om vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret

Proposition 1978/79:96

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:96

Regeringens proposition

1978/79:96

om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret;

beslutad den 15 febraari 1979,

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

CARL THAM

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås atl Kariskrona öriogsskolors (KÖS) förvaltningsenheter förs över till Sydkustens örlogsbas (ÖrlB S), Intendenturför-valtningen och förrådsavdelningen vid ÖriB S slås samman, Kariskrona kustartilleriregemente (KA 2) slås ihop med Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) till en myndighet, varvid verkstadsenheten vid BK/Fo 15 organiseras som en sektion ingående i ma-lerielenheten. De anläggningar i Gräsvik som tillhör KA 2 avvecklas och huvuddelen av utbildningsverksamheten vid KA 2 föriäggs till Rosenholm och Kungsholms fort.

Västkustens öriogsbas (ÖrlB V) och Göteborgs kuslarlilleriförsvar med Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) samt Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) slås ihop till e n myndighet i fred. Härvid dimensioneras den förbandsbundna verkstaden vid ÖrlB V med utgångspunkt i att generalöversyner och andra större arbeten på fartyg flyttas till Östersjön. Den sammanslagna myndighetens slabs- och förvaltningsorganisation jämte KA 4 m. m. lokaliseras till Käringberget och delar av dess förvaltningsorganisation till Nya Varvet. Baskompaniet Gullmarn, helikopterdetache-mentet och västra vämpliklskontoret (VKV) behåller nuvarande lokalisering.

Västmanlands flygflottilj (F I) Västerås läggs ned den Ijuli 1983 och vissa ytterligare besparingsmöjligheter utreds och tas till vara.

1   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 96

Prop. 1978/79:96

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET                    PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-02-15

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Tham

Proposition om vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret

1    Inledning

1974 års försvarsulredning (FU 74) anförde i betänkandet (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 att det var nödvändigt att minska koslnader och personalbehov för fredsorganisalionen så långl som det över huvud taget var möjligt. Därvid borde reduceringar genomföras inom armén och marinen motsvarande tre till fyra regementsadministrationer samt vissa förvaltningsenheter. Även inom flygvapnet borde enligt utredningen ytterligare förband avvecklas. Dåvarande departementschefen anslöt sig till utredningens bedömning (prop. 1976/77: 74 bil. 1). Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77: 311) hade inte något atl erinra mot förslaget.

Försvarets fredsorganisaiionsuiredning (FFU - Fö 1968:20)' fick därför i mars 1977 genom tilläggsdirektiv i uppdrag att bl.a. redovisa förslag till denna minskning. Genom Slutbetänkande del 2 (Ds Fö 1977:3) i maj 1977 lämnade utredningen förslag om förändringar i arméns fredsorganisation. Riksdagen (prop. 1977/78:65, FöU 1977:78:11, rskr 1977/78:173) godtog i huvudsak dessa förslag. 1 del 3 av slutbetänkandet (Ds Fö 1978:3) i juni 1978 har utredningen övervägt och lämnat förslag till fredsorganisationens utformning vid marinen och flygvapnet. Till protokollet i detta ärende bör fogas en redogörelse för nuvarande organisation som bilaga 1 och en sammanfattning av utredningens överväganden som bilaga 2.

'Generaldirektören Gunnar Gustafsson, ordförande, riksdagsledamöterna Gunnar Björk, Gusti Gustavsson, Per-Olof Strindberg och Gudrun Sundström samt förre riksdagsledamoten Gunnar Hylländer.

Prop. 1978/79:96                                                      3

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, vämpliktsverket, försvarets rationalise-ringsinstilut, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, statens personalnämnd, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Västmanlands och Jämtlands län, Uppsala, Karlskrona, Ronneby, Ängelholms, Klippans, Göteborgs och Västerås kommuner, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR) samt Sveriges redareförening. Särskilt yttrande har därutöver avgetts i augusti 1978 av Västerås Socialdemokratiska Arbetarekommun och i november 1978 av personalorganisationerna vid Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås, En sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 3.

