Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2016
Redogörelse 2016/17:RS1
Redogörelse till riksdagen 2016/17:RS1 | |
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2016 | |
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 15 februari 2017 fastställt Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2016.
Urban Ahlin (S) | Håkan Bergman (S) | Tomas Eneroth (S) |
Berit Högman (S) | Eva Sonidsson (S) | Jessica Polfjärd (M) |
Ewa Thalén Finné (M) | Hans Wallmark (M) | Mattias Karlsson (SD) |
Jonas Eriksson (MP) | Anders W Jonsson (C) | |
Föredragande i riksdagsstyrelsen | ||
Kathrin Flossing | ||
All offentlig makt i Sverige utgår från folket Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick. Riksdagen är folkets främsta företrädare Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning. Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 fackutskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor. Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet. Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. |
Innehållsförteckning
Året som gått
En fredag i december var vi många som samlades i riksdagens andrakammarsal för att högtidlighålla att tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år. Reflektioner och tillbakablickar svepte över mer än två sekel.
I denna årsredovisning är perspektivet kortare, men ändå viktigt. Det är i det dagliga stödet till den parlamentariska processen som vi lägger förutsättningarna för en långsiktig och hållbar verksamhet.
I år har vi kompletterat förvaltningens vision Tillsammans för riksdagens bästa med den gemensamma värdegrunden Professionellt stöd i demokratins tjänst – kvalitet, kompetens och engagemang. Den ska genomsyra förvaltningens insatser i stort och smått.
Ett exempel på en större insats är det gemensamma servicecenter som öppnade i Bankhallen i oktober. Genom att samla all service på ett ställe och via ett telefonnummer ska servicen, som tidigare funnits på olika håll i förvaltningen, bli lätt tillgänglig, snabbare och av bättre kvalitet.
Också våra lokaler ska stödja de verksamhetsbehov som ledamöter och partikanslier har. Därför ska ledamotshuset genomgå en totalrenovering, och förberedelserna är i full gång. Både ledamöter och partikanslianställda är involverade.
Riksdagen ska vara både ett säkert parlament och ett öppet parlament. Säkerhetsfrågor är viktiga komponenter i förvaltningens dagliga arbete. Under året har ett omfattande utvecklingsarbete pågått för att stärka säkerhetsarbetet. Samtidigt har vi haft ännu fler besökare än tidigare, vilket vi gläder oss åt. Därtill finns vår webbplats, riksdagen.se, som är öppen dygnet runt. Också den hade rekord i antalet besök. Webbplatsen lanserades i en ny version i april. Med den blir det enklare att följa riksdagens arbete och beslut.
En annan typ av säkerhet är den som rör våra it-system och dokumentflöden. Under året har flera delar av vårt ledningssystem för informationssäkerhet kommit på plats och arbetet fortsätter 2017.
Förvaltningen har under året kommit överens med de fackliga organisationerna om ett samverkansavtal. Det ska ge medarbetarna möjlighet till ökad delaktighet i arbetet, vilket bidrar till ett ännu bättre stöd i den parlamentariska processen.
Avslutningsvis vill jag återigen lyfta blicken. Vi har många spännande uppgifter framför oss. Det är snart 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige i och med den allmänna och lika rösträtten. Riksdagsstyrelsen har beslutat att högtidlighållandet ska ske december 2018–januari 2022. Förberedelserna har börjat.
Kathrin Flossing
Riksdagsdirektör
Resultatredovisning
1 Utgångspunkter
1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag
Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.
Förvaltningens uppdrag är formulerat på följande sätt: Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete
vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De grundläggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen och Riksdagsförvaltningens instruktion. Mer detaljerade bestämmelser finns i föreskriften om förvaltningens arbetsordning. I den så kallade REA-lagen finns ekonomiadministrativa bestämmelser.
1.2 Ledning
Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksdagens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen överlägger om planering av riksdagsarbetet och beslutar i ärenden av större vikt som rör förvaltningen. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrelsen. De har yttranderätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut.
Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet. I det samråder förvaltningen och ledamöter om frågor som är av större vikt eller principiell betydelse för ledamöterna, som till exempel deras administrativa stöd, tekniska utrustning och lokaler.
Förvaltningens ledningsgrupp samordnar och planerar övergripande frågor som rör förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören och avdelningscheferna.
1.3 Styrning och uppföljning
Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.
Planering och beslut
Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen. I styrelsens uppgifter ingår också att lägga förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv. Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.
Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.
Verksamheten är indelad i följande fem uppdragsområden som utgår från förvaltningens övergripande uppdrag:
A. Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier
C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar
E. Myndighet och arbetsgivare.
Prioriteringar 2016
Riksdagsstyrelsen fattade i december 2015 beslut om förvaltningens verksamhetsplan. Planen beskriver vad förvaltningen ska göra under 2016 för att nå de långsiktiga målen i den strategiska planen. Förvaltningen ska bland annat säkerställa att de it-system som stöder den parlamentariska berednings- och beslutsprocessen är stabila och användarvänliga. Moderna tekniska lösningar ska också användas för att förbättra stödet till ledamöterna och effektivisera förvaltningen ytterligare. Några exempel är digitala samarbetsytor och utveckling av Intranätet. Informationssäkerhetsarbetet ska stärkas och säkerhetsnivåerna för den fysiska säkerheten ska upprätthållas.
Den digitala kommunikationen om riksdagen ska utvecklas både tekniskt och innehållsmässigt för att göra riksdagens arbete mer begripligt och intressant. Ledningen och styrningen av fastighetsverksamheten ska också vidareutvecklas, bland annat genom strategisk lokalplanering och styrdokument.
Förvaltningen ska fortsätta arbetet med värdegrunden och de gemensamma principerna för arbetssätt, så att de blir ett naturligt stöd för medarbetarna i det dagliga arbetet.
Riksdagsförvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera verksamheten inom uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verksamheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och partikanslier prioriteras.
Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i avsnitt 2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2016.
Uppföljning och kontroll
Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig uppföljning och kontroll av verksamheten och budgeten. Den förvaltningsinterna uppföljningen resulterar bland annat i tertialrapporter, en helårsrapport och en årsredovisning.
Riksdagsförvaltningen arbetar också med intern styrning och kontroll utifrån bestämmelserna i REA-lagen. Intern styrning och kontroll är den årliga process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar.
Under 2016 har förvaltningen identifierat ett antal risker som bedömts vara prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.
Som ett komplement till riskanalyserna har samtliga budgetansvariga chefer genomfört en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten.
I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning om den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i förekommande fall eventuella brister.
Revision
Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att självständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision.
Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året.
Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar om Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslagsmedel och inkomster använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på ledamöternas frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.
1.4 Personal och organisation
Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.
Vissa delar av förvaltningens organisation har setts över under året. Syftet är att göra verksamheten mer ändamålsenlig och effektiv. Stödet till riksdagsledamöterna har förstärkts ytterligare genom ett utvecklat samarbete mellan utredningstjänsten, utvärderings- och forskningssekretariatet samt Riksdagsbiblioteket. Arbetet vid säkerhetsenheten har omorganiserats från två till tre sektioner och enheten har fått fler anställningar. I slutet av året beslutade riksdagsdirektören om ett par förändringar som ska gälla från den 1 januari 2017. Av den tidigare informationsenheten bildas två enheter: enheten kommunikationsplanering och enheten press, redaktion och utveckling.
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2016
I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.
Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Arbetet i kammaren har genomförts enligt plan.
Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd.
Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.
Under året har Riksdagsförvaltningen formerat systemförvaltningsorganisa-tionen för och fortsatt utveckla it-systemen som stöder den parlamentariska processen. Samtliga utskott har fått fördjupad utbildning i den digitala mötestjänsten. Förberedelserna för en modernisering av det tekniska kammarstödet har påbörjats och arbetet med att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden har fortsatt.
Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service.
Efterfrågan på faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att vara hög.
It-stöd och arbetsverktyg, som till exempel Intranätet och kammarappen, har fungerat stabilt och effektivt.
Servicen till ledamöterna har fortsatt att utvecklas.
Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.
Arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet har fortsatt och under året fattade riksdagsdirektören beslut om ett antal styrdokument som reglerar informationssäkerhetsområdet. Förvaltningen har även vidtagit åtgärder för att förbättra förmågan att upptäcka säkerhetsincidenter. För att underlätta ledamöternas löpande arbete med EU-frågor har förvaltningen börjat ta fram en digital EU-handledning. Förvaltningen har även fortsatt att införa digitala samarbetsytor till stöd för bland annat dokumenthantering.
Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer, skolor och speciella målgrupper har getts möjligheter till infor-mation och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Det har blivit enklare att söka, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.
Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl.
Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara högt och verksamheten håller hög kvalitet.
Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.
Under året har Riksdagsförvaltningen arbetat med att utveckla EU-informationen till allmänheten. Arbete med att ta fram en ny EU-webbplats pågår och under våren 2017 ska den nya webbplatsen lanseras. Förvaltningen har även utvecklat undervisningsmaterialet och kommunikationen med skolor. Det har gjorts utifrån resultatet av en enkätundersökning till landets grund- och gymnasieskolor.
Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Styrningen och ledningen av fastighetsverksamheten har fortsatt att utvecklas.
Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan.
Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har bedrivits enligt plan.
Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare, även om sjukfrånvaron har ökat något. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Sjukfrånvaron har ökat något.
Kompetensanalyser genomförs för att säkerställa framtida kompetensförsörjning.
Tillgången till it-stöd är stabil.
Förvaltningen når sina miljömål.
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Under året har förvaltningen bland annat arbetat med sin nya värdegrund, och tagit fram en handlingsplan för att etablera ett systematiskt förbättringsarbete.
Intäkter, kostnader och transfereringar
Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden (tkr)
2016 | 2015 | 2014 | |
Intäkter | 45 404 | 33 330 | 32 297 |
Kostnader | –1 997 239 | –1 567 856 | –1 476 628 |
Nettokostnad | –1 951 835 | –1 534 526 | –1 444 331 |
Transfereringar | –500 670 | –495 720 | –490 156 |
Totalt | –2 452 505 | –2 030 246 | –1 934 487 |
Ökningen av intäkterna för 2016 jämfört med 2015 beror främst på ränteberäkningen i avsättningen för ledamöters pensioner. De högre kostnaderna för 2016 jämfört med 2015 beror främst på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har ökat jämfört med föregående år.
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2016
I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och de resultat som har uppnåtts.
3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten m.m. Riksdagens utskott bereder och kammaren beslutar om nya lagar. Utskotten följer även upp och utvärderar riksdagsbeslut. Tillsammans utgör de kärnan i riksdagens verksamhet, och förvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera detta uppdragsområde.
I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens samt talmannens och de vice talmännens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens produktion och försäljning av riksdagstryck hör också hit.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Arbetet i kammaren har genomförts enligt plan Under 2016 har arbetet i kammaren genomförts enligt plan utan avvikelser. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid Samtliga snabbprotokoll har kommit ut senast dagen efter kammarens sammanträde. Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd Förvaltningen har bistått vid utskottens och EU-nämndens planering och sammanträden. Tekniska avvikelser förekom i tre betänkanden under 2016. Felen påverkade inte riksdagens beslut. Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet Riksdagsledamöterna ska ges möjlighet att i första hand få möta sina motsvarigheter från ett gästande parlament. Vid samtliga inkommande internationella besök under året har riksdagsledamöterna träffat sina utländska motsvarigheter. Under året har Riksdagsförvaltningen formerat systemförvaltningsorganisationen för och fortsatt utveckla it-systemen som stöder den parlamentariska processen. Samtliga utskott har fått fördjupad utbildning i den digitala mötestjänsten. Förberedelserna för en modernisering av det tekniska kammarstödet har påbörjats och arbetet med att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden har fortsatt. |
Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)
2016 | 2015 | 2014 | |
Intäkter | 3 989 | 3 077 | 3 772 |
Kostnader | –195 892 | –188 951 | –191 184 |
Nettokostnad | –191 903 | –185 874 | –187 412 |
Transfereringar | –15 535 | –15 913 | –13 659 |
Totalt | –207 438 | –201 787 | –201 071 |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något ökade kostnaderna jämfört med 2015 beror framför allt på fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.
Talmannen och de vice talmännen
Talmannen leder riksdagsarbetet och har därmed det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Talmannen leder även kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant.
Talmannen och de tre vice talmännen utgör tillsammans riksdagens talmanspresidium. Presidiet träffas regelbundet för att avhandla frågor som rör ledningen av riksdagens arbete. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. När de inte gör det deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet på samma sätt som de andra riksdagsledamöterna. Talmannen har däremot en ersättare i kammaren.
Arbetet i och kring kammaren
Varje år kommer det in ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren.
Riksdagsförvaltningen registrerar och kontrollerar alla ärenden, inklusive EU-ärenden, och föreslår till vilket utskott ärendena ska hänvisas. Förvaltningen ansvarar även för det löpande arbetet i kammaren, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner m.m.
En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av arbetet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen ska vara rimlig. Centralt är att kammarplaneringen ska göra det möjligt för riksdagen att i rätt tid fatta beslut om propositioner och skrivelser som lämnats in, och som behandlats i utskotten. Kammarplanerna ska också underlätta för ledamöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktiviteter utanför riksdagen, till exempel för arbete i valkretsen.
Kammarens sammanträdestillfällen fastställs i sammanträdesplaner som antas av talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen. För att anpassa kammararbetet efter förändrade förutsättningar har kompletterande ändringar i sammanträdesplanen gjorts under året. Detta har till exempel gjorts för att kunna bereda plats för aktuella debatter och för att justera antalet tillfällen för interpellationssvar efter hur många interpellationer som har lämnats in. Arbetet i kammaren har genomförts enligt plan.
Under riksmötet 2015/16 inledde Riksdagsförvaltningen tillsammans med Regeringskansliet en försöksverksamhet för att minska antalet försenade interpellationssvar. Försöksverksamheten har fortsatt under hela 2016 och kommer att utvärderas under 2017.
Tabell 3 Antal inlämnade dokument till kammarkansliet
2016 | 2015 | 2014 | |
Propositioner | 142 | 129 | 179 |
Skrivelser | 52 | 49 | 60 |
Framställningar | 8 | 2 | 5 |
Redogörelser | 22 | 22 | 21 |
Följdmotioner | 228 | 153 | 266 |
Motioner från allmänna motionstiden | 3 409 | 3 196 | 2 902 |
Händelsemotioner | 1 | 2 | 2 |
Interpellationer | 719 | 855 | 523 |
Skriftliga frågor | 1 608 | 1 201 | 642 |
Betänkanden* | 319 | 288 | 369 |
Utlåtanden* | 24 | 11 | 11 |
EU-dokument | 2 624 | 1 963 | 2 304 |
Riksrevisionens granskningsrapporter | 32 | 22 | 27 |
Totalt | 9 188 | 7 893 | 7 311 |
* Ärenden som efter beredning har inkommit och behandlats av kammaren.
Antalet propositioner har ökat under 2016 jämfört med 2015. Som en följd har även antalet följdmotioner ökat. Antalet skrivelser har ökat något. Antalet inlämnade skriftliga frågor har också ökat medan interpellationerna har minskat i antal jämfört med 2015. Antalet inkomna EU-dokument har ökat kraftigt jämfört med 2015, se vidare tabell 6.
Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av aktivitet
2016 | 2015 | 2014 | |
Ärendebehandling | 302,5 | 289,5 | 331 |
Voteringar | 11 | 9,5 | 12 |
Interpellationsdebatter | 213 | 270 | 197,5 |
Information från regeringen | 7 | 6,5 | 2 |
Frågestunder | 36 | 27 | 23 |
Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. | 34,5 | 36,5 | 58 |
Övrigt | 5 | 5,5 | 9,5 |
Totalt | 609 | 644,5 | 633 |
Det totala antalet timmar som kammaren sammanträder har minskat jämfört med 2015 och 2014. Under 2016 har interpellationsdebatter utgjort ungefär 35 procent av kammarens tid. Tiden för ärendebehandling har ökat i förhållande till föregående år men inte i förhållande till 2014.
Tiden för information från regeringen, som huvudsakligen utgörs av återrapportering från Europeiska rådets möten, har ökat marginellt under 2016. Återrapportering från Europeiska rådets möten har under 2016 ägt rum vid sex tillfällen, samma antal som under 2015, jämfört med ett tillfälle 2014.
Man kan också notera en liten minskning av tiden i plenum för partiledardebatter, aktuella debatter m.m. jämfört med 2015. Denna kategori omfattar även allmänpolitiska debatter men någon sådan ägde inte rum vare sig 2015 eller 2016, däremot 2014.
Teckentolkning av kammarens sammanträden har skett vid sju tillfällen under året. Under 2015 skedde teckentolkning vid åtta tillfällen och under 2014 vid tio tillfällen.
Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid kammarens sammanträden. Riksdagens snabbprotokoll har under 2016 kommit ut senast dagen efter kammarens sammanträde i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.
EU-samordning
Riksdagsförvaltningen ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden. Förvaltningen bidrar även i utvecklingen av riksdagens EU-kompetens genom seminarier för tjänstemän och i viss mån ledamöter. Under 2016 arrangerades tre sådana seminarier. Genom riksdagens representant vid EU:s institutioner följer förvaltningen den aktuella EU-politiken på plats i Bryssel. EU-representanten är också riksdagens länk till Europaparlamentet och till andra nationella parlament med representation vid EU:s institutioner. EU-representanten bistår vid behov även ledamöterna i deras deltagande i interparlamentariska möten inom ramen för EU-samarbetet. Under 2016 deltog ledamöter i 23 sådana möten.
