Ordningsstadga för Riksdagens andra kammare

rfsFöreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling 1967:14

68

Nr 14

Ordningsstadga för Riksdagens andra kammare

(antagen den 27 april 1949, med t. o. m. den 1 mars 1967 vidtagna

ändringar)1

Riksdagens andra kammare har den 1 mars 1967 beslutat att 17 § 1 mom.,
19 § 2 mom. och 20 § 4 mom. i ordningsstadgan för Riksdagens andra kammare
skall erhålla ändrad lydelse, och kommer till följd härav stadgan att
ha följande ändrade lydelse.2

§ 1

Mom. 1. Kammaren sammanträder utan föregående kallelse varje riksdags
första söckendag klockan 11. (Mot. 1966:985)

Mom. 2. Den ledamot, som enligt 33 § riksdagsordningen äger att, innan
val av talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställer för
tillfället protokollförande och de övriga befattningshavare, som erfordras.

§ 2

Mom. 1. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse om förloppet
av den i 32 § riksdagsordningen omförmälda fullmaktsgranskning
och anställes upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller
några frånvarande, skall sådant i protokollet antecknas.

Mom. 2. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger om,
andre vice talmannens till vänster om talmansbordet.

Övriga ledamöter intaga plats i samlingssalen i följande ordning:

1. Riksdagsmännen från Stockholms	stad;
2. »	»	»	län;
3. »	»	Uppsala	»
4. »	»	Södermanlands	»
5. »	»	Östergötlands	»
6. »	»	Jönköpings	»
7. »	»	Kronobergs	»
8. »	»	Kalmar	»
9. »	»	Gotlands	»
10. »	»	Blekinge	»
11. »	»	Kristianstads	»
12. »	»	Malmöhus	»
13. »	»	Hallands	»
14. »	»	Göteborgs och Bohus	»
15. »	»	Älvsborgs	»
16. »	»	Skaraborgs	»
17. »	»	Värmlands	»
18. »	»	Örebro	»
1 Här omtryckt
2 Senaste lydelse av 17 § 1	mom., 19 § 2 mom. och 20 § 4 mom.	se RFS

1967 Nr 14

69

19.	Riksdagsmännen från Västmanlands	län;
20.	»	» Kopparbergs	»
21.	»	» Gävleborgs	»
22.	»	» Västernorrlands	»
23.	»	» Jämtlands	»
24.	»	» Västerbottens	»
25.	»	» Norrbottens	» .

För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.

§ 3

Förteckning över kammarens ledamöter, efter den ordning, vari de hava
sin plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket
befordras.

§ 4

Kammarens ekonomiska angelägenheter handhavas av riksdagens förvaltningskontor.
(Mot. 1966:930)

§ 5

För alla val bestämmer kammaren tid, såvida ej därom finnes särskilt
stadgat. (Mot. 1966: 930)

§ 6

Kammaren utser sex ledamöter att deltaga i tillsättandet av de i 30 §
andra stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare hos kammaren.

Vid tillsättandet av nämnda befattningshavare för kammarens sekreterare
protokoll. Protokollet skall vid kammarens nästföljande sammanträde uppläsas.

§ 7

Mom. 1. Val av ledamöter i de ständiga utskotten skola företagas i den
följd, vari utskotten i 36 § riksdagsordningen finnas angivna. I enahanda
ordning utses suppleanter. Dessas antal skall i annat utskott än utrikesutskottet
ävensom i riksdagens lönedelegation, därest icke kammaren särskilt
annorlunda beslutar, motsvara de ordinarie ledamöternas. (Mot. 1954: 28,
1965: 758)

Mom. 2. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter,
därest icke kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande
fjärdedelen av de ordinarie ledamöternas. (Mot. 1960: 877, 1966:
930)

Mom. 3. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande
val bör av första kammaren företagas, skall underrättelse om valets utgång
sistnämnda kammare ofördröj ligen meddelas.

