Protokoll 2018/19:50 Fredagen den 8 februari
ProtokollRiksdagens protokoll 2018/19:50
§ 1 Avsägelser
Andre vice talmannen meddelade
att Annelie Karlsson (S) avsagt sig uppdraget som ledamot i arbetsmarknadsutskottet,
att Marianne Pettersson (S) avsagt sig uppdraget som suppleant i socialförsäkringsutskottet,
att Johan Andersson (S) avsagt sig uppdraget som suppleant i utbildningsutskottet och
att Serkan Köse (S) avsagt sig uppdraget som suppleant i arbetsmarknadsutskottet.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
§ 2 Anmälan om kompletteringsval
Andre vice talmannen meddelade att Socialdemokraternas riksdagsgrupp anmält Linus Sköld som ledamot i utbildningsutskottet, Serkan Köse som ledamot i arbetsmarknadsutskottet, Mattias Vepsä som suppleant i utbildningsutskottet och Marianne Pettersson som suppleant i arbetsmarknadsutskottet.
Andre vice talmannen förklarade valda till
ledamot i utbildningsutskottet
Linus Sköld (S)
ledamot i arbetsmarknadsutskottet
Serkan Köse (S)
suppleant i utbildningsutskottet
Mattias Vepsä (S)
suppleant i arbetsmarknadsutskottet
Marianne Pettersson (S)
§ 3 Meddelande om frågestund
Andre vice talmannen meddelade att frågestund skulle äga rum torsdagen den 14 februari kl. 14.00.
§ 4 Anmälan om fördröjt svar på interpellation
Följande skrivelse hade kommit in:
Interpellation 2018/19:35
Till riksdagen
Interpellation 2018/19:35 Kritik mot lärare som följer skollagen
av Roger Haddad (L)
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 15 februari 2019.
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 7 februari 2019
Utbildningsdepartementet
Anna Ekström
§ 5 Ärenden för hänvisning till utskott
Följande dokument hänvisades till utskott:
Propositioner
2018/19:44 och 46 till finansutskottet
Motion
2018/19:3024 till justitieutskottet
EU-dokument
COM(2019) 55 till näringsutskottet
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 4 april.
§ 6 Svar på interpellation 2018/19:18 om kärnkraft för framtida elbehov
Anf. 1 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S):
Fru talman! Larry Söder har frågat statsrådet Anders Ygeman om han anser att regeringen som ägare kan förlänga livslängden och stoppa för tidig avveckling av Ringhalsreaktorer och hur han ser på att planera för ny och effektiv kärnkraft i Ringhals.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Riksdagen har beslutat att Vattenfall AB, som äger Ringhals, affärsmässigt ska bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Bolagen med statligt ägande lyder liksom övriga svenska aktiebolag under aktiebolagslagen, och det är styrelsen som har ansvar för hur bolaget organiseras och förvaltas utifrån bolagets bästa. Styrelsen i Vattenfall AB har beslutat att Ringhalsreaktorerna 1 och 2 ska avvecklas baserat på en affärsmässig bedömning. Denna bedömning står sig fortfarande, även efter en kortare tid av högre elpriser.
Anf. 2 LARRY SÖDER (KD):
Fru talman! En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i vår ekonomi och avgörande för vår framtida välfärd. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.
Svar på interpellation
Med detta sagt borde målbilden vara klar för Sveriges riksdag och regering: ett stabilt och leveranssäkert system med kärnkraft, vattenkraft och solenergi, som samtidigt minimerar importen av energi. I detta läge och med den målbilden står svensk elmarknad inför en mindre chock 2019 och 2020. Då planeras Ringhalsreaktorerna 1 och 2 upphöra att producera el. Då ska man ha i minnet att dessa två reaktorer förra året producerade ca 8 procent av svensk elförbrukning.
Ringhals hade under 2018 även ett produktionsrekord, vilket vi som svenska konsumenter ska vara oerhört tacksamma för. Detta var i ett läge då vi som nation samtidigt importerade relativt mycket energi från Ryssland. Importen från Ryssland motsvarade ungefär två mindre kärnreaktorer. Detta kan inte vara ett önskvärt läge för Sverige.
Detta påvisar den problematik som finns, och den kommer att öka i omfattning när vi i förtid stänger två reaktorer i Ringhals. Bristen på energi kommer att öka dramatiskt, vilket ökar importen från andra länder.
