Placering av medel som deponerats hos myndighet

Proposition 1993/94:226

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Finansdepartementet
Tilldelat
Bostadsutskottet

Händelser

Bordläggning
1994-03-30
Inlämning
1994-03-30
Hänvisning
1994-03-31
Motionstid slutar
1994-04-18

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Regeringens proposition
1993/94:226

Placering av medel som deponerats
hos myndighet

Prop.

1993/94:226

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Anne Wibble

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reglerna för placering av medel som
deponerats hos myndighet ändras. Deponerade medel skall inte längre
behöva sättas in på konto i bank utan skall kunna placeras på andra
räntebärande konton, i första hand i Riksgäldskontoret.

Förslaget medför ändringar i jordabalken, lagen (1927:56) om ned-
sättning av pengar hos myndighet och expropriationslagen (1972:719).
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 226

Prop. 1993/94:226

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut                                             3

2 Lagtext                                                             3

2.1    Förslag till lag om ändring i jordabalken                    3

2.2    Förslag till lag om ändring i lagen (1927:56) om

nedsättning av pengar hos myndighet                          4

2.3 Förslag till lag om ändring i expropriationslagen

(1972:719)                                                  5

3 Ärendet och dess beredning                                      6

4 Gällande ordning                                                6

5 Placering av deponerade medel                                   7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 24 mars 1994                                               9

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:226

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos
myndighet,

3. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 22 § jordabalken1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

12 kap.

22 §

Länsstyrelsen skall ofördröjligen underrätta hyresvärden i
rekommenderat brev om deposition enligt 21 §.

Visar hyresvärden ej inom tre månader från det beloppet förfallit till
betalning och underrättelse om depositionen sänts till honom att han
träffat överenskommelse med hyresgästen om att få lyfta beloppet eller
att han väckt talan därom mot hyresgästen, har denne rätt att återfå

beloppet. Har hyresvärden väckt talan mom angiven tid, får beloppet ej
lyftas, förrän hyresvärdens talan blivit slutligt avgjord.

Deponerat belopp skall ofördröj-
ligen insättas i bank mot ränta.
Räntan skall betalas till den som
får lyfta beloppet.

Deponerat belopp skall genast
placeras på ett räntebärande kon-
to. Räntan skall betalas till den
som får lyfta beloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.

1* Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 226

2.2 Förslag till

Prop. 1993/94:226

Lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet

Härigenom föreskrivs att 8 och 9 §§ lagen (1927:56) om nedsättning
av pengar hos myndighet1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

8
Medel som blivit hos länsstyrelsen
nedsatta, skola så vitt ej antagas
kan, att medlen komma att lyftas
inom fjorton dagar, göras ränte-
bärande genom insättning i bankin-
rättning, som av länsstyrelsen
bestämmes.

Länsstyrelsen äge, där så prövas
lämpligt, insätta medlen å sådan
bankräkning att de icke kunna utan
föregående uppsägning uttagas.

Upplupen ränta komme den till
godo, som finnes till medlen be-
rättigad.

Föreslagen lydelse

§2

Medel som är nedsatta hos läns-
styrelsen skall genast placeras på
ett räntebärande konto. Detta
behöver dock inte ske, om det kan
antas att utbetalning kommer att
göras inom två veckor från det att
medlen sattes ned.

Räntan skall betalas till den som
får lyfta beloppet.

Bestämmelserna i 7 § och 8 §
tredje stycket tillämpas också i
andra fall när medel enligt för-
fattning har betalts in till en
myndighet för att utges till den
som är berättigad till medlen. Be-
loppet skall dock alltid stå inne så
länge rätten till det är beroende av
en framtida händelse.

Bestämmelserna i 7 § och 8 §
andra stycket tillämpas också i
andra fall när medel enligt för-
fattning har betalts in till en
myndighet för att utges till den
som är berättigad till medlen. Be-
loppet skall dock alltid stå inne så
länge rätten till det är beroende av
en framtida händelse.

Rätten att efter den tid som anges i 7 § lyfta inbetalda medel
tillkommer den som har gjort inbetalningen eller, när medel har tagits ut
genom en exekutiv förrättning, den som förrättningen har ägt rum hos.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1981:135.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1981:135.

2 Senaste lydelse 1981:804. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

Prop. 1993/94:226

2.3 Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 17 § expropriationslagen (1972:719)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

6 kap.

17 §

Medel som har nedsatts eller Medel som har nedsatts eller
uttagits enligt detta kapitel            uttagits enligt detta kapitel skall

skall av länsstyrelsen utan dröjsmål av länsstyrelsen utan dröjsmål
insättas i bank mot ränta.          placeras på ett räntebärande kon-

to.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

3 Ärendet och dess beredning

Riksrevisionsverket föreslog i en promemoria år 1987 (Placering av
statligt förvaltade medel, Dnr 1987:1454) att deponerade medel skall
placeras räntebärande inom det statliga betalningssystemet i stället för i
bank.

I 1988 års kompletteringsproposition (prop. 1987/88:150 bil. 1 s. 76
f.) föreslog regeringen att en räntebärande placeringsmöjlighet borde
öppnas inom ramen för statens betalningssystem. Regeringen ansåg dock
att placeringsformen behövde utvecklas. Riksdagen godkände vad
regeringen anfört om räntebärande placeringar av statliga medel (bet.
1987/88:FiU24, rskr. 1987/88:398). Förslaget genomfördes dock inte.

