Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:5 Torsdagen den 3 oktober

Riksdagens protokoll 1991/92:5


Riksdagens snabbprotokoll
Protokoll 1991/92:5
Torsdagen den 3 oktober
Kl. 14.00--14.14

1 § Prövning av förslag om statsminister
Anf. 1 TALMANNEN:
Tisdagen den 1 oktober föreslog jag riksdagen att
till statsminister utse Carl Bildt. Förslaget
bordlades. Förslaget bordlades på nytt vid
kammarens sammanträde i går. Riksdagens
prövning av förslaget kan ske antingen i dag eller
vid ett följande sammanträde, dock senast lördagen
den 5 oktober.
Anf. 2 JAN BERGQVIST (s):
Fru talman! 1974 fick vi i den nya regeringsformen
regler om en obligatorisk omröstning kring
talmannens förslag till ny statsminister. Det var en
del i en grundlagskompromiss. Omröstningen
gäller såväl statsminister som partisammansättning
och därmed politiskt program för den föreslagna
regeringen. Vi är tveksamma till den utformning
som regeringsformen här har fått. Men så länge
paragrafen finns i sin nuvarande utformning skall
en sådan omröstning skapa klarhet om
regeringsunderlaget.
Vi har ingen kritik mot hur den tidigare talmannen
och den nuvarande talmannen har handlat när de
har kommit fram till att Carl Bildt bör bilda
regering. Vi är däremot inte någon del av det s.k.
regeringsunderlaget för en sådan regering. Det är
därför logiskt att vi i den kommande omröstningen
liksom 1976, 1979 och 1981 röstar nej och därmed
visar att vi står i opposition till den regering som
Carl Bildt kan bilda.
Fru talman! Den socialdemokratiska
riksdagsgruppen kommer alltså att rösta nej till
talmannens förslag till ny statsminister.
Anf. 3 OLOF JOHANSSON (c):
Fru talman! Utgången av årets val innebar att
Sveriges riksdag fick en ny majoritet. Med
utgångspunkt i de styrkeförhållanden som nu råder
i riksdagen och i enlighet med parlamentarismens
principer har riksdagen av talmannen förelagts ett
förslag om statsminister från det största icke-
socialistiska partiet, dvs. moderata samlingspartiet.
Förhandlingar mellan moderata samlingspartiet,
folkpartiet liberalerna, centerpartiet och
kristdemokratiska samhällspartiet har visat att det
finns förutsättningar för att bilda en stark regering
med denna parlamentariska bas. Vi har efter
ingående förhandlingar mellan de fyra partierna
enats om grunderna för en ny regeringspolitik.
Mot denna bakgrund kommer centerpartiets
riksdagsgrupp vid valet att rösta för talmannens
förslag om att utse Carl Bildt till ny statsminister.
Anf. 4 IAN WACHTMEISTER (nyd):
Fru talman! Ärade ledamöter! Tillåt mig först att
göra en ganska egen reflexion över vad som på
sistone hänt i den svenska politiken. 18 dagar har
nu gått sedan valet, ett mycket intressant val, inte
minst för dem som aldrig har blivit valda förut. Det
verkar som om valet vanns av fyra partier, varav två
förlorade. Icke nog med detta -- överraskande
framgångar noterades för ett femte parti, som
egentligen inte ens existerade.
Trots ett ganska komplicerat parlamentariskt läge
kunde man av kommentarerna från olika
högkvarter utläsa att ingen egentligen behövde
någon. Minoriteterna intalade sig att de egentligen
var majoriteter. Denna vid första anblicken något
märkliga förvandling förklarades med att det beror
på hur man räknar. Bara en sådan sak!
Så gick då ridån upp för den första akten i denna
fina kammare; en ny talman skulle väljas.
Röstsedlarna räknades. En med ett egendomligt
namn räknades bort, och -- jag gratulerar, fru
talman! -- det blev en ny talman. Valet, som enligt
uppgift var väntat, väckte enligt uppgift förvåning.
Under tiden pågick ett fyrfaldigt bestyr att bilda
regering. Man har skrivit ihop sig och ''förhandlat i
botten'' -- inte alltför ofta hoppas jag -- och nu skall
vi alltså välja statsminister och därmed regering
utan att veta vilken politik en sådan regering skall
föra.
Jämförelsen är givetvis hissnande, men för en som
kommer från näringslivet verkar saker och ting
faktiskt komma i fel ordning. Ett företag går dåligt,
konjunkturprognoserna oroar, förändringar av
genomgripande art är nödvändiga, och då väljer
man -- ty sådan är bolagsordningen -- en
företagsledning utan att veta vad den kommer att
göra eller vad den vill göra åt läget. Dessutom
konstaterar man lugnt att skulle man vilja ändra på
bolagsordningen kan det ta upp till nio år.
Min avsikt med detta är bara att antyda att det
parlamentariska läget kan ses på olika sätt och att
det är svårt även för icke regeringsbildare att agera
ansvarsfullt och klokt. Ändå förväntas det att vi gör
just det, vi också.
Följande är i klartext och utan poetiska
utsvävningar ny demokratis sätt att resonera.
Den svenska modellen har kört in i en
återvändsgränd. Förändringar är nödvändiga. Det
skatteextremistiska samhället bygger inte upp
välfärd och trygghet. Skattetrycket måste sänkas --
det har konstaterats från många håll. Uppenbara
missgrepp av typen turistmoms måste rättas till.
Det finns som läget är i dag i den frågan egentligen
bara förlorare. Enklare beslut får man leta efter.
Skatter som ger minus i statskassan -- vem vill ha
dem? Vi hoppas att frågan löses, trots att ny
demokrati föreslagit lösningen.
Folk, ibland kallade för medborgare och vart tredje
år kallade för väljare, skall ges bättre skydd, dels
