Riksdagens Skrifvelse N:o 129

Riksdagsskrivelse 1894:129

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

1

N:o 129.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1894.

Andra Kammaren den 11

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets
inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 69, bevillningsutskottets betänkande
n:o 32 och bankoutskottets memorial n:o 7.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts den 16 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,
nästa. statsreglering omfattar, eller år 1895 och intill dess ny statsreglering
derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit
de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 19,416,000 kronor och de
extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 74,973,000 kronor.

Grundskatt. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att denna inkomsttitel,
som i innevarande års riksstat upptagits till 2,373,000 kronor, måtte, minskad
med 3,926 kronor, beräknas för år 1895 till i jemnt tusental 2,369,000
kronor.

Bih. till Riksd. Vrot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Häft. (N:o 129.)

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Riksdagen Tiar, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts särskilda framställningar,
besluta dels ur riksstaten utesluta såväl det å anslaget till kavallerioch
infanteriregementena i kolumnen »friheter» upptagna

belopp...................................................................... kronor 400:

som ock det å anslaget till jordförluster genom kanal och

väganläggningar i kolumnen »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag: friheter» upptagna belopp » 1,560:

dels minska det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

för anslaget till kleresistaten upptagna belopp med ......... » 2,000:

tillsammans kronor 3,960: ;

dels ock höja det å anslaget till städers friheter i kolumnen
»friheter och kyrkotionde» upptagna belopp med . .. kronor 34: ;

och då alltså grundskatt till belopp af............................ » 3,926:

kommer att i riksstaten å utgiftssidan utgå, har, på sätt Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, den i riksstaten beräknade inkomst af grundskatt med motsvarande
belopp minskats.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att
denna inkomsttitel, som i nu gällande riksstat är uppförd med 52,000
kronor, måtte i riksstaten för år 1895 upptagas till 150,000 kronor och
att i sammanhang dermed de å fjerde hufvudtiteln uppförda anslagen till
»det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning» och till »det icke
garnisoneräde infanteriets och kavalleriets vapenöfningar» måtte höjas, det
förstnämnda med 41,535 kronor och det senare med 56,465 kronor, eller
tillsammans med 98,000 kronor.

Dessa anslagsförhöjningar hafva emellertid, på sätt Riksdagen i skrifvelse
angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel
anmäler, icke blifvit af Riksdagen bifallna; och har i följd deraf
förenämnda inkomsttitel för år 1895 beräknats till oförändradt belopp af

52,000 kronor.

Telegrafmedlen. I statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t
under förutsättning af bifall till den af Eders Kongl. Maj:t under sjunde
hufvudtiteln föreslagna, för telegraf- och telefonväsendet gemensamma nya
staten beräknat inkomsttiteln telegrafmedel, som under sådan förutsättning
skulle innefatta telegrafverkets inkomst af både telegramportoafgifter
och telefonabonnements- och särskilda samtalsafgifter till 2,870,000
kronor.

Då emellertid omförmälda nya stat icke af Riksdagen bifallits och
inkomsttiteln telegrafmedel sålunda komme att omfatta allenast telegramportomedlen,
har, enligt hvad af det vid Eders Kongl. Maj:ts till Riks -

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

3

dagen den 20 april innevarande år aflåtna proposition med förslag till
utgiftsstater för telegrafverket för år 1895 fogade statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för samma dag inhemtas, telegrafstyrelsen i skrifvelse den
19 april detta år förklarat sig anse, att telegramportoinkomsten, som för
innevarande år är beräknad till 1,870,000 kronor, bör äfven för år 1895
beräknas till detta belopp; och har Eders Kongl. Maj:t i sistnämnda proposition
föreslagit, att Riksdagen måtte till telegrafverket för år 1895 anvisa
enahanda belopp, 1,370,000 kronor, hvartill inkomsterna af telegramportomedlen
af telegrafstyrelsen blifvit beräknade.

I enlighet härmed har denna inkomsttitel i riksstaten för år 1895 upptagits
till 1,370,000 kronor.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 37,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1890..........................................

» 1891..........................................

» 1892...........................................

eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1893 ...............................

kronor 42,462,773:

» 37,865,262:

» 37,228,458:

» 39,185,498:

» 36,928,308: .

I skrifvelse den 6 december 1893 har statskontoret med förmälan
att inkomsten af tullmedlen under de då gångna elfva månaderna af berörda
år understigit motsvarande uppbörd under de elfva första månaderna
af år 1892 med 711,802 kronor, och under uttalande af åsigten att
den minskning i tulluppbörden, som sålunda inträda icke borde anses bero
allenast på tillfälliga förhållanden hemstält, att tullmedlen ej måtte för
år 1895 beräknas till högre belopp än 36,500,000 kronor.

Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Eders
Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1895.

Riksdagen anser emellertid ej, att afkastningen af förevarande inkomsttitel
bör beräknas så högt.

