bo någonstans. Rätten att röra sig fritt i Sverige, som även gäller för asylsökande, följer av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Möjligheten att välja eget boende kan i vissa fall leda till trångboddhet, utsatthet på bostadsmarknaden och andra typer av sociala problem. Erfarenheterna visar ändå att boende på egen hand är positivt för många och bidrar till en större möjlighet att kunna leva ett normalt liv. Att bosätta sig nära släkt och vänner är naturligt och kan underlätta för asylsökande att ha sociala kontakter och känna delaktighet i lokalsamhället.

I Boverkets rapport Asylsökandes eget boende, EBO, - en kartläggning (2008)konstateras att reguljärt förvärvsarbete är betydligt vanligare bland asylsökande i eget boende än bland dem i anläggningsboende, även om förvärvsfrekvensen allmänt sett är låg. Arbete har förstås en direkt ekonomisk betydelse för den enskilde men är också något positivt för livssituationen i stort. Uppföljning tyder också på att eget boende kan ha vissa positiva effekter på sikt när det gäller tidigare asylsökandes sysselsättning och etablering i samhället. Utgångspunkten är att bevara möjligheten till val av boende och samtidigt stärka arbetslinjen i mottagandet av asylsökande.

Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några ytterligare åtgärder.

2 juli 2014

Tobias Billström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.