Till innehåll på sidan

Redogörelse för verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska PA-UfM-delegationens arbete under 2015

Redogörelse 2015/16:RS2

Redogörelsen bereds i utskott

Inlämnat av
Riksdagsstyrelsen
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämnad
2016-02-11
Bordlagd
2016-02-11
Hänvisad
2016-02-12
Motionstid slutar
2016-02-26

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.

DOCX

Redogörelse till riksdagen

2015/16:RS2

Redogörelse för verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska PA-UfM-delegationens arbete under 2015

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

I redogörelsen redovisas verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska PA-UfM-

delegationens arbete under 2015.

Stockholm den 10 februari 2016

På riksdagsstyrelsens vägnar

Urban Ahlin

Kathrin Flossing

I beslutet har deltagit:

Urban Ahlin (ordförande), Tomas Eneroth (S), Jessica Polfjärd (M), Berit Högman (S), Hans Wallmark (M), Mattias Jonsson (S), Mattias Karlsson (SD), Ewa Thalén Finné (M), Elin Lundgren (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C),Maria Ferm (MP)

Bakgrund

Ordförandena för PA-UfM-delegationen respektive IPU-delegationen framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548-2010/11) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet ska lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen, i syfte att ytterligare synliggöra verksamheten. I utredningen om riksdagens internationella verksamhet (RivUt, 2010/11:URF1) framförs att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information mellan ledamöterna och till allmänheten. Riksdagsstyrelsen har därför sedan 2012 beslutat att överlämna redogörelserna för delegationernas verksamhet till riksdagen. Ärendena har beretts av utrikesutskottet och kammardebatt har hållits. I översynen av riksdagsordningen (2012/13:URF3), som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslogs att denna försöksverksamhet skulle fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. Riksdagsstyrelsen har i framställningen Översyn av riksdagsordningen (2013/14:RS3) förklarat sig dela kommitténs uppfattning.

Riksdagsstyrelsen har mot denna bakgrund, och i enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för riksdagsstyrelsen, beslutat att överlämna redogörelsen för verksamheten för 2015 från riksdagens delegation till Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) till riksdagen.

Sammanfattning

Arbetet i Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) har under året fortlöpt med en relativt låg intensitet. I fokus för verksamheten har migrations- och terrorismfrågor stått liksom vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna. Med alla de utmaningar som den södra Medelhavsregionen står inför finns ett stort behov av ett effektivt forum för dialog med EU. Det är därför att beklaga att inte mer görs för att komma
till rätta med organisationens administrativa tillkortakommanden. Den svenska PA-UfM-delegationens verksamhet har varit mindre omfattande än tidigare år delvis till följd av att PA-UfM-sekretariatet under året fungerat än sämre än vanligt och då ökad oro i regionen förhindrat besök. Delegationen avser att under 2016 söka eftersträva att bidra till en bättre organisation och ökad proaktivitet för PA-UfM genom intensifierade kontakter med sekretariatet och relevanta medlemsländer.

Stockholm februari 2016

Olle Thorell (S)

Ordförande

Anette Nilsson

Delegationssekreterare

Innehållsförteckning

Redogörelse för verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2015

1 PA-UfM och dess organisation

Barcelonaprocessen eller Euromedsamarbetet (Euro-Mediterranean Partner-ship, EMP) är ett samarbete mellan EU och ett antal länder i Mellanöstern och Nordafrika som gränsar till Medelhavet. Processen vilar på den s.k. Barcelonadeklarationen med de fyra huvudinriktningarna politik, ekonomi, kultur och migration. I december 2003 beslöts att upprätta en rådgivande parlamentarisk församling för Euromedsamarbetet, vilken kom att kallas Euro-Mediterranean Parliamentary Assembly (EMPA). Barcelonaprocessen fick 2008 en fortsättning i Unionen för Medelhavet (Union for the Mediterranean, UfM), och dess parlamentariska församling övergick till att heta Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (Parliamentary Assembly of the Union for the Mediterranean, PA-UfM).

PA-UfM var ursprungligen en mötesplats för parlamentariker från de dåvarande EU-länderna och de s.k. partnerländerna Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, palestinska myndigheten, Syrien, Tunisien och Turkiet. Numera ingår även Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Mauretanien, Monaco, Montenegro och Libyen i samarbetet. Församlingen består av 280 ledamöter, och platserna har fördelats mellan de olika nationella parlamenten inom respektive utanför EU samt Europaparlamentet. Målet är att skapa ett område runt Medelhavet med fred och stabilitet, delat välstånd och förstärkt samarbete i sociala och kulturella frågor samt i miljöfrågor. Till dags dato är det ett av mycket få forum för möten mellan Israel och delar av arabvärlden.

