Anmälningsförfarande för detaljplaner inom EU
Skriftlig fråga 2018/19:544 av Henrik Edin (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-12
- Överlämnad
- 2019-04-15
- Anmäld
- 2019-04-23
- Svarsdatum
- 2019-04-24
- Sista svarsdatum
- 2019-04-24
- Besvarad
- 2019-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Den inre marknaden är en framgångssaga för EU och bidrar varje dag till jobb och tillväxt. EU måste fortsätta riva de hinder som finns kvar för att den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer ska fungera.
En regelflora av varierande bestämmelser i olika länder ska dock inte ersättas av orimligt krångliga EU-regler. Regelbördan ska minskas för både företag och myndigheter som tillämpar EU:s lagstiftning.
Den 30 januari 2018 kom EU-domstolens dom i ett mål gällande den nederländska kommunen Appingedam, som hade utfärdat en detaljplan med begränsningar för etablering av handel. Domstolen menade att innehållet i detaljplanen i och för sig inte stred mot den inre marknaden men att detaljplanen borde ha anmälts till EU-kommissionen.
Ledande aktörer på den svenska bostadsmarknaden har uttryckt oro för denna dom, som i förlängningen skulle kunna leda till en skyldighet för svenska kommuner att anmäla detaljplaner till kommissionen. Detta sker inte i dag, men domstolens avgörande har skapat farhågor för att rättspraxis kan ändras. De oklarheter som domen har skapat måste redas ut.
För närvarande pågår trilogförhandlingar om ett direktiv om anmälningsförfarande för tjänsteregler på den inre marknaden. Det senaste utkastet innehåller bestämmelser som tydligt klargör att detaljplaner inte är anmälningspliktiga. Tyvärr går förhandlingarna trögt av orsaker som inte är kopplade till denna fråga, men det är viktigt att Sverige bevakar frågan om detaljplaner i den fortsatta processen.
Min fråga till statsrådet Per Bolund blir därför:
På vilket sätt arbetar statsrådet och regeringen för att säkerställa att kommunala detaljplaner inte i framtiden blir anmälningspliktiga till EU-kommissionen?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:544 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2018/19:544 av Henrik Edin (L) Anmälningsförfarande för detaljplaner inom EU
Henrik Edin har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen arbetar för att säkerställa att kommunala detaljplaner inte i framtiden blir anmälnings-pliktiga till EU-kommissionen.
Det stämmer att Europeiska Unionens domstol (EU-domstolen) i en dom den 30 januari 2018, i de förenade målen C-360/15 och C-31/16, gav förhandsbesked i vissa frågor om tolkningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet). EU-domstolen uttalade bl.a. att detaljhandel utgör en tjänst enligt tjänstedirektivets mening, och att en detaljplans förbud mot detaljhandel med icke-skrymmande varor i ett geografiskt område utanför stadskärnan i en kommun är ett krav enligt tjänstedirektivet eftersom det innebär en geografisk begränsning av tillträde till eller utövande av en tjänsteverksamhet. EU-domstolen framhöll att tjänstedirektivet i och för sig inte utgör hinder för att det i en kommuns detaljplan föreskrivs ett förbud mot detaljhandel med icke-skrymmande varor i ett utpekat geografiskt område utanför kommunens stadskärna, men bara under förutsättning att tjänstedirektivets villkor avseende icke-diskriminering, nödvändighet och proportionalitet är uppfyllda.
För det första är det viktigt att framhålla att det inte är fråga om att tjänstedirektivet ska tillämpas på alla kommunala detaljplaner. Tjänstedirektivet omfattar bara sådana krav i en detaljplan som påverkar tillträdet till eller utövandet av en tjänsteverksamhet, på ett sätt som beskrivs i tjänstedirektivet. För det andra står plan- och bygglagen – som ställer upp ramar för vilka bestämmelser en detaljplan kan innehålla – inte i strid med tjänstedirektivet eller EU-rätten. Regeringen analyserar domens effekter för vårt nationella regelverk och för kommunernas planprocesser.
Regeringen har en högt ställd ambition vad gäller att verka för att undanröja kvarvarande hinder på den inre marknaden för tjänster och ett bättre genomförande av tjänstedirektivet i hela EU.
Det stämmer att det pågår förhandlingar rörande ett nytt anmälningsdirektiv för tjänsteregler, och i det förhandlingsarbetet bevakar regeringen samtliga aspekter i frågan om anmälningsplikt för tjänsteregler.
Regeringen har under flera mandatperioder arbetat målmedvetet för att förenkla och förkorta plan- och byggprocesserna däribland detaljplaneförfarandet. Även denna mandatperiod har regeringen en högt ställd ambition gällande regelförenklingar i planprocessen, vilket framgår av januariavtalet. I p. 46 anges att det ska genomföras omfattande regelförenklingar för att förenkla och förkorta planprocessen och därmed göra byggandet snabbare och billigare. Det är regeringens prioritet att uppfylla överenskommelsen i alla dess delar, och på olika sätt arbeta för att kommuners detaljplanearbete ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt.
Stockholm den 24 april 2019
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.