Det är nu tio år sedan förbudet mot nybyggnation av kärnkraftverk avskaffades. Trots det stänger vi i dag fullt fungerande reaktorer utan en plan för hur energiförsörjningen ska tillgodoses.
Kristdemokraterna vill värna de kärnkraftverk som finns. Kärnkraft är en utsläppsfri, leveranssäker och produktiv energikälla. Sverige ska inte bli beroende av att importera smutsig kolkraft.
Det som vi förlorar genom att stänga två reaktorer på Ringhals är kompetenskraft som vi mycket väl skulle kunna behöva i ett längre perspektiv i Sverige. Vi förlorar en stor del av dagens personalstyrka som är ca 1 300 personer. Vi förlorar även möjligheten att leverera en stabil och leveranssäker el som vi är i stort behov av nu och i framtiden.
Min uppfattning är att man bör driva dessa reaktorer så länge som det är möjligt och ekonomiskt försvarbart och att samtidigt planera, projektera och byta ut dessa två äldre reaktorer mot nya generationsreaktorer. För att klara detta behövs kompetens som finns på plats, långsiktighet och förståelse av ett alternativ, för möjligheten att klara de framtida energibehoven står inte mellan kärnkraft och vind och sol utan mellan kärnkraft och importerad energi som är producerad av fossilt bränsle.
Jag noterar att statsrådet i sitt svar hänvisar till aktiebolagslagen och säger att det är styrelsen som fattar besluten kring bolagens inre strategiska beslut, vilket förvisso är sant. Men som storägare av ett bolag är det nog oerhört ovanligt att man även avhänder sig möjligheten att påverka besluten. Jag skulle nog vilja sträcka mig så långt som att säga att det är unikt om så är fallet. Jag tror inte att Vattenfalls styrelse är utan påverkan från sin storägare vad gäller med vilken inriktning bolaget ska arbeta.
Jag förstår om statsrådet tycker att frågan är obekväm och därför hänvisar till aktiebolagslagen. Men jag kan ställa frågan lite annorlunda: Hur avser regeringen att klara av att leverera den el som svenska hushåll och företag behöver i framtiden, om man nu blint fortsätter avvecklingen av kärnkraften? Hur tänker den svenska regeringen klara av leveranssäkerheten, med tanke på att möjligheten att bibehålla robustheten i systemet försvinner i samband med kärnkraftens avveckling?
Anf. 3 CAMILLA BRODIN (KD):
Svar på interpellation
Fru talman! I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv, som släpptes för en vecka sedan, har man sammanställt de färdplaner för fossilfrihet och klimatneutralitet som ett antal branscher presenterade förra året. Sammanställningen går ut på att se hur mycket el och bioenergi som behövs ytterligare om man ska kunna uppnå målen i dessa färdplaner. Resultatet i rapporten och bedömningen för ett fossilfritt 2045 är att det behövs mer el, från dagens 140 upp till 200 terawattimmar, och mer biodrivmedel, från dagens 87 till 162 terawattimmar.
Att ha en gemensam planeringsram när det gäller el är en förutsättning för näringsliv, samhälle, elproducenter, elnät med flera att effektivt kunna planera sin verksamhet.
Delar statsrådet bedömningen att en planeringsram på 200 terawattimmar elproduktion till 2045 är rimlig?
I debatten kring kärnkraft hörs nästan alltid att den är för dyr och att den inte har någon framtid. Enligt färska siffror från Vattenfall kostade el från Forsmark förra året 22,6 öre per kilowattimme och el från Ringhals 22 öre. Elpriset i elområde SE3, där kärnkraften ligger, var förra året 44 öre. Ringhals gjorde alltså en krona i vinst för varje krona elen kostade att producera.
Om kostnaden för utsläppsrätter fortsätter att ligga över 20 euro per ton kommer Ringhals och Forsmark att vara mycket lönsamma att driva framöver. Om vi därtill lägger kärnkraftens livslängd är erfarenheten från bland annat USA, som har kärnkraftsreaktorer liknande de vi har i Sverige, att kärnkraftsreaktorerna har en livslängd på 80 år, kanske ännu längre.
Om Sverige behåller kärnkraftsreaktorerna till 2060-talet i stället för till 2040-talet kan all ny förnybar energi användas till att eliminera fossil energi. Att sedan vänta till 2050-talet med att bygga nya reaktorer ger oss också tid att utveckla nyare och billigare reaktorer än vad marknaden just nu erbjuder.
