Riksdagens Skrifvelse N:o 3. 1

Riksdagsskrivelse 1892:3 - urtima

Riksdagens Skrifvelse N:o 3. 1

'' l 4, • r V .-n ''

'' f;- ’ • t ” * f i POjH,

. d /; ; 1 '' ■ n.i _j i,ur: ! fn- •

• ■ ;t

N:o 3.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 november 1892.

— — — — Andra Kammaren — 26 — .—-

''" 1 i ''i'' ■ • .. filt»•.

. ■ , • 1 j ... . ; i . ... ■

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående afskrifning af de å viss jord filande
grundskatter m. m.

(Särskilda utskottets utlåtande n:o 3.)

Till Ko

i

nungen.

Jemte det Eders Kongl. Maj:t den 14 nästlidne oktober till Riksdagen
aflåtit propositioner angående förbättrad härordning, angående ändring
i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885 och om ändring i förordningen
den 3 juni 1892 angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst, har Eders Kongl. Maj:t i proposition (n:o 3) af förstnämnda
dag, under åberopande af ett propositionen bilagdt statsrådsprotokoll öfver
finansärenden, föreslagit Riksdagen att, för den händelse Riksdagen
bifölle . först omförmälda propositioner, jemväl antaga ett i sistnämnda
proposition intaget förslag till lag angående afskrifning af de å viss jord
hvilande grundskatter och hvad dermed egde sammanhang.

I anslutning till den åsigt om försvars- och grundskattefrågornas
oskiljaktiga samband, som alltsedan år 1873 varit hos Riksdagen förherskande
och som år 1885 fått sitt närmare uttryck i kamrarnes då
Bih. till Urtima Riksd. Prat. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 3 Raft. 1

g Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

fattade sammanstämmande beslut om värnpligtens utsträckning och
grundskatternas partiella eftergifvande, tiar Riksdagen ansett godkännandet
af de förslag till försvarets stärkande, Indika Riksdagen, enligt
hvad dess skrivelser n:is 1 och 2 af denna dag utvisa, bifallit, böra,
på sätt Eders Kongl. Maj:t ifrågasatt, åtföljas af motsvarande beslut,
angående grundskatternas afskrifning. Mot de särskilda bestämmelser,
Eders Kongl. Maj:t föreslagit beträffande omfattningen af och sättet för
denna afskrifning, har Riksdagen icke heller funnit anledning till någon
erinran, hvadan Riksdagen alltså i alla delar biträdt Eders Kongl. Maj:ts
förevarande framställning om definitiv lösning af den stora grundskattefrågan.

Riksdagen har alltså — under vilkor att Eders Kongl. Maj:t, ej mindre
godkänner de beslut, Riksdagen fattat dels angående förbättrad härordning,
dels angående förändrad lydelse i ''vissa delar af värnpligtslagen
den 5 juni 1885, dels ock angående. ändring i lagen om lindring i
rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885, än äfven utfärdar lag
i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts af Riksdagen godkända
proposition angående ändrad lydelse åt § 58 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet — antagit följande

»Lag angående afskrifning af de å viss jord hyllande grundskatter
och hvad dermed eger sammanhang.

§ l.

De skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna i
kongl. kungörelse!) den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på viss
jord hvilande grundskatter samt § 4 i förordningen den 11 september
samma år angående inlösen af skattefrälseräntor, kronotionde, som innehafves
under enskild eganderätt, m. in. blifvit nedsatta med trettio
procent, skola afskrifvas under loppet af tolf år, räknadt från och med
år 1893. Afskrifningen skall ega rum i sådan ordning, att, under
iakttagande i tillämpliga delar af föreskrifterna i berörda kungörelse,
omförmälda skatter och utlagor nedsättas från och med ar 1893 med
tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen enligt kungörelsen den
5 juni 1885 beräknats, samt derefter från och med hvart och ett af
åren 1894, 1896, 1898, 1900 och 1902 med ytterligare tio procent af

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

nämnda belopp, hvarefter återstoden af skatterna och utlagorna från
och med år 1904 eftergifves. .

§ 2.

-:>i>• h . 1’'' >;! • . ; : i’ <... it;

I det fall, att utlaga, som omförmäles i § 1 af förordningen den
11 september 1885, angående inlösen af skattefrälseräntor, kronotionde,
som innehafves under enskild eganderätt, m. m. icke varder till statsverket
inlöst förr än med 1893 års ingång eller derefter, bestämmes
nedsättningen till enahanda procenttal af det belopp, hvarå enligt kongl.
kungörelsen den 5 juni 1885 nedsättningen skall beräknas, som vid
den tidpunkt, då nedsättningen bör ega rum, enligt nämnda kungörelse
och § 1 i denna lag är eftergifvet å de i berörda § omförmälda
skatter och utlagor.

§ 3-

Den till Sala bergslag förut utgående, men numera till statsverket
indragna grufvedrängshjelpen af hemman inom åtskilliga socknar i
Vestmanlands län skall afskrifvas i enahanda ordning med de i § 1
omförmälda skatter och utlagor, dervid afskrifningen beräknas å det
belopp, hvarå den jemlikt kongl. brefven den 13 juli och den 25
november 1887 medgifna nedsättning af trettio procent egt rum.

§ 4.

Den ersättning, som jemlikt kongl. kungörelsen den 3 februari
1888 bör utgå till egare af skattefrälsehemman, hvars skattefrälseränta,
ehuru varande af den beskaffenhet, som afses i § 1 af förordningen
den 11 september 1885, icke blifvit af statsverket inlöst,( skall, under
iakttagande i öfrigt af bestämmelserna i nämnda kungörelse, utgå från
och med år 1893 med fyratio procent, från och med år 1894 med
femtio procent, från och med år 189G med sextio procent, från och
med år 1898 med sjuttio procent, från och med år 1900 med åttio
procent och från och med år 1902 med nittio procent af räntans belopp,
beräknadt på sätt i samma kungörelse föreskrifves, samt från och
med år 1904 med en summa, motsvarande räntans på nyssnämnda
sätt beräknade hela belopp.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 3.

sfinotii

De ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af föreskrifterna
angående grundskatternas afskrifning kunna finnas erforderliga, meddelas
af Konungen.»

Stockholm den 26 november 1892.

Med undersåtlig vördnad.

i

I

Stockholm, K. L. Beckman, 1892.