I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 8, bet.
1991 /92: FiU 12, rskr. 1991/92:198) aviserades att frågan om räntebärande
placering av så kallade nedsatta och deponerade medel skulle beredas
samlat med frågan om utvecklingen av generell räntebeläggning av
statliga medelsflöden.

En generell räntebeläggning av de medel som myndigheterna dis-
ponerar i den egna verksamheten har införts fr.o.m. budgetåret 1993/94
(prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189).

Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag
bl.a. utrett frågan om placering av deponerade medel. De föreslår i en
promemoria från den 18 mars 1994 att deponerade medel hos en myndig-
het skall kunna placeras på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret.

Lagrådet

Lagförslagen är sådana att Lagrådets yttrande normalt bör inhämtas.
Förslagen är dock av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande kan
underlåtas. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

Prop. 1993/94:226

4 Gällande ordning

I 12 kap. jordabalken finns bestämmelser om deponering av hyresmedel.
Råder det tvist om storleken av hyran eller anser hyresgästen att han har
rätt till hyresnedsättning får han deponera hyran hos länsstyrelsen (21 §).
Deponerat belopp skall enligt 22 § ofördröjligen insättas i bank mot
ränta.

Bestämmelser om deposition finns vidare i lagen (1927:56) om ned-
sättning av pengar hos myndighet. Nedsättning av pengar hos läns-
styrelsen kan ske, om borgenären vägrat att motta erbjuden betalning av
förfallen gäld, om gäldenären är hindrad att betala gäld på grund av
borgenärens bortovaro eller någon annan av denne beroende omständighet
(1 §). Nedsatta medel skall enligt 8 § göras räntebärande genom
insättning i bankinrättning som bestäms av länsstyrelsen, såvitt det inte

kan antas att medlen kommer att lyftas inom 14 dagar.                   Prop. 1993/94:226

Slutligen finns bestämmelser om nedsättning av medel i 6 kap.

expropriationslagen (1972:719). Enligt 1 § gäller som huvudregel att
expropriationsersättning skall betalas genom nedsättning hos länsstyrelsen

i det län där fastigheten är belägen. Det åligger domstol enligt 3 § att
bestämma i vad mån löseskilling och intrångsersättning skall nedsättas.
Enligt 17 § skall nedsatta medel utan dröjsmål sättas in i bank mot ränta.

5 Placering av deponerade medel

Regeringens förslag: Medel som deponerats (nedsatts) hos myndighet
skall placeras på ett räntebärande konto. Det behöver inte längre vara
konto i bank.

Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets förslag: Överensstäm-
mer med regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli 1993 gäller för
flertalet statliga myndigheter ett generellt system för räntebeläggning av
statliga medelsflöden. Detta har ändrat förutsättningarna för placering av
medel som deponerats hos myndigheter.

Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets förslag att placera
deponerade medel hos Riksgäldskontoret med ränta är numera möjligt att
genomföra. Fördelarna för berörda myndigheter ligger i en enklare
hantering av deponerade medel genom att dessa kan passera den normala
betalningsvägen och därmed samordnas med myndigheternas betalnings-
och redovisningssystem.

Exempel på myndigheter som hanterar deponerade medel är kronofog-
demyndigheter (exekutiva medel) och länsstyrelser (allmänt förvar). Det
har inte varit möjligt för Riksgäldskontoret och Riks-revisionsverket att
fastställa hur mycket medel som deponeras hos myndigheter, men de
uppskattar att totalbeloppet för närvarande uppgår till en miljard kronor.

Förslaget innebär således att en myndighet som mottar en deposition
av medel i första hand bör placera dessa på ett räntekonto i Riksgälds-
kontoret.

I princip bör den som senare skall motta det deponerade beloppet få en
ränta som motsvarar den ränta som skulle erhållits vid placering på
liknande villkor i bank eller annan penninginrättning.

För att kunna särskilja de deponerade medlen och behandla dessa
individuellt bör myndigheterna ha ett reskontrasystem. Detta bör
innehålla uppgifter om vem som deponerat, belopp, depositionstid och
räntefot samt annan relevant information för depositionen.

Förslaget föranleder ändringar i 12 kap. 22 § jordabalken, 8 och 9 §§
lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet och 6 kap. 17 §
expropriationslagen (1972:719). Närmare föreskrifter om bl.a. var

myndigheterna skall placera medlen bör tas in i kapitalförsörjnings- Prop. 1993/94:226
förordningen (1992:406).

Den nya hanteringen av deponerade medel bör kunna genomföras

fr.o.m. den 1 juli 1994.

Finansdepartementet                                  Prop. 1993/94:226

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,

Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Wibble

Regeringen beslutar proposition 1993/94:226 Placering av medel som
deponerats hos myndighet.

gotab 46287, Stockholm 1994

Förslagspunkter (2)

  1. att riksdagen antar regeringens förslag till
    Behandlas i

    Betänkande 1993/94:BoU25
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen antar regeringens förslag till
    Behandlas i

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.