§ 8

Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet
och riksdagens lönedelegation skall hos Konungen skyndsamt anmälas.
(Mot. 1965:758)

§ 9

Den, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant i utskott, riksdagens
krigsdelegation eller riksdagens lönedelegation, må ej utan kammarens bifall
undandraga sig sådant uppdrag. (Mot. 1965: 758)

70

1967 Nr U

§ 10

Mom. 1. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugorna till
riksdagens hus och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt skall,
där så ske kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande
tidningarna. Om, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning på
kvällen prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 16 och kammaren
därom av talmannen underrättas. Anslag till sådant sammanträde bör
ske jämväl i kammarens samlingssal. (Mot. 1966:985)

Mom. 2. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val eller gemensam
omröstning förrättas, bör sådant i kallelsen tillkännagivas.

Mom. 3. Skall sammanträde för ärende, varom i 56 § riksdagsordningen
sägs, hållas inom lyckta dörrar, varde till sammanträdet kallelse utfärdad
på sätt talmannen beslutar. Vid sådant sammanträde får annat ärende ej
förekomma.

§ 11

Mom. 1. Har kammaren tillsatt enskilt utskott, sammankallas detta första
gången av talmannen. (Mot. 1954: 28)

Mom. 2. Till sammanträde av enskilt utskott skall kallelse anslås senast
klockan 18 föregående dag. (Mot. 1954: 28, 1966: 985)

Sådant utskott må ej sammankomma å tid, då sammanträde hålles av
kammaren.

§ 12

Mom. 1. Ledamot, som vill inför kammaren yttra sig, begär ordet av talmannen
och uppropas i den ordning, han därtill anmält sig. Hava två eller
flera samtidigt begärt ordet, bestämmer talmannen ordningen dem emellan.

Mom. 2. Utan hinder av den i 1 mom. stadgade ordning må ledamot efter
talmannens beprövande kunna erhålla ordet för kort genmäle, innefattande
upplysning eller rättelse i anledning av föregående talares anförande eller
bemötande av angrepp från dennes sida. Sådant genmäle må icke överskrida
tre minuter, där ej talmannen av särskilda skäl medgivit ledamoten rätt till
genmäle under sex minuter.

Mom. 3. Oberoende av ordningen mellan kammarens övriga ledamöter
äger ledamot rätt att under överläggningen i ett ämne utan angivande av
skäl instämma med närmast föregående talare.

Mom. 4. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i 53 §
riksdagsordningen omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna,
skall han därom göra anmälan hos talmannen och erhåller då ordet oberoende
av ordningen kammarens ledamöter emellan; dock att ledamot, som
erhållit rätt till kort genmäle, äger yttra sig före statsrådsledamot.

§ 13

Mom. 1. Ledamot, som yttrar sig inför kammaren, skall tala stående från
den särskilda plats, som är för talare bestämd, eller från den plats, han i
samlingssalen innehar.

1967 Nr U

71

Mom. 2. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall
tala stående från någon av de platser, som för statsrådets ledamöter äro anordnade
i kammaren, eller ock från den särskilda plats, som är bestämd
för talare.

Mom. 3. Medan talare har ordet, eller eljest förhandlingar pågå, bör ordning
och stillhet råda i samlingssalen.

§ 14

Reservation enligt 60 § riksdagsordningen emot kammarens beslut bör av
närvarande ledamot omedelbart efter beslutets fattande anmälas.

§ 15

Kammarens beslutanderätt enligt 30 § 1 mom. riksdagsstadgan i frågor
om anställning av bisysslekaraktär utövas av talmannen, vice talmännen
och de enligt 6 § utsedda ledamöterna. (Mot. 1966:985)

§ 16

Talmannen meddelar efter samråd med sekreteraren de särskilda föreskrifter,
som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens
kansli, samt lämnar meddelanden och underrättelser enligt 30 § 5 mom.
riksdagsstadgan.

Vid förfall för sekreteraren bestridas hans göromål av den, som talmannen
därtill utser. (Mot. 1966:985)

§ 17

Mom. 1. Motion må av ledamot avlämnas till talmannen under sammanträde
med kammaren eller på kammarens kansli då sammanträde icke pågår.
Motion, som avlämnats på kammarens kansli, anmäles av talmannen
vid nästföljande sammanträde.