I dag har vi ingen aning om hur effektutmaningen ska mötas utan kärnkraft. Det finns idéer, men inga är prövade.
En ytterligare fördel med att förlänga driftstiden är att kostnaden för slutförvaret blir billigare per kilowattimme producerad el.
Håller ministern med om att det är rimligt att som i USA köra dagens reaktorer till 2060-talet i stället för till 2040-talet som i dag planeras?
Ringhals 1 och 2 ska nu skrotas efter inte ens 40 år. Dessa bör köras till minst 2030-talet varefter bedömning kan göras om de kan köras i ytterligare 10 eller 20 år.
Kan ministern svara på om Vattenfall gjort en bedömning att köra Ringhals 1 och 2 till 2030-talet?
Anf. 4 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S):
Fru talman! Denna diskussion blir helt obegriplig om man inte sätter in den i ett sammanhang, i en kontext.
När jag under förra mandatperioden blev utsedd till energiminister fick jag i uppdrag att titta på hur vi kan skapa långsiktiga förutsättningar för den svenska elförsörjningen. Ett sätt att göra detta var att närma sig riksdagens partier för att se om vi kunde komma överens om energipolitik som håller över tid. Jag tog tag i den uppgiften, och vi tillsatte en energikommission där alla riksdagens partier ingick.
Svar på interpellation
Detta skedde under en orolig tid med låga energipriser i såväl Sverige som Europa, och det blev extra angeläget när både Eon och Vattenfall, det vill säga ägarna till samtliga svenska kärnkraftsreaktorer, vintern 2015/16 meddelade att om det inte skedde förändringar i förutsättningarna för kärnkraften såg de inte framför sig att de kunde investera i den oberoende härdkylningen, som ju är ett absolut krav för att kunna driva någon som helst kärnkraft i Sverige efter december 2020. Detta gällde samtliga tio reaktorer som då var igång i Sverige.
Vi tog gemensamt tag i frågan, och Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet nådde en uppgörelse, det som sommaren 2016 blev energiöverenskommelsen. Den omfattar produktion, överföring och marknadsfrågor, ja, allt det som är vårt elsystem. Den är till stort gagn för vårt land.
En av de många åtgärder vi vidtog för att försäkra oss om att alltid ha hållbar el till konkurrenskraftiga priser var att göra situationen för kärnkraften betydligt bättre än den var innan. En åtgärd, som inte minst Kristdemokraterna drev på för, var att ta bort den så kallade effektskatten eller kärnkraftsskatten.
En annan åtgärd var att göra om regelverket för avfallshanteringen så att den blev jämnare över åren och att göra om i placeringsregelverket så att man inte behövde höja så mycket som om man bara hade investerat i säkra statspapper i ett läge då det inte fanns några räntor att hämta i statspapper.
Detta gjorde sedermera att både Vattenfall och Uniper, som blev ägare av Oskarshamn efter delningen av Eon, beslutade sig för att investera i oberoende härdkylning för de sex reaktorer de trodde kunde vara lönsamma, det vill säga Oskarshamn 3, Ringhals 3 och 4 och Forsmark 1–3.
Detta gjordes på helt marknadsmässiga grunder, för en viktig del av uppgörelsen var ju att kärnkraften ska verka på precis samma villkor som allt annat. Att ta bort den politiska träta som har funnits i 40 års tid är bra och en styrka för vårt land. Kan man driva kärnkraft i Sverige? Ja, det bestämmer ägarna helt utifrån marknadens förutsättningar, vilka vi gemensamt förbättrade under förra mandatperioden.
Vad kan regeringen göra i detta läge? Anledningen till att jag tar upp Vattenfall är att ledamöterna mycket väl vet att riksdagen har beslutat att Vattenfall ska bedrivas affärsmässigt och göra affärsmässiga bedömningar.
Larry Söder kommer med ett antal fakta som inte stämmer. Sverige har sedan 2013 varit en strukturell elexportör; vi exporterar vartenda år. Även efter att R 1 och 2 läggs ned kommer Sverige att fortsätta att vara en elexportör. Det är viktigt att komma ihåg.
