Åtgärder kring bostadsuppskov och pensionssparavdrag
Skriftlig fråga 2009/10:792 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-06
- Anmäld
- 2010-05-06
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2010-05-17
- Svar anmält
- 2010-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 maj
Fråga
2009/10:792 Åtgärder kring bostadsuppskov och pensionssparavdrag
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Riksrevisionen presenterade i mars 2009 en granskning av regeringens redovisning av dels uppskov med beskattning av vinst i samband med försäljning och köp av en permanentbostad, dels avdrag för pensionssparande. Skatteuppskoven av bostadsuppskovet och pensionssparavdraget sammantagna uppgår till ca 600–700 miljarder kronor. Med dagens skattesatser innebär detta utestående skatter på omkring 170–200 miljarder kronor. Skatteuppskoven har även uppvisat en betydligt snabbare tillväxttakt än den statliga utlåningen. Detta gäller särskilt bostadsuppskoven som ökat med över 600 procent sedan år 2000. De stora beloppen innebär att staten riskerar att förlora stora skatteintäkter om skatteuppskoven inte återförs till beskattning.
Trots de risker och problem som är förknippade med långa, icke tidsbestämda skatteuppskov finns det enligt Riksrevisionen få regler kring hur skatteuppskov bör hanteras i den statliga budgetprocessen. Det finns också väldigt lite information och kunskap kring skatteuppskovens effektivitet och hur de egentligen påverkar de offentliga finanserna. Riksrevisionen menade att redovisningen av hur utestående skatteuppskov värderas och hur de ska bedömas i ett längre perspektiv bör förbättras, bland annat i årsredovisningen för staten och i skatteutgiftsredovisningen. Vidare borde regeringen följa utvecklingen av skatteuppskoven mot bakgrund av den större geografiska utvidgning av rätten till uppskov som EU-medlemskapet fört med sig. Riksrevisionen efterlyste även en löpande utvärdering av skatteuppskovens måluppfyllelse som bör ställas mot alternativa åtgärder för att uppnå samma mål.
På vilka punkter har finansministern följt Riksrevisionens rekommendationer kring uppskovens redovisning, uppföljning och utvärdering?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:792 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2009/10:792 Åtgärder kring bostadsuppskov och pensionssparavdrag
Finansminister Anders Borg
Birgitta Eriksson har frågat mig på vilka punkter jag har följt Riksrevisionens rekommendationer kring redovisning, uppföljning och utvärdering av skatteuppskov. De uppskov som avses härrör från dels försäljning av en permanentbostad, dels avdrag för pensionssparande.
I de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 fastställs att inslagen av uppskjuten beskattning i skattesystemet bör minska i syfte att säkerställa svenska skatteintäkter (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Om skattekrediterna minskar kommer också arbete och kapital att kunna röra sig lättare med de välfärdsvinster detta ger. Eventuella förändringar i befintliga system med skattekrediter kräver dock noggranna överväganden och justeringar för att inte orimliga effekter ska uppkomma.
Exempel på åtgärder som regeringen vidtagit för att minska inslagen av uppskjuten beskattning är räntebeläggning av bostadsuppskov och minskat pensionssparavdrag. Dessa åtgärder har bidragit till att möjliggöra avskaffad fastighetsskatt och sänkt skatt på såväl arbete som pensioner.
Riksrevisionen har föreslagit att normeringen bör utvecklas för hur skatteuppskoven redovisas i årsredovisning för staten. I enlighet med Riksrevisionens rekommendation innehåller Årsredovisning för staten 2009 en uppskattning av storleken på några av de mest omfattande uppskjutna skattepliktiga beloppen.
Finansdepartementet gör regelbundna uppföljningar och utvärderingar av skatteuppskoven. Jag har inte för avsikt att vidta åtgärder utöver detta.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.