Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2016

Redogörelse 2016/17:RAR1

Redogörelse till riksdagen

2016/17:RAR1

Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2016

Till riksdagen

Riksdagens arvodesnämnd lämnar härmed följande redogörelse till riksdagen.

Godkänd av nämnden den 26 januari 2017.

Johan Hirschfeldt

Ordförande

Sven Johannisson

Sekreterare

1. Inledning

Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet under riksdagen. Nämnden har tre huvuduppgifter. En av dem är att fastställa månadsarvodet för riksdagens ledamöter. Den andra huvuduppgiften är att fatta beslut om ekonomiska avgångsförmåner (främst inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd) för riksdagsledamöter som lämnar sitt uppdrag. Slutligen är det en uppgift för nämnden att pröva frågor om jämkning av inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd. I avsnitt 4–6 nedan redovisas nämndens verksamhet i dessa avseenden.

Nämndens verksamhet styrs av bestämmelserna i lagen (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd. Materiella regler av betydelse för verksamheten finns i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter som trädde i kraft den 1 januari 2017 (nedan benämnd ersättningslagen). Bestämmelserna i den lagen motsvarar i huvudsak innehållet i den tidigare – och under verksamhetsåret gällande – lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. För ärendehandläggningen gäller i övrigt bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223). Nämnden har också antagit en arbetsordning.

2. Sammansättning

Ledamöterna i nämnden har sedan tidigare förordnats av riksdagsstyrelsen. Sedan den 9 december 2016 har dock riksdagen valt ledamöterna och ordförandens ersättare. Nämnden har följande sammansättning:

f.d. hovrättspresident Johan Hirschfeldt, ordförande

hovrättspresident Fredrik Wersäll, ersättare för ordföranden

f.d. landshövding Barbro Holmberg

f.d. landshövding Peter Egardt.

Som sekreterare tjänstgör hovrättsråd Sven Johannisson. Sekreteraren är nämndens personuppgiftsombud.

Riksdagsförvaltningen utför kansligöromål för nämndens räkning.

Arvoden till nämndens ledamöter fastställs av riksdagsstyrelsen. Sekreterarens arvode fastställs av nämnden. Nämnden har också fattat beslut om ersättning till dem som utför kansligöromål för nämndens räkning.

3. Sammanträden

Under verksamhetsåret har nämnden sammanträtt sex gånger. Sammanträdena har ägt rum i Stockholm.

4. Beslut om ledamotsarvodet

Enligt 3 kap. 1 § ersättningslagen är det nämndens uppgift att fastställa ett månadsarvode för ledamöter av riksdagen. Denna ordning har gällt sedan 1994 när nämnden inrättades. I samband med detta upphörde också den tidigare ordningen med en koppling mellan ledamotsarvodet och lönerna för vissa grupper av statliga tjänstemän.

Nämndens bedömning av arvodesfrågan utgår från de överväganden som gjordes när arvodessystemet sågs över av riksdagen 1998 (förs. 1998/99:RFK3, bet. 1998/99:KU1, rskr. 1998/99:95). Då föreslogs en engångsvis höjning av arvodesnivån. I anslutning till detta gjordes vissa uttalanden om nivån. Konstitutionsutskottet ställde sig då bakom de skäl som förslaget byggde på. Dessa skäl tog sikte på ledamöternas ställning i det demokratiska systemet, den arbetsinsats uppdraget förutsatte och de särskilda förhållanden som gäller för uppdraget. Härtill kom att det är angeläget att kunna rekrytera personer från tillräckligt breda samhällsskikt samt att arvodet var lågt såväl vid en internationell jämförelse som vid en jämförelse med vissa förtroendevalda i större kommuner och landsting.

När det gällde arvodesförändringar ansågs det i förslaget till riksdagen att nämnden borde beakta den allmänna löneutvecklingen på arbetsmarknaden och värdera riksdagsarvodet ur ett brett perspektiv.

