Åtgärder mot de växande köerna inom BUP
Skriftlig fråga 2017/18:776 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-13
- Överlämnad
- 2018-02-13
- Anmäld
- 2018-02-14
- Svarsdatum
- 2018-02-21
- Sista svarsdatum
- 2018-02-21
- Besvarad
- 2018-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Efter att de prestationsbaserade extrapengarna togs bort har dessvärre köerna till barn- och ungdomspsykiatrin ökat avsevärt de senaste två åren. Förra året klarade inget landsting/region regeringens målsättning om att alla ska få en första bedömning inom 30 dagar.
De tidigare målen om att 90 procent av alla förstabesök ska ske inom 30 dagar och att 80 procent av alla fördjupade utredningar inom ytterligare 30 dagar ersattes av tillitsstyrning, där alla landsting/regioner får del av extrapengarna, oavsett prestation.
Socialministern menar att det är bristen på personal som är grundproblemet. Dock har försämringen av tillgången till BUP skett under avsevärt kort tid.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att för att förbättra tillgången till barn- och ungdomspsykiatrin?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:776 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/01032/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:776 av Saila Quicklund (M)
Åtgärder mot de växande köerna inom BUP
Saila Quicklund har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att förbättra tillgången till barn- och ungdomspsykiatrin.
Andelen som upplever psykiska besvär har ökat under senare år. Det finns t.ex. en tydlig tendens att många ungdomar och unga vuxna är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga konsumerar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård. Att barn och unga får den vård de behöver är en prioriterad fråga för mig och regeringen och jag är oroad av utvecklingen med växande köer hos BUP.
Sett över tid har tillgängligheten till hela hälso- och sjukvården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan under den senare delen av den period då den tidigare prestationsbaserade kömiljarden fanns. Kömiljarden kritiserades bl.a. för att leda till undanträngningseffekter. Enligt den nationella vårdgarantin ska man få ett första besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar. Efter beslut om behandling ska man få denna inom ytterligare 90 dagar. Följer man tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utifrån dessa tidsgränser är den relativt god. 94,2 procent av patienterna i kön hade väntat kortare än 90 dagar på första besök i planerad specialiserad vård januari till september 2017. De ökade väntetiderna, måste även ses i relation till att besöken hos BUP har ökat kraftigt de senaste åren. I årets överenskommelse har regeringen valt att ha ett särskilt fokus på tillgänglighet för de medel som ska fördelas till landsting för insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Målsättningen för tillgänglighet är fortsatt 30 dagar till första besök och 30 dagar till fördjupad utredning.
Frågan om tillgänglighet hänger också starkt samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Det kan exempelvis handla om stängda vårdplatser och inställda operationer. Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Bland annat har medel tillförts för att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom områden där de nationella behoven är stora, exempelvis med bibehållen lön.
Regeringen avsatte över 1 miljard kronor 2017 för insatser inom området psykisk hälsa. Regeringen gjorde bedömningen att det finns ett behov av att förstärka satsningen inom psykisk hälsa och förstärker därför arbetet med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020. Satsningen görs i syfte att förstärka första linjens vård samt den specialiserade psykiatrin för barn och vuxna. Även om många drabbas av psykisk ohälsa så är inte alla i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Primärvårdens kapacitet och kompetens behöver stärkas inom området psykisk ohälsa och delar av den utökade satsningen ska därför användas till att utveckla första linjens psykiatri för både barn och vuxna. I vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) tillfördes 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Denna satsning ska fortsätta under 2018–2020. Med tanke på att många asylsökande och nyanlända är barn avsätter regeringen dessutom 50 miljoner kronor från och med 2018 för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända.
För att på kort och lång sikt minska den psykiska ohälsan hos barn och unga är det avgörande att ha fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. Detta är en komplex fråga som måste angripas på flera fronter samtidigt och inte har några enkla svar.
Stockholm den 21 februari 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.