Antisemitism och "antiislamism"

Skriftlig fråga 2014/15:613 av Richard Jomshof (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-06-02
Överlämnad
2015-06-02
Anmäld
2015-06-03
Svarsdatum
2015-06-10
Sista svarsdatum
2015-06-10
Besvarad
2015-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Kristina Persson (S)

 

På mötet med Nordiska rådets svenska delegation den 6 maj, kunde vi höra samarbetsminister Kristina Persson dels likställa antisemitism med vad hon kallar ”antiislamism”, dels höra att regeringen vill bekämpa just denna ”antiislamism”. Det hela är mycket anmärkningsvärt. Antisemitism är en vidrig företeelse, vilken inte minst kännetecknas av hat och förakt mot det judiska folket. Vad gäller ”antiislamism” är det något helt annat, nämligen att man är motståndare till islamismen, som enligt Nationalencyklopedin är en ”benämning på en uppfattning av islam som allomfattande politisk ideologi”.

Över hela den muslimska världen kan vi se hatet och förtrycket som kännetecknar islamismen. Vi ser det i terroristgrupper som al-Qaida, IS och talibanerna. Vi ser det i länder som Iran, Saudiarabien och Pakistan. Att vara motståndare till islamismen är således inte konstigare än att vara motståndare till nazismen och kommunismen.

Jag reagerade därför starkt på Kristina Perssons uttalande. På en kritisk fråga från undertecknad valde ministern dock att ändra sitt uttalande. Då var det plötsligt inte ”antiislamism” som avsågs utan ”antiislam”. Men även det är ett märkligt uttalande. Att jämföra antisemitism med kritik av en religion/ideologi är anmärkningsvärt. Anmärkningsvärt är också att regeringen säger sig vilja bekämpa det man kallar ”antiislam”. I ett demokratiskt samhälle ska det naturligtvis vara tillåtet att kritisera alla religioner och/eller ideologier.

På min andra fråga om vad som avsågs med att regeringen ska bekämpa ”antiislam” fick jag dock inget svar. Samarbetsminister Kristina Persson är därför svaret skyldig.

Med anledning av vad jag här har framfört undrar jag följande:

 

Menar statsrådet Kristina Persson verkligen allvar med att regeringen ämnar bekämpa ”antiislam”, och hur är det i så fall tänkt att denna ”antiislam” ska bekämpas? Är det bara ”antiislam” som avses, eller ämnar regeringen bekämpa även andra ismer, som exempelvis ”antikristendom” och ”antibuddhism”? 

Svar på skriftlig fråga 2014/15:613 besvarad av Statsrådet Kristina Persson (S)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Persson

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:613 av Richard Jomshof (SD) Antisemitism och "antiislamism"

Richard Jomshof har frågat mig om jag verkligen menar allvar med att regeringen ämnar bekämpa ”antiislam” och hur det i så fall är tänkt att denna ”antiislam” ska bekämpas. Vidare har Jomshof frågat om det är bara ”antiislam” som avses, eller om regeringen även ämnar bekämpa andra ismer, som exempelvis ”antikristendom” och ”antibuddhism”.

Richard Jomshof refererar till ett möte som jag hade med Nordiska rådets svenska delegation den 6 maj. Vid mötet berättade jag att Sverige har varit en drivande kraft bakom Nordiska ministerrådets arbete avseende demokrati, inkludering, säkerhet och bekämpande av anti-semitism och islamofobi. Bakgrunden är bl.a. den våldsbejakande extremism som tagit sig uttryck i Norden under de senaste år genom t.ex. terroristattentaten i Stockholm 2010, i Oslo och på Utøya 2011 samt i Köpenhamn 2015. Att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism samt att förebygga och förhindra att människor utsätts för brott på grund av sin tro eller sitt etniska ursprung är en högt prioriterad fråga för regeringen.

När jag och svenska regeringen tar avstånd från våldsbejakande extremism, tar vi avstånd från all politisk och religiös extremism som legitimerar våld och hot om våld som ett medel att förändra samhället. Det är viktigt att erkänna att religioner och religionsutövare kan vara måltavla för extremism och terrorism. Regeringen tar avstånd från trakasserier, hot och våld, oavsett om de drabbar t.ex. judar, muslimer, kristna eller buddhister. 

Jag vill också i sammanhanget nämna att det finns en överenskommelse mellan de nordiska regeringarna om närmare samarbete för att förebygga våldsbejakande extremism. Detta nätverk av nordiska ministrar, i vilket sr Bah Kuhnke ingår, avser att sprida goda exempel hur man kan förebygga radikalisering i de enskilda länderna. Dessa båda initiativ, Nordiska ministerrådets projekt kring demokrati m.m. och den nordiska överenskommelsen om förebyggande av våldsbejakande extremism, koordineras inom Nordiska ministerrådet.

Stockholm den 10 juni 2015

Kristina Persson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.