Riksdagens Skrifvelse N:o 103

Riksdagsskrivelse 1893:103

Antal sidor
5
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

5

No 103.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1893.
— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets
inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 48, bevillningsutskottets betänkande
n:o 22 samt bankoutskottets memorial n:is 2 och 3.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts den 16 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster
för den tid, nästa statsreglering omfattar, eller år 1894 och intill dess
ny statsreglering derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell
utvisar, funnit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 18,907,000
kronor och de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till
74,900,000 kronor.

Grundskatt. Med bifall till Eders Kongl. Maj:t derom framställa
förslag har Riksdagen, 6om, i enlighet med livad Eders Kongl. Maj:t

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

jemväl föreslagit, minskat dels, såsom i Riksdagens skrifvelse angående
regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel anmäles,
anslaget till kavalleri- och infanteriregementena med 816,600 kronor
och dels, såsom i Riksdagens skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel likaledes anmäles, anslaget till
båtsmansindelningen med 72,900 kronor, vidtagit en motsvarande minskning
i inkomsttiteln grundskatter med 889,500 kronor från 3,263,000
kronor till jemnt tusental kronor 2,373,000.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år
beräknades till 37,500,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1889 ............................................................................... kronor 42,298,853: —

» 1890 ................................................................................. » 42,462,773: —

» 1891 ............................................................................. » 37,865,262: —

eller i medeltal för dessa tre år................................ b 40,875,629: —

samt år 1892 ..................................................................... b 37,300,087: —

Tulluppbörden för år 1S92 understeg sålunda det belopp, hvartill
tullmedlen för innevarande år beräknats med i rundt tal 200,000 kronor.

Statskontoret bar i skrifvelse den 6 december 1892 hemstält, att,
då enligt statskontorets tanke anledning ej förefinnes att nu ifrågasätta
någon förändring i beräkningen af tullmedlen, denna statsinkomst, måtte
med oförändradt belopp, eller 37,500,000 kronor, uppföras äfven i riksstaten
för år 1894. I öfverensstämmelse härmed har ock Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att ifrågavarande inkomsttitel för år 1894 måtte beräknas
till 37,500,000 kronor.

Under de tre första månaderna af innevarande år hafva tullinkomsterna,
som under motsvarande tid 1892 inflöto med 8,116,180
kronor, uppgått till allenast 5,994,236 kronor. En betydlig minskning
i dessa inkomster bar sålunda under detta års tre första månader visat
sig. Denna omständighet torde likväl väsentligen bero på tillfälliga
förhållanden och synes icke böra utan vidare läggas till grund för beräkningen
af tullmedlen för nästkommande år. Då emellertid ifrågavarande
statsinkomst synes hafva en tendens att sjunka, finner Riksdagen
densamma försigtigtvis icke böra beräknas högre än i riksstaten
för år 1890, eller 37,000,000 kronor, hvilket skulle medföra en minskning
i det af Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna beloppet med 500,000
kronor.

Riksdagen bar alltså för år 1894 i riksstaten upptagit tullmedlen
till 37,000,000 kronor.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

Bevillning safgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa
afgifter hafva utgjort:

år 1889 ...................................................................................... kronor 429,587: —

» 1890 ...................................................................................... » 510,929: —

» 1891 ....................................................................................... » 538,525: —

eller i medeltal för dessa tre år ................................... » 493,013:

samt år 1892 .......................................................................... 534,741:

I enlighet med hvad statskontoret hemstält har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att denna statsinkomst skall för år 1894 beräknas till
500,000 kronor.

Då innevarande års Riksdag besluta, att den enskilda banker
med sedelutgifningsrätt åliggande särskilda bevillningsafgiften skall från
och med nästkommande år höjas från 5 till 10 kronor för hvarje tusen
kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som under nästföregående
året på en gång varit utlemnade i rörelsen, torde en ökning af ifrågavarande
statsinkomst i följd deraf vara att påräkna. Den särskilda bevillningen
af bankbolag med sedelutgifningsrätt inbragte år 1891 något
öfver 200,000 kronor. Den vid sistlidet års lagtima riksdag beslutade
höjningen i afgiften beräknades tillföra statsverket en ökad inkomst af
ungefär 100,000 kronor. Förevarande afgift af bankbolag antogs således
under innevarande år komma att uppgå till omkring 300,000 kronor.
Då denna beräkning icke torde hafva varit för högt tilltagen,
synnerligast som afgiften under år 1892, således innan förhöjningen
i beskattningen från 3 till 5 kronor inträdt, numera visat sig uppgå till
224,574 kronor, och då afgiften genom detta års Riksdags beslut fördubblats,
synes man med trygghet kunna antaga, att densamma under
nästkommande år kommer att lemna omkring 200,000 kronor mer i afkastning
än för innevarande år beräknats.