Tabell 5 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska EU-konferenser
Inbjudningar | Antal möten med deltagare från riksdagen | Antal leda-möter totalt | Kostnad (tkr) | |
2016 | 30 | 23 | 67 | 654 |
2015 | 37 | 28 | 71 | 661 |
Kammarplaneringen ska göra det möjligt för riksdagen att inom åtta veckor ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Åttaveckorsgränsen gäller enligt EU:s fördrag. Under 2016 avgjordes 13 subsidiaritetsärenden av kammaren. Samtliga ärenden avgjordes inom åttaveckorsfristen.
Tabell 6 Kammarens EU-ärenden
2016 | 2015 | 2014 | |
EU-dokument inlämnade | 2 624 | 1 963 | 2 304 |
EU-dokument hänvisade för granskning | 11 | 13 | 9 |
EU-dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning | 99 | 27 | 52 |
Granskningsutlåtanden* | 11 | 10 | 8 |
Prövningsutlåtanden* | 13 | 1 | 3 |
* Ärenden som efter beredning har inkommit och behandlats av kammaren.
Mängden EU-dokument som inkom till riksdagen steg avsevärt under 2016 jämfört med 2015. Även antalet dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning är väsentligt högre än 2015. En möjlig förklaring till den stora skillnaden är att kommissionen, som tillträdde 2014, ägnat de första två verksamhetsåren åt att bereda kommande lagstiftningsförslag och presentera övergripande, strategiska viljeinriktningar.
Riksdagsförvaltningen har under året också bistått riksdagens parlamentariska EU-kommitté i uppdraget att utreda riksdagens arbete med EU-frågor.
Utskotten och EU-nämnden
De 15 utskotten bereder inkommande propositioner, skrivelser, motioner m.m. Konstitutionsutskottet granskar därutöver statsrådens tjänsteutövning och handläggningen av regeringsärenden. Efter beredningen lämnar utskotten betänkanden med förslag till riksdagsbeslut. Utskotten kan även på eget initiativ lämna förslag till riksdagen.
Till utskotten remitteras även EU-dokument som emellanåt innehåller utkast till lagförslag från EU. Om utskottet efter prövning anser att lagförslaget inte följer subsidiaritetsprincipen lämnar utskottet ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska lämna ett så kallat motiverat yttrande till EU. Utskottet ska också lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter i utskottet begär det. Vidare ska alla grön- och vitböcker samt vissa andra EU-dokument granskas av det utskott som berörs. Resultatet av granskningen ska redovisas i ett utlåtande till kammaren.
Varje utskott biträds av ett kansli. Kanslierna planerar utskottens verksamhet och stöder utskotten genom att ta fram beredningsunderlag och skriva utskottens ställningstagande till propositioner, motioner, skrivelser m.m. i betänkanden, yttranden och utlåtanden. Utskottskanslierna stöder också utskotten i arbetet med EU-frågor. Kanslierna planerar och medverkar även vid utskottets utfrågningar, studiebesök och resor samt stöder utskotten i arbetet med uppföljning och utvärdering.
Sammantaget bereder utskotten varje år ett stort antal ärenden. Tekniska avvikelser, i form av smärre bortfall av text, förekom i tre betänkanden under 2016. Felen påverkade inte riksdagens beslut. Nedan redovisas antalet ärenden under 2016 uppdelat per utskott och totalt jämfört med föregående år.
Tabell 7 Utskottens ärendehantering och sammanträden 2016
Utskott | Proposi-tioner, skrivelser, framställningar, redogörelser | Mo-tioner | EU-dokument | Antal sammanträden | Betänkanden, utlåtanden, yttranden |
Konstitu- | 26 | 266 | 4 | 58 | 42 |
Finans- | 31 | 246 | 16 | 51 | 45 |
Skatte- | 18 | 334 | 10 | 43 | 40 |
Justitie- | 24 | 375 | 8 | 36 | 42 |
Civilutskottet | 16 | 150 | 7 | 29 | 27 |
Utrikes- | 12 | 204 | 6 | 41 | 23 |
Försvars- | 11 | 77 | 1 | 46 | 19 |
Socialförsäkringsutskottet | 6 | 246 | 11 | 41 | 18 |
Social- | 15 | 326 | 1 | 44 | 23 |
Kultur- | 3 | 171 | 3 | 34 | 11 |
Utbildningsutskottet | 15 | 508 | 5 | 41 | 33 |
Trafik- | 12 | 559 | 16 | 45 | 26 |
Miljö- och | 13 | 324 | 7 | 42 | 29 |
Närings- | 15 | 267 | 11 | 33 | 27 |
Arbetsmarknadsutskottet | 9 | 225 | 4 | 31 | 16 |
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet | 4 | 18 | – | 11 | 4 |
Totalt 2016 | 230 | 4 296 | 110 | 626 | 425 |
Totalt 2015 | 209 | 3 493 | 40 | 580 | 371 |
Totalt 2014 | 272 | 4 239 | 61 | 574 | 441 |
Mängden ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive utskotts beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. Det sammanlagda antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser ökade med cirka 10 procent under 2016 jämfört med året innan men var cirka 15 procent färre 2014. Även antalet motioner, liksom det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden, ökade under 2016 men låg på ungefär samma nivå som under 2014. För inkomna EU-dokument noteras nära nog en tredubbling av antalet under 2016. Antalet sammanträden har ökat successivt under valperioden och uppgick under 2016 till sammanlagt 626.
Utskotten ska följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut inom sina respektive ämnesområden och även arbeta med forsknings- och framtidsfrågor. Till stöd för detta arbete finns utvärderings- och forskningssekretariatet. På uppdrag av utskotten tar sekretariatet, i nära samarbete med utskottskanslierna, fram underlag till uppföljningar och utvärderingar samt forskningsöversikter och framtidsanalyser. Utskotten kan också beställa utvärderingar som utförs av externa utredare för utskottens räkning. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och öppna utfrågningar publiceras i serien Rapporter från riksdagen. Under 2016 har sammanlagt 29 rapporter publicerats, en ökning med 11 rapporter jämfört med 2015. Sekretariatet ger vidare kanslistöd till Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet har Rifo arrangerat 17 sammankomster i riksdagen under 2016, ungefär lika många som året innan.
Antalet subsidiaritetsprövningar ökade kraftigt under 2016 efter minskningar under både 2014 och 2015. Jämfört med 2013 var dock antalet cirka 10 procent lägre. Antalet granskningsutlåtanden och antalet tillfällen när utskotten har överlagt med regeringen om EU-frågor låg under 2016 på ungefär samma nivå som under 2015.
Tabell 8 Utskottens EU-ärenden
2016 | 2015 | 2014 | |
Genomförda subsidiaritetsprövningar | 102 | 21 | 58 |
– därav prövningar som lett till ett prövningsutlåtande | 13 | 1 | 3 |
Granskningsutlåtanden | 11 | 10 | 8 |
Överläggningar med regeringen i EU-ärenden | 66 | 63 | 43 |
Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd om hur Sverige ska ställa sig i frågor som EU:s ministerråd och Europeiska rådet ska fatta beslut om. Nämnden biträds av ett kansli. Under 2016 sammanträdde nämnden lika många gånger som under året innan.
Tabell 9 Antal sammanträden i EU-nämnden
2016 | 2015 | 2014 | |
Sammanträden | 51 | 51 | 57 |
Internationell verksamhet
Riksdagen har ett omfattande internationellt besöksutbyte där förvaltningen bistår riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av besök och resor. Det gäller också vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.
Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms inom ramen för de interparlamentariska församlingarna. Sammanlagt ingår ett hundratal riksdagsledamöter i riksdagens delegationer till de interparlamentariska församlingarna. Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksdagens delegationer till Nordiska rådet, Europarådets parlamentariska församling, OSSE:s parlamentariska församling (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, Interparlamentariska unionen och Natos parlamentariska församling (se tabellen nedan). Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna i det arktiska samarbetet, Östersjösamarbetet samt vid en rad andra internationella möten och konferenser.
Förvaltningen har också bistått vid ledamöters deltagande i valobservationer. Under 2016 medverkade 36 svenska riksdagsledamöter vid totalt tio val i följande länder: Kazakstan, Vitryssland, Ryssland, Georgien (två valomgångar), Montenegro, Moldavien (två valomgångar), USA och Makedonien.
Vid valen i Vitryssland och Montenegro ledde en riksdagsledamot hela val-observationen.
Tabell 10 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen
Interparlamentarisk församling | Delegation | Antal möten | Kostnader (tkr) | Utbetalt bidrag (tkr) |
Nordiska rådet | 20 ord. 20 suppl. | 1 session 4 presidie- | 1 998 | 13 495 |
Europarådets parlamentariska församling | 6 ord. 6 suppl. | 4 sessioner | 1 417 | – |
OSSE:s parlamentariska församling | 8 ord. 8 suppl. | 1 session 1 vintermöte 1 höstmöte | 1 302 | 993 |
Interparlamentariska | 5 ord. Talman och 2 utskottsledamöter | 1 vårsession 1 höstsession | 914 | 1 035 |
Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet | 3 ord. 3 suppl. | 1 session | 90 | – |
Natos parlamentariska församling | 5 ord. 5 suppl. | 1 höstsession 1 vårsession | 411 | – |
Cosacsekretariatet | 17 | |||
Särskilda uppdrag inom de interparlamentariska församlingarna | 0 | |||
Summa 2016 | 6 132 | 15 540 | ||
Summa 2015 | 5 867 | 15 913 | ||
Summa 2014 | 7 861 | 13 660 |
Riksdagen har under de senaste åren deltagit regelbundet med delegationer som studerat verksamheten vid FN i New York. Under 2016 beslutades att lägga om inriktningen från studiebesök till ett mer aktivt deltagande. Under hösten deltog de två gruppledarna från Socialdemokraterna och Moderaterna i den svenska regeringsdelegationen vid öppnandet av generalförsamlingen. Riksdagsförvaltningen tog i nära samarbete med Utrikesdepartementet fram program för gruppledarna och gav tjänstemannastöd på plats. De två delegationer med riksdagsledamöter som tidigare besökt FN under hösten ska i stället delta under våren 2017 och då ha en mer arbetande roll. Förvaltningen började med förberedelserna för dessa delegationer under sommaren.
Riksdagsledamöter som är intresserade av närmare parlamentariska kontakter med ett visst land kan bilda en vänskapsförening eller ett nätverk för det landet. I riksdagen finns ett femtiotal sådana föreningar. Förvaltningen bistår intresserade med information om kontaktvägar.
Internationella besök i riksdagen
Under 2016 tog riksdagen emot 72 besök från 47 länder världen över. Besöken av talmän, stats- och regeringschefer, ministrar, parlamentariker och representanter från internationella organisationer är en stor del av den internationella verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, programlägga, genomföra och följa upp den internationella besöksverksamheten. Kostnaden för inkommande besök varierar beroende på hur många besök av statschefer och talmän som hålls per år och på hur stora delegationerna är.
Utgångspunkten för all programplanering är att ge bästa möjliga förutsättningar för mötet. Riksdagsledamöterna ska få möjlighet att i första hand möta sina motsvarigheter från det gästande parlamentet. Det är en princip som alltid har tillämpats vid programläggning, men fördes in som ett kvalitetsmått i redovisningen 2013. Vid samtliga inkommande internationella besök under året har riksdagens ledamöter träffat sina utländska motsvarigheter.
Tabell 11 Internationella besök i riksdagen
2016 | 2015 | 2014 | |
Antal besök | 72 | 76 | 54 |
Antal länder | 47 | 45 | 34 |
Antal besökare (ca) | 738 | 805 | 547 |
Kostnad inkommande besök (tkr) | 566 | 463 | 441 |
Förutom inkommande besök biträder förvaltningen talmannen och riksdagsdirektören vid planering och genomförande av deras utgående resor. Under 2016 har 21 utgående talmansresor genomförts till 23 länder. Motsvarande antal resor 2015 var 27 till 24 länder.
Riksdagstrycket
Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.
Tabell 12 Antal originalsidor i riksdagstrycket
2016 | 2015 | 2014 | |
Propositioner | 17 500 | 19 400 | 33 700 |
Motioner | 11 400 | 8 100 | 11 100 |
Betänkanden | 19 400 | 16 300 | 17 600 |
Protokoll | 10 500 | 10 900 | 12 200 |
Framställningar och redogörelser | 1 400 | 1 700 | 2 300 |
Totalt | 60 200 | 56 400 | 76 900 |
Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet år från år.
Utveckling av stödet till kammaren och utskotten m.m.
Att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden är en del av Riksdagsförvaltningens kontinuitetsförmåga. Under 2016 påbörjades förberedelserna för en övning av tillfällig flytt till annan lokal. Övningen kommer att genomföras under 2017.
Under 2016 har förvaltningen också förberett för en utredning av hur det tekniska kammarstödet kan moderniseras. En utredning har påbörjats av de juridiska förutsättningarna för elektronisk överföring av vissa produkter mellan riksdagen och regeringen.
Vidare har förvaltningen arbetat för att formera systemförvaltningsorganisationen för och fortsatt utveckla it-systemen som stöder den parlamentariska processen. Både kammarkansliet och utskottsavdelningen har rekryterat systemförvaltare. Arbete pågår kring arbetssätt och utvecklingsprocess m.m. Arbetet med att säkerställa stabiliteten och funktionaliteten i it-systemen kommer att fortsätta under 2017.
Tillämpningen av den nya riksdagsordningen har följts upp löpande under 2016 och slutsatser kommer att sammanställas under 2017.
Sedan 2014 använder samtliga utskott och EU-nämnden den digitala mötestjänsten där kallelser och sammanträdeshandlingar sänds ut till ledamöterna digitalt i pekplattor och datorer. Mötestjänsten skapar en enklare hantering för ledamöterna och snabbare distribution av handlingar. Systemet följs upp och utvecklas löpande. Under 2016 har samtliga utskott fått en fördjupad utbildning om den digitala mötestjänsten. Därutöver har både ledamöter och tjänstemän fått möjlighet till enskild utbildning om tjänsten.
Under 2016 har utskottsavdelningen gjort olika insatser för att bland annat öka kunskapen om författningsarbete och resultatstyrning.
3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och en god service till ledamöterna och partikanslierna. Stödet ska ge riksdagsledamöterna förutsättningar att utföra sitt förtroendeuppdrag i riksdagen. Förvaltningen ska se till att ledamöterna har tillgång till bland annat utredningstjänst, intranät, bibliotek, arbetsrum och teknisk utrustning. Dessutom hanterar och betalar förvaltningen ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten, pensioner m.m. Förvaltningen ska prioritera detta uppdragsområde efter område A, men före övriga områden.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service Enligt serviceundersökningen från hösten 2015 var ledamöterna överlag mycket nöjda med förvaltningens service. Utifrån enkäten har förvaltningen arbetat vidare med ett antal förbättringsåtgärder. Exempelvis har ett nytt ärendehanteringssystem för utredningsuppdrag tagits fram för att förenkla för ledamöterna. Efterfrågan på faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att vara hög Riksdagens utredningstjänst tog emot 2 185 uppdrag under året, vilket är en ökning i jämförelse med föregående år. Även Riksdagsbiblioteket har fått betydligt fler uppdrag än tidigare. It-stöd och arbetsverktyg, som till exempel Intranätet och kammarappen, har fungerat stabilt och effektivt Förvaltningen har fortsatt att utveckla Intranätet för att möta användarnas behov. Under 2016 utsågs riksdagens intranät till ett av de tio bästa i världen. Kammarappen har fått nya funktioner och förvaltningen har förbättrat möjligheterna till effektiva möten på distans. Servicen till ledamöterna har fortsatt att utvecklas Arbetet med att förbättra servicen till ledamöterna har fortsatt. Bland annat har förvaltningen öppnat ett gemensamt servicecenter för ledamöter, partikanslier och anställda. Genom att samla all service på ett ställe ska servicen bli lätt tillgänglig, snabbare och av bättre kvalitet. Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits Säkerhetsarbetet har utvecklats under året, bland annat genom en ny organisation och nya arbetssätt. Användningen av säkerhetsanalyser har ökat, vilket ska bidra till att förvaltningen vidtar rätt åtgärder för att upprätthålla rätt säkerhetsnivåer. De säkerhetsåtgärder som infördes hösten 2015 har bestått under 2016 och trots utökade säkerhetskontroller i riksdagens entréer har inpasseringen fungerat väl. Arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet har fortsatt och under året fattade riksdagsdirektören beslut om ett antal styrdokument som reglerar informationssäkerhetsområdet. Förvaltningen har även vidtagit åtgärder för att förbättra förmågan att upptäcka säkerhetsincidenter. För att underlätta ledamöternas löpande arbete med EU-frågor har förvaltningen börjat ta fram en digital EU-handledning. Förvaltningen har även fortsatt att införa digitala samarbetsytor till stöd för bland annat dokumenthantering. |
Tabell 13 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)
2016 | 2015 | 2014 | |
Intäkter | 13 048 | 1 869 | 2 095 |
Kostnader | –1 332 582 | –865 069 | –796 399 |
Nettokostnad | –1 319 534 | –863 200 | –794 304 |
Transfereringar | –482 029 | –477 281 | –474 439 |
Totalt | –1 801 563 | –1 340 481 | –1 268 743 |
Ökningen av intäkterna för 2016 jämfört med 2015 beror främst på ränteberäkningen i avsättningen för ledamöters pensioner. De högre kostnaderna jämfört med förra året beror i huvudsak på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har ökat.