2   Föredragandens överväganden

I enlighet med direktiven och de principer för fredsorganisatoriska förändringar som försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) har slagit fast i tidigare betänkanden har utredningen behandlat möjlighetema till strukturtörändringar vid lägre regionala och lokala myndigheter. Utredningen har sålunda prövat myndighetemas organisation i stort, lokalisering och inbördes förhållanden men inle deras detaljorganisation. De besparingsmöjligheter som utredningen har övervägt omfattar dels möjligheterna att omlokalisera verksamhet så att administrationer kan läggas ned och anläggningar frigöras, dels möjligheterna alt samordna skilda myndigheters verksamhet så atl åtgången på resurser minskar. En sådan samordning kan erhållas genom att myndigheter byter eller köper tjänster, genom att uppgifter och resurser förs över till en myndighei som åläggs all lämna understöd åt andra myndigheler eller genom alt myndigheter slås ihop.

När det gäller marinen har utredningen vid det fortsatta arbetel koncentrerat intresset lill organisationen i Karlskrona resp, Göteborg, Utredningen har därvid än en gång pröval giltigheten av de slutsatser om utbildningsorganisationen inom kustartilleriet som har redovisats i del 2 av slutbelänkandet (Ds Fö 1977:3), För flygvapnets del har utredningen övervägt dels indragning av en flottiljadminislration, dels andra strukturella åtgärder som också skulle kunna ge besparingar.

Som ett resultat av utredningens avvägningar i fråga om ekonomiska, miliiära och andra samhäUeliga förhållanden föreslås vid de marina myndighetema i Karlskrona alt Karlskrona örlogsskolors (KÖS) förvaltningsenheter förs över lill Sydkustens örlogsbas (ÖrlB S) och alt ÖrlB S intendenturförvaltning och förrådsavdelning slås samman till en enhet. Vidare

Prop. 1978/79:96                                                                     4

förordas att Kariskrona kustarlilleriregemenie (KA 2) och Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) slås ihop till en myndighei och att verkstadsenheten vid BK/Fo 15 organiseras som en sektion ingående i materielenheten. Slutligen rekommenderas atl KA 2:s anläggningar i Gräsvik avvecklas och att huvuddelen av utbildningsverksamheten vid KA 2 föriäggs till Rosenholm och Kungsholms fort.

Vid myndigheterna i Göteborg föreslår ulredningen att Västkustens örlogsbas (ÖriB V) och Göteborgs kustartilleriförsvar med Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) slås ihop tiil en myndighei i fred och att Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) t. v. förblir en egen myndighei men att regementets ställning studeras ytterligare i samband med organisationens detaljutformning. Vidare föreslås all stabsorganisationen samt KA 4 och vissa vämpliktsförläggningar lokaliseras till Käringbergel och att förvaltningsorganisationen med vissa undantag förläggs lill Nya Varvet, att baskompaniet Gullmam och helikopterdetachementel behåller nuvarande lokalisering samt att västra vämpliklskontoret (VKV) blir kvar i Säve.

1 fråga om flygvapnet föreslår FFU alt Väslmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås läggs ned samt att vissa ytterligare besparingsmöjligheter av strukturell art utreds och tas tili vara. FFU föreslår sålunda bl.a. alt frågan om en samordnad verksladstjänst vid Skånska flygflottiljen (F 10) och Blekinge flygflottilj (F 17) utreds. Vidare föreslås att all underhållstjänsl för flygmateriel ses över. FFU anser också alt man bör utreda frågan om transportflygorganisationens lokalisering till en plats samt möjlighelerna lill utbildning av flygförare för trafikflygets behov vid flygkrigsskolan (F 5) i Ljungby hed.

Remissinstanserna biiräder med några undanlag utredningens förslag. Invändningama berör huvudsaklingen delar av förslaget lill omorganisation av myndigheterna i Göteborg. Överbefälhavaren avstyrker förslaget atl slå samman ÖrlB V och GbK/Fo 32 till en myndighet i fred när det gäller stabsorganisationen. Överbefälhavaren förordar två myndigheter - ÖrlB V och Fo 32 - varvid GbK bör delas upp på dessa. Han biträder ulredningens förslag i den del som avser en gemensam mobiliserings- och förvaltningsorganisation i Göteborg och anser att denna skall vara underställd chefen för ÖriB V, Chefen för marinen anser atl de nuvarande myndighetema ÖrlB V och GbK/Fo 32 t, v. skall bibehållas utan principiell förändring av organisationen. Om den ekonomiska situationen tvingar fram en integration i enlighet med ulredningens förslag, måste man särskilt studera hur ledningskraven skall kunna tillgodoses.