PA-UfM:s arbete bedrivs i fem permanenta fackutskott – utskottet för politik, säkerhet och mänskliga rättigheter (politiska utskottet), utskottet för ekonomiska, finansiella och sociala frågor och utbildning (ekonomiska utskottet), utskottet för energi, miljö och vatten (miljöutskottet), utskottet för förbättrad livskvalitet, utbyte mellan civilsamhällen och kultur (kulturutskottet) samt utskottet för kvinnors rättigheter (kvinnoutskottet). Varje utskott leds av en parlamentariker från något av medlemsländerna alternativt från Europaparlamentet. Vid sidan av utskotten finns en arbetsgrupp med uppgift att se över organisationens arbetsordning.

Utskotten möts som mest fyra gånger per år för att behandla relevanta teman och enas om utkast till rekommendationer inom sina respektive sakområden. Eventuella beslut fattas huvudsakligen med konsensus.

Rekommendationerna antas därefter vid församlingssessionen, varefter de vidarebefordras till regeringssidan av samarbetet (UfM) som förslag på åtgärder. Församlingssessionen är organisationens högsta beslutande organ och sammanträder en gång per år.

Ordförandeskapet för PA-UfM i sin helhet roterar på årsbasis, och i maj 2015 övergick det från Portugals parlament till Marockos. Den s.k. byrån är ansvarig för att koordinera organisationens arbete och företräda den i relationerna med andra institutioner. För perioden 2012–2016 utgörs byrån av talmannen i Europaparlamentet samt talmännen i Jordanien, Marocko respektive Portugal. Ibland sammanträder byrån i utvidgat format, då även de olika utskottens respektive ordförande deltar.

Ett mindre sekretariat för PA-UfM har etablerats i Europaparlamentets lokaler i Bryssel. Det leds av en portugisisk generalsekreterare och består i övrigt av två tjänstemän från Europaparlamentet (samtliga sekonderade), eftersom de övriga medlemmarna av byrån underlåtit att sekondera personal i strid mot vad som tidigare förutsetts. Därutöver stöds ordförandelandet av en sekretariatsfunktion i det egna parlamentet.

Det ökade antalet medlemsländer i kombination med det oförändrade antalet platser i den parlamentariska församlingen ledde till en stadgeändring 2014. Denna stipulerar att EU:s medlemsstater kan delta i tre av fem fackutskott. Från den svenska delegationens sida deltar man primärt i politiska, ekonomiska respektive kvinnoutskottet. Inget nytt bidrag (100 000 SEK) till organisationens mötesbudget har behövt utbetalas vare sig 2014 eller under verksamhetsåret eftersom föregående års budget inte hunnit utnyttjas.

2 Verksamheten 2015

2.1 Utskottsarbetet

Aktivitetsnivån i PA-UfM med avseende på antalet utskottsmöten har under verksamhetsåret varit mycket låg. Migration och flyktingkrisen har stått i fokus. Det politiska utskottet höll endast två möten under 2015. Bland de frågor som återfunnits på utskottets dagordning kan noteras migrationen från Nordafrika till Europa och tragedin på Medelhavet. Vikten av att analysera grund-orsakerna har lyfts fram. Vidare har kampen mot terrorism och situationen i Syrien och Libyen berörts, liksom den israelsk-palestinska konflikten. Till de mer övergripande ämnena hör parlamentens roll i att föra fram och värna de mänskliga rättigheterna.

Även det ekonomiska utskottet hade endast två möten under 2015. Bland annat frågorna om ekonomiska aspekter av migration samt skyddet av och främjandet av investeringar i regionen har stått på dagordningen. Förslaget om att inrätta en Medelhavsbank verkar ha lagts till handlingarna eftersom intresset från majoriteten av medlemsländerna varit svagt.

Miljöutskottet har under verksamhetsåret också endast hållit två möten där man bl.a. diskuterat miljöeffektivitet och förnybara energikällor. Vidare har man berört frågor om ekologisk turism, hållbara städer, hur man kan lindra effekten av klimatförändringar liksom skyddet för den marina miljön runt Medelhavet. Vikten av ökat samarbete har betonats. Också miljömässiga orsaker till flyktingkrisen har stått på utskottets dagordning.

Kulturutskottet har hållit tre möten och har diskuterat främjandet av interkulturell dialog liksom vad som kan göras för att förbättra det kulturella utbytet mellan Medelhavets båda kuster. Ett särskilt fokus har legat på strategier för att motverka extremism och radikalisering. Andra frågor som har berörts är bl.a. integration, fri rörlighet för studenter och forskare samt Anna Lindh-stiftelsens arbete. Förslaget från den före detta svenska delegationen att diskutera rätten till och vikten av utbildning som ett medel för att uppnå demokrati har delvis hörsammats.