Administrativt ledamotsstöd
Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner för avgångna ledamöter.
Utbetalningarna för inkomstgarantin, inklusive sociala avgifter, har varit lägre under 2016 än under 2015. Det hänger samman med att de ettåriga inkomstgarantierna som beslutades efter valet 2014 har löpt ut under året. Generellt är utbetalningarna av inkomstgarantier som högst året efter valår och sjunker sedan fram till nästa riksdagsval.
Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor
Ledamöterna har ett grundarvode för sitt förtroendeuppdrag som från och med den 1 november 2016 är 63 800 kronor i månaden. De kan dessutom få tilläggsarvoden för särskilda uppdrag, till exempel som ordförande eller vice ordförande i utskotten, som ledamot i riksdagsstyrelsen, i ledamotsrådet eller i utredningar. Alla ersättningar är skattepliktiga.
De resor som ledamöterna gör inom ramen för sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamöterna beslutar själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid och miljö. De har rätt till traktamente enligt bestämmelserna i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
En ledamot som bor mer än 50 kilometer (närmaste färdväg) från Riksdagshuset har rätt till en övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd i Stockholm eller till ersättning för en privat övernattningsbostad inom 50 kilometer från Riksdagshuset.
Sedan den 1 maj 2014 finns det två system för avgångsförmåner för ledamöter som slutar sitt uppdrag och ännu inte fyllt 65 år, nämligen inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd. Båda systemen innebär att riksdagen garanterar en före detta ledamot en viss månatlig inkomstnivå i syfte att skapa en ekonomisk trygghet i den omställningssituation som uppstår när ledamoten lämnar riksdagen. Systemen är inte avsedda som en varaktig försörjning. Andra inkomster reducerar avgångsförmånen enligt särskilda samordningsregler.
Inkomstgaranti gäller för de ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014. För att vara berättigad till inkomstgaranti krävs att en ledamot haft minst tre års sammanhängande tjänstgöring. Ekonomiskt omställningsstöd gäller dem som valdes in i riksdagen för första gången i valet 2014 eller senare. För att vara berättigad till ekonomiskt omställningsstöd krävs att en ledamot haft minst ett års sammanhängande tjänstgöring. Skillnaderna mellan systemen är bland annat att ersättning inte betalas ut under lika lång tid i det nya systemet.
Båda systemen ger även rätt till stödåtgärder för att kunna övergå till förvärvsverksamhet (se nedan). Detta stöd kan bestå av rådgivning och kompetensutveckling.
Ledamöter som vid avgången har fyllt 65 år omfattas av bestämmelser för ålderspension från riksdagen. Pensionen från riksdagen är ett komplement till den allmänna pensionen.
Riksdagsstyrelsen beslutade i september 2012 om en översyn av riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. I december 2014 överlämnade riksdagsstyrelsen en framställning med förslag till bland annat en ny lag om ersättning till riksdagens ledamöter. Förslagen remitterades till konstitutionsutskottet som inhämtade Lagrådets yttrande. Mot bakgrund av Lagrådets synpunkter bedömde riksdagsstyrelsen att förslagen borde beredas ytterligare inom Riksdagsförvaltningen. Den 16 december 2015 beslutade riksdagsstyrelsen om remiss av ett omarbetat förslag till ny lagstiftning om riksdagsledamöternas ersättning. I juni 2016 överlämnade riksdagsstyrelsen en ny framställning med förslag till ny ersättningslag. Förslagen remitterades till konstitutionsutskottet som sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Beslut om en ny ersättningslag fattades av kammaren den 16 november 2016. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017.
Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet
Omställningsstödet motsvarar det stöd som erbjuds genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden, till exempel via Trygghetsstiftelsen och Trygghetsrådet. Riksdagsförvaltningen ansvarar för att tillhandahålla detta stöd och har upphandlat dessa tjänster. Som framgår ovan kan stödet bestå av både rådgivningsinsatser, till exempel kompetenskartläggning och individuell behovsanalys, och kompletterande utbildning. Utbildningsinsatserna ska godkännas av Riksdagsförvaltningen. Rätten till stödet infördes den 1 maj 2014. Sedan dess har möjligheten att få rådgivning utnyttjats 28 gånger och möjligheten till utbildning utnyttjats 12 gånger.
Stöd till partigrupper
Riksdagspartierna får bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag. Bidragen delas ut i form av basstöd, stöd till ledamöternas politiska sekreterare och stöd till ledamöternas resor utomlands.
Stödet till partigrupperna i riksdagen
Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per ledamot och år.
Det finns dessutom ett stöd till politiska sekreterare. Stödet ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på e-post och fungerar som rådgivare åt ledamöterna. Partierna beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 59 300 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen.
Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per år och ledamot för de första 20 riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor som har koppling till samarbetet inom EU.
Tabell 14 Stödet till partigrupperna (tkr)
Parti | Grundbelopp | Tilläggsbelopp | Stöd till politiska sekreterare | EU- | Rese- | Totalt |
S | 1 700 | 6 441 | 80 411 | 283 | 332 | 89 167 |
M | 3 400 | 4 788 | 59 774 | 210 | 260 | 68 432 |
SD | 3 400 | 2 793 | 34 157 | 120 | 172 | 40 642 |
MP | 1 700 | 1 425 | 17 790 | 62 | 113 | 21 090 |
C | 3 400 | 1 254 | 15 655 | 55 | 105 | 20 469 |
V | 3 400 | 1 197 | 14 944 | 52 | 103 | 19 696 |
L | 3 400 | 1 083 | 13 520 | 48 | 95 | 18 146 |
KD | 3 400 | 912 | 11 386 | 40 | 80 | 15 818 |
Totalt | ||||||
2016 | 23 800 | 19 893 | 247 637 | 870 | 1 260 | 293 460 |
2015 | 23 800 | 19 893 | 244 113 | 873 | 1 260 | 289 939 |
2014 | 22 100 | 20 045 | 244 285 | 873 | 1 266 | 288 569 |
Utredningstjänster
Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier. Förvaltningen har under 2016 tagit emot 2 185 uppdrag. Detta kan jämföras med 2 118 uppdrag 2015 och 1 766 uppdrag 2014.
Två tredjedelar av uppdragen kommer från partikanslierna. En femtedel kommer från enskilda ledamöter. Drygt en tiondel av uppdragen kommer från utländska parlament. Fördelningen på olika uppdragsgivare har varit relativt stabil de senaste tre åren.
Tabell 15 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent
Uppdragsgivare | 2016 Antal | % | 2015 Antal | % | 2014 Antal | % |
Ledamöter | 430 | 20 | 497 | 23 | 394 | 22 |
Partikanslier | 1 441 | 66 | 1 288 | 61 | 1 039 | 59 |
Utskott | 3 | 0 | 11 | 1 | 13 | 1 |
Övriga förvaltningen | 19 | 1 | 48 | 2 | 44 | 3 |
Utländska parlament | 261 | 12 | 232 | 11 | 255 | 14 |
Övriga | 31 | 1 | 42 | 2 | 21 | 1 |
Totalt | 2 185 | 100 | 2 118 | 100 | 1 766 | 100 |
Rapporter från riksdagens utredningstjänst omfattas av uppdragssekretess. Det betyder att rapporterna blir offentliga endast om uppdragsgivaren hänvisar till utredningen i ett offentligt sammanhang. Antalet offentliggjorda rapporter har ökat. År 2016 offentliggjordes 152 rapporter, vilket är fler än 2015 (143) och 2014 (105).
Riksdagsbiblioteket
På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör förvaltningen informationssökningar och tar fram faktaunderlag i syfte att förse riksdagen med goda beslutsunderlag. Under 2016 har antalet uppdrag ökat markant. Forskningsöversikterna har medfört ett utvecklat samarbete mellan biblioteket och beställarna.
Tabell 16 Antal uppdrag informationssökningar
2016 | 2015 | 2014 | |
Uppdrag | 261 | 123 | 117 |
Ledamöterna, partikanslierna och anställda i förvaltningen har tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst, en nyhetsportal, med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. Under 2016 har användningen av nyhetsportalen ökat. Under året har förvaltningen också förberett för upphandling av en ny nyhetsportal.
Förvaltningen har en digital nyhetstjänst som innehåller cirka 3 700 dagstidningar och tidskrifter från 101 länder och 60 språk. Tjänsten är tillgänglig för ledamöter och kan användas på datorer, pekplattor och mobil.
Intranätet
Intranätet ska vara ett effektivt arbetsverktyg för både ledamöter, partikanslier och chefer och medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Under 2016 lanserades Intranätets nya startsida. Bakgrunden är resultatet av en användarundersökning och en statistikmätning som genomfördes hösten 2015. Syftet med förändringarna var att göra startsidan mer tydlig, aktuell och flexibel. Förändringarna innebär i korthet mer rollstyrning, en uppdelning av aktuelltflödet baserad på typ av innehåll samt anpassningar till den grafiska profilen.
Under hösten uppgraderades publiceringsverktyget till en ny version som gör det lättare att göra kontinuerliga uppdateringar. Anpassningar på Intranätet gjordes för att utredningstjänstens nya ärendehanteringssystem skulle bli tillgängligt. Det ska göra det enklare att beställa och hitta rapporter. Statistiken visar att antalet besök på Intranätet, i genomsnitt 33 000 i månaden, är stabilt i förhållande till tidigare år. Det gäller även den mobila användningen som i genomsnitt står för 14 procent av besöken.
Efter det att riksdagens intranät i januari 2016 utsågs till ett av de tio bästa intranäten i världen av Nielsen Norman Group har förvaltningen på efterfrågan anordnat en rad seminarier för andra myndigheter och organisationer. Intranätet fick även ta emot Episerver Awards Nordics 2016 för bästa intranät och ett hedersomnämnande för bästa struktur och medarbetaranpassning i samband med utmärkelsen Nordens bästa digitala arbetsplats.
Säkerhetsarbetet
Planen för säkerhetsarbetet under 2016 har varit att anpassa, etablera och upprätthålla fastställda säkerhetsnivåer. I syfte att säkerställa att de säkerhetsåtgärder som vidtas i riksdagen är rätt dimensionerade bör arbetet baseras på bedömningar av vad som är skyddsvärt, vad som hotar det skyddsvärda och vilka sårbarheter (brister i skyddet) som finns hos det skyddsvärda. Detta görs genom framtagande av säkerhetsanalyser. Under 2016 har detta arbetssätt använts i ökad utsträckning i Riksdagsförvaltningens säkerhetsarbete.
Vidare har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats, vilket har medfört en ny organisation och nya arbetssätt för säkerhetsarbetet. Syftet är att förvaltningen bättre ska svara upp mot omvärldsförändringar samt arbeta systematiskt, analysbaserat och mer effektivt med att skydda det skyddsvärda i riksdagen.
Den långsiktiga ambitionen för 2015–2018 är att säkerheten i riksdagen ska stärkas med bibehållen öppenhet. Säkerhetsarbetet i riksdagen innebär en ständig balansgång mellan att upprätthålla säkerheten och att i största möjliga mån garantera öppenheten för allmänhet och media. De säkerhetsåtgärder i form av utökad bevakning och säkerhetskontroll i riksdagens entréer som vidtogs i samband med höjningen av terrorhotnivån i november 2015 har bestått under hela 2016. Antalet säkerhetskontroller vid riksmötets öppnande 2016 var 8 till antalet, vilket kan jämföras med 1 vid samma händelse 2015. Trots dessa säkerhetsåtgärder uppgav samtliga svarande i en enkät som riktar sig till ansvariga för gruppbesök i riksdagen under den första delen av 2016 att inpasseringen fungerar bra eller mycket bra. Siffran var till och med högre än för motsvarande period föregående år. Detta ger en god indikation på att säkerheten har kunnat upprätthållas utan att göra märkbart avkall på öppenheten.
En prioriterad risk för 2016 har varit hot och våld i eller utanför riksdagens lokaler som kan skada ledamöter, personal och besökande. Under 2016 har förmågan att upptäcka farliga föremål och andra typer av avvikelser stärkts genom att olika typer av säkerhetsåtgärder har vidtagits, såsom utökad bevakning och säkerhetskontroll i entréerna.
Informationssäkerhet
Arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet i Riksdagsförvaltningen fortsätter. Under hösten 2016 beslutade riksdagsdirektören om en föreskrift och tre instruktioner som reglerar informationssäkerhetsområdet. Regleringen anger bland annat roller och ansvar. Merparten av styrdokumenten är därmed på plats.
Informationssäkerhetsarbetet kan beskrivas utifrån förmågor. Det handlar om att kunna skydda information samt upptäcka och hantera säkerhetsincidenter. Antalet säkerhetsincidenter har ökat i omfattning under 2016 men ligger inom ett förväntat intervall. Förvaltningen har vidtagit åtgärder som vid ingången av 2017 ska förbättra förmågan att upptäcka säkerhetsincidenter.
I samband med förändringarna i förvaltningens it-miljö har förvaltningen genomfört analyser för att identifiera skyddsvärden och tekniska analyser för att identifiera sårbarheter. Förvaltningen har därigenom kunnat ta bort ytterligare sårbarheter i it-miljön.
I december gjordes ett misstag i en rutin i samband med en uppdatering av en programvara som ledde till att inte alla användare fick den nya och säkrare versionen. Förvaltningens it-miljö bygger emellertid på flera säkerhetsbarriärer, där uppdateringen bara är en av dem. Sårbarheter i programvaror är helt enkelt en faktor som säkerhetssystemet är uppbyggt efter. Risken bedöms därför som liten. Det finns inget som tyder på att incidenten orsakat någon skada. Felet har rättats till och åtgärder genomförs för att det inte ska uppträda igen.
Tabell 17 Informationssäkerhet – analyser och it-säkerhetsincidenter
2016 | 2015 | 2014 | |
Tekniska säkerhetsgranskningar | 4 | 6 | 3 |
It-säkerhetsincidenter | 162 | 87 | 116 |
Gemensamt servicecenter öppnat I oktober öppnade ett gemensamt servicecenter i Bankhallen. Hit kan alla –ledamöter, partikanslier och anställda i Riksdagsförvaltningen – vända sig med felanmälningar och frågor om till exempel utrustning och behörigheter, reseräkningar samt sammanträdeslokaler och rum. Centret har ett gemensamt telefonnummer för alla ärenden. Genom att samla all service på ett ställe och via ett telefonnummer ska servicen, som tidigare funnits på olika håll i förvaltningen, bli lätt tillgänglig, snabbare och av bättre kvalitet. I servicecentret i Bankhallen ingår även de arbetsuppgifter som tidigare fanns i informationsdisken, som till exempel information om aktuella frågor i kammaren samt försäljning av presentartiklar m.m. Det går också att boka tid med handläggare från enheten ledamotsadministration angående frågor om resor m.m. Tidigare helpdesk för it-frågor är numera en del av servicecentret och nås på samma telefonnummer men är inte placerat i Bankhallen. Förslag har arbetats fram om en ny placering i Bankhallen. Förberedelserna för servicecentret har pågått under en längre tid med ett brett samarbete mellan olika funktioner i förvaltningen. Arbetet har utgått från förvaltningens vision, värdegrund och principer om bland annat processinriktat arbetssätt och ständiga förbättringar. |
Servicen till ledamöter har fortsatt att utvecklats
Arbetet med att förbättra servicen till ledamöterna har fortsatt. Förvaltningen informerar och samråder löpande med bland annat ledamotsrådet där varje partigrupp är representerad av en ledamot.
En viktig utgångspunkt för förbättringsarbetet är resultaten av den serviceundersökning som förvaltningen genomförde hösten 2015 för att ta reda på hur ledamöterna ser på förvaltningens service och tjänster. Trots det överlag mycket goda resultatet finns möjligheter till förbättringar. Alla delar inom förvaltningen som berörs har analyserat utfallet och planerat för vilka åtgärder som kan vidtas. Bland annat har ett nytt ärendehanteringssystem för utredningsuppdrag tagits fram för att underlätta för ledamöterna att beställa och hitta sina utredningar. En arbetsgrupp har skapats för att inhämta synpunkter på utformningen av ledamotshuset från bland andra ledamöter och partikanslier (se vidare uppdragsområde D).
I oktober öppnade ett gemensamt servicecenter i Bankhallen för ledamöter, partikanslier och anställda i Riksdagsförvaltningen. Genom att samla all service på ett ställe och via ett telefonnummer ska servicen, som tidigare funnits på olika håll i förvaltningen, bli lätt tillgänglig, snabbare och av bättre kvalitet (se vidare faktaruta ovan).
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra informationen till ledamöter i interna informationskanaler (kammarappen och Intranätet). En ny version av kammarappen släpptes i juni 2016. I den nya versionen är det bland annat möjligt att följa kammardebatten i en liten tv-bild samtidigt som man arbetar i andra appar.
I samband med införandet av Office 2013 infördes även programvaran Skype för företag. Den möjliggör möten på distans. Under året har förvaltningen färdigställt 3 mötesrum med modern teknik för att stödja effektiva möten på distans.
Förvaltningen håller också på att ta fram en digital EU-handledning som ska underlätta ledamöternas löpande arbete med EU-frågor. Projektet initierades i oktober 2016 och den första etappen ska vara avslutad i mars 2017.