Det finns inget krav på att det ska ske en årlig förändring av arvodet. Under senare år har dock arvodet ändrats årligen genom beslut under hösten. Beslut om arvodet får inte överklagas.

Beslut i arvodesfrågan bereds genom att sekreteraren tar fram uppgifter om de avtal som slutits på arbetsmarknaden under året. Dessutom inhämtas statistik över löneutvecklingen.

Årets beslut om ledamotsarvodet innebar att arvodet höjdes med 1 400 kronor till 63 800 kronor per månad från och med den 1 november 2016, vilket motsvarar ca 2,2 procent. I de överväganden som låg till grund för beslutet beaktade nämnden de löneförändringar som ägt rum på arbetsmarknaden under 2016.

Ledamotsarvodet betalas från anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. inom utgiftsområde 1.

I bilaga 1 finns en redovisning av hur ledamotsarvodet utvecklats sedan 1994.

5. Beslut om ekonomiska avgångsförmåner

Sedan den 1 maj 2014 är det en uppgift för nämnden att fatta beslut om ekonomiska avgångsförmåner. Avgångsförmåner i form av stödåtgärder för återgång till arbetsmarknaden fattar Riksdagsförvaltningen beslut om.

Beslut om rätt till inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd fattas av nämnden när en ledamot lämnat riksdagen. Besluten bygger på underlag från Riksdagsförvaltningen. Ledamoten begär således inte att rätten till garanti eller stöd ska fastställas. Däremot är det upp till den som vill ha garantin eller stödet utbetalt att begära det hos Statens tjänstepensionsverk (SPV). Eftersom andra inkomster påverkar storleken på det belopp som ska betalas ut ska stödets mottagare ange vilka inkomster han eller hon beräknar att få. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för preliminära utbetalningar. Året efter det att stödet betalats ut ska mottagaren lämna en s.k. årsuppgift till SPV och ange hur stora inkomsterna faktiskt blev under året. Därefter gör verket en avstämning mot det belopp som betalats ut.

Även Sveriges ledamöter i Europaparlamentet har rätt till inkomstgaranti. Det följer av de övergångsbestämmelser som meddelades i anslutning till att lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet upphävdes. I praktiken är bestämmelserna om inkomstgaranti bara tillämpliga på garantitagare som lämnat Europaparlamentet före sommaren 2009. Nämnden fattar alltså inte några nya beslut om dessa.

Närmare information om reglerna för ekonomiska avgångsförmåner finns i ett särskilt pm som finns tillgängligt på nämndens webbplats.

Under det gångna året har nämnden fattat beslut om rätt till ekonomiska avgångsförmåner i åtta ärenden. I följande tabell anges hur många beslut som fattats i respektive kategori.

Typ av beslut

Antal

1 års garanti

1

2 års garanti

0

5 års garanti

1

Fram till 65 års ålder

2

Förskjuten inkomstgaranti

3

Ekonomiskt omställningsstöd 3 månader

1

Summa

8

Med förskjuten inkomstgaranti avses beslut om inkomstgaranti som gäller en ledamot som återinträtt i riksdagen och därefter på nytt lämnat uppdraget. I dessa fall fattas ett nytt beslut med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid den nya avgången. Kostnaden för ekonomiskt omställningsstöd och inkomstgaranti betalas från anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. inom utgiftsområde 1.

6. Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd

Gällande ordning

I 12 och 13 kap. ersättningslagen finns bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd. Den första jämkningsgrunden tar sikte på fall där förmånstagaren utfört förvärvsarbete i väsentlig omfattning åt någon annan utan att ta ut en skälig ersättning för det. Jämkning kan också ske i de fall förmånstagaren redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto, expansionsfond, eget pensionssparande eller underskott av annan verksamhetsgren. Den tredje jämkningsgrunden avser fall där förmånstagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster. Vidare gäller som en fjärde jämkningsgrund att jämkning kan komma i fråga om förmånstagaren gjort sig skyldig till viss brottslighet. Slutligen kan jämkning aktualiseras om förmånstagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete. Denna jämkningsgrund gäller bara i de fall där förmånstagaren har rätt till inkomstgaranti eller ekonomiskt omställningsstöd längre tid än ett år. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som tar emot den ekonomiska förmånen har tagit del av de stödåtgärder för omställning som Riksdagsförvaltningen erbjuder.