Riksdagen har alltså för år 1894 beräknat bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter till 700,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Denna afgift, som i innevarande
års riksstat upptagits till 1,800,000 kronor, har utgjort:

år 1889 ............................................................................... kronor 635,812: —

» 1890 ..................................................... » 997,976: —

» 1891, under hvilket år skatten höjdes till tullens

halfva belopp ...................................................... » 1,846,578: —

eller i medeltal för dessa tre år.................................... » 1,160,122: —

samt år 1892 ..................................................................... » 2,260,495: —

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

Och har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1894 skall beräknas till 2,600,000 kronor.

Sedan Riksdagen numera i hufvudsak antagit det af Eders Kongl.
Maj:t framlagda förslag till ny förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket samt i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts
förslag besluta, att densamma skall träda i kraft redan den 1 juli
innevarande år, i följd hvaraf en till 7,5 procent förhöjd utbytesberäkning
från och. med den 1 nästkommande september kommer att tillämpas,
finner Riksdagen den af Eders Kongl. Maj:t gjorda beräkningen icke
vara för högt tilltagen, allra helst som Riksdagen derjemte besluta, att
utbytesprocenten skall icke såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit först
från och med den 1 september 1895 utan redan från och med den 1 september
1894 beräknas till 8,25 procent, eu omständighet, som likväl
icke synes böra föranleda till att redan för nästkommande år i riksstaten
uppföra ifrågavarande statsinkomst till ett högre belopp än Eders
Kongl. Maj:t föreslagit.

Riksdagen har alltså beräknat hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1894 till 2,600,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit att såsom tillgång vid förevarande
statsreglering måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna
för föregående år, 464,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år
1894 anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering
beräknat och användt af öfverskottet å statsregleringarna för föregående
år ett belopp af 53,453 kronor 43 öre.

I sist omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang
med beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att för statsverkets
behof måtte till utbetalning vid den tid under år 1894, som af
Riksdagen bestämdes, anvisas Riksbankens vinst för år 1892, i rundt
tal utgörande 2,812,000 kronor.

Riksdagen har beslutit, att Riksbankens för år 1892 bokförda
vinst, 2,801,446 kronor 57 öre skall öfverlemnas till statsverket och att
bankovinsten för år 1892 skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas
statskontoret och utgå med en fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna
januari, april, juli och oktober 1894.

Stockholm den 6 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagen Skrivelse N:o 103

9

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt .........................................................................

Kyrkotionde ...........................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ............

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthålls infanteriet

................................................................

Trosspassevolansafgift..................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter .........................................

Soldatvakansafgift ..............................................................

Båtsmansvakansafgift........................................................

Arrendemedel........................................................................

Mantalspenningar ............................................................

Bötesmedel..............................................................................

Kontrollstämpelmedel........................................................

Fyr- och båkmedel ............................................................

Telegrafmedel .....................................................................

Jernvägstrafikmedel.........................................................

Skogsmedel ...........................................................................

Extra uppbörd ...................................................................

S:gr 18,907,000: —

kronor 2,373,000: —

)) 250,000: —

» 300,000: —

» 51,000: —

» 26,000: —

» 52,000: —

» 70,000: —

» 285,000: —

» 2,500,000: —

» 665,000: —

* 240,000: —

» 25,000: —

» 1,400,000: —

» 1,370,000: —

» 6,500,000: —

7> 2,700,000: —

® 100,000: —

Bevillningar:

Tullmedel ...............................................................................

Postmedel ..............................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ....................................................................

Stämpelmedel........................................................................

Bränvinstillverkningsskatt...............................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift...................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst .........

Tilläggsbevillning ...............................................................

S:gr 74,900,000: —

x>

»

B

3)

»

37,000,000: —

8,100,000: —

700,000: —
3,500,000: —
13,700,000: —
2,600,000: —
4,900,000: —
4,400,000: —

Summa kronor 93,807,000: —

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Häft.

2

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.