Motion bör avlämnas i tre exemplar samt vara försedd med uppgift om
varje motionärs partibeteckning och bänknummer i samlingssalen. (Mot.
1967: 882)

Ändring i avlämnad motion får ej ske utan kammarens samtycke.

Mom. 2. Över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden
skall föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.

§ 18

Mom. 1. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden,
som omförmälas i 3 § riksdagsstadgan.

Mom. 2. Har kammaren i avseende å något ärendes föredragning fattat
särskilt beslut, anmärkes sådant å föredragningslistan, och göres däri jämväl
vid varje ärende anteckning om skedd bordläggning.

Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda
beslutar, de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,
uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å
föredragningslistan till nästa sammanträde.

Har vederbörande utskott jämlikt 59 § riksdagsordningen hemställt, att
betänkande skall till avgörande företagas efter allenast en bordläggning,
skall detta anmärkas på föredragningslistan.

72

1967 Nr U

Mom. 3. Föredragningslistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid
mellan sammanträdena vara tillgänglig i kammarens kansli.

Mom. 4. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås i samlingssalen
och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt i tryck utdelas
till kammarens ledamöter.

Mom. 5. För sammanträde, varom i 56 § riksdagsordningen sägs, erfordras
ej föredragningslista.

§ 19

Mom. 1. Ärende, vari utskott avgivit betänkande, bör, såvitt ske kan, icke
till slutligt avgörande företagas, med mindre kammarens ledamöter därförinnan
fått emottaga tryckta exemplar av betänkandet.

Mom. 2. Ledamot, som då ärende företages till avgörande avser att framställa
yrkande, vars innebörd icke framgår av de tryckta handlingarna i
ärendet, bör så snart ske kan underrätta talmannen därom. Yrkandet bör,
utan motivering, uppsättas i skrift och utdelas till kammarens ledamöter
före ärendets avgörande, där icke talmannen med hänsyn till yrkandets
innebörd finner detta obehövligt. (Mot. 1967: 882)

§ 20

Mom. 1. Ledamot av kammaren må, såsom i 52 § riksdagsordningen sägs,
till ledamot av statsrådet framställa spörsmål i ämne utom föredragningslistan;
sådana spörsmål äro antingen interpellationer eller enkla frågor för
upplysningars inhämtande.

Mom. 2. Interpellation skall vara skriftligen uppställd och av bestämt
innehåll samt vara försedd med särskild motivering. Interpellation skall
uppläsas och i tre exemplar avlämnas i kammaren. Kammaren beslutar,
huruvida interpellationen må framställas eller icke. Sådant beslut skall
fattas utan föregående överläggning. Har interpellationen begärts på bordet,
skall den vila till nästa sammanträde, då kammaren, på sätt nyss är sagt,
ovillkorligen skall avgöra, huruvida interpellationen må framställas eller
icke. Har kammaren medgivit interpellationens framställande, låte talmannen
vederbörande statsråd ofördröj ligen undfå del av interpellationen.

Mom. 3. Enkel fråga skall vara skriftligen uppställd och av bestämt innehåll
utan att vara försedd med särskild motivering. Enkel fråga skall i fyra
exemplar tillställas talmannen. Talmannen låte vederbörande statsråd genom
kammarens kansli ofördröjligen undfå del av frågan.

Mom. 4. Sedan vederbörande statsråd meddelat talmannen sin avsikt att
besvara spörsmål, varav han undfått del, överenskommer talmannen med
statsrådet om vid vilket sammanträde spörsmålet må besvaras. Meddelande
härom skall intagas i den dagens föredragningslista samt senast klockan 15
föregående dag anslås i nedre förstugorna till riksdagens hus och på de
platser i övrigt, talmannen beslutar. Vid sammanträdet erhåller statsrådet
ordet för spörsmålets besvarande i enlighet med den överenskommelse,
som träffats med talmannen, dock ej före gemensam omröstning eller val.
(Mot. 1966: 985)

Svar å framställd interpellation må omedelbart före avgivandet i tryckt
eller stencilerad form utdelas till kammarens ledamöter. I sådant fall må

1967 Nr It

73

statsrådet kunna begränsa sitt anförande till en sammanfattning av huvudpunkterna
i det utdelade svaret.