Anf. 5 LARRY SÖDER (KD):
Fru talman! Jag håller givetvis med statsrådet om att säkerheten är oerhört viktig, och de investeringar som behöver göras i reaktorerna ska göras. Men beslutet fattades kanske innan vi förändrade effektskatten. Statsrådet säger i sitt svar att bedömningen kvarstår, men som Camilla Brodin sa i sitt anförande fungerar det faktiskt i dag att driva kärnkraften med vinst. Jag tror alltså att man kanske har en lite annan bild i dag och kan fatta andra beslut.
Statsrådet säger att ägarna bestämmer på affärsmässiga grunder. Ja, och ägarna är i detta fall staten och regeringen, som i sin vishet styr över detta. Därför är det viktigt att veta hur regeringen ser på framtiden.
Svar på interpellation
Verkligheten kommer i fatt oss vare sig vi vill det eller inte. Redan i dag missar vi företagsetableringar på grund av att vi inte kan garantera energileverans, och behovet kommer att öka avsevärt i framtiden. Vårt fokus borde därför vara att klara av detta både nu och i framtiden.
Sol och vind är jättebra, och vi ska bygga mer och se till att ha mycket mer av den typen av energi. Men vi kommer att behöva energi också en regnig, kall, molnig eller mörk dag.
Vi behöver också energi för att alla svar för att klara klimatet verkar vara att vi ska använda mer energi i form av elbilar, elcyklar, elflyg med mera. Vi kommer alltså inte att använda mindre energi i framtiden, utan väsentligt mer. Den stora frågan borde alltså vara hur vi klarar av att leverera denna energi miljövänligt och säkert.
Jag menar att kärnkraften har en roll att spela i Sverige även i framtiden, och jag tror att man ska försöka förlänga den tid som Ringhals 1 och 2 kan drivas och därefter ersätta dem med andra reaktorer.
Allt fler rapporter påvisar energibrist och leveransproblem. Hur vi ska lösa detta är något som bör göra även regeringen orolig inför framtiden.
Ska vi klara leveranssäkerheten har vi bara två alternativ: en leveranssäker och uppdaterad kärnkraft eller import från andra länder, vilket faktiskt smutsar ned vår miljö.
Statsrådet hänvisar till den affärsmässiga bedömningen som styrelsen har gjort och att den fortfarande står sig. Gäller det även om man tar bort de subventioner som finns för andra energislag? När det gäller nettokostnaden är kärnkraften oslagbart kostnadseffektiv.
Kan regeringen i form av storägare förklara den nya situationen för Vattenfall, det vill säga att kärnkraften behövs i dag, i morgon och i framtiden för att klara leveranssäker och miljövänlig el? Finns det en möjlighet att regeringen visar sin önskan att Ringhals i framtiden ska producera mer energi än vad man klarar av i dag och att avvecklingen därmed stoppas och en framtida ökning planeras?
Jag såg till min glädje att Vattenfall verkar arbeta med en framtidsbild där kärnkraften behövs även framöver. Så tolkar jag samarbetet och satsningen med Uppsala universitet för att säkra högkvalificerad kompetens långt in på 2040-talet. Enligt min mening har regeringen, som är storägare i Vattenfall, till dags dato på alla sätt försökt avveckla kärnkraften i Sverige. Ska jag som riksdagsledamot tolka detta som en omsvängning av regeringen och att man nu stöder kärnkraftens fortsättning och eventuella utbyggnad efter 2040?
Anf. 6 CAMILLA BRODIN (KD):
Fru talman! Jag tackar ministern för en del svar på de frågor jag ställde tidigare.
Ministern talade om energiöverenskommelsen, vilken vi båda är en del av, och jag är glad över att vi kommer att fortsätta med. Den innehåller visst utrymme för tolkning av kärnkraftens förlängning eller inte, men i genomförandegruppen är vi överens om att vi ska ha 100 procent förnybar energi plus kärnkraft. Så mycket mer har vi inte diskuterat.
Vi kan jämföra de olika energislagen, och jag ska komplettera bilden lite grann, eftersom vi pratar mest om kärnkraft.
Svar på interpellation
Vindkraft i Sverige, inklusive allt, kostar i dag 40–50 öre. Solenergi kostar ungefär det dubbla, fast nu har vi elcertifikaten som gör att vi har kommit ganska långt i arbetet. Att stänga Ringhals 1 och 2 ger en ökad kostnad på 18–28 öre, eller från 22 öre upp till 40 öre, om vi räknar så. För 12 terawatt, som Ringhals 1 och 2 producerar, blir det ungefär 2–3 miljarder per år. Man kan också lägga till kostnaden för minskad effektbalans, minskad svängmassa med mera, plus kostnaden för att installera oberoende härdkylning, som ministern nämnde tidigare, som är lite mindre än 500 miljoner per reaktor. Om vi ska jämföra kostnader tror jag att det är bra om vi har med oss detta.