Huvuddragen i tillsynsverksamheten

Med utgångspunkt i de årsuppgifter som förmånstagarna lämnar till SPV gör nämnden ett urval av förmånstagare som granskas närmare. Resultatet av denna granskning läggs sedan i förekommande fall till grund för beslut om att inleda ett tillsynsärende gentemot en förmånstagare. Nämnden har delegerat till ordföranden att fatta beslut om att inleda sådana ärenden. Besluten dokumenteras i protokoll och expedieras till den berörda förmånstagaren. I samband med detta lämnas också en skriftlig information om ärendet.

Under den fortsatta beredningen av tillsynsärendet begärs uppgifter in från förmånstagaren och från Riksdagsförvaltningen. I vissa fall hörs förmånstagaren muntligen inför nämnden. Uppgifter som lämnas kan kontrolleras hos Skatteverket.

Beslut om jämkning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Tillsynen under 2016

Under verksamhetsåret har utbetalningar av inkomstgaranti som gjordes under 2015 granskats. Tillsynsärendena består i huvudsak av två typer av ärenden. Den ena avser de äldre reglerna som syftar till att säkerställa att rätt inkomst läggs till grund för den avräkning som görs för andra inkomster. Den andra gruppen av tillsynsärenden anknyter till den jämkningsgrund som kan tillämpas om en tidigare ledamot inte vidtar tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete. Den sistnämnda jämkningsgrunden infördes genom lagstiftning som trädde i kraft under våren 2014, vilket i praktiken inneburit att den kunde tillämpas för första gången när det gäller de utbetalningar av inkomstgaranti som gjordes under 2015. Nämnden valde därför att inleda ett förhållandevis stort antal tillsynsärenden under 2016 som alltså avser utbetalningar under 2015. Totalt inleddes 49 tillsynsärenden.

I den första gruppen av tillsynsärenden kan det noteras att garantitagaren i ett fall startat ett aktiebolag och tagit ut utdelning men inte lön. Förfarandet accepterades för 2015, men nämnden uttalade i sitt beslut att den har för avsikt att återuppta ärendet under kommande år. I de fall där garantitagaren bedrivit enskild näringsverksamhet hade den pensionsgrundande inkomsten inte minskats på ett sådant sätt som krävs för att jämkning ska kunna komma i fråga. Övriga fall har skrivits av eftersom det inte framkommit att garantitagaren utfört förvärvsarbete i väsentlig omfattning utan att ta ut skälig ersättning för det.

När det sedan gäller den andra gruppen tillsynsärenden har det till en början kontrollerats om omställningsstödet nyttjats. De redovisningar som förmånstagaren ska lämna till Riksdagsförvaltningen när det gäller hur stödet nyttjats har granskats. De som valt att inte nyttja stödet har fått svara på frågor om varför stödet inte nyttjats.

Årets tillsyn har sammanfattningsvis gett följande resultat. Av årets 49 tillsynsärenden har 45 avgjorts genom avskrivningsbeslut. När det gäller de ärenden där kravet på aktivitet för att hitta en försörjning stått i fokus kan det konstateras att flera tidigare ledamöter valt att starta egna företag i olika former. I några fall har den tidigare ledamoten fått en ny anställning. Några ärenden har skrivits av mot bakgrund av den tidigare ledamotens hälsotillstånd och ålder vid avgången. I ett fall hade ledamoten återinträtt i riksdagen. Sammantaget har alltså aktivitetskravet ansetts uppfyllt i de angivna fallen. I två fall har nämnden i sitt avskrivningsbeslut dock erinrat om att aktivitetskravet gäller under hela den period som garanti betalas ut och att nämnden kommer att följa hur garantitagaren lever upp till kravet även under kommande år.

