Anonyma vittnen
Skriftlig fråga 2017/18:638 av Andreas Carlson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-23
- Överlämnad
- 2018-01-24
- Anmäld
- 2018-01-25
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I Sydsvenskan den 23 januari tycks statsminister Stefan Löfven öppna för att införa anonyma vittnen.
Situationen med att så få vågar vittna är alarmerande. Problemet är uppenbart, och Kristdemokraterna har under flera år drivit på att införa möjligheten att vittna anonymt. På Sydsvenskans fråga ”Är du beredd att införa anonyma vittnen?” svarar Stefan Löfven:
”Vi får titta på olika sådana möjligheter. Vi måste väga det mot rättssäkerheten. Men ja, vi måste försöka att få fler människor att våga vittna. För det är en så avgörande del om du ska få en fällande dom. Vi måste pröva olika möjligheter för att komma längre med detta. Men exakt vad är justitieministern bättre att svara på.”
Med anledning av att statsministern i intervjun hänvisar till justitieministern vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Är ministern överens med statsministern om att det är angeläget att ”titta på olika sådana möjligheter” att införa anonyma vittnen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:638 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/00663/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:638 av Andreas Carlson (KD) Anonyma vittnen
Andreas Carlson har frågat mig om jag är överens med statsministern om att det är angeläget att ”titta på olika sådana möjligheter” att införa anonyma vittnen.
Utgångspunkten för statsministern i intervjun i Sydsvenskan den 23 januari 2018 var att vi måste få fler att våga vittna mot kriminella, inte att öppna upp för ett system med anonyma vittnen. Han underströk också vikten av att väga möjliga åtgärder mot rättssäkerheten.
Det finns starka rättssäkerhetsskäl mot att tillåta anonyma vittnen. Det är grundläggande att den som är misstänkt för ett brott ska kunna granska och bemöta de uppgifter som lämnas till hans eller hennes nackdel. En sådan granskning blir mycket svår att göra om den misstänkte inte vet vem det är som har lämnat uppgifterna. Europadomstolen har dessutom fastslagit att en fällande dom inte får grundas enbart eller ens väsentligen på anonyma vittnesmål. Effekten av att tillåta anonyma vittnen skulle därför bli mycket begränsad.
Regeringen är angelägen om att få fler personer att våga vittna. Hot och våld mot vittnen utgör ett allvarligt angrepp inte bara mot den enskilde, utan även mot rättssystemet i stort. Det är oacceptabelt att så sker och regeringen arbetar därför aktivt med att stärka stödet och skyddet för förhörspersoner. För att förbättra situationen för vittnen har regeringen vidtagit en rad olika åtgärder.
I juni 2017 överlämnades betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). I betänkandet lämnas flera förslag som syftar till att vittnen och målsäganden ska våga lämna sina uppgifter inför domstol. Det föreslås utökade möjligheter att få delta i ett sammanträde genom videokonferens. För att skapa bättre förutsättningar för ordnade och säkra förhandlingar i mål där åhörarna annars hade stört ordningen eller med subtila medel försökt skrämma, hota och påverka parter och vittnen föreslås det även att åhörarna ska kunna hänvisas till en sidosal. Det föreslås också en utvidgad möjlighet att visa ut en part eller åhörare som utsätter en förhörsperson för påtryckningar. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Den 5 december 2017 lämnades betänkandet Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98). Betänkandet innehåller förslag på nya bevisregler i brottmål som kan minska risken för press och hot på förhörspersoner. Betänkandet är ute på remiss.
På regeringens initiativ har den straffrättsliga regleringen av övergrepp i rättssak skärpts. Regeringen har också givit Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att studera fenomenet tystnadskultur och brottet övergrepp i rättssak. Brå ska belysa mekanismerna bakom att tystnadskulturer uppstår och upprätthålls i exempelvis socialt utsatta områden och inom organiserad brottslighet, samt vid relations- och hedersvåld. Brå ska även, utifrån nationell och internationell kunskap, lämna förslag på hur tystnadskulturer och övergrepp i rättssak skulle kunna motverkas.
För att stödja Brottsofferjourens arbete med vittnesstöd har regeringen dessutom kraftigt ökat det ekonomiska stödet till Brottsofferjourerna. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket ska återrapportera i årsredovisning för 2017 vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att vittnen ska få information om olika former av vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har också fått i uppdrag att i samråd med Domstolsverket och Brottsofferjouren Sverige ta fram en webbaserad grundutbildning för vittnesstöd.
Polismyndigheten bedriver ett aktivt arbete för att skydda hotade personer och särskilt utsatta vittnen. Personsäkerhetsverksamhet finns i alla polisområden och varje skyddssituation bedöms individuellt. Åtgärder som kan vidtas är bl.a. rådgivning, skyddspaket med larmtelefon, bevakning, skyddat boende och ytterst ny identitet.
Stockholm den 31 januari 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.