Med all kärnkraft som tillverkas och produceras har Sverige haft ett produktionsrekordår. Stort tack till alla som har arbetat med denna fråga på kärnkraftverken, på SKB och på myndigheterna!
Håller ministern med om att stängningen av Ringhals 1 och 2 kommer att innebära en kostnadsökning för elproduktionen med 2–3 miljarder? Vem ska betala för detta, om inte elkunderna?
Anf. 7 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S):
Fru talman! Man försöker få till en politisk diskussion här om en fråga som vi i grund och botten är överens om.
Denna riksdag har enigt beslutat att Vattenfall ska drivas affärsmässigt. Regeringen kan inte frångå riksdagsbeslutet. Det är inte frivilligt, utan vi följer det naturligtvis. Detta innebär att Vattenfall gör sina ekonomiska bedömningar.
Om en kärnkraftsreaktor i Sverige inte har oberoende härdkylning efter nästa år får den inte drivas vidare. Detta har branschen och vi i politiken varit helt överens om, för vi vill ha så säkra kärnkraftverk som möjligt. Detta uppfattar jag att vi är överens om.
Något annat som jag tycker är väldigt konstigt är att man jämför äpplen och päron. Det är klart att investeringar i ny produktion och investeringar i gammal, redan etablerad produktion, som kanske till och med är avskriven sedan lång tid tillbaka, är helt olika saker. Om vi tittar på nyinvesteringar i kärnkraft, som länder som Finland, Frankrike, Storbritannien, USA med flera gör, kan vi konstatera att nästan alla projekt har dragit i väg – över 1 krona per kilowattimme. Det finska exemplet började med en prognostiserad kostnad på 3,2 miljarder euro och är nu uppe på i runda tal 9 miljarder euro. I Frankrike är det något liknande. I Storbritannien drog sig Hitachi ur ett projekt och tog kostnader på närmare 25 miljarder för en tid sedan. I USA har Westinghouse gått i konkurs därför att de inte riktigt lyckades hålla kostnaderna för nya projekt nere.
Med detta vill jag inte säga annat än att det är upp till marknaden själv att besluta. Om någon vill bygga ny kärnkraft i Sverige är det möjligt enligt den energiöverenskommelse vi har gjort. Att kärnkraften kommer att leva vidare efter 2020 var en del av energiuppgörelsen. Det var därför vi gjorde de förbättringar som vi gjorde.
Här pågår en ganska osaklig debatt, tycker jag. Vad händer när Ringhals 1 och 2 stänger? En sak som är tydlig är att Sverige fortsatt kommer att vara nettoexportör av elektricitet. Energimyndigheten räknar med att vi kommer att fortsätta att exportera kring 14–20 terawattimmar.
Svar på interpellation
Den stora utmaningen för oss är de begränsningar i överföring som finns inom landet och också mellan Sverige och andra länder. Även detta är en del av energiuppgörelsen: att vi steg för steg ska göra förbättringar och lösa problemen. Detta skapar effektproblem de kallaste vinterdagarna eller vinterveckorna därför att det då efterfrågas mycket mer el av värmeskäl, framför allt i södra Sverige, där elvärme är vanligt.
Går det att lösa detta? Absolut! Hur ska vi göra det? Jag tror att vi ska jobba precis som vi gjorde under den förra mandatperioden: tillsammans. Vi sätter oss ned och fortsätter att jobba med de verktyg vi har för att se till att svenska elkunder, oavsett om det är industrin, hushållen eller för den delen transportsektorn, när denna blir alltmer elektrifierad, alltid har tillgång till den el de behöver till konkurrenskraftiga priser. Är det möjligt att göra detta? Absolut! Vi har de bästa förutsättningarna. Är det gjort? Ja, delvis, men absolut inte hela vägen. Därför är det viktigt att vi tillsammans fortsätter att jobba och löser problemen.