Digitala samarbetsytor
Under 2015 genomfördes ett projekt för att införa digitala samarbetsytor. Samarbetsytorna erbjuder bland annat stöd för dokumenthantering och samarbete kring dokument i realtid, med versionshantering. Under 2016 har införandet fortsatt och nu används ett flertal digitala samarbetsytor i förvaltningen. Det har även genomförts 63 utbildningstillfällen för att säkerställa att användarna får kunskap om hur ytorna använda på bästa sätt.
3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C syftar till att främja insynen i och kunskapen om riksdagens arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. Viktiga målgrupper för den externa kommunikationen är allmänheten, regeringen, myndigheter, landsting, regioner, kommuner, medier, organisa-tioner, näringsliv, skolor, högskolor, universitet och internationella organ.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidare-informatörer, skolor och speciella målgrupper har getts möjligheter att få information och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Det har blivit enklare att söka, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler Under året har riksdagens webbplats och öppna data fortsatt att utvecklas. Det har blivit enklare att söka bland beslutsprocessens dokument och på webbplatsen. Antalet besök på riksdagens webbplats och öppna data likväl som besökare på eu-upplysningen.se har ökat i jämförelse med föregående år. Även antalet följare på riksdagens Twitterkonto har ökat. Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl Det totala antalet sändningstimmar från riksdagen har ökat jämfört med förra året. Sändningarna har genomförts utan att det inträffat några incidenter eller driftsstopp. Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara högt och verksamheten håller hög kvalitet Det finns ett fortsatt stort intresse för att besöka Riksdagshuset och 2016 slogs återigen rekord i antalet besökare i riksdagen. Framför allt ökade antalet besök i Demokrativerkstaden. Samtliga lärare som under våren 2016 svarade på en enkät om sitt besök i Demokrativerkstaden hade ett mycket bra eller ganska bra övergripande intryck av besöket. Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet 90 procent av de lärare som deltagit i kurser och fortbildningsdagar ansåg att kurserna som helhet var bra eller mycket bra. När det gäller kurserna för bibliotekarier ansåg i genomsnitt 97 procent av deltagarna att kursens olika delar var relevanta eller mycket relevanta. Under året har Riksdagsförvaltningen arbetat med att utveckla EU-informationen till allmänheten. Arbete med att ta fram en ny EU-webbplats pågår och under våren 2017 ska den nya webbplatsen lanseras. Förvaltningen har även utvecklat undervisningsmaterialet och kommunikationen med skolor. Det har gjorts utifrån resultatet av en enkätundersökning till landets grund- och gymnasieskolor. |
Tabell 18 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (tkr)
2016 | 2015 | 2014 | |
Intäkter | 229 | 191 | 1 354 |
Kostnader | –49 066 | –45 276 | –54 240 |
Nettokostnad | –48 837 | –45 085 | –52 886 |
Transfereringar | –3 100 | –2 520 | –2 052 |
Totalt | –51 937 | –47 605 | –54 938 |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något högre kostnaderna för 2016 jämfört med 2015 beror framför allt på högre kostnader för riksdagen.se.
Riksdagens webbplats, riksdagen.se
Under 2016 hade webbplatsen över 12,2 miljoner besök, vilket är en ökning jämfört med de två föregående åren. Ökningen var störst under slutet av året, efter att riksmötet 2016/17 hade öppnat. Det är främst användningen via mobiler och pekplattor som står för ökningen.
Tabell 19 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se
2016 | 2015 | 2014 | |
Antal besök på www.riksdagen.se | 12 235 024 | 10 265 924 | 9 824 322 |
I april 2016 lanserades den nya versionen av riksdagen.se enligt den reviderade tidsplanen från 2015. Projektet avslutades formellt i maj. Den nya webbplatsen anpassar sig efter skärmstorlek för att det ska vara lättare att använda webbplatsen i mobil, pekplatta och dator. Det har blivit enklare att söka bland beslutsprocessens dokument och bland annan information på webbplatsen enligt en användarundersökning som genomfördes efter lanseringen. Webbplatsen är också anpassad efter de ökade kraven på informations- och it-säkerhet som finns.
Efter lanseringen har arbetet med vidareutveckling av tjänster och innehåll fortsatt. Projektet Utveckling av riksdagen.se del 2 omfattar bland annat förbättrad presentation av ledamöternas uppdrag, möjligheten att läsa protokollet samtidigt som man tittar på en debatt och införande av prenumeration på kalenderhändelser. Projektet pågår den 1 oktober 2016–31 januari 2017.
Arbetet med att digitalisera riksdagstrycket har fortsatt under 2016. Förslag och redogörelser från 1971 till 1989/90 har publicerats och tidigare publicerade motioner från samma period har kompletterats med 54 000 pdf-filer. Motionerna finns därmed även i pdf-format.
Under 2017 ska också delar av förvaltningens diarium göras tillgängligt på webbplatsen.
I förstudien Upplev riksdagen utreds förutsättningar för att ge alla en möjlighet att uppleva riksdagen digitalt. Genom upplevelse kan användarna bättre förstå riksdagen, riksdagens roll i samhället och den demokratiska processen. Förstudien påbörjades under hösten och ska vara klar den 31 januari 2017.
Utvecklingsbloggen uppgraderades under sommaren till den senaste versionen av publiceringsverktyget. Bloggens syfte är att berätta om utvecklingen av riksdagens externa kommunikationskanaler och tjänster med möjlighet för användarna att kommentera och ställa frågor.
Riksdagens öppna data
Riksdagens öppna data, data.riksdagen.se, har fortsatt att utvecklas under 2016. Det är öppna data som förser riksdagen.se och delvis också Intranätet med dokument och information om beslutsprocessen.
Publiceringsverktyget för öppna data uppgraderades under sommaren. Sökfunktionen som används för öppna data har under året utvecklats i en ny version. Planerad lansering är januari 2017.
Under 2016 hade riksdagens öppna data nästan 2,2 miljoner besök. Det är första året webbplatsen har mer än 2 miljoner besök.
Tabell 20 Antal besök riksdagens öppna data, data.riksdagen.se
2016 | 2015 | 2014 | |
Antal besök på data.riksdagen.se | 2 185 951 | 1 455 688 | 844 364 |
Syftet med att Riksdagsförvaltningen använder Twitter är att öka kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete. Via kontot @Sverigesriksdag kan alla följa och ställa frågor om riksdagen och riksdagens arbete. Under 2016 har Riksdagsförvaltningen skrivit 1 079 tweetar. Antalet följare har under 2016 ökat med cirka 28 procent till 16 395 jämfört med 2015, då det var 12 835 följare. Under 2014 var antalet följare drygt 9 100.
Trycksaker och digitala produktioner
Riksdagsförvaltningen tillhandahåller både interna och externa trycksaker samt digitaliserade produktioner av informationsmaterial som uppdateras varje år.
Riksdagens årsbok gjordes 2016, liksom förra året, enbart i en digital version för mobil och pekplatta med länkar till fördjupande information om riksdagens arbete och beslut på riksdagen.se. I september uppgraderades Pops, ett system för information om riksdagens ledamöter, i syfte att göra ledamotsförteckningen helt digital. Förteckningen kan nu tryckas vid behov direkt och med aktuella uppgifter.
Under hösten 2016 formgavs och bildsattes jubileumsboken Fritt ord 250 år – Tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland – ett levande arv från 1766 i samarbete med konstitutionsutskottet och Finlands riksdag. Den svenska utgåvan har tryckts och distribuerats till bibliotek, universitet och museer samt till myndigheter och organisationer inom tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagens område.
Bokmässan i Göteborg
Riksdagsförvaltningen deltog tillsammans med 44 riksdagsledamöter vid årets bokmässa i Göteborg. Syftet med deltagandet var att främja insynen och öka kunskapen och intresset för riksdagens arbete och beslut. Temat för hela bokmässan var yttrandefrihet, eftersom tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år. Temat lyftes fram genom förvaltningens utställning i montern och i ett seminarium med konstitutionsutskottets ledamöter.
Ett av målen med monterverksamheten var att minst 50 procent av besökarna skulle tala med en riksdagsledamot. Enligt besöksenkäten samtalade cirka 55 procent av besökarna med någon ledamot. Enkäten besvarades av 989 personer.
Grafisk profil och varumärke
Den grafiska profilen syftar till att riksdagen och förvaltningens kommunikation med omvärlden ska vara tydlig, konsekvent, användbar och förtroendeingivande. Den grafiska manualen – ett styrdokument som anger principer för hur profilen ska användas – har utvecklats och beslutats under 2016. Profilen är nu anpassad för både tryckta och digitala plattformar.
Webbplats för EU-information
Riksdagsförvaltningen har i uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska EU-medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen.
Riksdagsdirektören beslutade 2015 om inriktningen för EU-information till allmänheten. Utifrån beslutet genomfördes under våren 2016 en förstudie om vilken information som ska finnas på en framtida EU-webbplats. Under hösten 2016 startade ett projekt för att ta fram en ny webbplats för riksdagens EU-information. Den nya webbplatsen ska ersätta eu-upplysningen.se och lanseras under våren 2017.
År 2016 ökade antalet besök på eu-upplysningen.se med knappt 7 procent. Det var mer än 950 000 besök under 2016, jämfört med knappt 900 000 året före. Den långsiktiga trenden har hittills varit att besöken till webbplatsen ökar, men ökningen verkar nu plana ut något.
Andelen besök från mobiler till eu-upplysningen.se fortsatte att öka under 2016 medan andelen besök via pekplattor i stort sett var oförändrad. Eu-upplysningen.se hade en kraftig ökning av antalet besök dagarna runt Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet den 23 juni.
Tabell 21 Antal besök på eu-upplysningen.se
2016 | 2015 | 2014 | ||
Antal besök på | 956 692 | 896 132 | 1 271 586 |
Svarsservice för riksdagsinformation och EU-information
Riksdagsförvaltningen har ett 020-nummer dit allmänheten kan ringa för att få svar på frågor om riksdagen och riksdagens arbete och beslut. Förvaltningen svarar även på frågor via e-post. Antalet förfrågningar per telefon och e-post till riksdagsinformation har minskat något under 2016 jämfört med 2015. Andelen telefonsamtal har under året minskat med cirka 25 procent samtidigt som antalet frågor via e-post har ökat något.
Tabell 22 Antal förfrågningar till riksdagsinformation
2016 | 2015 | 2014 | |
Telefonförfrågningar 020-349 000 | 4 150 | 5 430 | 7 619 |
E-postfrågor (inkl. brev) | 5 217 | 4 652 | 5 655 |
Totalt | 9 367 | 10 082 | 13 274 |
EU-information och svar på EU-frågor lämnas också av svarsservice via telefon och e-post. Antalet förfrågningar till svarsservice för EU-frågor per telefon och e-post ligger på samma nivå under 2016 som 2015.
Tabell 23 Antal förfrågningar till svarsservice om EU
2016 | 2015 | 2014 | |
Telefonförfrågningar 020-250 000 | 869 | 816 | 886 |
E-postfrågor (inkl. brev) | 2 235 | 2 325 | 2 841 |
Totalt | 3 104 | 3 141 | 3 727 |
Under början av året fick den gemensamma svarsservicefunktionen för riksdagsinformation och EU-information ett nytt telefonköhanteringssystem. Genom det nya systemet kopplas frågeställaren snabbare till rätt kompetens för bättre service.
Svarsservicefunktionen följer årligen upp inkomna förfrågningar under januari, maj och september. Allmänheten står för den största andelen inkomna förfrågningar. Media och press står för ungefär 20 procent av hanterade förfrågningar, och där ingår pressackreditering till riksdagens lokaler. Frågorna handlar till största delen om riksdagens arbete och beslut. Ungefär 20 procent av hanterade förfrågningar handlar om EU-information.
Tv-produktion
Det totala antalet sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning) har ökat under 2016 jämfört med föregående år. Den största ökningen har skett i kammaren. Inga incidenter eller driftsstopp har hindrat sändningarna under året.
En stor del av sändningarna produceras från sammanträden i plenisalen. Härifrån sändes även Ungdomens riksdag i februari. I övriga produktionslokaler har ett stort antal offentliga utskottsutfrågningar, seminarier och presskonferenser producerats. Bland dessa kan nämnas två konferenser för Nordiska rådet, Sverige 20 år i EU samt Nobels fredsprisseminarium i december.
Tabell 24 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal
2016 | 2015 | 2014 | |
Plenisalen | 735 | 649 | 671 |
Förstakammarsalen | 56 | 56 | 34 |
Andrakammarsalen | 74 | 75 | 32 |
Skandiasalen | 41 | 48 | 54 |
Presscenter | 4 | 22 | 19 |
Totalt | 910 | 850 | 810 |
Riksdagsbibliotekets service för allmänheten
I Riksdagsbiblioteket finns riksdagsdokument, lagar, litteratur och söktjänster i samhällsvetenskap och juridik samt EU-dokument och FN-dokument m.m. Biblioteket är öppet för allmänheten. Under 2016 var antalet besökare 51 952. Det saknas besökssiffror för 2015, då besöksräknarna var ur funktion, år 2014 var antalet besökare 37 408. Svarsservicen besvarade 2 356 förfrågningar, jämfört med 2 738 under 2015 och 3 098 under 2014.
Tabell 25 Antal förfrågningar till bibliotekets svarsservice
2016 | 2015 | 2014 | |
Telefonförfrågningar | 1 156 | 1 321 | 1 690 |
E-postförfrågningar | 1 200 | 1 417 | 1 408 |
Totalt | 2 356 | 2 738 | 3 098 |
Varje år ger Riksdagsförvaltningen en kurs i riksdagskunskap för bibliotekarier. Kursens olika delar ansågs vara relevanta eller mycket relevanta av i genomsnitt 97 procent av deltagarna (2015 låg motsvarande siffra också på 97 procent, 2014 på 90 procent).
Biblioteket deltog för femte året i evenemanget Kulturnatt Stockholm, som arrangeras av Stockholms kulturförvaltning. I år låg fokus på tryckfrihetsförordningen 250 år. Besökarna kunde bland annat lyssna på ett samtal om tryckfrihet med ledamöter från konstitutionsutskottet.
Skolverksamhet och besök i riksdagen
Riksdagens skolverksamhet ska främja kunskapen om riksdagen och dess arbete. Verksamheten omfattar dels studiebesök för studerande på gymnasienivå, dels besök i riksdagens demokrativerkstad för elever i årskurs 7–9.
Skolor kan ansöka om resebidrag till studiebesök på riksdagen för studerande på gymnasienivå när de har bokat ett besök. Under 2016 kom det in 183 ansökningar om resebidrag, vilket är 8 fler än 2015 och 30 fler än 2014. Av dessa beviljades 176, vilket är 23 fler än 2015 och 47 fler än 2014. Principen för prioritering är att yrkesförberedande och studieförberedande grupper ska få lika stor andel av pengarna som andelen elever utgör i riket. Inom respektive grupp prioriteras sedan de skolor som har längst resväg. Under 2016 ökade budgeten för resebidrag med 1 miljon kronor till 3,5 miljoner kronor.
År 2016 slogs återigen rekord i antalet besökare till riksdagen. Det beror främst på att antalet bokningsbara tillfällen i Demokrativerkstaden har ökat i och med att den nya Demokrativerkstaden öppnade 2015. Det finns ett fortsatt stort intresse bland elever och lärare för att besöka Riksdagshuset. Bokningsgraden för Demokrativerkstaden var 84 procent under 2016 och för studiebesök för studerande på gymnasienivå 95 procent. Totalt har nästan 19 750 elever och lärare besökt Riksdagshuset på detta sätt.
Demokrativerkstaden – ungdomar får prova på rollen som politiker Demokrativerkstaden är ett spel som bygger på pedagogiken upplevelsebaserat lärande. Under ledning av en skolinformatör från Riksdagsförvaltningen får elever i årskurs 7–9 på besök i riksdagen prova på rollen som ledamot. I partigruppsmöten, utskott och kammare ska de förhandla med varandra i några viktiga samhällsfrågor och komma fram till beslut för att lösa sitt uppdrag som folkvalda. Under 2016 har cirka 8 700 elever och lärare besökt Demokrativerkstaden. Det är ungefär 3 200 fler än motsvarande period i den gamla Demokrativerkstaden (2014). Samtliga lärare som under våren 2016 svarade på en enkät om sitt besök hade ett mycket bra eller ganska bra övergripande intryck av besöket. En utvärdering av elevernas erfarenheter av Demokrativerkstadens innehåll och arbetssätt pågår och blir klar 2017. |
Tabell 26 Besök i riksdagen, antal personer
2016 | 2015 | 2014 | |
Ledamotsgrupper och grupper som partikanslierna tar emot | 17 680 | 17 589 | 17 609 |
Gruppvisningar | 30 335 | 31 748 | 30 056 |
Extravisningar | 1 899 | 2 355 | 2 137 |
Skolvisningar | 19 734 | 17 797 | 16 643 |
Totalt | 69 648 | 69 489 | 66 445 |
Riksdagsförvaltningen har genomfört fyra tvådagarskurser i riksdagskunskap och två fortbildningsdagar för lärare. Totalt antogs 396 lärare till kurserna. Det är något färre än 2015 och 2014. Av de lärare som deltog tyckte 90 procent att kurserna som helhet var bra eller mycket bra (93 procent 2015, 97 procent 2014). Vidare anger 88 procent att det är troligt eller mycket troligt att de kommer att ha användning av kursen i sin undervisning (90 procent 2015, 92 procent 2014).
