Alkoholskatt

Skriftlig fråga 2016/17:884 av Amir Adan (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-02-16
Överlämnad
2017-02-20
Anmäld
2017-02-21
Svarsdatum
2017-03-01
Sista svarsdatum
2017-03-01
Besvarad
2017-03-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Grunden i den svenska alkoholpolitiken bygger på kontrollerad försäljning. Men på sikt leder de ständigt ökade skatterna till att incitamenten stärks för smugglare, kriminella, men också helt vanliga konsumenter, att åka över gränsen och helt lagligt köpa sin alkohol, enligt en färsk rapport, Så in i Norden olika, som tagits fram på uppdrag av Sveriges Bryggerier. Allt mindre av alkoholen säljs via svenska systembolag, och ungdomar långt ned i åldrarna kommer också över alkohol. Att försvara skattehöjningarna av folkhälsoskäl blir minst sagt orimligt. Vad är alkoholpolitiken värd, om det är så pass mycket alkohol som passerar vid sidan av?

De flesta i Sverige är överens om att vi ska ha kontroll på försäljningen av alkohol. Med högre alkoholskatt får vi inte kontroll på försäljningen. Samtidigt omsätter den illegala handeln med alkohol enorma belopp. Staten förlorar enorma summor i skatteintäkter på privatimport och smuggling. Det behöver göras en hel del på det här området.

Alkoholskatterna och alkohollagstiftningen i Norden skiljer sig kraftigt åt. Trots de enorma prisskillnaderna väljer regeringen att höja ölskatten – senaste höjningen trädde i kraft första januari i år. Ju större gapet är gentemot våra grannländer, desto mer lukrativ blir den här verksamheten.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

Är det statsrådets ställningstagande att den svenska alkoholpolitiken gynnas av den högre skattenivåskillnaden, och vilka fakta och omständigheter grundar statsrådet i så fall den bedömningen på?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:884 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2017/01091/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:884 av Amir Adan (M) Alkoholskatt

Amir Adan har frågat mig om det är mitt ställningstagande att den svenska alkoholpolitiken gynnas av den högre skattenivåskillnaden, och vilka fakta och omständigheter som jag i så fall grundar den bedömningen på.

Den bild som målas upp av Amir Adan stämmer inte med den bild som jag får när jag tar del av resultaten från Monitormätningarna och de skolundersökningar som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). För det första kan jag konstatera att alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat med 11 procent under den senaste tioårsperioden. Jag kan också med glädje konstatera att alkoholkonsumtionen bland våra ungdomar i dag ligger på den lägsta nivån sedan mätningarna startade i början av 1970-talet.

Även den oregistrerade alkoholanskaffningen har minskat över tid. Resandeinförseln stod för 13,4 procent av den totala anskaffningen 2015 och smugglingen uppgick till 5,5 procent. Den här trenden har hållit i sig trots att Sverige höjde alkoholskatten 2014 och 2015.

Den svenska alkoholpolitiken har stöd i WHO:s globala strategi för att minska alkoholrelaterade skador. Den samlade kunskap som ligger till grund för WHO:s rekommendationer visar ett tydligt samband mellan alkoholens ekonomiska tillgänglighet och de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen. Utvärderingar visar att sänkt alkoholskatt i syfte att motverka gränsöverskridande handel, leder till ökad försäljning, konsumtion och alkoholrelaterade skador i befolkningen.

Så svaret på Amir Adans fråga är att den svenska alkoholpolitiken, där alkoholskatten utgör ett viktigt instrument, har stöd i både statistik och forskning.

Stockholm den 1 mars 2017

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.