Överbefälhavaren biträder inte utredningens förslag att KA 4 skall förbli en egen myndighet. Han anser del nödvändigi att dra in KA 4, eftersom tilldelningen av värnpliktiga till marinen vid mitten av 1980-lalet enligt hans uppfattning kommer atl vara minst I 000 färre än i dag. Kustarlilleri-els radarskola bör dock l.v. vara kvar i Göteborg. Överbefälhavaren föreslår alt de lokaler som frigörs vid KA 4 enligt hans förslag till organisation

Prop. 1978/79:96                                                                     5

skall utnyttjas av VKV som flyttar från Säve samt av den medicinalfack-skola som planeras för försvarsmakiens behov.

Chefen för marinen anser att KA 4 inte längre skall vara en självsiändig utbildningsmyndighet ulan organisatoriskt ingå i GbK/Fo 32. Han anser vidare atl kustartilleriels radarskola och marinens sjukvårdsskola alltjämt skall vara lokaliserade lill Göteborg. Frågan om utbildningsorganisationen i övrigi vid KA 4 bör inte avgöras förrän underlag finns bl.a. för organisation av utbildningen för atl uppfylla de krav som den nya befälsordningen ställer.

Jag vill till en början framhålla att den ekonomiska utveckling som har ägt rum efter 1977 års försvarsbeslut och som FFU inte har haft möjlighel att beakta vid sina överväganden ställer krav på siörre besparingar än vad som har angetts tidigare, Bl.a, som en följd av detta utreder chefen för marinen förutsättningarna för en ökad samordning inom marinen. Det ankommer vidare på 1978 års försvarskommilté att lämna förslag lill bl. a. ändringar i fredsorganisationen. 1 avvaklan på atl ytterligare beslutsunderlag blir tillgängligt behandlar jag nu enbarl de förslag lill ändringar i fredsorganisationen som FFU har framfört. Mina ställningstaganden görs mol den bakgrunden all det inle kan uteslutas atl ytterligare ändringar i fredsorganisationen inom hela försvaret ganska snart kan tvingas fram av den ekonomiska utvecklingen. I likhel med huvuddelen av remissinstanserna biträder jag i huvudsak FFU:s förslag lill strukturrationalisering av marinens och flygvapnets fredsorganisation. Jag vill emellerlid särskilt utveckla min syn på några av de föreslagna åtgärderna. Därvid granskar jag först möjlighelema att lägga ned anläggningar inom marinen, därefter lednings-, utbildnings- och verkstadsorganisalionen i Göteborg och slutligen valet av F 1 för nedläggning,

FFU har vid sin granskning av möjligheterna att lägga ned anläggningar funnil alt tillräckligt stora besparingar uppnås bara om en anläggning kan utrymmas helt och hållet, 1 Göteborg kan basplutonen ur flygvapnet eller helikoplerdetachemenlet inte lämna Säve, Inte heller de anläggningar som KA 4 använder kan överges helt. Några besparingar erhålls inte genom att byta innehåll i verksamheten på dessa två platser. Tvärtom krävs icke obetydliga investeringar vid KA 4. Den enda anläggning som enligt utredningen kan överges hell är Gräsvik i Karlskrona som nu disponeras av KA 2. Delta förutsätter att verksamheien vid KA 2 koncentreras lill Rosenholm och Kungsholms fort. Kostnadema minskar på lång sikt samtidigt som utbildningsbetingelsema förbättras. Men FFU framhåller all det är angelägel atl snabbt kunna avveckla anläggningen i Gräsvik.

Jag delar ulredningens uppfattning och förordar atl den anläggning som KA 2 använder i Gräsvik avvecklas. Tidpunkten för den slutliga avvecklingen bör dock få bero på de ekonomiska möjligheterna att genomföra erforderliga byggnadsinvesteringar i Rosenholm, Del ankommer på regeringen atl fastställa tidsplan härför,

tl   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 96

Prop. 1978/79:96                                                                     6

När det gäller ledningsorganisationen i fred på lägre regional nivå i Göleborg föreslår utredningen atl ÖrlB V och GbK/Fo 32 skall slås samman lill en myndighei.

