Attacker från djurrättsaktivister
Skriftlig fråga 2018/19:235 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-13
- Överlämnad
- 2019-02-15
- Anmäld
- 2019-02-26
- Svarsdatum
- 2019-02-27
- Sista svarsdatum
- 2019-02-27
- Besvarad
- 2019-02-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Sveriges bönder upplever en allt större rädsla för att deras djurbesättningar ska skadas av så kallade djurrättsaktivister. Enligt en enkät från Lantbrukarnas Riksförbund upplever bönderna att attacker från djurrättsaktivister riktade mot bönder har ökat de senaste två åren. Enligt undersökningen handlar djurrättsaktivisternas attacker om intrång i bostäder, skadegörelse, telefonterror, misshandel och hot.
Tidigare var det framför allt mink- och pälsdjursuppfödare som drabbades av djurrättsaktivisterna, men numera drabbas även mjölkbönder, äggproducenter, hästägare och fiskodlare.
Risken för att utsättas för brott utgör naturligtvis en stor psykisk belastning för bönderna, och det blir allt vanligare att bönder avstår från att säga att de håller djur eller rent av att de är bönder.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska risken för att djurhållande bönder ska utsättas för hot eller skadegörelse från djurrättsaktivister?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:235 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/00
551
/
POL
Justitiedepartementet
I
nrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:235 av Margareta Cederfelt (M)
Attacker från djurrättsaktivister
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska risken för att djurhållande bönder ska utsättas för hot eller skadegörelse från djurrättsaktivister.
Låt mig inledningsvis understryka att vi inte kan acceptera att någon för att uppnå politiska syften förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati och vi kan inte tolerera det i vårt samhälle. De som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar.
Regeringen har lagt ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i detta sammanhang. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd. Den 1 juli 2017 höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Regeringen har också nyligen aviserat åtgärder för att tryggheten ska öka och brottsligheten bekämpas.
Dessutom är den förra och nuvarande regeringens satsningar på Polismyndigheten centrala. En effektiv brottsbekämpning kräver resurser och satsningen måste förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl storstad som glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till myndighetsledningen att besluta om.
Som jag svarade Margareta Cederfelt förra veckan har jag talat med Polismyndigheten om denna typ av brottslighet och fått information om hur myndigheten arbetar. Jag vet att Polismyndigheten tar problematiken på allvar och att myndigheten samarbetar med Säkerhetspolisen. Jag har fortsatt förtroende för myndigheternas arbete på området och kommer följa utvecklingen noga. Jag avser också att ha en fortsatt dialog med LRF och andra berörda aktörer.
Stockholm den 27 februari 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.