Fru talman! Ägaren har på ekonomiska grunder beslutat att det inte är möjligt att investera i Ringhals 1 och 2. Det skulle man ha behövt göra betydligt tidigare. Och nej, Larry Söder, det är inte sant att beslutet togs före energiuppgörelsen. Beslutet fattades för alla när man visste hur förutsättningarna för kärnkraften var. Beslutet kom alltså efter att man visste att effektskatten skulle tas bort.
Anf. 8 LARRY SÖDER (KD):
Fru talman! Det som jag har försökt få fram här är att kärnkraften kan leverera el varje dag, vilket andra energislag inte kan göra. Och vi behöver el varje dag.
Det är kostnadseffektivt med kärnkraft, vilket Camilla Brodin påvisade i sitt anförande. Elbristen gör att vi borde se kärnkraften som självklar i framtiden. Vi behöver Ringhals 1 och 2 även ett tag efter 2019–2020 för att kunna bygga ut kärnkraften.
Jag noterade att statsrådet sa att om någon vill bygga kärnkraft i framtiden är det upp till dem och att det är marknaden som bestämmer om det finns möjligheter. Kan statsrådet säga att Vattenfall, även om regeringen och staten är storägare, har möjlighet att med regeringens goda minne planera och bygga ny kärnkraft i Sverige, och att det bara är ekonomiska förutsättningar som gäller för Vattenfalls styrelse, vilket statsrådet har påpekat ett antal gånger här? Betyder detta att Vattenfall, om de vill bygga ny kärnkraft i Sverige, har möjlighet att göra det med regeringens goda minne? Det skulle vara intressant att veta om det är så.
Jag tackar ministern för en bra debatt. Jag tycker att dessa frågor är viktiga, också för svenska företag. Det var intressant att ha näringsministern här för att diskutera dem.
Anf. 9 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S):
Fru talman! Tack, Larry Söder!
Det klart att detta är centrala och viktiga frågor, och jag är glad att vi jobbar tillsammans. Många av de investeringar som behövs, oavsett om det gäller överföring, ny elproduktion eller effektivisering, tror jag blir mycket lättare att göra om företagen vet vad som gäller, inte bara under denna och under nästa mandatperiod utan under lång tid framöver. Många av de kostnader som är förknippade med investeringarna är så stora att man inte nöjer sig med ett besked som håller i en eller två mandatperioder.
Svar på interpellation
Det mest centrala för oss alla är att vi alltid löser elförsörjningen. Det är sant och bra att mer och mer i vårt samhälle kommer att elektrifieras. Vi har goda förutsättningar att kunna klara av detta. Vi har ett stort elöverskott i dag. Det kommer vi fortsätta att ha. Vi har utmaningar när det gäller kraften i systemet, det vill säga när det gäller effekten. Dessa är möjliga att lösa. Det går inte av sig självt, men det är möjligt.
När det gäller frågan om Vattenfall har möjlighet att investera precis som alla andra är svaret ja. De ska enligt riksdagens beslut agera på precis samma sätt som andra. Om riksdagen ändrar beslutet är det klart att förutsättningarna ändras. Här vill jag påpeka att Vattenfalls ledning gång på gång har påpekat att kostnadsbilden för ny kärnkraft är sådan att det inte är aktuellt. Detta baserar man på att nästan alla projekt i vårt närområde i västvärlden har dragit iväg med kostnader på hundratals miljarder. Då blir det inte försvarbart. Om det skulle ske en teknisk förändring, vilket man aldrig kan utesluta, förändras i bilden igen, men så motiveras det utifrån de förutsättningar vi känner till i dag.