Överbefälhavaren delar inte denna uppfattning. Han pekar på några krav av allmängiltig art som ställdes på den lägre regionala nivån i den utredning rörande ledningsorganisationen som han gjorde år 1971. Enligt denna utredning bör de staber som är underställda militärbefälhavare i krig och som leder stridsverksamhet så långt som ekonomiska och personella resurser medger finnas organiserade med del av krigsorganisationen i fred. Staber som leder territoriell verksamhet bör likaså vara organiserade med del av krigsorganisationen i fredstid. För alt säkerställa samverkan inom totalförsvaret både i fred och vid övergång till i krigsverksamhel börockså försvarsområdesstaber delvis finnas organiserade i fred.

Överbefälhavaren delar inte FFU:s uppfattning att en godlagbar ledningskapacitet i fred kan uppnås om stabsdelar med de uppgifier som nyss harangetts samlas i en integrerad stab i Göleborg. Överbefälhavaren biträder däremot, bl. a. med hänsyn lill den minskning av den marina krigsorganisationen inom Västra militärområdet som nu är planerad, FFU:s förslag atl en gemensam marin mobiliserings- och förvaltningsmyndighet skapas i Göteborg. Denna bör enligt överbefälhavaren vara underställd chefen för ÖriB V.

Chefen för marinen anser atl den bästa lösningen av ledningsproblemen i Göteborg är atl behålla ÖrlB V och GbK/Fo 32 med nuvarande stabs- och förvaltningsorganisation. En sådan överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisation är en viktig förutsättning för att kunna genomföra mobilisering och leda stridskrafter i övergången mellan freds- och krigsorganisation. Chefen för marinen kan tänka sig en fullständig inlegralion av myndigheterna i Göteborg i enlighet med FFU:s förslag, om de ekonomiska förhållandena tvingar fram en sådan lösning.

Ulredningen redovisar principiellt samma grundsyn när det gäller organisationerna i Karlskrona (ÖriB S, BK/Fo 15) och på ostkusten (Ostkustens örlogsbas - ÖrlB O - och Stockholms kustartilleriförsvar - SK). 1 Göteborg är emellertid förhållandena enligt utredningen något annorlunda. Med bibehållen myndighetsstruktur är enligt utredningen möjlighetema lill besparingar genom ytterligare samordning praktiskt laget uttömda. FFU anser emellerlid alt det bör finnas möjlighel alt skapa en integrerad myndighet i Göteborg, om man gör avsteg från det principiella synsättet. Detta skulle möjliggöra ytterligare besparingar.

Gällande planering för västkustens försvar innebär en omfatlande minskning av den marina krigsorganisationen. De stamfarlyg som ÖrlB V disponerar kommer huvudsakligen alt vara rustade i fred, vilket enligt FFU medför atl mobiliseringsverksamheten för dessa blir liten. Nuvarande ansvar för mobilisering av civila fariyg blir i stort sett oförändrat. Enligt utredningen kommer organisalionsbeslämmande materiel att förekomma i

Prop. 1978/79:96                                                                     7

så lilen utsträckning vid ÖrlB V att en förvaltningsorganisation som är integrerad med GbK/Fo 32 inte ter sig olämplig.

Ulredningen har därför jämfört en helt integrerad organisation med en organisation som i princip överenssiämmer med den av överbefälhavaren förordade. Den har därvid funnil alt likvärdig ledningskapacitet i fred för att lösa örlogsbasens och kuslartilleriförsvarets uppgifter samt territoriella uppgifter kan åstadkommas också i en integrerad stab. En föruisättning är att denna stab får en för ändamålei lämplig sammansättning med hänsyn till uppgiftema i krig för chefema för ÖrlB V och GbK/Fo 32. Därav följer enligt FFU att nyckelbefatlningar bör vara besatta i fred och alt uppgifterna bör fördelas mellan chef och ställföreträdare på ell sätt som överensstämmer med ansvarsfördelningen i krig.

För atl lösa övergången från en integrerad förvaltningsorganisation i fred till en underhållsorganisalion i krig ställs enligt ulredningen stora krav på stabens styming och ledning av förvaltningsverksamheten. Eftersom båda förslagen förutsätter en integrerad förvaltningsorganisation är de i princip likvärdiga i fråga om ledningen av den verkslällande förvaltningen. Ulredningen framhåller alt en integrerad stab dock ger bättre förutsättningar för alt stabens styrning av förvaltningsverksamheten skall fungera.