Vid besvarande av enkel fråga må endast den ledamot, som framställt
spörsmålet, och det statsråd, som lämnar svaret, deltaga i överläggningen.
Kammaren vare dock obetaget att, då viss fråga besvaras, på förslag av talmannen
eller annan ledamot besluta upphäva den sålunda stadgade inskränkningen
i yttranderätten; sådant beslut skall fattas utan föregående
överläggning.

Svar på enkla frågor och anföranden i anledning därav böra icke överskrida
tre minuter. (Mot. 1967: 882)

Sedan alla anmälda talare erhållit ordet, skall överläggningen på talmannens
hemställan förklaras avslutad.

Mom. 5. Kammarens kansli skall upprätta särskild förteckning över avlämnade
spörsmål och deras behandling.

§ 21

Mom. 1. Då omröstning till beslut eller val skall företagas med slutna
sedlar, böra fyra ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats
vid talmansbordet, två för att biträda vid röstsedlarnas öppnande och
granskning samt två för att jämte sekreteraren över valet eller omröstningen
föra särskilda anteckningar. När därvid upprop av ledamöterna anställes,
bör varje ledamot i den ordning, vari hans namn uppropas, framträda
till talmansbordet och till talmannen avlämna sin röstsedel. Ej må
i annan än nu stadgad ordning röstsedel avlämnas.

Mom. 2. Sedan samtliga avlämnade röstsedlar, som godkänts, blivit av
talmannen upplästa och av sekreteraren jämte de tvenne, för sådant ändamål
utsedda ledamöter antecknade, jämföras de över omröstningen eller
valet förda anteckningar. Omedelbart härefter skall vid omröstning till
beslut talmannen tillkännagiva för kammaren omröstningens utgång samt
vid val sekreteraren därom upprätta och justera protokoll, vari de valdas
namn införas i den ordning, efter vilken de tilldelats plats vid valet. Utgången
av valet meddelas kammaren genom uppläsning och justering av
omförmälda protokoll. Den av sekreteraren över valet förda anteckning
skall med hans underskrift bestyrkas samt därefter fogas vid valprotokollet
för att jämte detta förvaras.

§ 22

Kammarens förhandlingar skola vara offentliga utom då kammaren i
något ärende beslutat att överläggningen skall hållas inom lyckta dörrar eller
Konungen jämlikt 56 § riksdagsordningen därom förordnat eller justering
verkställes av sådant kammarens protokoll, som enligt vad därom särskilt
är stadgat skall hållas hemligt.

§ 23

Talmannen äger utfärda nödiga föreskrifter om åhörarnas tillträde till
läktarna samt för ordningens vidmakthållande därstädes.

Den, som bryter emot dessa föreskrifter, varde genast avlägsnad. Uppstår
eljest oordning, äger talmannen eller, innan talman blivit våld, ordföranden
förordna om samtliga åhörares avlägsnande.

Gör någon, vilken såsom åhörare bevistar kammarens överläggningar, sig

74

1967 Nr U

skyldig till våldsgärning eller eljest till störande uppträdande av beskaffenhet
att föranleda ansvar enligt allmän lag eller särskild författning, skall
överträdelsen av talmannen hos riksdagens justitieombudsman för laglig
beivran anmälas.

§ 24

Mom. 1. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen
för en tid av högst åtta dagar. Önskar ledamot längre ledighet, skall han
därom göra framställning hos kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas för
längre tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter föranleda
beviljande av ledighet utöver nämnda tid.

Mom. 2. Är ledamot av laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
skall han därom göra anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör vara
behörigen styrkt.

Mom. 3. Över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller hava
behörigen styrkt laga förfall, skall förteckning vara att i kansliet tillgå. I
förteckningen skall för varje gång noggrant angivas tiden för bortovarons
början och slut. (Mot. 1966:985)

Denna ordningsstadga träder genast i kraft.

Genom denna ordningsstadga upphäves den av kammaren den 17 juni
1933 antagna ordningsstadgan för kammaren.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 660744