Kvinnoutskottet har vid sitt enda möte under verksamhetsåret fokuserat på förekomsten av könsstereotyper i media och hur den traditionella porträtteringen av kvinnor ska kunna motverkas till fördel för en mer balanserad bild. Andra frågor som har berörts är vikten av jämställdhet övergripande liksom uppföljningen från 2014 av kvinnors situation i väpnade konflikter.

2.2 Församlingssessionen

PA-UfM:s elfte församlingssession ägde rum i Lissabon den 12 maj under portugisiskt ordförandeskap. Sessionen följde ett traditionellt upplägg med utskottsmöten dagen före, den 11 maj, då framlagda rekommendationer och til-läggsförslag diskuterades för att kunna antas under sessionen. Den svenska delegationen företräddes av ordföranden Olle Thorell (S), Amir Adan (M) och Kalle Olsson (S).

Politiska utskottet skulle ta ställning till en rekommendation om parlamentens roll i att skydda och främja de mänskliga rättigheterna, värnandet av migranter och vikten av europeisk solidaritet i flyktingmottagandet samt kampen mot terrorism. Man beslutade att inrätta en arbetsgrupp om den israelisk-palestinska konflikten. I ekonomiska utskottet presenterades en rekommendation om ekonomiska aspekter av migration, skydd av och främjande av investeringar i Medelhavsregionen samt vikten av samarbete för att utveckla turistnäringen i medlemsländerna. I miljöutskottet hade man utarbetat en rekommendation om energieffektivitet, förnybara energikällor, vikten av skydd av den marina miljön samt initiativ avseende ekologisk turism i Medelhavsområdet. I kulturutskottet lade man fram en rekommendation om hur kvinnor porträtteras i media och vikten av att presentera en mer balanserad och mindre könsstereotypisk bild.

Församlingssessionen den 12 maj öppnades av den portugisiska talmannen, och huvudtemat för debatten var migration, asyl och mänskliga rättigheter i Medelhavsregionen. Ordförande Olle Thorell (S) höll ett anförande i vilket han betonade Europas moraliska skyldighet att skapa asylregler som hindrar att människor dör på Medelhavet. Vikten av solidaritet och delat ansvar inom EU lyftes fram liksom vikten av att analysera och skapa lösningar beträffande grundorsakerna till flyktingströmmarna. Utskottens rekommendationer antogs enhälligt. Församlingssessionen avslutades med att det roterande ordförandeskapet överlämnades till Marockos parlament.

2.3 Toppmöte för medlemsländernas talmän

För andra gången sedan PA-UfM:s tillkomst anordnades i anslutning till församlingssessionen ett toppmöte för medlemsländernas talmän. Det första ägde rum i Marseille 2011. Toppmötet ägde rum den 11 maj, och Sverige representerades av förste vice talman Tobias Billström. Temat för mötet var detsamma som för församlingssessionen, dvs. migration, asyl och mänskliga rättigheter i regionen. I sitt anförande välkomnade förste vice talmannen att frågan stod på agendan och betonade vikten av ett skyndsamt agerande för att mildra flyktingkatastrofen. Solidaritet och delat ansvar inom EU lyftes fram liksom att finna en lösning på grundorsakerna till konflikterna i Syrien, Libyen och Irak. Sveriges och Tysklands generösa flyktingmottagande lyftes fram av flera deltagare i mötet. Det antogs en deklaration med ett antal rekommendationer till EU:s institutioner och till församlingens medlemsländer.

2.4 Resor, seminarier och möten

Delegationen tvingades dra ned något på ambitionsnivån vad gäller deltagandet i PA-UfM:s arbete beroende på den bristfälliga organisationen av de utskott till vilka ledamöterna hör. Den ökade oron i regionen förhindrade också en planerad studieresa.

Delegationen har trots detta engagerat sig på olika sätt. Även om organisationen av PA-UfM lämnar övrigt att önska innebär medlemskapet i PA-UfM en plattform för att nätverka och skapa samarbeten med aktörer såväl i Sverige som i regionen. Ordförande Thorell (S) har sammanträffat med flera av regionens ambassadörer för att sätta sig in i vilka frågor som bör belysas och var möjligheter till samarbete finns. Intresset för utvecklingen i Tunisien har varit fortsatt stort och inneburit flera möten för delegationen med Tunisiens ambassadör i Sverige. Under hösten ägde ett statsbesök från Tunisien rum under vilket president Essebsi träffade talmannen och också höll ett anförande i Förstakammarsalen. Talmannen stod vidare i december värd för ett seminarium och en lunch för de fyra tunisiska pristagarna av Nobels fredpris 2015. Ordförande Olle Thorell (S) och vice ordförande Ulrika Karlsson (M) deltog i båda evenemangen. Tunisien har därmed, liksom 2014, stått i fokus. Vidare har man liksom tidigare deltagit i andra bilaterala besök till riksdagen från MENA-regionen. I mars gjorde delegationen en studieresa till Bryssel då besök gjordes vid PA-UfM:s sekretariat i Europaparlamentet samt vid ett antal EU-institutioner. Delegationen träffade också svenska ledamöter i Europaparlamentet för att diskutera frågor med bäring på MENA-regionen. Under våren anordnades ett seminarium med titeln Nödvändigheten av Medelhavsintegration - den politiska utvecklingen och praktiska former för samarbete mellan länderna i regionen. En planerad studieresa till Israel och Palestina under hösten har skjutits på framtiden.