Utredningen framhåller särskilt den besparingseffekt som kan uppnås. Fördelama med ell enmyndighetsallemativ jämfört med det av överbefälhavaren förordade ligger enligt FFU inte så myckel i det minskade personalbehovet som i möjlighelema alt göra fredsverksamheten effektivare med en integrerad förvallning. Två staber skulle i prakiiken innebära atl den verkställande förvaltningen fick order från två håll. Delta skulle komplicera förvallningsverksamheten och innebära sämre förutsättningar för kostnadsbesparande prioriteringar och avvägningar. Utredningen föreslår därför atl en lösning med en integrerad myndighet. ÖriB V - GbK/Fo 32, väljs.

Jag vill framhålla betydelsen av alt ledningsorganisationen i Göleborg ges en sådan uiformning och sådana resurser alt våra samlade försvarsansträngningar på västkusten kan samordnas och myndigheterna samverka på ell effektivt sätt. Kraven på samordning och samverkan mellan försvarsmaktens enheier och myndigheter och organisationer med uppgifter inom de civila delarna av totalförsvaret på västkusten är stort. Jag anser alt dessa krav kan uppfyllas inom ramen fören integrerad myndighet. Som jag har framhållit tidigare är kravel på besparingar starkt. Jag bedömer därför alt det inle är möjligt att avstå från den besparing som den av utredningen föreslagna integrerade organisationen medför. En sammanslagning enbart av mobiliserings- och förvaltningsorganisationen som överbefälhavaren förordar eller en bibehållen myndighetsstruktur enligt chefens för marinen förslag ger enligt min mening inte så stora fördelar av lednings- eller förvaltningsmässig art atl de motiverar de kostnader som dessa strukturer medför jämfört med de besparingar som en sammanslagen myndighei beräknas ge. En sammanslagen myndighet bör därför skapas.

Prop. 1978/79:96                                                                     8

Vad beträffar utbildningsorganisationen vid kustartilleriet i Göteborg föreslår ulredningen att KA 4 skall vara kvar i kustartilleriels utbildningsorganisation med i stort sett samma utbildningsinriktning som nu. Överbefälhavaren anser däremot att KA 4 bör läggas ned och alt endast kustarlilleriels radarskola l.v. skall vara kvar på Käringberget. 1 stället bör VKV flyttas från Säve till Käringberget. Den för försvarsmakten planerade gemensamma medicinalfackskolan börenligt överbefälhavaren också lokaliseras till Käringbergel. Chefen för marinen anser alt radarskolan och marinens sjukvårdsskola fortfarande skall vara lokaliserade till Göteborg. En fortsalt granskning av övrig utbildningsverksamhet vid KA 4:s skolor är enligt chefen för marinen nödvändig, bl.a. med hänsyn lill hur befälsutbildningen skall organiseras i den nya befälsordningen och var försvarets medicinalfackskola skall lokaliseras.

Utredningen har visal alt de lokaler som kan frigöras vid KA 4 rymmer anlingen VKV eller den föreslagna medicinalfackskolan. En lokalisering av VKV lill Käringbergel medför ett investeringsbehov av ca 25 milj. kr. Motsvarande kostnad för medicinalfackskolan uppgår till ca 15 milj. kr. En sådan omlokalisering finner utredningen olönsam, både på kort och lång sikl. Utredningen föreslårdärföratt VKV ligger kvar i Säve och atl KA 4:s storlek inte kopplas ihop med framtida beslut om medicinalfackskolans lokalisering. Mark finns för att uppföra byggnader på Käringberget, om det blir aktuellt alt lokalisera medicinalfackskolan till Göteborg.

För egen del finner jag alt några ekonomiska vinster inte kan göras genom att flytta VKV från Säve till Käringbergel. VKV bör därför ligga kvar i Säve. När det sedan gäller frågan om vilken utbildning som skall vara förlagd till Käringberget konslalerar jag att KA 4:s utbildningsorganisation i dag lill större delen består av centrala skolor som är gemensamma för marinen och kuslartilleriel. Grundutbildningen för Västra militärområdets krigsorganisation är bara en mindre del av utbildningsverksamheten. Därtill kommer den gmndutbildning som bedrivs vid KA 4, nämligen ulbildningen vid kustartilleriels radarskola och marinens sjukvårdsskola. Grundutbildningskontingenten tjänstgör samtidigt vid behov som övningstrupp till skoloma och svarar dessutom för erforderiig service till GbK/Fo 32:s mobiliserings- och förvaltningsdelar samt KA 4. En väsentlig kuppför-svarsuppgift kan även enligt min mening lösas av KA 4 året runt.

