Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

asylsökande från irakiska Kurdistan

Skriftlig fråga 2001/02:1586 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-09-03
Besvarad
2002-09-16
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 september

Fråga 2001/02:1586

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan O Karlsson om asylsökande från irakiska Kurdistan

I Sverige befinner sig i dag ca 3 000 asylsökande från den autonoma zonen av irakiska Kurdistan. Enligt ett beslut från regeringen i våras har de inte asylskäl utan bör avvisas tillbaka till irakiska Kurdistan. Regeringen har i uttalandet dock hävdat att det handlar om frivilligt återvändande och att de som kommer från Kirkuk eller riskerar förföljelse av olika skäl inte kommer att avvisas. Det som erbjuds från svensk sida för de som inte vill återvända är fyra år av icke-existens på förläggning utan möjlighet till ett normalt liv. I irakiska Kurdistan pågår samtidigt en omfattande demokratiseringsprocess som innebär en omfattande utbildning i demokrati, mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och förvaltningskunskap. Det enda rimliga vore att de som flytt från Kurdistan får möjlighet att få den och annan utbildning i Sverige för att sedan när läget är stabilt kunna återvända till irakiska Kurdistan för att delta i återuppbyggnaden. På Ekot den 1 september berättas att det är få som vill återvända frivilligt, och tjänstemannen från Migrationsverket meddelar att det kan komma att bli fråga om sänkt dagersättning för de som inte återvänder frivilligt @ något som rimmar dåligt med att de 3 000 asylsökande kurderna från irakiska Kurdistan inte ska tvingas tillbaka.

Min fråga till statsrådet Jan O Karlsson är därför:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att de som inte vill återvända frivilligt till irakiska Kurdistan ska kunna få en för dem och irakiska Kurdistan meningsfull tillvaro i Sverige under de fyra åren på förläggning?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1586 besvarad av

den 16 september

Svar på fråga 2001/02:1586 om asylsökande från irakiska Kurdistan

Statsrådet Jan O Karlsson

Ulla Hoffmann har frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att de som inte vill återvända frivilligt till irakiska Kurdistan ska kunna få en för dem och irakiska Kurdistan meningsfull tillvaro i Sverige.

Jag vill först göra några förtydliganden angående det som Ulla Hoffmann skriver i sin fråga. Hon påstår att ca 3 000 asylsökande enligt ett beslut från regeringen i våras inte har asylskäl utan bör avvisas tillbaka till irakiska Kurdistan. Ulla Hoffmann påstår också bl.a. att regeringen i uttalandet har hävdat att de som kommer från Kirkuk inte kommer att avvisas. Detta stämmer inte. Regeringsbeslutet innebar att personen i det enskilda fallet bedömdes ha skyddsbehov på grund av vad han åberopat och vad som var känt om förhållandena på hans hemort. Beslutet innebär inte att alla asylsökande med hemvist i ett visst område automatiskt ska ha rätt till uppehållstillstånd. Inte heller finns det något i beslutet som säger att 3 000 personer från norra Irak generellt skulle sakna asylskäl. Utlänningsmyndigheterna gör en individuell bedömning av asylskälen i varje enskilt fall. Naturligtvis gäller detta även asylsökande från norra Irak.

I mitt svar i dag på Margareta Viklunds fråga om asylsökande från norra Irak (2001/02:1570) framhåller jag att det nu inte är möjligt att återsända personer som fått avvisningsbeslut till norra Irak och som vägrar medverka till ett självmant återvändande. Det är inte heller rimligt att bevilja uppehållstillstånd till personer som bedömts sakna skyddsbehov eller andra skäl när möjligheten till ett säkert, humant och värdigt återvändande faktiskt existerar.

Ulla Hoffmann hävdar också i sin fråga att de som inte vill återvända erbjuds fyra år av icke-existens på förläggning utan möjlighet till ett normalt liv. Jag vill påminna om att de asylsökande som fått lagakraftvunna avvisningsbeslut fortfarande har en skyldighet att delta i den organiserade verksamhet som Migrationsverket erbjuder. De kan även fortsättningsvis välja att ordna sitt boende på egen hand. Personer som saknar medel erhåller en bostadsersättning. Därutöver lämnas även en dagersättning vilken kan sättas ned om en person utan giltigt skäl vägrar att delta i organiserad verksamhet.

Enligt uppgift kommer Migrationsverket inom kort att ha ett internt möte där alla delar av handläggningen av asylsökande från norra Irak kommer att behandlas. Verket kommer sedan att arbeta fram en plan som bl.a. ska omfatta motiveringsarbete för återvändande beträffande dem som får avvisningsbeslut och vad den organiserade verksamheten ska innehålla för denna grupp.

Jag har förtroende för Migrationsverkets sätt att handskas med de problem som kan uppstå som en följd av att personer med avvisningsbeslut inte självmant vill återvända till norra Irak.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.