I en af chefen för finansdepartementets kontroll- och justerings byrå
meddelad promemoria, som finnes närmare omförmäld i Riksdagens skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t angående hvitbetssockertillverkningsafgiften,
har byråchefen antagit, att under år 1895 den inhemska sockerproduktionen
kan fullkomligt tillgodose sockerkonsumtionen inom landet, och att
någon nämnvärd import af denna vara följaktligen icke kommer att ega
rum; och då inkomsten af sockertullen under år 1893 uppgått till 7,771,811
kronor, torde detta belopp böra fråndragas den eljest beräkneliga summan
af tullmedlen. Den af statskontoret anmärkta nedgången i tullinkomsten

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

torde böra tillskrifvas just tillväxten af den inhemska sockerproduktionen
samt deraf följande minskning i sockerimporten. Beträffande tullinkomsten
\ öfrigt saknas anledning till, att densamma skulle vara i nedgående.
Tvärtom torde man kunna vara berättigad att antaga, att, sedan de ansenliga
förråd af vin samt bränvin och sprit på andra kärl än fat (konjak),
som före den år 1892 inträdda tullförhöjningen för dessa artiklar importerades,
numera efter all sannolikhet konsumerats, statsverkets inkomst af
vin- och sprittullarne skall under år 1895 stiga till ansenligt högre belopp
än under de sista åren. Ett liknande förhållande torde äfven komma att
ega rum under år 1895 med tullinkomsten af vissa andra artiklar, för
hvilka tullen höjdes år 1892.

Med afseende å nu oinförmälda förhållanden har Riksdagen beräknat
tullmedlen för år 1895 till 30,000,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter
hafva utgjort:

år 1890 ...................................................................... kronor 512,104:

» 1891 .......................................................................... » 547,311:

» 1892 ........................................................................... » 529,841:

eller i medeltal för dessa tre år ................................. » 529,752:

samt år 1893 .................................................................. » 565,305: .

I 1894 års riksstat blefvo dessa bevillningsafgifter på grund af 1893
års Riksdags beslut om höjande från och med år 1894 af den enskilda
banker med sedelutgifningsrätt åliggande särskilda bevillningsafgift från 5
kronor till 10 kronor för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af
bankens sedlar, som under nästföregående året på en gång varit utlemnade
i rörelsen, upptagna till ett förhöjdt belopp af 700,000 kronor.

Denna summa har statskontoret i skrifvelse den 6 december 1893
ansett böra uppföras jemväl i riksstaten för år 1895, och har Eders Kongl.
Maj:t likaledes föreslagit detta belopp.

Då emellertid inkomsten af bankbevillningen under år 1892, således
innan förhöjningen af denna bevillning från 3 kronor till 5 kronor inträdt,
visat sig uppgå till .224,574 kronor, och då afgiften numera utgör
mer än tre gånger förstberörda afgift 3 kronor, finner Riksdagen, särskilt
vid det förhållande, att, enligt bankinspektörens månatliga sammandrag
för år 1893 angående de solidariska bankernas sedelutgifning, det högsta
utelöpande månatliga sedelbeloppet för sistnämnda år uppgått till 64,701,019
kronor, att inkomsten af denna afgift kan upptagas till 600,000 kronor.

Då öfriga poster under denna inkomsttitel under år 1893 uppgått till
242,540 kronor, har Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter för år 1895 till 800,000 kronor.

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 3,500,000 kronor,
Slafva utgjort:

år 1890 ....................................................................... kronor 3,526,387:

» 1891 ............................................................................... » 3,311,391:

» 1892 ......................................................................... » 3,492,122: .

eller i medeltal för dessa tre år ................................. » 3,443,300: .

Med tillämpning af den nya förordning angående stämpelafgiften, som
vid innevarande års riksdag antagits, lär inkomsten af denna skattetitel
ej oväsentligt ökas.

Med stöd af den beräkning, som af särskilda komiterade för utarbetande
af förslag till utvidgning af stämpelskatten uppgjorts, hade Eders
Kongl. Maj:t, under förutsättning af bifall till den af Eders Kongl. Maj:t
föreslagna stämpelförordningen i oförändradt skick, beräknat ökningen i
stämpelmedlen till 1,000,000 kronor af utvidgad arfskatt och till 1,500,000
af den utsträckta stämpelskatten i öfrigt.

Då emellertid Riksdagen dels beslutit, att den nya stämpelförordningen
skall träda i kraft icke, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit, redan
den 1 september innevarande år, utan först med nästkommande års början
hvilket torde föranleda, att ett flertal bouppteckningar efter personer,
som aflidit i slutet af innevarande år, komma att för inregistrering
hos domstol företes före detta års utgång i stället för att, såsom eljest
antagligen skulle hafva skett, inregistreras under någon af nästkommande
års första månader dels ock endast delvis antagit den föreslagna utsträckningen
af stämpelskatten i öfrigt, anser Riksdagen, att den ökade
inkomsten af stämpelmedlen icke bör beräknas högre än till sammanlagdt

1,800,000 kronor.