En kammardebatt med anledning av verksamhetsberättelsen hölls under våren. En sådan är numera vedertagen och betraktas som värdefull för att uppmärksamma verksamheten. Under året har sju delegationsmöten hållits till vilka gästtalare inbjudits vid två tillfällen. Utrikesdepartementets enhet för Mellanöstern deltog för att informera om Sveriges samarbeten i regionen och en representant från Sida informerade om svenska biståndsinsatser i regionen i allmänhet men i Syrien i synnerhet. Delegationen har varit företrädd vid talmannens möten med delegationspresidierna.

3 Framåtblickande

Insikten om behovet av en ökad pragmatism inom PA-UfM verkar ha befästs ytterligare under verksamhetsåret. Fokuseringen på frågor som är centrala för regionen, t.ex. migration, asyl och kampen mot terrorism, har varit uttalad. Aktuella ämnen som konflikten i Syrien, situationen i Libyen och flyktingkrisen har tagits upp till diskussion. Det faktum att man arrangerade ett andra toppmöte för medlemsländernas talmän var positivt. Översynen av stadgarna under förra verksamhetsåret och förekomsten av ett mindre sekretariat i Bryssel tyder på att man insett behovet av att förbättra församlingens organisation.

Ändå kvarstår flera problem. Utskotten sammanträder alltmer sällan, och under året har de flesta bara hållit två möten och beträffande kvinnoutskottet bara ett. Församlingssessionen och toppmötet för talmän var båda undermåligt organiserade med dålig framförhållning vad gäller dokumentation och information. Också själva mötena ägde rum under smått kaotiska former. Den bristande dynamiken i samarbetet på regeringssidan i UfM har givetvis också negativa effekter. Än värre är dock att utsikterna till en snar demokratisering i spåren av den s.k. arabiska våren på de flesta håll verkar ha gått om intet med bara Tunisien som undantag.

I sitt medskick till efterträdarna föreslog den avgående delegationen att man borde uppmana organisationen till högre konkretion och proaktivitet, snarare än att huvudsakligen vara ett diskussionsforum. Ett led i denna strävan kan vara att uppmana till samarbete kring mer småskaliga projekt. Att fortsätta förbättra de administrativa rutinerna är också önskvärt. En fråga för det riksdagsinterna arbetet är hur man ska kunna öka delaktigheten i den parlamentariska församlingens verksamhet för de riksdagspartier som inte är representerade i delegationen.

Ledamöterna i den svenska delegationen till PA-UfM avser att fortsätta att ta del i det formella arbetet inom församlingen. Delegationen avser att under 2016 söka eftersträva att bidra till en bättre organisation och ökad proaktivitet för PA-UfM genom intensifierade kontakter med sekretariatet och relevanta medlemsländer. Engagemanget inom ramen för PA-UfM förväntas också, liksom tidigare, utgöra en utgångspunkt för ledamöternas aktivitet i riksdagen när det gäller MENA-regionen. Det planeras exempelvis för ett fortsatt aktivt besöksutbyte, liksom för en eventuell uppföljning av resan till Tunisien eller en studieresa till Israel och Palestina. Församlingssessionen i Marocko 2016 kommer vidare att erbjuda möjligheter till intressanta möten med lokala organisationer på MR-området och förkovring inom andra för svenskt vidkommande centrala områden. Vidare har man ambitionen att fortsätta arrangera seminarier på olika teman och ha möten med olika intressanta aktörer.

4 Den svenska delegationen

Efter en ändring i riksdagsordningen utses PA-UfM-delegationen numera av talmannen efter samråd med gruppledarna till skillnad mot tidigare då den utsågs av riksdagsstyrelsen. Den nya delegationen utsågs efter valet 2014 och utgörs av de ordinarie ledamöterna Olle Thorell (S) som delegationsordförande, Ulrika Karlsson (M) som vice delegationsordförande samt Yasmine Larsson (S). Ersättare är Adnan Dibrani (S), Amir Adan (M) och Kalle Olsson (S).

Tryck: Elanders, Vällingby 2016

Tryck: Elanders, Vällingby 2016

Behandlas i betänkande (1)

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.