Ungdomens riksdag
I februari genomfördes Ungdomens riksdag för nionde gången. Då kom 349 elever från Trelleborg i söder till Malmberget i norr till riksdagen för att vara ledamöter för en dag.
Till årets Ungdomens riksdag hade 140 gymnasieklasser anmält sig. Som förberedande uppgift för att få skicka representanter till finalen i Riksdagshuset hade alla fått till uppgift att skriva en fristående motion och ett debattinlägg till en aktuell debatt. 124 klasser fullföljde uppgiften och fick skicka i genomsnitt tre representanter var.
Eleverna diskuterade sina fristående motioner i utskott under ledning av en ledamot. Motionen tog avstamp i rapporten om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet. Därefter följde en aktuell debatt som handlade om framtidens energi. Representanter från Energikommissionen och energiministern var på plats och lyssnade på elevernas inlägg. Slutligen fick eleverna möjlighet att ställa frågor till fem ministrar. Delar av programmet i kammaren direktsändes i SVT Forum.
Utvärderingen visar att 99,5 procent av eleverna och 100 procent av lärarna tyckte att Ungdomens riksdag var bra eller mycket bra. Resultatet är bättre än det uppsatta målet om 90 procent. Målsättningen att 80 procent av eleverna skulle uppleva att de fått ökad kunskap om den demokratiska processen, med fokus på riksdagens arbete och uppgifter, uppfylldes också mycket väl. Cirka 90 procent av eleverna uppgav att de fått ökade kunskaper.
Utveckla undervisningsmaterial och kommunikation med skolor
I början av året skickades en omfattande enkät till landets alla grund- och gymnasieskolor med frågor om Riksdagsförvaltningens undervisningsmaterial och kommunikation med skolor. Totalt svarade 1 064 personer. Efter analys av svaren har ett elektroniskt nyhetsbrev till lärare skapats, studiematerialet Riksdagen en kort vägledning översatts till arabiska och en del av studiematerialet har publicerats på webbplatsen SO-rummet. Dessutom finns nu fördjupningsbroschyrerna Riksdagen i samhället och Demokratin i samhället nedladdningsbara i mp3-format att lyssna på. Det finns också en efterfrågan på film som undervisningsmaterial. Denna fråga kommer att tas upp i projektet Upplev riksdagen.
Arenor för dialog om riksdagen
Förvaltningen har analyserat vilka arenor och mötesplatser som Sveriges riksdag skulle kunna medverka i för att främja dialog och kunskap om riksdagen. Tre arenor – Almedalen, bokmässan i Göteborg och Skolforum – har analyserats grundligare genom att en tjänsteman från Riksdagsförvaltningen varit på plats.
Förberedelser för demokratijubileum
Riksdagen beslutade 2013 att riksdagen bör uppmärksamma att det snart har förflutit 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige i och med den allmänna och lika rösträtten. Riksdagsstyrelsen har beslutat att högtidlighållandet ska ske december 2018–januari 2022. En parlamentarisk kommitté, med talmannen som ordförande och en representant per parti, arbetar med att förbereda högtidlighållandet. Under 2016 har kommittén diskuterat olika möjliga aktiviteter. Kommittén vill dels använda befintliga plattformar för att uppmärksamma demokratins genombrott såsom riksmötets öppnande, Ungdomens riksdag, Öppet hus och Demokrativerkstaden, dels finna nya vägar. Förvaltningen bistår kommittén med sekretariatstöd, utredningar och beslutsunderlag.
3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader samt lokalvård och digitalisering av äldre riksdagsdokument.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Styrningen och ledningen av fastighetsverksamheten har fortsatt att utvecklas Förvaltningen fortsätter att se över och utveckla de processer som ingår i uppdragsområdet, och projektmodellen för fastighetsprojekt utvecklas kontinuerligt. Under året har förvaltningen fastställt en vägledning för konst i riksdagens byggnader och ett vårdprogram för fastigheten Neptunus. Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan Projekten har i huvudsak bedrivits enligt plan med avseende på kvalitet, tid och kostnad. Bland annat pågår ett programarbete med syfte att förbereda för den kommande renoveringen av ledamotshuset. Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har bedrivits enligt plan Arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen har fortsatt och digitaliseringen av cirka 2 500 000 sidor från tvåkammarriksdagen har slutförts. |
Tabell 27 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D (tkr)
2016 | 2015 | 2014 | |
Intäkter | 1 936 | 1 030 | 19 |
Kostnader | –118 409 | –157 552 | –138 000 |
Nettokostnad | –116 473 | –156 522 | –137 981 |
Transfereringar | – | – | – |
Totalt | –116 473 | –156 522 | –137 981 |
I samband med övergången till komponentredovisning gjordes en översyn av avskrivningstiden för fastigheterna, vilket innebar en ändring av avskrivningstiden och lägre avskrivningskostnader med drygt 20 miljoner kronor. Uppdragsområdet uppvisar även ett lägre utfall bland annat för planerat och felavhjälpande underhåll.
Fastigheter och lokaler
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan. Lokalerna omfattar cirka 92 500 m². Dessutom förvaltas fastigheter med övernattningsbostäder och ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I förvaltningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat används för talmannens representation. Riksdagsförvaltningen ansvarar även för inhyrda kontorslokaler.
Riksdagsförvaltningen ska bedriva en attraktiv lokalförsörjning för riksdagen genom att erbjuda trivsamma och funktionella lokaler som stöder verksamheten. Riksdagens lokaler ska vårdas med hög medvetenhet om estetik, kvalitet och funktion kombinerat med hänsyn till kulturhistoriska värden. Fastigheterna ska utnyttjas effektivt utifrån ett hållbarhetsperspektiv, till exempel när det gäller miljö, energi och materialval. Tillgänglighet och säkerhet ska också beaktas.
Flera av byggnaderna utgör en central del av det svenska kulturarvet. Dessa ska vårdas och bevaras så att de kan visas upp för allmänheten. Under året har förvaltningen vidtagit ett stort antal åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbeståndet. Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan och den har i huvudsak följts när det gäller kvalitet, tid och kostnad.
Programarbete pågår med syfte att förbereda den kommande renoveringen av ledamotshuset. I projektet ingår att säkerställa att fastigheten anpassas till de verksamhetsbehov som finns hos ledamöterna, partikanslierna och Riksdagsförvaltningen. Ledamöter och partikanslianställda har varit delaktiga i en verksamhetsbeskrivning som har upprättats i förstudien och de kommer också att delta i en brukargrupp under projektets gång. Resultatet av programarbetet kommer att redovisas för riksdagsstyrelsen under första halvåret 2017.
Förvaltningen fortsätter att se över och utveckla de processer som ingår i uppdragsområdet. Projektmodellen för att genomföra fastighetsprojekt förbättras kontinuerligt utifrån erfarenheter och lärdomar från de projekt som genomförs. Under året har förvaltningen fastställt en vägledning för konst i riksdagens byggnader och ett vårdprogram för interiör i fastigheten Neptunus.
Konst och inredning
Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Konstsamlingen omfattar cirka 4 000 konstverk, varav huvuddelen utgörs av svensk 1900-talskonst. Samlingen består av såväl måleri och teckningar som skulptur och textilkonst. Särskilda konstvisningar arrangeras regelbundet för allmänheten och speciella grupper. Förvaltningens eget snickeri ansvarar för reparation och underhåll av möbler och inventarier.
Äldre riksdagsdokument
Under 2016 har arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen fortsatt. Enligt utgivningsplanen kommer Borgarståndens och Prästeståndens protokoll 1760–1762 (sju band) att ges ut 2017.
Den digitalisering av cirka 2 500 000 sidor från tvåkammarriksdagen som påbörjades 2015 har slutförts under 2016. Materialet kontrollgranskas och det arbetet kommer att slutföras under 2017.
3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning, it-stöd och administrativa uppgifter inom ekonomi och förvaltningsjuridik m.m. Dessutom ger Riksdagsförvaltningen stöd till riksdagens myndigheter och nämnder.
Resultat och utveckling – sammanfattning Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare, även om sjukfrånvaron har ökat något. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Sjukfrånvaron har ökat något Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 3,4 procent 2016, vilket är en ökning jämfört med de senaste åren (2,9 procent 2015 och 2,6 procent 2014). Kompetensanalyser genomförs för att säkerställa framtida kompetensförsörjning Under hösten har kompetensanalyser genomförts på alla nivåer i förvaltningen. Analyserna har sedan legat till grund för det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i förvaltningen. |
Tillgången till it-stöd är stabil De kritiska incidenterna har minskat i jämförelse med 2014 och 2015. Under året inträffade 2 kritiska incidenter, 2015 inträffade 4 och 2014 inträffade 19 kritiska incidenter. Förvaltningen når sina miljömål Förvaltningen har i enlighet med miljömålen minskat koldioxidutsläppen från sina fordon, reducerat antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen, tagit fram miljöprogram för renoveringen av ledamotshuset samt ställt miljökrav i en rad upphandlingar. Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Under året har förvaltningen bland annat arbetat med sin nya värdegrund och tagit fram en handlingsplan för att etablera ett systematiskt förbättringsarbete. |
Tabell 28 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdrags-
område E (tkr)
2016 | 2015 | 2014 | |
Intäkter | 26 202 | 27 163 | 25 057 |
Kostnader | –301 290 | –311 008 | –296 805 |
Nettokostnad | –275 088 | –283 845 | –271 748 |
Transfereringar | –6 | –6 | –6 |
Totalt | –275 094 | –283 851 | –271 754 |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något lägre kostnaderna för 2016 jämfört med 2015 beror framför allt på något minskade it-kostnader, främst för konsulter, samt fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.
Fortsatt utvecklingsarbete i förvaltningen – vision, värdegrund och principer
Förvaltningen har en ambition om ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Arbetet består av flera delar som finns illustrerade i Riksdagsförvaltningens hus (nedan).
Arbetet med att ta fram en ny värdegrund började 2015. Under 2015 och våren 2016 bedrevs detta arbete inom en särskild grupp men också genom aktivt deltagande av anställda i hela förvaltningen och i en partssammansatt grupp. I maj 2016 fattade riksdagsdirektören beslut om den nya värdegrunden: Professionellt stöd i demokratins tjänst – Kvalitet, Kompetens, Engagemang. Under hösten har samtliga verksamheter inom Riksdagsförvaltningen fört diskussioner om hur värdegrunden kan omsättas inom den egna verksamheten.
Under året har också en arbetsgrupp tillsatts med uppdrag att hålla ihop arbetet med vision, värdegrund, principer, ledarskap och medarbetarskap. En handlingsplan har tagits fram för att etablera ett systematiskt förbättringsarbete enligt principerna i Riksdagsförvaltningens hus. Handlingsplanen har varit en utgångspunkt för gruppens arbete. Under året har även tvärfunktionella samarbeten utvecklats i enlighet med byggstenarna i huset. Det gäller bland annat samarbetet i det nya servicecentret (se vidare under uppdragsområde B).
Förvaltningen har också arbetat för att utveckla medarbetarskapet, bland annat genom att delta i Arbetsgivarverkets aktivitetsserie Medarbetarskap i arbetsgivarsamverkan. Inom förvaltningen har en partssammansatt arbetsgrupp bildats, och en medarbetarskapsidé har börjat ta form.
Ny modell för systemförvaltning
Utvecklingen av systemförvaltningsmodellen har fortsatt under året. Systemförvaltningen syftar till att säkerställa att it-systemen är stabila och stöder verksamhetens mål och behov. En särskild arbetsgrupp har arbetat parallellt med att formera systemförvaltningsorganisationen för de system som stöder den parlamentariska processen. Det finns nu en överenskommen metod och process för att planera och prioritera utvecklingsinsatser för dessa system. Gruppens erfarenheter har tagits om hand i utvecklingen av systemförvaltningsmodellen. Under 2017 ska den nya modellen beslutas och det nya arbetssättet införas.
Klarspråk i förvaltningen Språklagen slår fast att myndigheternas språk ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Riksdagsförvaltningen arbetar systematiskt med klarspråk, med en flerårig handlingsplan som grund. En del i det arbetet är att integrera klarspråk som metod, både i den löpande verksamheten och i de projekt som förvaltningen driver. En annan del är att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas som skribenter, exempelvis genom utbildning och rådgivning. Efterfrågan på klarspråk i förvaltningen ökar, vilket var särskilt tydligt under andra halvåret 2016. De största enskilda insatserna under året har varit att få in klarspråksperspektivet i arbetet med den nya värdegrunden och den digitala EU-handledningen för ledamöterna. Förvaltningen har under 2016 också inlett ett arbete med att ytterligare höja graden av klarspråk i texterna på Intranätet. Under året har 57 medarbetare deltagit i förvaltningens grundutbildning i klarspråk. Det är nu sammanlagt 464 personer som har gått utbildningen sedan den startade 2013. |
It-stödet till ledamöter och anställda
Förvaltningen ska tillhandahålla den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror.
Tillgången till it-stöd i förvaltningens verksamhet har varit stabil under året. Antalet incidenter har minskat jämfört med tidigare år.
Under 2015 togs möjligheten att registrera incidenter på begreppet allvarliga incidenter bort (prio 0-incident). En ny rapporteringsrutin infördes som innebär att en allvarlig incident numera rapporteras som en så kallad prio 1-incident.
De kritiska incidenterna (allvarliga incidenter och prio 1-incidenter) har varit färre till antalet under 2016 än under 2014 och 2015. Ingen av de 2 incidenterna som inträffade under året löstes inom utlovad tid, men dagen efter. År 2015 löstes 2 av 4 kritiska incidenter inom utlovad tid och 2014 löstes 9 av 19.
Tabell 29 Antal kritiska it-incidenter
2016 | 2015 | 2014 | |
Allvarliga incidenter | – | – | 1 |
Prio 1-incidenter | 2 | 4 | 18 |
Summa kritiska incidenter | 2 | 4 | 19 |
Varav lösta i tid | 0 | 2 | 9 |
Arbetet med att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö har fortsatt. Den grundläggande tekniken inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lagringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd är modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.
Under året har pc-klienterna börjat uppdateras till Windows 10 och Office 2016. Arbetet fortsätter under 2017. En utfasning av Lotus Notes har påbörjats under året och planeras fortsätta under 2017.
Beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering
Samverkan och planering med externa intressenter har ur beredskapssynpunkt genomförts enligt plan. Vidare har krigsdelegationens beslut att genomföra en övning i mitten av mandatperioden medfört att stora personella resurser har avdelats till övningsplaneringen.
Under året har förvaltningen också inlett en översyn och revidering av funktionen tjänsteman i beredskap (TiB).
Under 2016 har krishanteringsförmågan vidmakthållits. Förvaltningen har dragit lärdom av slutsatserna från arbetet efter höjningen av terrorhotnivån mot Sverige hösten 2015 i syfte att utveckla förmågan att hantera kriser och allvarliga händelser. Det har bland annat resulterat i rekrytering av specialistkompetens i förvaltningen.
Förvaltningens UPS- och reservkraft har varit föremål för revisionsbesiktning och systematiska driftskontroller. Besiktningen och kontrollerna har genomförts utan några konstaterade brister, vilket innebär att UPS- och reservkraftförsörjning ska förse prioriterade system och verksamheter med elkraft.
För att ytterligare utveckla kontinuitetsförmågan pågår ett arbete med att skapa en tydlig struktur och systematik för kontinuitetsplaneringen. Detta innebär exempelvis att förvaltningen under 2016 har påbörjat ett arbete med att upprätta relevanta styrdokument. I det fortsatta arbetet med att fastställa och tillämpa dessa styrdokument kommer samtliga pågående aktiviteter som rör utvecklingen av kontinuitetsförmågan att samordnas.
Genom ovanstående åtgärder bedöms Riksdagsförvaltningen ha vidmakthållit och i vissa fall stärkt sin förmåga till beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering.
Centrala utvecklingsprojekt
För att underlätta prioriteringar av utvecklingsarbetet har förvaltningen en central budgetpost för större projekt. (Fastighetsprojekten ingår inte i denna budget utan finansieras främst från fastighetsanslaget.)
Under året har förvaltningen arbetat med 10 förstudier och 14 projekt som finansierats av den centrala projektbudgeten. Här kommenteras några av dem.
A. Stöd till kammare och utskott
Projektet Triad ska ersätta viktiga funktioner för bland annat planering av propositioner och skrivelser som i dag finns i ett system som snart ska fasas ut (Urix). Förstudien Systemstöd för statistik om den parlamentariska processen ska utreda hur förvaltningen ska kunna ta fram tillförlitlig statistik om den parlamentariska processen till olika intressenter.
B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier
Riksdagens utredningstjänst har fått ett nytt ärendehanteringssystem som gör det enklare att beställa och hantera beställningar av utredningar. Ett gemensamt servicecenter har etablerats. En förstudie utreder nu om ett gemensamt ärendehanteringssystem för serviceärenden ytterligare kan förbättra servicen i servicecentret. En digital EU-handledning ska tas fram som ska bidra till att underlätta ledamöternas löpande arbete med EU-frågor. Biblioteket ska upphandla en ny bibliotekssystemmiljö eftersom nuvarande avtal har löpt ut. Den fördjupade förstudien om en ny godsmottagning utreder frågan om godsmottagningens placering ur effektivitets- och säkerhetssynpunkt. Arbetet med att förbättra passersystemet fortsätter.
