Åtgärder mot benskörhet

Skriftlig fråga 2017/18:160 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-10-25
Överlämnad
2017-10-25
Anmäld
2017-10-26
Sista svarsdatum
2017-11-01
Svarsdatum
2017-11-08
Besvarad
2017-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Trots att varannan kvinna kommer att drabbas av en fraktur på grund osteoporos, benskörhet, är just benskörhet en av de mest underbehandlade sjukdomarna. Svenska kvinnor löper högst risk i världen att drabbas av höftfraktur. Sverige ligger även lågt i jämförelse med andra europeiska länder när det kommer till förebyggande behandling av bensköra patienter.

Benskörhet är en av de vanligaste folksjukdomarna; mer än 70 000 fall av frakturer sker på grund av benskörhet. Samhällets kostnader för detta beräknas till 13 miljarder kronor. Med en alltmer åldrande befolkning är detta en summa som kan riskera att stiga om vi inte tar problemet på allvar.

Vissa landsting gör redan nu framsteg inom just osteoporosvården, dock från låga nivåer. Bara 17 procent av dem som fått en fraktur får förebyggande läkemedel som kan minska risken för att bryta sig igen. Inget landsting eller region kommer i dag i närheten av Socialstyrelsens riktlinjer om att minst 30 procent bör få behandling.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att det förbyggande arbetet mot osteoporos, även kallat benskörhet, ska kunna förbättras?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:160 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/05914/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:160 av Saila Quicklund (M) Åtgärder mot benskörhet

Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att det förbyggande arbetet mot osteoporos, även kallat benskörhet, ska kunna förbättras.

Det är viktigt att patienter med benskörhet får god vård och behandling och att förebyggande insatser kan sättas in i ett tidigt skede. Att så sker är ett ansvar för landstingen. I det förebyggande arbetet ansvarar exempelvis kommunerna också för viktiga delar. Regeringen genomför dock flera insatser för att stödja landstingen och kommunerna i detta arbete.

Inledningsvis vill jag lyfta fram att regeringen har genomfört en historiskt stor utökning av de generella statsbidragen. Den bidrar till att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvården att kunna erbjuda god vård och förebyggande insatser.

Benskörhet är en sjukdom som i hög grad drabbar kvinnor. I syfte att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa och därigenom bidra till att uppnå en mer jämställd vård och jämlik hälsa i befolkningen, genomför regeringen sedan 2015 en flerårig satsning och beräknar att avsätta 1,8 miljarder kronor för ändamålet fram till och med 2019. I satsningen finns dessutom en del till insatser i primärvården som syftar till att stärka kvinnors hälsa om 130 miljoner kronor årligen. I Budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen ytterligare insatser på förlossningsvården och kvinnors hälsa motsvarande 1 miljard kronor per år under perioden 2018-2022. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa och redovisa behov av kunskap och kunskapsstöd b.la. när det gäller kvinnors hälsa.

Regeringen genomför också insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar, inklusive benskörhet. Under perioden 2014 – 2017 har 450 miljoner kronor fördelats till olika insatser med syfte att främja hälso- och sjukvårdens förutsättningar för att kunna ge vård och behandling som bygger på den senaste kunskapen, att patienten ska kunna vara delaktig i beslut och att vården i högre grad arbetar med att förebygga kroniska sjukdomar såsom benskörhet. Regeringen har bl.a. ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting för att bidra till denna utveckling.

För att ytterligare stärka landstingens förutsättningar att erbjuda vård som bygger på bästa tillgängliga kunskap har regeringen vidare tagit initiativ till utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. I juni i år lämnade utredningen över betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48). I betänkandet finns förslag till hur landstingens skyldighet att samverka i frågor om nationell kunskapsstyrning kan förtydligas samt hur en förbättrad kunskapsstyrning kan skapa förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård.

Avslutningsvis vill jag också lyfta fram att en av de viktigaste preventiva insatserna mot osteoporos är fysisk aktivitet men även goda levnadsvanor i övrigt. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att tillsammans med professionens organisationer stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens uppföljningar av arbetet med levnadsvanor blir alltmer etablerat inom hälso- och sjukvården och andelen patienter som har fått stöd för att ändra sina ohälsosamma levnadsvanor har ökat.

Vidare stödjer även Socialstyrelsen initiativ som främjar fysisk aktivitet och finansierar projektet Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). FYSS är en informationsbank för personal verksamma inom hälso- och sjukvården och består av en sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet.

Sammanfattningsvis anser jag att regeringen vidtagit en rad åtgärder som stärker landstingen så att det nu finns goda förutsättningar att förbättra förebyggande insatser och vård för dem som har osteoporos.

Stockholm den 8 november 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.