Åtgärder mot rökning bland ungdomar

Skriftlig fråga 2011/12:617 av Axelsson, Lennart (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-06-01
Anmäld
2012-06-01
Besvarad
2012-06-07
Svar anmält
2012-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juni

Fråga

2011/12:617 Åtgärder mot rökning bland ungdomar

av Lennart Axelsson (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Varje år börjar 16 000 ungdomar att röka. Det innebär att 45 unga människor varje dag under hela året fastnar i ett beroende som starkt kommer att påverka deras livssituation i en negativ riktning.

6 500 personer dör varje år av tobaksrelaterade sjukdomar.

Rökningen beräknas kosta samhället 30 miljarder varje år.

Trots dessa fakta intar regeringen en väldigt passiv hållning när det gäller att försöka hjälpa unga människor att aldrig börja röka.

Åtgärder som dold försäljning, neutrala paket, varningsbilder och nollvisioner införs i allt fler länder, ofta med väldigt positiva resultat.

Min fråga till socialministern är varför han är så passiv när det gäller att genomföra åtgärder som bevisligen skulle hjälpa våra ungdomar att aldrig börja röka.

Svar på skriftlig fråga 2011/12:617 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 7 juni

Svar på fråga

2011/12:617 Åtgärder mot rökning bland ungdomar

Statsrådet Maria Larsson

Lennart Axelsson har frågat socialministern varför han är så passiv när det gäller att genomföra åtgärder som bevisligen skulle hjälpa våra ungdomar att aldrig börja röka. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Tobaksbruket är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Det förebyggande och opinionsskapande arbetet mot tobak måste både vara målgruppsanpassat och bedrivas på bred front för att kunna påverka attityder och förändra beteenden. Ungdomar är den viktigaste målgruppen eftersom de allra flesta börjar röka i tonåren. Även insatser för att påverka vuxnas värderingar och vanor är väsentliga för att minska tobaksbruket bland unga.

En av de viktigaste åtgärderna för att minska rökningen bland ungdomar är att begränsa tillgången och tillgängligheten. Därför har tillsynen enligt tobakslagstiftningen skärpts och som ett komplement till den lagstadgade tillsynen har länsstyrelserna fått extra medel för att bidra till en väl fungerande egenkontroll av tobakshandlarna.

Fungerande ålderskontroller vid försäljning av tobak krävs för att förhindra att minderåriga kan köpa tobak. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Socialdepartementet) fick i uppgift att utreda om hur provköp ska kunna användas för att kontrollera efterlevnaden av 18-årsgränsen. Arbetsgruppen lämnade sitt förslag den 30 mars i år. Departementspromemorian som innehåller förslag till författningsändringar som skulle möjliggöra ålderskontroller, är för närvarande ute på remiss.

Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att utreda och analysera förekomsten av passiv rökning på allmänna platser, i synnerhet där barn vistas. Att ge ungdomar större möjligheter att få tillgång till rökfria miljöer är en viktig åtgärd för att förhindra tobaksdebuter.

Även efterlevnad och tillsyn av tobakslagens bestämmelser när det gäller rökfria miljöer är fortsatt prioriterat. Med anledning av brister i efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser om rökfria skolgårdar har Statens folkhälsoinstitut, i samverkan med bland andra Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting utarbetat en nationell strategi för rökfria skolgårdar. Strategin utgör framför allt en möjlighet att öka efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser om rökfria skolgårdar.

En annan viktig del i det förebyggande arbetet är undervisningen i skolan. Statens skolverk (Skolverket) har därför fått regeringens uppdrag att utforma och erbjuda utbildningsinsatser om alkohol, narkotika, dopning och tobak med syftet att stödja skolornas undervisning på detta område.

Inom ramen för de utvecklingsmedel (40 miljoner kronor) som Statens folkhälsoinstitut fördelar har institutet bland annat beviljat bidrag till en särskild kartläggning för att få ökade kunskaper om faktorer under uppväxttiden som kan öka risken för rökning bland unga.

Förutom utvecklingsmedlen har regeringen tilldelat Statens folkhälsoinstitut 6 000 000 kronor per år att fördela till idéburna organisationer inom tobaksområdet. Under 2012 har medel för tobakspreventiva insatser fördelats till bland andra A Non Smoking Generation och professioner mot tobak. De idéburna organisationernas opinionskapande arbete för att nå framför allt ungdomar är en viktig del i de samlade insatserna på området.

Även om slutmålet alltid måste vara att inga ungdomar börjar röka så har vårt arbete varit framgångsrikt sett till att rökningen bland pojkar och flickor i årskurs 9 minskat. Enligt Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings senaste skolundersökning är rökningen bland pojkar och flickor i årskurs 9 nere på den lägsta nivån sedan nuvarande mätningar började (1997). I förra veckan publicerades 2011 års Espad-rapport (The European School Project on alcohol and other drugs). Espad är den enda verkligt jämförbara studien bland skolelever i 36 europeiska länder. Resultaten visar att svenska skolungdomar röker mindre än i de flesta länder. Lennart Axelsson jämför Sverige med andra länder som har infört åtgärder som dold försäljning, neutrala paket, varningsbilder och nollvisioner. I det här sammanhanget kan det påpekas att Finland, trots att de har infört en nollvision för tobak och dold försäljning av tobaksvaror, har en högre andel ungdomar som röker än Sverige.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.