C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
Projektet Utveckling av riksdagen.se har förbättrat webbplatsen och det har blivit enklare att söka, följa, bevaka och dela information. En fortsättning, del två, av projektet har startat för att fortsätta att förbättra användargränssnitt och prestanda. En uppgradering av gruppbokningssystemet kommer att förenkla hanteringen av bokningar för grupper som besöker riksdagen. En ny EU-webbplats ska tas fram som ersätter EU-upplysningens webbplats med delvis ändrad inriktning.
E. Väl fungerande myndighet och arbetsgivare
Projektet Riksdagens skrivråd undersöker hur de som skriver texter ska få tillgång till ett lättanvänt skrivstöd på Intranätet och kommer att ta fram ett sådant under 2017. Projektet Diariet på webben syftar till att tillgängliggöra uppgifter ur Riksdagsförvaltningens diarium på riksdagens webbplats. I en förstudie undersöks förutsättningarna för att uppgradera mediehanteringssystemet. Systemet används bland annat för tv-inspelningar av riksdagsaktiviteter och webb-tv-sändningar på riksdagen.se. Arbetet med att införa ett nytt personal- och lönesystem fortsätter. Konferenslokalerna i Bååtska rummet har renoverats och erbjuder nu en modern och trevlig konferensmiljö. En översyn av riksdagens olika larmsystem har genomförts. Den tekniska miljön i tryckeriet har setts över och ett förbättringsarbete har initierats. Riksdagsförvaltningen ska skaffa och driftsätta ett system för långtidslagring av elektroniska handlingar. Under året har ett projektdirektiv färdigställts för beslut. Förstudien kommer att inledas under första kvartalet 2017.
Stöd till riksdagens myndigheter
Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion erbjuda stöd till riksdagens myndigheter. I stödet ingår bland annat att upprätta anslagsdirektiv för var och en av riksdagens myndigheter (förutom Riksbanken) och att ingå centrala kollektivavtal. Mot en avgift utför förvaltningen även bland annat administrativa och it-relaterade tjänster för Riksdagens ombudsmän (JO).
Stöd till riksdagens nämndmyndigheter
Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar. Nämndernas verksamhet finansieras av Riksdagsförvaltningens anslag. Det finns en instruktion inom Riksdagsförvaltningen för samordningen av stödet till nämndmyndigheter.
Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns mellan Riksdagsförvaltningen och samtliga nämnder. Överenskommelserna följs löpande upp av parterna (minst vartannat år) och revideras vid behov. Riksdagsförvaltningen följer REA-lagen för den verksamhet som förvaltningen ansvarar för, vilket innefattar även det ekonomiadministrativa stöd som erbjuds nämndmyndigheterna.
Respektive nämndmyndighet lämnar en årlig verksamhetsredogörelse till riksdagen. Enligt förarbetena till REA-lagen bör verksamhetsredogörelsen innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs samt de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Lagen ersätts den 1 januari 2017 av BEA-lagen, lagen (2016:1091) om budget- och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.
En sammanställning över uppgifter om antalet sammanträden, ledamöter och kostnader redovisas nedan. För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet 2016 hänvisas till respektive nämnds särskilda verksamhetsredogörelse. Dessa finns publicerade på riksdagens webbplats.
Tabell 30 Riksdagens nämndmyndigheter – sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)
Antal | Antal | Summa | |
Riksdagens överklagandenämnd | 2 | 5 | 67 |
Partibidragsnämnden | 3 | 3 | 152 |
Riksdagens arvodesnämnd | 9 | 3 | 359 |
Statsrådsarvodesnämnden | 4 | 3 | 157 |
Nämnden för lön till riksdagens | 6 | 3 | 159 |
Valprövningsnämnden | 14 | 7 | 370 |
Riksdagens ansvarsnämnd | – | 5 | 7 |
Totalt 2016 | 38 | 29 | 1 271 |
Totalt 2015 | 23 | 29 | 1 531 |
Totalt 2014 | 31 | 29 | 1 677 |
Personalfrågor
Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning var 647 vid utgången av 2016, vilket är 15 fler än 2015 (632) och 11 fler än 2014 (636). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 583, vilket är lägre jämfört med 2015 (591) och 2014 (591). Antalet anställda har alltså varit fler 2016, men samtidigt har fler varit lediga, därav det lägre antalet årsarbetskrafter.
Förvaltningens ledningsgrupp har fortsatt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning och att tillämpa modellen för vakansprövning. Vakansprövningen leder till ett bättre resursutnyttjande genom att det går att växla kompetenser och omfördela resurser samt ha en god kontroll över lönekostnaderna.
Tabell 31 Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2016-12-31
Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt | Ålder, andel av samtliga (%) | Totalt antal 2015 | Totalt antal 2014 |
<24 år | – | 1 | 1 | 0 | – | – |
25–34 år | 24 | 17 | 41 | 6 | 42 | 51 |
35–44 år | 120 | 61 | 181 | 28 | 180 | 177 |
45–54 år | 153 | 102 | 255 | 40 | 243 | 253 |
55–59 år | 57 | 48 | 105 | 16 | 91 | 78 |
>59 år | 39 | 25 | 64 | 10 | 76 | 77 |
Totalt | 393 | 254 | 647 | 100 | 632 | 636 |
Medelåldern för de anställda var 48 år, vilket är oförändrat jämfört med 2015 och 2014. Både kvinnornas och männens medelålder var 48 år, en marginell förändring jämfört med tidigare år (2015 och 2014: kvinnorna 48 år och männen 49 år).
Personalomsättningen var 12,0 procent, jämfört med 7,1 procent 2015 och 8,2 procent 2014. Förändringen beror bland annat på en ökning av antalet pensioneringar 2016.
Andelen kvinnor av samtliga anställda var cirka 61 procent vid utgången av 2016, vilket är marginellt högre än 2015 (60 procent) och samma som 2014 (61 procent).
Tabell 32 Sjukfrånvaro 2011–2016
2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid | 3,4 | 2,9 | 2,6 | 2,8 | 2,6 | 2,4 |
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro i % | 48,2 | 44,2 | 36,2 | 27,5 | 27,1 | 34,8 |
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid | 4,0 | 3,4 | 3,1 | 3,5 | 2,9 | 2,9 |
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid | 2,4 | 2,3 | 1,8 | 1,8 | 2,2 | 1,7 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i % av tillgänglig arbetstid | 0,8 | 1,2 | 1,1 | 0,7 | 0,8 | 0,6 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i % av tillgänglig arbetstid | 3,4 | 2,7 | 2,2 | 2,4 | 2,1 | 2,3 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid | 3,4 | 3,2 | 3,1 | 3,3 | 3,3 | 2,6 |
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 3,4 procent 2016. Från att ha varit relativt oförändrad under de senaste åren, då den har varierat mellan 2,4 och 2,9 procent, har sjukfrånvaron således ökat något 2016. Ökningen består av en ökad långtidssjukfrånvaro bland kvinnor. Antalet medarbetare med långtidssjukfrånvaro, liksom könsfördelningen, var samma 2016 som 2015 (23 medarbetare, 17 kvinnor och 6 män). Däremot har kvinnorna haft längre sjukfrånvaro. Detta framgår av att långtidssjukfrånvaron (i förhållande till total sjukfrånvaro) har stigit till 48,2 procent och kvinnors sjukfrånvaro har stigit till 4,0 procent (3,4 procent 2015). Av de 23 medarbetare som var långtidssjukskrivna under 2016 var 15 (3 män och 12 kvinnor) fortsatt sjukskrivna vid årsskiftet, på hel- eller deltid.
Kompetensförsörjning
Riksdagsförvaltningen har under året fortsatt det strategiska arbete med kompetensförsörjning som inleddes 2014. Utgångspunkten har varit förvaltningens kompetensförsörjningsstrategi med områdena kompetens, förvaltningen som arbetsgivare, arbetsmiljö och ledarskap.
Inom ramen för den kompetensanalysmodell som förvaltningen har utvecklat och arbetat efter de senaste två åren har den sista pusselbiten fogats till modellen – kompetensanalyser på kansli-, enhets- och sektionsnivå. Resultatet av kompetensanalyserna, som har lagts in i Riksdagsförvaltningens rondverktyg, har sedan använts i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet. Fokus i ledningsgruppens diskussioner har varit på vilka kompetensförändringar och kompetensförstärkningar som behöver göras inom organisationen i närtid och på sikt.
Riksdagsförvaltningen har under året genomfört kompetensutvecklingsinsatser i form av bland annat projektutbildning och språkutbildning. Förvaltningen har under året påbörjat ett it-kunskapslyft. Alla chefers it-kunskapsnivå har inventerats och utbildning har erbjudits där behov har funnits. Nästa del i it-kunskapslyftet är en inventering av alla medarbetares kunskapsnivå och därefter erbjudande av utbildningsinsatser.
Förvaltningen har också anpassat och sett över introduktionsutbildningen för nyanställda så att innehållet bättre speglar förvaltningens uppdrag och arbete. Ytterligare förbättringar kommer att genomföras under 2017.
Det chefsutvecklingsprogram som fastställdes 2014 har fortsatt under året. Programmet innehåller såväl generella som individuella inslag, men också en utvecklad och fördjupad introduktion för nya chefer. Under hösten har samtliga chefer utbildats i samverkansavtalet och att leda möten.
Liksom tidigare har en stor del av förvaltningens chefer deltagit i så kallade handledningsgrupper, vilket innebär att chefer träffas i mindre grupper under ledning av en extern handledare. Handledningen har fått en tydligare struktur genom att delar av chefsprogrammet har införlivats i den.
Nya chefer i förvaltningen har erbjudits utbildning i lönesättande samtal och grundläggande arbetsmiljöutbildning. Chefer som är nya i chefsrollen erbjuds alltid utbildningen Ny som chef.
Riksdagsförvaltningen har under 2016 haft 104 anställningar utannonserade (45 anställningar 2015, 66 anställningar 2014). Antalet mottagna ansökningar var närmare 4 900, med en variation på mellan 4 och 278 per anställning (2015: cirka 2 800 ansökningar, 10–180 per anställning, 2014: cirka 4 300 ansökningar, 10–253 per anställning).
Chefer – rekrytering och struktur
Under året har 8 chefer rekryterats – 4 män och 4 kvinnor. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 45 procent, vilket är något lägre än 2015 (48 procent) och 2014 (46 procent). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 51 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Tabell 33 Antalet chefer fördelade efter ålder och kön 2016-12-31
Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt 2016 | Andel av samtliga (%) | Totalt 2015 | Totalt 2014 |
25–34 år | – | – | – | – | – | 1 |
35–44 år | 8 | 5 | 13 | 20 | 13 | 13 |
45–54 år | 12 | 19 | 31 | 48 | 32 | 33 |
55–59 år | 6 | 7 | 13 | 20 | 14 | 13 |
>59 år | 3 | 5 | 8 | 12 | 6 | 5 |
Totalt | 29 | 36 | 65 | 100 | 65 | 65 |
Förvaltningen som attraktiv arbetsgivare
Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan för att synliggöra Riksdagsförvaltningen som attraktiv arbetsgivare. Som ett led i detta arbete deltog förvaltningen i vårens Framtidsmässa i Stockholm med inriktning mot offentlig verksamhet. Erfarenheterna från mässan var positiva och en fortsättning planeras 2017. Vidare har en analys genomförts av vilka styrkor och utmaningar Riksdagsförvaltningen har som arbetsgivare. En studie planeras för att klargöra i vilka kanaler och på vilket sätt styrkorna ska kommuniceras. Förvaltningen arbetar även vidare med frågorna inom ramen för bland annat förvaltningens utvecklingsarbete där ledarskap och medarbetarskap är viktiga delar.
Avtal och förhandlingar
Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna Saco, ST och Seko har enats om ett lokalt samverkansavtal för Riksdagsförvaltningen som träder i kraft den 1 januari 2017. Syftet med avtalet är att det dels ska ge parterna förutsättningar för en mer utvecklad samverkan med dialog och delaktighet i fokus, dels ska fungera som ett forum för direktinflytande mellan medarbetare och chefer. Medarbetarna ska få möjlighet till ökad delaktighet och engagemang i arbetet, vilket främjar såväl verksamhet som arbetsmiljö och trivsel. För cheferna skapas förutsättningar för bättre beslutsunderlag. Under hösten har utbildningar genomförts för samtliga chefer, och personalenheten har tillsammans med de fackliga organisationerna informerat alla medarbetare om samverkan.
Riksdagsförvaltningen och den centrala arbetstagarorganisationen ST har under 2016 träffat ett nytt pensionsavtal för anställda vid riksdagens myndigheter. Pensionsavtalet, som gäller från den 1 januari 2016, är likalydande med de motsvarande avtal som tidigare träffats med Saco-S och Seko. Vidare har Riksdagsförvaltningen träffat nya ramavtal om löner m.m. med Seko och fackförbundet ST för perioden den 1 oktober 2016 till den 30 september 2017. Med Saco-S finns sedan tidigare ett ramavtal om löner m.m. som gäller tills vidare.
Arbetsmiljö
En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. Ett fokusområde under året har varit att utbilda chefer och skyddsombud i den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, som gäller från den 31 mars 2016. Vidare har arbetsmiljöronderna omarbetats för att anpassas till de nya föreskrifterna. En partssammansatt grupp har arbetat fram arbetsmiljömål för perioden 2017–2018. Därutöver har löpande arbete pågått med skyddskommitté, arbetsskador och utbildning.
Likabehandling
Våren 2016 genomfördes en utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Under vintern 2016/17 genomförs en fördjupad utvärdering. Likabehandlingsplanen kommer därefter att revideras med anledning av 2017 års skärpningar i diskrimineringslagstiftningen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har inom ramen för myndighetens tillsynsuppdrag granskat Riksdagsförvaltningens likabehandlingsplan och 2016 års lönekartläggning. I tillsynen konstaterar DO att både likabehandlingsplanen och lönekartläggningen uppfyller lagstiftningens krav.
Friskvård
Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att göra ledamöter och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.
Friskvården inriktas särskilt på att aktivera de som är fysiskt inaktiva, både på individ- och gruppnivå. Under 2016 har bland annat följande aktiviteter genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårdsdagar, stegtävling samt kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning och kost. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och gymnastikpass.
Riksdagsförvaltningen fortsätter att arbeta i den anda som är grunden till att förvaltningen blev hälsodiplomerad 2014. Diplomet är ett bevis på ett medvetet och strukturerat hälsoarbete. En hälsodiplomerad arbetsplats har en god arbetsmiljö samt underlättar för och uppmanar sina medarbetare att göra hälsosamma livsstilsval.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Myndigheten för delaktighet gör en årlig myndighetsenkät. I den ligger Riksdagsförvaltningen även detta år i topp i jämförelsen mellan myndigheterna.
Under året har arbete påbörjats för att göra delar av Riksdagsförvaltningens studiematerial tillgängligt för fler användargrupper genom inläsning i mp3-format för nedladdning till mobiler, läsplattor och datorer.
Vid visningar i riksdagen prövas komplement till guidens muntliga presentation, till exempel används bilder och annat åskådningsmaterial för att underlätta inlärning.
Ett projekt har påbörjats i syfte att tillgodose behovet av säkra, tillgänglighetsanpassade och smidiga besöksentréer i Riksdagshuset östra, Riksplan och Neptunus.
Tillgänglighetstester har utförts i samband med lanseringen av nya www.riksdagen.se.