Enligt FFU är det inte lönsamt att flytta skolorna från Göleborg. Erforderliga utbildningsanordningar saknas i stor utsträckning vid de andra regementena. En flyllning lorde därför medföra investeringskostnader vid andra förband. Minskningen enligt vämpliktsplanen av grundutbildningskontingenten till marinen med ca 1000 vämpliktiga t.o.m. budgetåret 1987/88 minskar kustartilleriets kontingent med högsl 400 man. De lönsamhetsberäkningar som FFU har gjort med denna minskning som utgångsvärde visar alt en principielll ändrad utbildningsverksamhet på Käringberget ändå inte ger några vinsler, varken när del gäller skolutbildningen eller övrig grundläggande utbildning.

Prop. 1978/79:96                                                      9

Med del beslutsunderiag somjag nu har tillgång till anserjag alt kustar- tilleriuibildning för bl. a. Väsira militärområdets behov skall bedrivas i Göteborg. Utbildningsorganisationens omfattning och storiek bör granskas närmare i samband med utformningen av detaljorganisalionen mot bakgrund av det pågående arbetet med atl utforma den nya befälsordningen för del militära försvarel. Ställning til! medicinalfackskolans lokalisering bör tas när pågående utredning har lämnat förslag om lokaliseringen.

Utredningen föreslår också att KA 4 t. v. skall vara en egen myndighet men att regementets ställning bör prövas i samband med detaljutformningen av den marina organisationen i Göteborg. Principiellt har utredningen den uppfattningen att samtliga kustarlilleriregemenlen bör slås ihop med resp. kustartilleriförsvar. Vissa stabsfunktioner kan då föras samman och renodlas. Därigenom kan viss personal sparas in. Ulredningen föreslår därför att BK/Fo 15 och KA 2 i Karlskrona integreras och framhåller att inga särskilda förhållanden talar mol detta. Utredningen anser också att Stockholms kustartilleriförsvar(SK) och Vaxholms kuslartilleriregemente (KA 1) i princip bör integreras, även om det bör ske försl efter viss utredning. Förutsättningama för att integrera KA 4 i Göteborg är enligt utredningens mening något annorlunda därigenom att förbandet måste integreras med den av utredningen föreslagna sammanslagna myndigheten ÖrlB V - GbK/Fo 32. Utredningen menar att fortsatt delaljutredning får ge svar på frågan om vilken lösning som bör väljas.

För egen del anserjag atl de skäl som ligger lill grund för utredningens principiella slällningslagande är lillräckliga, både när det gäller organisationen i Kariskrona och i Göteborg. KA 2 bör därför integreras med BK/Fo 15. Jag anser inte heller att KA 4 bör vara kvar som självständig myndighet. Chefen för den integrerade myndigheten ÖriB V - GbK/Fo 32 bör leda den ulbildningsverksamhel som kommer att äga rum vid KA 4:s nuvarande anläggning på Käringberget. Eftersom ulredningen inte alls har studerat förhåUandena vid SK och KA 1, anserjag att en integration där bör anstå till dess aU det finns bättre underlag för beslul i frågan.

En myndighei bör sålunda skapas i Göteborg bestående av nuvarande Västkustens öriogsbas, Göteborgs kustartilleriförsvar med Göteborgs och Bohus försvarsområde samt Älvsborgs kustartilleriregemente. Den sammanslagna myndighetens stabs- och förvaltningsorganisation jämte KA 4 bör lokaliseras lill Käringberget och delar av dess förvaltningsorganisation till Nya Varvel. Chefen för myndigheien bör tillhöra flottan eller kustartilleriet. Övriga chefsbefattningar inom myndigheten bör tillsättas så att erforderiig ledningskapacilel för krigsorganisationen erhålls. Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare utformningen av organisationen.