mot våld och växande kriminalitet, dels mot
myndighetsövergrepp men också mot s.k.
forskning som kränker den personliga integriteten.
Att ge den sortens skydd och säkerhet är egentligen
statens huvuduppgift, liksom att förhindra att folk
dör i köer eller lever sin ålderdom under
existensminimum.
Ett annat konstaterande är att företagen, som
aktivt skapar trygghet och välfärd, måste ges bättre
villkor. Det finns välkända konkreta åtgärder som
skulle ge effekt snabbt, och det krävs beslut
snabbt -- det handlar om jobben, det handlar om
framtiden och det handlar om ungdomen.
Fri konkurrens är nödvändig om man månar om
kunden, om man månar om patienten eller om man
månar om konsumenten. Konkurrens ger lägre
kostnader och bättre service. Därför måste
reglerings- och monopolsamhället äntligen
avskaffas.
De som gör stora frivilliga insatser skall givetvis inte
straffbeskattas för det -- vi tänker då bl.a. på
idrottsrörelsen och det skattekineseri som försvårar
dess tillvaro.
Vi har, som ni kanske hör, en hel lista som vi
planterat hos Carl Bildt. Det finns många
möjligheter att förbättra Sverige, och det är
möjligheter som vi skall ta. Ny demokrati vill se en
stark och handlingskraftig regering och kommer att
ge den sortens regering fullt stöd. Vi, liksom snart
hela Sverige, vet att det behövs just en sådan
regering, nu mer än någonsin. Vi hoppas att Carl
Bildt klarar uppdraget. Men så länge vi inte sett ett
sådant handlingskraftigt program och så länge vi
inte övertygats om att en förändring värd namnet är
på gång kan vi inte rimligen göra bättre än lägga
ned våra röster. Därför har vi enhälligt beslutat
göra så.
Fru talman! Jag hoppas att vi när vi hört orden och
sett handlingarna från regeringen beklagar att vi i
dag inte fullt och öppet stödde statsminister Bildt.
Men ännu viktigare är det för oss att vi aldrig
kommer att önska att vi hade använt våra
utslagsröster till att rösta nej. Tack!
Anf. 5 LARS WERNER (v):
Fru talman! Valet resulterade i en borgerlig
majoritet bestående av fem borgerliga partier. Mot
denna bakgrund menar vi att det är rimligt att det
bildas en borgerlig regering, om de borgerliga
partierna kan enas därom. Denna uppfattning har
jag framfört till talmannen.
I förarbetena till grundlagen står dock följande:
''Det är emellertid tydligt att riksdagens
ställningstagande realiter kommer att gälla inte
bara vem som skall bli statsminister utan också, och
framför allt, regeringens partimässiga
sammansättning och dess program i stort.''
Vi har tidigare vid sådana här tillfällen från vår
grupp hävdat att innebörden i regeringsformen
måste vara att riksdagen i sak har att ta ställning till
den politik som den föreslagna statsministern kan
väntas föra. I och för sig hade det därför varit
rimligare att statsministerkandidaten inför
riksdagen också presenterat sitt förslag till
regeringsprogram redan innan omröstningen sker.
Men därom finns inget utsagt i regeringsformen.
Den omröstning som riksdagen nu står inför är
alltså inte först och främst för eller emot en viss
person, utan i grunden en omröstning för eller emot
ett borgerligt regeringsprogram under moderat
ledning. Att rösta nej till fru talmannens förslag är
därför självklart för vänsterpartiet. Vi röstar därför
nej till en borgerlig högerpolitik.
Överläggningen var härmed avslutad.
Kammaren beslöt att pröva förslaget om
statsminister vid dagens sammanträde.
Talmannen erinrade om att förslaget om
statsminister skulle prövas av riksdagen genom
omröstning. Denna skulle ske genom rösträkning.
Följande voteringsproposition upplästes och
godkändes:
Den som vill att kammaren bifaller talmannens
förslag att till statsminister utse Carl Bildt röstar ja.
Den det ej vill röstar nej.
Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar
nej, har riksdagen förkastat förslaget.
Vid voteringen genom rösträkning avgavs 163 ja-
röster och 147 nej-röster. 23 ledamöter avstod från
att rösta.
Riksdagen hade alltså utsett Carl Bildt till
statsminister.
2 § Nya riksdagsledamöter
Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämnden inkomna
Berättelse om granskning av bevis för
riksdagsledamöter och ersättare för
riksdagsledamöter
Till valprövningsnämnden har från
riksskatteverket inkommit bevis om att Jarl Lander
(s), Torsby, utsetts till ny ledamot av riksdagen
fr.o.m. den 1 oktober 1991 sedan Roine Carlsson
(s) avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Till
ersättare har i detta fall utsetts Gunilla Andersson,
Charlottenberg, Märtha Berglund, Hagfors, Ann
Björkquist Mlakar, Säffle, och Kjell Björk,
Forshaga (alla s).
Vidare har inkommit bevis om att Marianne
Carlström (s), Göteborg, utsetts till ny ledamot av
riksdagen fr.o.m. den 1 oktober 1991 sedan Bengt
Göransson (s) avsagt sig sitt uppdrag som
riksdagsledamot. Till ersättare har i detta fall
utsetts Anneli Hulthén, Göteborg, Claes-Göran
Brandin, Göteborg, Peter Ohlsson, Göteborg, Siw
Wittgren-Ahl, Göteborg, och Jouko Karttunen,
Göteborg (alla s).
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i
enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.
Stockholm den 3 oktober 1991
Stig Nordlund
/Sven-Georg Grahn
3 § Kammaren åtskildes kl. 14.14.
Förhandlingarna leddes av talmannen.