Riksdagsförvaltningens miljöarbete Riksdagsförvaltningen är sedan 2009 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Det betyder att miljöarbetet är systematiserat i ett miljöledningssystem. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen: minska utsläppen av växthusgaser minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus minska energianvändningen minska mängden avfall begränsa miljöpåverkan genom hållbara upphandlingar och inköp. Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt samt Riksdagsförvaltningens betydande miljö-aspekter. Under 2016 har miljömålen setts över. I februari fastställde riksdagsstyrelsen förvaltningens övergripande miljömål för perioden 2016–2018. Riksdagsdirektören har utifrån de övergripande målen fastställt detaljerade miljömål. Därefter har de enheter som är ansvariga för detaljerade miljömål arbetat fram handlingsplaner för hur målen ska nås. Under 2016 har förvaltningens miljöarbete följt uppsatta mål och handlingsplaner. Förvaltningen har i enlighet med miljömålen bland annat fortsatt att minska koldioxidutsläppen från sina fordon, reducerat antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus, tagit fram miljöprogram för renoveringen av ledamotshuset, börjat sortera plastförpackningar i riksdagens lokaler för att minska mängden avfall samt ställt miljökrav i en rad upphandlingar. Energianvändningen i riksdagens lokaler per kvadratmeter (el och energi för uppvärmning) har minskat med knappt 1 procent under 2016 jämfört med 2015. Målet är att den totala energianvändningen ska minska med 2 procent per kvadratmeter och år. Sett över en fyraårsperiod har Riksdagsförvaltningen minskat sin totala energianvändning med 3,5 procent per kvadratmeter. Nödvändiga åtgärder planeras och vidtas utifrån de detaljerade miljömålen. Miljöarbetet följs upp och redovisas för riksdagsstyrelsen tre gånger om året i samband med övrig tertialuppföljning. |
Finansiell redovisning
4.1 Resultaträkning
(Belopp anges i tkr) | Not |
|
|
|
Verksamhetens intäkter | ||||
Intäkter av anslag | 1 | 1 342 128 | 1 353 063 | |
Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2 | 31 035 | 31 968 | |
Intäkter av bidrag | 3 | 450 | 24 | |
Finansiella intäkter | 4 | 13 919 | 1 362 | |
Summa | 1 387 532 | 1 386 417 | ||
Verksamhetens kostnader | ||||
Kostnader för personal och ledamöter | 5 | -1 566 034 | -1 088 612 | |
Kostnader för lokaler | 6 | -40 674 | -38 508 | |
Övriga driftkostnader | -335 061 | -339 384 | ||
Finansiella kostnader | 7 | -782 | -21 533 | |
Avskrivningar och nedskrivningar | 8 | -54 687 | -79 842 | |
Summa | -1 997 239 | -1 567 880 | ||
Verksamhetsutfall | -609 707 | -181 463 | ||
Transfereringar | ||||
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag | 500 670 | 495 720 | ||
Lämnade bidrag | 9 | -500 670 | -495 720 | |
Saldo | 0 | 0 | ||
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING | 10 | -609 707 |
| -181 463 |
4.2 Balansräkning
(Belopp anges i tkr) | Not | 2016-12-31 |
| 2015-12-31 |
TILLGÅNGAR | ||||
Immateriella anläggningstillgångar | 11 | |||
Balanserade utgifter för utveckling | 24 227 | 25 978 | ||
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 1 113 | 2 092 | ||
Summa | 25 340 | 28 070 | ||
Materiella anläggningstillgångar | 12 | |||
Byggnader, mark och annan fast egendom | 1 132 269 | 1 147 910 | ||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 1 504 | 3 103 | ||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 83 720 | 73 585 | ||
Pågående nyanläggningar | 8 382 | 2 645 | ||
Summa | 1 225 874 | 1 227 243 | ||
Finansiella anläggningstillgångar | 13 | |||
Andelar i bostadsrättsföreningar | 2 159 | 2 159 | ||
Summa | 2 159 | 2 159 | ||
Fordringar | ||||
Kundfordringar | 1 806 | 1 195 | ||
Fordringar hos andra myndigheter | 14 | 16 603 | 18 225 | |
Övriga fordringar | 70 | 39 | ||
Summa | 18 479 | 19 459 | ||
Periodavgränsningsposter | 15 | |||
Förutbetalda kostnader | 33 576 | 37 050 | ||
Summa | 33 576 | 37 050 | ||
Avräkning med statsverket | 16 | -121 417 | -94 822 | |
Kassa och bank | ||||
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 206 396 | 187 820 | ||
Kassa, plusgiro och bank | 30 | 30 | ||
Summa | 206 426 | 187 850 | ||
SUMMA TILLGÅNGAR |
| 1 390 440 |
| 1 407 010 |
(Belopp anges i tkr) | Not | 2016-12-31 |
| 2015-12-31 |
KAPITAL OCH SKULDER | ||||
Myndighetskapital | 17 | |||
Statskapital |
| 798 306 | 825 802 | |
Donationskapital |
| 2 202 | 2 222 | |
Balanserad kapitalförändring |
| -4 188 209 | -4 034 515 | |
Kapitalförändring enligt resultaträkningen | -609 707 | -181 463 | ||
Summa | -3 997 408 | -3 387 954 | ||
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 18 | 4 794 023 | 4 192 142 | |
Övriga avsättningar | 19 | 6 098 | 5 225 | |
Summa | 4 800 121 | 4 197 367 | ||
Skulder m.m. | ||||
Lån i Riksgäldskontoret | 20 | 450 472 | 451 387 | |
Skulder till andra myndigheter | 21 944 | 21 163 | ||
Leverantörsskulder | 54 806 | 62 777 | ||
Övriga skulder | 17 069 | 15 952 | ||
Summa | 544 291 | 551 279 | ||
Periodavgränsningsposter | 21 | |||
Upplupna kostnader | 35 984 | 39 705 | ||
Oförbrukade bidrag | 7 | 7 | ||
Övriga förutbetalda intäkter | 7 445 | 6 607 | ||
Summa | 43 436 | 46 318 | ||
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER |
| 1 390 440 |
| 1 407 010 |
4.3 Anslagsredovisning
Ramanslag | Not | Ingående | Årets till- | In- | Totalt | Netto- | Utgående över- |
Uo 01 2:1 Riksdagens |
|
|
| ||||
Ap.1 Riksdagens leda- | 22 | 37 983 | 867 133 | 0 | 905 116 | -868 626 | 36 490 |
|
|
| |||||
Uo 01 2:2 Riksdagens |
|
|
| ||||
Ap.1 Förvaltnings- | 23 | 47 442 | 715 382 | 0 | 762 824 | -720 787 | 42 037 |
|
|
| |||||
Uo 01 2:3 Riksdagens |
|
|
| ||||
Ap.1 Riksdagens fastighetsanslag | 24 | 17 649 | 100 000 | 0 | 117 649 | -68 220 | 49 428 |
|
|
| |||||
Uo 01 6:6 Stöd till poli- |
|
|
| ||||
Ap.1 Stöd till politiska | 25 | 319 | 172 200 | -319 | 172 200 | -172 131 | 69 |
|
|
| |||||
Uo17 13:5 Bidrag till |
|
|
| ||||
Ap.1 Stöd till riksdags- | 0 | 15 000 | 0 | 15 000 | -15 000 | 0 | |
SUMMA ANSLAG |
| 103 392 | 1 869 715 | -320 | 1 972 788 | -1 844 764 | 128 024 |
Redovisning av beställningsbemyndigande i årsredovisningen | |||||
Anslagsbenämning | Tilldelat | Ingående åtaganden | Utestående åtaganden | Utestående åtaganden | |
2017 | 2018 | ||||
Uo 01 6:6 Ramanslag | |||||
Stöd till politiska partier | |||||
Ap 1 Stöd till politiska partier | 171 200 | 129 098 | 129 098 | 129 098 | |
Uo 17 13:5 Ramanslag | |||||
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | |||||
Ap 1 Stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
Summa | 186 200 | 144 098 | 144 098 | 144 098 | 0 |
4.4 Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften. Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte som tillämplig för Riksdagsförvaltningen.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Ändrade redovisningsprinciper
Från och med budgetåret 2016 har Riksdagsförvaltningen infört komponentredovisning enligt ESVs regelverk, vilket innebär att fastigheterna kommer att skrivas av enligt komponentens beräknade nyttjandeperiod. Införandet av komponentredovisning kommer att ske successivt. Enligt ESV:s övergångsbestämmelser finns inget krav på retroaktivitet, däremot har renoveringen av fastigheten Mercurius som avslutades under 2014 delats upp i komponenter, då det rör sig om betydande belopp i närtid. I samband med övergången till komponentredovisning gjordes en översyn av avskrivningstiden för fastigheterna, vilket innebar en ändring av avskrivningstiden från 30–50 år till 10–150 år. Detta har påverkat avskrivningskostnaden för lånefinansierade anläggningstillgångar med ca -1,527 tkr och avskrivningskostnaden för anslagsfinansierade tillgångar, med -20 038 tkr. Någon omräkning av jämförelsetalen har inte gjorts.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas från och med 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans, som 2015 var 8 251 tkr, har 2016 minskat med 1 713 tkr till 6 538 tkr.
Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med riksdagens beslut (se bet. 2008/09:FiU15 rskr. 2008/09:30). Då det nyinrättade ekonomiska omställningsstödet har samma syfte som inkomstgarantierna och mot bakgrund av REA-lagskommitténs uttalande (2015/16:URF1 s. 51–52) och förslag till en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter undantas även avsättningar för ledamöternas ekonomiska omställningsstöd från kostnadsmässig anslagsavräkning.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång.
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.
Pågående arbeten
Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
Tillämpade avskrivningstider
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk.
Tabell Tillämpade avskrivningstider
Typ av anläggningstillgång | Avskrivningstid |
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |
Balanserade utgifter för utveckling | 3 år |
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 3–10 år |
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |
Byggnader, mark och annan fast egendom | 10–150 år |
Byggnadsinventarier | 3–30 år |
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–10 år |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–10 år |
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan av den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).
Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner m.m. i posten Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.
Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som inkomstgarantier.
Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).
Den 1 maj 2014 inrättades ett ekonomiskt omställningsstöd som på sikt kommer att ersätta det nuvarande inkomstgarantisystemet. Detta stöd ingår i årets avsättning som en latent utfästelse.
Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner och inkomstgarantier redovisas som en avsättning. Då avsättningen är undantagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets förändring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan, utan det är i årets kapitalförändring som förändringen syns. I posten balanserad kapitalförändring redovisas den upparbetade skulden från och med 2007 som avser pensioner och inkomstgarantier för ledamöterna inklusive sociala avgifter, därmed uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och med 2015 var den balanserade kapitalförändringen -4 034 515 tkr och under 2016 har skulden ökat med -153 694 tkr till -4 188 209 tkr. I posten årets kapitalförändring enligt resultaträkningen ingår årets kostnader för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier som för 2016 är 603 798 tkr.
Riksdagsledamöternas pensioner
Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som har lämnat riksdagen redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som har beräknats av Statens tjänstepensionsverk (SPV) i enlighet med gällande regelverk för affärsverk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december 2016 är de som gäller för Finansinspektionens så kallade tryggandegrunder (FFFS 2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när förmånen indexeras med PBB-index eller följsamhetsindex har bruttoräntan -0,40 procent använts. Föregående år var bruttoräntan 0,80 procent. Under tid när förmånen indexeras med inkomst-/balansindex eller arvodesindex har bruttoräntan 0,00 procent använts.
Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närvarande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell.
Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
I årsredovisning för staten används andra försäkringstekniska beräkningsgrunder för tjänstepensionsskulden. Det innebär att Riksdagsförvaltningens pensionsskuld i årsredovisningen för staten uppgår till 2 468 897 tkr jämfört mot Riksdagsförvaltningens bokförda pensionsskuld som uppgår till 3 083 305 tkr exklusive sociala avgifter.
Riksdagsledamöters inkomstgarantier
Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbetalningar. Avsättningarna baseras på de av ledamöterna anmälda förhållandena och på de inkomstgarantibelopp som gällde i december 2016. Nuvärdesberäkningen utgör en diskontering av det totala åtagandet för vart och ett av åren 2017 till och med 2028. Den räntefot som används per 2016-12-31 är -0,4 procent. Det är den räntefot som gäller för Finansinspektionens så kallade tryggandegrunder (FFFS 2007:24) från och med den 1 januari 2016 avseende åtaganden med utfäst indexering. Avdrag för avkastningsskatt är 0,1 procentenheter.
Som komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, det vill säga för nu aktiva ledamöter. Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier och avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
Den 1 maj 2014 inrättades ett ekonomiskt omställningsstöd som ersätter inkomstgarantisystemet för ledamöter som valdes in vid 2014 års val och därefter. Hittills har ett beslut om ekonomiskt omställningsstöd fattats för en ledamot som avslutat sitt riksdagsuppdrag. Beroende på de berättiganderegler som gäller för det ekonomiska omställningsstödet gjordes avsättningar för latenta utfästelser för stödet för första gången i samband med årsredovisningen 2015. Avsättningarna baseras på en bedömning av de belopp nu aktiva ledamöter, som omfattas av det ekonomiska omställningsstödet, skulle haft rätt till per den 2016-12-31. Även detta stöd genererar arbetsgivaravgifter och är därför medräknade i avsättningen.
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Övriga upplysningar
Riksdagsförvaltning har från och med budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys eftersom REA-lagen inte kräver det.
Noter
Resultaträkning
(Belopp anges i tkr) | 2016 | 2015 |
Not 1 Intäkter av anslag | ||
Utgifter enligt anslagsavräkningen | 1 844 764 | 1 850 352 |
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 | -1 713 | -1 513 |
Inköp tillgångar avräknat mot statskapital | -253 | -55 |
Medel som erhållits från statsbudgeten för | -500 670 | -495 720 |
Summa | 1 342 128 | 1 353 063 |
Not 2 Intäkter av avgifter och andra | ||
Intäkter av hyror | 20 124 | 19 827 |
Intäkter av försäljningsverksamhet | 8 352 | 8 682 |
Övrigt | 2 558 | 3 459 |
Summa | 31 035 | 31 968 |
I posten Övrigt ingår bland annat försäljning av trycksaker. | ||
Not 3 Intäkter av bidrag | ||
Intäkter av bidrag från Riksbankens jubileumsfond avseende Tryckfrihetsförordningen | 450 | 0 |
Periodisering bidrag från Kulturfonden | 0 | 24 |
Summa | 450 | 24 |
Not 4 Finansiella intäkter | ||
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret | 2 184 | 1 174 |
Ränteintäkter i avsättning för pensioner till ledamöter | 11 521 | 0 |
Övrigt | 214 | 188 |
Summa | 13 919 | 1 362 |
Ränteintäkten i avsättningen till ledamöters pensioner beror på att bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) har minskat från 0,8 procent till -0,4 procent. | ||
Not 5 Kostnader för personal och ledamöter | ||
Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) | -1 107 775 | -639 707 |
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter) | -458 259 | -448 905 |
Summa | -1 566 034 | -1 088 612 |
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive | -1 077 818 | -533 053 |
Utfallet på kostnader för ledamöter beror på ökade beräknade kostnader för avsättning av ledamöters pensioner m.m. | ||
(Belopp anges i tkr) | 2016 | 2015 |
Not 6 Kostnader för lokaler | ||
Lokalkostnader | -40 674 | -38 508 |
Summa | -40 674 | -38 508 |
Not 7 Finansiella kostnader | ||
Ränta till Riksgäldskontoret | -637 | -339 |
Räntekostnader i avsättning för pensioner till | 0 | -21 186 |
Övrigt | -145 | -9 |
Summa | -782 | -21 533 |
Minskningen av Räntekostnader i avsättning för ledamöters pensioner beror på att bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) har minskat från 0,8 procent 2015 till -0,4 procent för 2016. | ||
Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar | ||
Avskrivningar för anslagsfinansierade anläggningstillgångar | -5 909 | -27 769 |
Avskrivningar för lånefinansierade anläggningstillgångar | -48 778 | -52 073 |
Summa | -54 687 | -79 842 |
Minskningen av avskrivningar för anslagsfinansierade avskrivningar beror på att en översyn av avskrivningstiden för fastigheterna gjordes i samband med införandet av komponentredovisning. Avskrivningstiden har ändrats från att ha varit högst 50 till 150 år. Ändringen påverkade totalt avskrivningarna med 21 565 tkr varav 1 527 tkr avsåg avskrivningar för lånefinansierade anläggningstillgångar. | ||
Not 9 Lämnade bidrag | ||
Stöd till politiska partier | -172 131 | -170 881 |
Stöd till partigrupperna i riksdagen | -293 460 | -289 939 |
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | -15 000 | -15 000 |
Nordiska rådet | -13 491 | -13 795 |
IPU | -1 035 | -1 139 |
OSSE | -993 | -962 |
Skolbidrag | -3 100 | -2 520 |
Övrigt | -1 462 | -1 486 |
Summa | -500 670 | -495 720 |
Not 10 Årets kapitalförändring | ||
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar | -5 909 | -27 769 |
Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomstgarantier och omställningsstöd till ledamöter | -615 319 | -132 508 |
Räntekostnader i avsättning för pensioner till ledamöter | 0 | -21 186 |
Ränteintäkter i avsättning för pensioner till ledamöter | 11 521 | 0 |
Summa | -609 707 | -181 463 |
Skillnaden mellan åren för posterna Räntekostnader - och Ränteintäkter för ledamöters pensioner beror på att bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) har minskat från 0,8 procent 2015 till -0,4 procent för 2016. I summan ingår årets kostnader av avsättningen för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter, se även sista stycket under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter. | ||