Riksdagen har derför beräknat stämpelmedlen för år 1895 till 5,300,000
kronor.

Hvitbetssockertillverkninqsafqiften. Denna afgift har utgiort:

år 1890 ........................................................................ kronor 997,976:

» 1891, under hvilket år skatten höjdes till tullens

halfva belopp................................................... » 1,846,588:

år 1892 ........................................................................... » 2,260,496:

eller i medeltal för dessa tre år .................... » 1,701,687:

samt år 1893 ............................................................ » 2,718,927: .

Med hänsyn till den af 1893 års Riksdag beslutade höjning af utbytesprocenten
från 6,25 % till 7,5 °j0 från och med den 1 september 1893 och
till 8,26 % från och med den 1 september 1894 har ifrågavarande bevillning
i 1894 års riksstat upptagits till ett belopp af 2,600,000 kronor.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Rörande beräkningen af denna bevillning för år 1895 har statskontoret
i sin förut omförmälda skrifvelse, efter att hafva erinrat, hurusom
inkomsten år 1892 utgjort 2,260,496 kronor, hvaraf debiterats under våren
679,002 kronor och under septemberdecember månader 1,581,494 kronor,
anfört följande:

»Under år 1892 var utbytesprocenten bestämd till 6,25. Under år
1895 åter skall, på sätt ofvan berördt är, utbytet af socker beräknas för
tiden intill den 1 september till 8,25 kilogram samt för återstående delen
af året till nio kilogram, allt för 100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor.
Dessa för år 1895 gällande utbytesprocenter utvisa, vid jemförelse med
den år 1892 gällande, en tillökning af 32 procent för tiden intill den 1
september och af 44 procent för septemberdecember månader. I anledning
häraf och om tillverkningen under år 1895 icke komme att bedrifvas
i större omfattning än under år 1892, skulle denna afgift under år 1895
inflyta med ett 1892 års inkomst med 913,137 kronor Överskjutande belopp
eller med 3,173,633 kronor; lärande denna inkomsttitel höra i riksstaten
för år 1895 beräknas till ett jemnadt belopp af 3,200,000 kronor.»

Detta belopp har jemväl Eders Kongl. Maj:t upptagit i sitt förslag till
beräkning af statsinkomsterna för år 1895.

Med anledning af de upplysningar, som erhållits från chefen för finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå, och hvilka närmare omförmälas
i Riksdagens ofvan åberopade skrifvelse angående hvitbetssockertillverkningsafgiften,
har emellertid Riksdagen icke ansett sig kunna biträda
ofvanberörda beräkning af förevarande bevillning för år 1895, utan har
Riksdagen, på grund af hvad bemälde byråchef anfört, upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1895 till 6,800,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna för
föregående år med 172,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1895
anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år 1895
beräknat och användt öfverskott å statsregleringarna från föregående år,

172,000 kronor.

I omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med
beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att riksbankens vinst för
år 1893, i rundt tal utgörande 2,480,000 kronor, måtte för statsverkets
behof anvisas till utbetalning vid den tid under år 1895, som af Riksdagen
komme att bestämmas.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Riksdagen har besluta, att af riksbankens för år 1893 bokförda vinst
ett jemnadt belopp af 2,480,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket
samt att statsverkets andel af bankovinsten för år 1893 skall af fullmägtige
i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en fjerdedel under
hvardera af månaderna januari, april, juli och oktober år 1895.

Stockholm den 11 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt- ........................................................................................

Kronor

2,369,000

öre

Kyrkotionde ..................................................................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..............................

300,000

Afgift för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ........

51,000

Trosspassevolan saf gift ...............................................................

19,000

Tillfälliga rotevakansafgifter .......................................................

52,000

Soldatvakansafgift .........................................................................

70,000

Båtsmansvakansafgift .................................................................

295,000

Arrendemedel ...............................................................................

2,500,000

Mantalspenningar .....................................................................

665,000

Bötesmedel ........................................................................................

250,000

Kontrollstämpelmedel...................................................................

25,000

Fyr- och båkmedel .....................................................................

1,400,000

Telegrafmedel ...............................................................................

1,370,000

Järnvägstrafik medel...................................................................

7,000,000

Skogsmedel...........................................................................

2,700,000

-

Extra uppbörd..........................................................................

S:gr 19,416,000:

100,000

Bevillningar:

Tullmedel..........................................................................................

30,000,000

Postmedel.........................................................................................

8,173,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter..

800,000

Stämpelmedel...............................................................................

5,300,000

Bränvinstillverkningsskatt...........................................................

14,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift.................................................

6,800,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.........................

5,000,000

Tilläggsbevillning .................................................................

S:gr 74,973,000:

4,900,000

Summa 94,389,000:

Stockholm, Ivar Heeggströms boktryckeri, 1894,