Av årets tillsynsärenden är fyra ännu inte avgjorda. I tre av fallen har garantitagaren inte utnyttjat det omställningsstöd som erbjuds men lämnats tid att avropa stödet. I det fjärde och sista fallet rör det sig om tillämpning av de äldre jämkningsreglerna, och det ärendet bereds fortfarande.

Under 2016 avgjordes också fem ärenden som inletts under 2015. Samtliga ärenden skrevs av.

7. Kostnader

Kostnaderna för nämndens verksamhet betalas från anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag inom utgiftsområde 1. Utvecklingen av nämndens kostnader framgår av följande tabell:


Kostnad (kronor)

2014

2015

2016

Ledamöter och personal

305 021

262 488

358 332

Övrig driftskostnad

735

2 279

1 020

Summa

305756

264 767

359 352

Det finns flera anledningar till att kostnaderna för ledamöter och personal ökade under 2016. En av dem är att kostnaden för sekreterarens arbete ökat. Detta beror dels på att arbetsmängden ökat som en följd av att antalet tillsynsärenden ökat, dels på en arvodesjustering. En annan orsak till de ökade kostnaderna är att arvodet till nämndens ledamöter höjts av riksdagsstyrelsen som en följd av nämndens ökade arbetsmängd.

8. Övrigt

Under året har nämnden besvarat en remiss från Riksdagsförvaltningen.

Nämnden har tagit emot åtta brev från allmänheten.

Bilaga

Utvecklingen av riksdagsledamöternas arvode

Förändring fr.o.m.

Arvodets storlek

Höjning

Procentuell höjning

1994-10-01

26 500

1996-01-01

27 500

1 000

3,8

1997-01-01

29 500

2 000

6,8

1998-01-01

30 300

800

2,7

1999-01-01

36 000

5 700

12,2

1999-10-01

38 000

2 000

5,5

2000-10-01

40 000

2 000

5,2

2001-10-01

41 500

1 500

3,7

2002-11-01

43 200

1 700

4,1

2003-11-01

45 000

1 800

4,2

2004-11-01

46 400

1 400

3,1

2005-11-01

48 000

1 600

3,5

2006-11-01

49 200

1 200

2,5

2006-10-02

51 200

2 000

4,1

2007-11-01

52 900

1 700

3,2

2008-11-01

54 500

1 600

3,0

2009-11-01

55 000

500

0,9

2010-11-01

56 000

1 000

1,8

2011-11-01

57 000

1 000

1,8

2012-11-01

58 300

1 300

2,3

2013-11-01

59 800

1 500

2,6

2014-11-01

61 000

1 200

2,0

2015-11-01

62 400

1 400

2,3

2016-11-01

63 800

1 400

2,2

Innan Riksdagens arvodesnämnd inrättades den 1 januari 1994 beslutade riksdagen själv om nivån på de ersättningar som skulle betalas ut till riksdagens ledamöter.

Beslutet om höjningen per den 1 januari 1999 fattades av riksdagen i samband med en översyn av riksdagsledamöternas arvodering. Av höjningen utgjorde 2 000 kronor en växling från kostnadsersättning till arvode.

Beslutet om en höjning per den 2 oktober 2006 fattades under våren 2007 med retroaktiv verkan. Det motiverades av att den skattepliktiga ersättningen om 3 771 kronor och 50 öre som utgått till riksdagens ledamöter avskaffades fr.o.m. samma datum.

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

De höjningar som skett sedan 1994 innebär att arvodet ökat med 119 procent. I den siffran har de höjningar som beror på förändringar i kostnadsersättningen räknats bort. Om den förändringen inte räknas bort blir höjningen sedan 1994 i stället 140,8 procent.
Redogörelsen bereds i utskott

Händelser

Inlämnad: 2017-02-20 Bordlagd: 2017-02-21 Hänvisad: 2017-02-22 Motionstid slutar: 2017-03-08