Balansräkning | ||
(Belopp anges i tkr) | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Not 11 Immateriella anläggningstillgångar | ||
Balanserade utgifter för utveckling | ||
IB anskaffningar | 86 581 | 78 229 |
Årets anskaffningar | 10 009 | 8 352 |
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | -15 | 0 |
Tidigare års avskrivningar | -60 602 | -51 084 |
Årets utrangeringar, avskrivningar | 15 | 0 |
Årets avskrivningar | -11 761 | -9 518 |
Bokfört värde | 24 227 | 25 978 |
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | ||
IB anskaffningar | 4 957 | 3 997 |
Årets anskaffningar | 0 | 960 |
Tidigare års avskrivningar | -2 865 | -1 937 |
Årets utrangeringar, avskrivningar | 0 | 0 |
Årets avskrivningar | -978 | -928 |
Bokfört värde | 1 113 | 2 092 |
Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar | 25 340 | 28 070 |
Not 12 Materiella anläggningstillgångar | ||
Byggnader, mark och annan fast egendom | ||
IB anskaffningar | 1 898 860 | 1 883 591 |
IB justering, byte av anl grupp | -7 178 | 0 |
Årets anskaffningar | 7 171 | 6 258 |
Fört från pågående nyanläggningar | 1 974 | 9 012 |
Tidigare års avskrivningar | -750 950 | -708 866 |
Tidigare års avskrivningar justering, byte av anl grupp | 368 | 0 |
Årets avskrivningar | -17 976 | -42 084 |
Bokfört värde | 1 132 269 | 1 147 910 |
Minskningen av årets avskrivningar beror på att en översyn av avskrivningstiden för fastigheterna gjordes i samband med införandet av komponentredovisning. Avskrivningstiden har ändrats från att ha varit högst 50 till 150 år. | ||
Taxeringsvärden | 240 600 | 225 600 |
| ||
(Belopp anges i tkr) | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet | ||
IB anskaffningar | 19 141 | 19 141 |
Tidigare års avskrivningar | -16 038 | -13 627 |
Årets avskrivningar | -1 599 | -2 411 |
Bokfört värde | 1 504 | 3 103 |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | ||
IB anskaffningar | 343 224 | 347 863 |
IB anskaffningar justering, byte av anl grupp | 7 178 | 0 |
Årets anskaffningar | 27 699 | 14 325 |
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | -25 171 | -18 965 |
Tidigare års avskrivningar | -269 639 | -263 365 |
Tidigare års avskrivningar justering, byte av anl grupp | -368 | 0 |
Årets avskrivningar | -22 373 | -24 901 |
Årets utrangeringar, avskrivningar | 23 171 | 18 627 |
Bokfört värde | 83 720 | 73 585 |
Pågående nyanläggningar | ||
IB anskaffningar | 2 645 | 12 311 |
Årets anskaffningar | 7 710 | 1 974 |
Pågående nyanläggningar, årets nedskrivning | 0 | -2 627 |
Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast egendom | -1 974 | -9 012 |
Bokfört värde | 8 382 | 2 645 |
Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för ombyggnation av fastigheterna Cephalus 411 tkr, Ledamotshuset 5 554 tkr och kostnader för Neptunus 1 688 tkr samt Entré riksplan 729 tkr. | ||
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar | 1 225 874 | 1 227 243 |
Not 13 Finansiella anläggningstillgångar | ||
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
Bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
Not 14 Fordringar hos andra myndigheter | ||
Mervärdesskattefordran | 14 709 | 17 785 |
Fordran JO, SLA överenskommelse | 1 112 | 0 |
Övrigt | 782 | 440 |
Summa | 16 603 | 18 225 |
Skillnaden mellan åren på posten Fordran JO, SLA överenskommelse beror på att nytt avtal med JO blev klart i november 2016 och därmed fakturerades samma år. Föregående år blev avtalet klart först i slutet av december 2015 och fakturering gjordes i januari 2016. | ||
(Belopp anges i tkr) | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Not 15 Periodavgränsningsposter | ||
Förutbetalda hyror | 9 630 | 8 973 |
Förutbetalda kostnader, årskort flyg | 3 560 | 3 139 |
Förutbetalda kostnader, årskort tåg | 12 049 | 12 058 |
Förutbetalda kostnader, datalicenser Crayon | 405 | 6 796 |
Övriga förutbetalda kostnader | 7 932 | 6 084 |
Summa | 33 576 | 37 050 |
Minskningen av Förutbetalda kostnader, datalicenser Crayon, beror på att det 2016 var sista året av ett treårigt licensavtal med Crayon. Nytt avtal kommer att tecknas 2017. | ||
Not 16 Avräkning med statsverket | ||
Anslag i icke räntebärande flöde | ||
Ingående balans | 0 | 0 |
Redovisat mot anslag | 187 130 | 185 880 |
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats | -187 130 | -185 880 |
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde | 0 | 0 |
Anslag i räntebärande flöde | ||
Ingående balans | -103 073 | -120 029 |
Redovisat mot anslag | 1 657 633 | 1 664 472 |
Anslagsmedel som tillförts räntekonto | -1 682 515 | -1 647 516 |
Återbetalning av anslagsmedel | 0 | 0 |
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde | -127 955 | -103 073 |
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | ||
Ingående balans | 8 251 | 9 765 |
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln | -1 713 | -1 513 |
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | 6 538 | 8 251 |
Summa avräkning med statsverket | -121 417 | -94 822 |
Not 17 Förändring av myndighetskapitalet | |||||
| Statskapital | Donationskapital | Balanserad kapitalförändring, | Kapitalförändring | Summa |
Utgående balans 2015 | -825 802 | -2 222 | 4 034 515 | 181 463 | 3 387 954 |
Ingående balans 2016 | -825 802 | -2 222 | 4 034 515 | 181 463 | 3 387 954 |
Föregående års kapitalförändring | 27 748 | 20 | 153 694 | -181 463 | 0 |
Årets investeringar | -253 | 0 | 0 | 0 | -253 |
Årets kapitalförändring | 0 | 0 | 0 | 609 707 | 609 707 |
Summa årets förändring | -798 306 | -2 202 | 4 188 209 | 609 707 | |
Utgående balans 2016 | -798 306 | -2 202 | 4 188 209 | 609 707 | 3 997 408 |
Saldot på Balanserad kapitalförändring består uteslutande av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. Att posten uppvisar ett stort negativt saldo beror på att avsättningarna är undantagna från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, se även sista stycket under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men anslagsavräkningen görs först när utbetalning av pensionerna och inkomstgarantierna sker. | |||||
Not 17 Förändring av myndighetskapitalet | |||||
| Statskapital | Donationskapital | Balanserad kapitalförändring, | Kapitalförändring | Summa |
Utgående balans 2015 | -825 802 | -2 222 | 4 034 515 | 181 463 | 3 387 954 |
Ingående balans 2016 | -825 802 | -2 222 | 4 034 515 | 181 463 | 3 387 954 |
Föregående års kapitalförändring | 27 748 | 20 | 153 694 | -181 463 | 0 |
Årets investeringar | -253 | 0 | 0 | 0 | -253 |
Årets kapitalförändring | 0 | 0 | 0 | 609 707 | 609 707 |
Summa årets förändring | -798 306 | -2 202 | 4 188 209 | 609 707 | |
Utgående balans 2016 | -798 306 | -2 202 | 4 188 209 | 609 707 | 3 997 408 |
Saldot på Balanserad kapitalförändring består uteslutande av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. Att posten uppvisar ett stort negativt saldo beror på att avsättningarna är undantagna från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, se även sista stycket under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men anslagsavräkningen görs först när utbetalning av pensionerna och inkomstgarantierna sker. | |||||
(Belopp anges i tkr) | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande | ||
Pensioner för tjänstemän | ||
Ingående avsättning | 3 165 | 3 897 |
Årets pensionskostnad | 1 | 662 |
Årets pensionsutbetalningar | -1 532 | -1 394 |
Utgående avsättning | 1 634 | 3 165 |
Tillkommer särskild löneskatt med | 382 | 768 |
Pensionsavsättning till ledamöter | ||
Ingående avsättning | 2 819 895 | 2 630 745 |
Varav avgångna ledamöter | 2 046 486 | 2 028 689 |
Varav aktiva ledamöter | 773 410 | 602 056 |
Avsatt till pensioner | 499 852 | 235 038 |
Årets pensionskostnad | -24 534 | 28 452 |
Årets pensionsutbetalningar | -73 055 | -74 340 |
Utgående avsättning | 3 222 158 | 2 819 895 |
Varav avgångna ledamöter | 2 229 441 | 2 046 486 |
Varav aktiva ledamöter | 992 718 | 773 410 |
Tillkommer särskild löneskatt med | 781 696 | 684 107 |
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen | ||
Ingående avsättning | 246 913 | 314 336 |
Årets kostnad för inkomstgarantier | -4 514 | -8 594 |
Årets utgifter för inkomstgarantier | -29 669 | -58 829 |
Utgående avsättning | 212 730 | 246 913 |
Tillkommer sociala avgifter med | 57 569 | 67 610 |
Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen | ||
Ingående avsättning | 271 254 | 297 163 |
Årets kostnad för inkomstgarantier | -1 434 | 2 089 |
Årets förändring av inkomstgarantier | 101 383 | -27 998 |
Utgående avsättning | 371 203 | 271 254 |
Tillkommer sociala avgifter | 108 879 | 80 536 |
| 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Omställningsstöd till ledamöter | ||
Ingående avsättning | 13 617 | 0 |
Årets kostnad för omställningsstöd | -110 | 0 |
Årets förändring av omställningsstöd | 15 236 | 13 617 |
Utgående avsättning | 28 743 | 13 617 |
Tillkommer sociala avgifter med | 9 031 | 4 278 |
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 4 794 023 | 4 192 142 |
Not 19 Övriga avsättningar | ||
Kompetensåtgärder | ||
Ingående balans | 5 225 | 4 386 |
Årets avsättningar | 872 | 839 |
Utgående balans | 6 098 | 5 225 |
Övriga avsättningar | ||
Ingående balans | 0 | 532 |
Årets förändring | 0 | -532 |
Utgående balans | 0 | 0 |
Summa övriga avsättningar | 6 098 | 5 225 |
Not 20 Lån i Riksgäldskontoret | ||
Ingående balans | 451 387 | 472 753 |
Under året upptagna lån | 49 489 | 30 535 |
Årets amorteringar | -50 404 | -51 900 |
Utgående balans | 450 472 | 451 387 |
Av riksdagen beviljad låneram | 600 000 | 600 000 |
Not 21 Periodavgränsningsposter | ||
Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter | 27 913 | 27 542 |
Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter | 3 534 | 6 066 |
Övriga upplupna kostnader | 4 536 | 6 097 |
Oförbrukade bidrag från Kulturfonden | 7 | 7 |
Förutbetalda intäkter, hyror och prenumerationer riksdagstryck | 7 445 | 6 607 |
Summa periodavgränsningsposter | 43 436 | 46 318 |
Anslagsredovisning | ||
(Belopp anges i tkr) | 2 016 | 2 015 |
Not 22 Utg.omr. 01 2:1 Ap 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. | ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 26 014 | 25 556 |
Not 23 Utg.omr. 01 2:2 Ap 1 Riksdagens förvaltningsanslag | ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 21 461 | 21 169 |
Not 24 Utg.omr. 01 2:3 Ap 1 Riksdagens fastighetsanslag | ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 3 000 | 2 700 |
Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2016 sattes anslagsnivån till 100 miljoner kronor, samtidigt som ett anslagssparande på ca 18 miljoner kronor behölls. För 2016 uppgår utfallet på fastighetsanslaget till 68 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor lägre än anslagsramen på 100 miljoner kronor och ca 49 miljoner kronor lägre än det disponibla anslaget. Det låga utfallet för 2016 beror bl.a. på lägre kostnader än planerat för underhåll, till exempel har vissa planerade åtgärder flyttats fram i tiden. Även kostnaderna för avskrivningar har blivit lägre än budgeterat. Inom anslaget avsattes också en dispositionsmedelspost för oförutsedda åtgärder som dock inte har utnyttjats. Det kan bli aktuellt att återlämna en del av det totala anslagssparandet under 2017. | ||
Not 25 Utg.omr. 01 6:6 Ap 1 Stöd till politiska partier | ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 5 166 | 5 136 |
4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp anges i tkr) | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | |
Låneram Riksgälden | ||||||
Verksamheten | ||||||
Beviljad | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | |
Utnyttjad | 64 076 | 52 906 | 59 243 | 70 472 | 55 955 | |
Fastigheter | ||||||
Beviljad | 500 000 | 500 000 | 500 000 | 500 000 | 420 000 | |
utnyttjad | 386 396 | 398 482 | 413 511 | 332 328 | 189 672 | |
Kontokrediter Riksgälden | ||||||
Beviljad | 168 251 | 164 751 | 163 999 | 157 642 | 158 389 | |
Maximalt utnyttjad**) | 0 | 0 | 8 750 | 0 | 0 | |
Räntekonto Riksgälden | ||||||
Ränteintäkter | 2 184 | 1 174 | 434 | 981 | 987 | |
Räntekostnader | 637 | 338 | 1 | 0 | 0 | |
Avgiftsintäkter | ||||||
Avgiftsintäkter som disponeras | ||||||
Avgiftsintäkter | 31 035 | 31 968 | 31 577 | 32 909 | 33 517 | |
Beräknat belopp enligt anslagsdirektivet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Anslagskredit | ||||||
Beviljad | ||||||
Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 26 014 | 25 556 | 25 280 | 24 657 | 24 458 | |
Riksdagsförvaltningens förvaltnings- | 21 461 | 21 169 | 21 520 | 20 536 | 20 357 | |
Stöd till politiska partier | 5 166 | 5 136 | 5 136 | 5 136 | 5 136 | |
Riksdagens fastighetsanslag | 3 000 | 2 700 | 2 400 | 3 500 | 4 500 | |
Utnyttjad anslagskredit | ||||||
Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Riksdagsförvaltningens förvaltnings- | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Stöd till politiska partier | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Riksdagens fastighetsanslag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
(Belopp anges i tkr) | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | |
Anslagssparande | ||||||
Ramanslag | ||||||
Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 36 490 | 37 983 | 62 156 | 56 409 | 36 227 | |
Riksdagsförvaltningens förvaltnings- | 42 037 | 47 442 | 42 913 | 28 731 | 34 350 | |
Stöd till politiska partier | 69 | 319 | 1 194 | 1 347 | 598 | |
Riksdagens fastighetsanslag | 49 428 | 17 649 | 14 960 | 51 328 | 38 066 | |
Bemyndiganden | ||||||
Stöd till politiska partier | 171 200 | 171 200 | 171 200 | 171 200 | 171 200 | |
Utestående åtaganden | 129 098 | 129 098 | 127 848 | 127 389 | 127 389 | |
Stöd till riksdagspartiernas kvinno- | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
Utestående åtaganden | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
Personal | ||||||
Medelantalet anställda (st) | 642 | 637 | 646 | 656 | 636 | |
Antalet årsarbetskrafter (st) | 583 | 591 | 591 | 608 | 592 | |
Driftkostnad per årsarbetskraft*) | 1 337 | 1 259 | 1 276 | 1 214 | 1 190 | |
Kapitalförändring | ||||||
Årets | -609 707 | -181 463 | -141 749 | -321 550 | -260 303 | |
Balanserad | -4 188 209 | -4 034 515 | -3 920 535 | -3 626 754 | -3 394 641 | |
*) Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter. | ||||||
**) Enligt Riksgäldens engagemangsbesked för 2016 finns ett felaktigt lägsta saldo angivet. Felet beror på fel-aktiga transaktioner som Nordea bokade den 10 oktober och som därefter rättades. | ||||||
Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar
Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2016.
Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2016
Urban Ahlin (S), ordförande Ersättning: 2 031 775 kronor | Håkan Bergman (S), ledamot Ersättning: 809 998 kronor |
Tomas Eneroth (S), ledamot Ersättning: 854 114 kronor | Berit Högman (S), ledamot Ersättning: 868 212 kronor Övriga uppdrag: Kombispel i Sverige AB, ledamot Länsstyrelsens insynsråd i Värmland, ledamot |
Eva Sonidsson (S), ledamot Ersättning: 882 656 kronor Övriga uppdrag: Konsumentverkets insynsråd, ledamot | Jessica Polfjärd (M), ledamot Ersättning: 864 197 kronor Övriga uppdrag: Nortuna Herrgård AB, suppleant |
Ewa Thalén Finné (M), ledamot Ersättning: 868 546 kronor Övriga uppdrag: Sabo AB, ledamot | Hans Wallmark (M), ledamot Ersättning: 901 646 kronor Övriga uppdrag: Svenska Medialen AB, ordförande |
Mattias Karlsson (SD), ledamot Ersättning: 868 760 kronor | Jonas Eriksson (MP), ledamot Ersättning: 531 277 kronor |
Anders W Jonsson (C), ledamot Ersättning: 886 608 kronor Övriga uppdrag: Randello AB, ordförande |
Hanna Bergstedt (S), suppleant Ersättning: 752 387 kronor | Mattias Jonsson (S), suppleant Ersättning: 753 352 kronor Övriga uppdrag: Älvstranden utveckling AB, ordförande Förvaltnings AB Järnvägskvarteret, ledamot |
Yilmaz Kerimo (S), suppleant Ersättning: 762 425 kronor Övriga uppdrag: Telgefastigheter AB, ordförande Telge AB, suppleant | Elin Lundgren (S), suppleant Ersättning: 751 834 kronor Övriga uppdrag: Polismyndighetens insynsråd, ledamot Kriminalvårdens insynsråd, ledamot |
Anti Avsan (M), suppleant Ersättning: 758 754 kronor Övriga uppdrag: Boverkets insynsråd, ledamot Brottsförebyggande rådets insynsråd, ledamot Polisregion Stockholms insynsråd, Huge fastigheter AB, ordförande | Cecilia Magnusson (M), suppleant Ersättning: 760 998 kronor Övriga uppdrag: Göteborgs Hamn AB, ledamot |
Cecilia Widegren (M), suppleant Ersättning: 773 434 kronor Övriga uppdrag: Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot | Per Ramhorn (SD), suppleant Ersättning: 754 774 kronor
Ersättning: 760 045 kronor Övriga uppdrag: Sätra Bruk AB, ledamot Br Johansson Bygghandel AB, Avus AB, suppleant Ramsågen Invest AB, suppleant XL-Bygg Tibro AB, suppleant BJT Hyvel AB, suppleant Yrkeshögskolemyndighetens insynsråd, ledamot Allmänna Barnhuset i Stockholm AB, ledamot |
Maria Ferm (MP), suppleant Övriga uppdrag: Migrationsverkets insynsråd, ledamot Säkerhetspolisens insynsråd, ledamot | |
Kathrin Flossing, riksdagsdirektör Ersättning: 1 567 184 kronor |
Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen
Leif Jakobsson (S), ledamot t.o.m. den 14 juni 2016 Ersättning: 460 836 kronor Övriga uppdrag: Sabo AB, ordförande MKB Fastighets AB, ledamot MKB Net AB, ledamot | |
Tryck: Elanders, Vällingby 2017
Tryck: Elanders, Vällingby 2017