Sedan vill jag påpeka något. Det låter som att det vore enkelt att bara säga att Ringhals 1 och 2 ska fortsätta, men faktum är att man i så fall skulle behöva tumma på säkerhetskraven. Det tror jag inte att någon av oss i grund och botten vill göra. Det vore inte bra för kärnkraften, och det vore inte bra för Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
§ 7 Anmälan om interpellationer
Följande interpellationer hade framställts:
den 7 februari
2018/19:58 En nationell drönarstrategi
av Erik Ottoson (M)
till statsrådet Tomas Eneroth (S)
2018/19:59 Externa aspekter av migration
av Ludvig Aspling (SD)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2018/19:60 Arbetslöshetsmålet
av Saila Quicklund (M)
till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
2018/19:61 Regelverket för förvar
av Arin Karapet (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2018/19:62 En långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik
av Arin Karapet (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
§ 8 Anmälan om frågor för skriftliga svar
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 7 februari
2018/19:148 Rättvisa förutsättningar i datacenterbranschen
av Boriana Åberg (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2018/19:149 Anställningar inom säkerhetsklassad verksamhet
av Boriana Åberg (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2018/19:150 Skattepengar till våldsbejakande islamister
av Boriana Åberg (M)
till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
2018/19:151 Hoten mot journalister
av Boriana Åberg (M)
till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
2018/19:152 Könsstympning
av Amineh Kakabaveh (V)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2018/19:153 Elbristen
av Lars Beckman (M)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2018/19:154 Biogasbilar i bonus–malus-systemet
av Jens Holm (V)
till statsrådet Tomas Eneroth (S)
2018/19:155 Målet om sjukpenningtal
av Nooshi Dadgostar (V)
till statsrådet Annika Strandhäll (S)
2018/19:156 Misstag vid säkerhetsklassade anställningar
av Markus Wiechel (SD)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2018/19:157 Turkiets kopplingar till IS och liknande grupper
av Markus Wiechel (SD)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2018/19:158 Ungas företagsamhet
av Åsa Coenraads (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2018/19:159 Västerås flygplats
av Åsa Coenraads (M)
till statsrådet Tomas Eneroth (S)
2018/19:160 Skydd vid tjänsteutövning
av Åsa Coenraads (M)
till statsrådet Mikael Damberg (S)
2018/19:161 Arbetslöshetsmålet
av Saila Quicklund (M)
till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
2018/19:162 Reformering av Arbetsförmedlingen
av Saila Quicklund (M)
till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
2018/19:163 Ursprungsmärkning på menyer
av Angelica Lundberg (SD)
till statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
2018/19:164 Svensk väpnad trupp utomlands utan riksdagens mandat
av Björn Söder (SD)
till försvarsminister Peter Hultqvist (S)
2018/19:165 Nya skjutbaneregler som hotar skyttet i Sverige
av Sten Bergheden (M)
till statsrådet Mikael Damberg (S)
2018/19:166 Sveriges skjutbanor
av Sten Bergheden (M)
till statsrådet Mikael Damberg (S)
2018/19:167 Skydd av vital infrastruktur
av Björn Söder (SD)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2018/19:168 Konsekvensanalys av kemikalieskatt på skor och kläder
av Boriana Åberg (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2018/19:169 Ökade befogenheter för tullen
av Boriana Åberg (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2018/19:170 Skatteverkets tolkning och dess påverkan på företag som hyr ut datacenter
av Boriana Åberg (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2018/19:171 Utvisningar
av Lars Beckman (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2018/19:172 Avskaffat krav på danstillstånd
av Niels Paarup-Petersen (C)
till statsrådet Mikael Damberg (S)
2018/19:173 EU:s export av krigsmateriel till länder som krigar i Jemen
av Håkan Svenneling (V)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2018/19:174 Export av krigsmateriel till stater som krigar i Jemen
av Håkan Svenneling (V)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2018/19:175 Ett hot mot de fria medierna
av Åsa Coenraads (M)
till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
2018/19:176 Anställning av person utan uppehålls- och arbetstillstånd till säkerhetsklassad tjänst
av Johan Forssell (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2018/19:177 Kontrollen vid säkerhetsklassade tjänster
av Johan Forssell (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
§ 9 Kammaren åtskildes kl. 9.29.
Sammanträdet leddes av andre vice talmannen.
Vid protokollet
ANNA ASPEGREN
/Olof Pilo
Innehållsförteckning
§ 1 Avsägelser
§ 2 Anmälan om kompletteringsval
§ 3 Meddelande om frågestund
§ 4 Anmälan om fördröjt svar på interpellation
§ 5 Ärenden för hänvisning till utskott
§ 6 Svar på interpellation 2018/19:18 om kärnkraft för framtida elbehov
Anf. 1 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S)
Anf. 2 LARRY SÖDER (KD)
Anf. 3 CAMILLA BRODIN (KD)
Anf. 4 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S)
Anf. 5 LARRY SÖDER (KD)
Anf. 6 CAMILLA BRODIN (KD)
Anf. 7 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S)
Anf. 8 LARRY SÖDER (KD)
Anf. 9 Näringsminister IBRAHIM BAYLAN (S)
§ 7 Anmälan om interpellationer
§ 8 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 9 Kammaren åtskildes kl. 9.29.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019