För underhåll av vapen- och skeppsteknisk materiel i Göte borg disponerar ÖriB V en förbandsbunden verkstad. Egna resurser för underhåll av telemateriel saknas, varför teleservicebasorganisationen utnyttjas för detla underhåll. Vid ÖriB V minskas, som har framhållits tidiga-

Prop. 1978/79:96                                                     10

re, underhällsverksamhetens omfattning lill följd av krigsorganisationens utveckling. FFU har ifrågasatt om den framtida volymen på fartygsunder-hållel blir tillräcklig för atl medge en rationell underhållsproduktion inom ÖriB V. Enligt FFU skulle det kunna vara aktuellt alt minska ÖriB V:s förbandsbundna verkstad och alt därifrån flytta skeppsteknsikl underhåll samt farlygsbundet vapen- och teletekniskt underhåll i en omfattning som motsvarar ca 50 personår (den arbetsinsats som krävs för general- och års-översyner av ÖriB V tilldelade fariyg och båtar) lill endera ÖriB O (Muskö) eller ÖriB S pjäsverkstad och Kariskronavarvet (KkrV). På västkusten måste i så fall finnas kvar resurser för alt stödja utbildnings- och övnings-verksamheten pä flottans fartyg och kustartilleriets båtar och för underhåll i samband med haverier och driftstörningar. För dessa uppgifter krävs ca 20 personår. En sådan verksamhei kan organiseras inom ÖriB V -GbK/Fo 32 - KA 4. Utredningen tar inte ställning i denna fråga utan förutsätter att den granskas i samband med marinchefens och försvarets materielverks (FMV) utredning om ÖriB V:s förbandsbundna verkstad.

Chefen för marinen anser att underhåUsorganisationen i Göteborg av ekonomiska skäl skall dimensioneras med utgångspunkt i att general- och årsöversyner av fartyg flyttas till Östersjön. Härigenom kan balansen mellan Muskövarvel och KkrV tillgodoses och kostnaderna hållas nere. Underhållsorganisationens på västkusten främsta uppgift när det gäller fartygsunderhåll skall vara atl svara för det omedelbara underhåll som krävs för ulbildningen av patrullbåts-, minsvepar- och kustartilleriförband saml för kuslflottans övningsverksamhei. Chefen för marinen anmäler atl underhållsorganisationen i Göteborg under den kommande programplaneperioden fortlöpande kommeratt anpassas i denna riktning under medverkan av FMV.

Jag har den uppfattningen att beslut nu bör fattas alt i princip ulforma organisationen för underhåll av vapen- och skeppsteknisk materiel i Göteborg på del säll som chefen för marinen har föreslagit, även om konsekvenserna av en flyttning av fartygsunderhället från västkusten inte har hunnit penetreras i alla detaljer. Härvid dimensioneras den förbandsbundna verkstaden med utgångspunkt i alt generalöversyner och andra större arbeten på fartyg flyttas till Östersjön. Äv ekonomiska skäl ärdet nödvändigt att snabbt anpassa underhållsorganisationen lill den minskade krigsorganisationen på västkusten. Hänsyn bör därvid las till behovet av alt -förutom med civila resurser - siödja mobiliseringen av hjälpfartygsför-band och underhållet av de stridsfartygsförband som i vissa lägen skall kunna utnyttjas på västkusten. Det ankommer på regeringen all besluta om organisationens omfattning.

Beträffande förslaget att lägga ned F 1 i Västerås konstaterar utredningen alt ekonomiska förhållanden tvingar fram indragning av ytterligare en flottiljadminislration. Detta medför en allvariig effeklföriusl i operativt avseende och en minskad handlingsfrihet för flygvapnets krigs-

Prop. 1978/79:96                                                                   11

förband. Vid valet av flottilj för nedläggning måste därför enligt utredningen de militära effekliviielskraven väga tyngre än de allmänt samhälleliga kraven. Vid sin granskning av de operativa förhållandena har utredningen funnit all valel måste slå mellan jaktflottiljerna F 1 i Västerås, F 10 i Ängelholm, F 16 i Uppsala och F 17 i Ronneby. Vid utredningens fortsatta granskning av dessa fyra flottiljer - där militära faktorer har vägts mol allmänt samhälleliga faktorer såsom regionalpolitiska förhållanden, markfrågor, flygbuller och konsekvenser för berörd personal - har de operativa och ekonomiska faktorerna pekal på F 1. De regionalpolitiska faktorerna motsäger inte detta resultat. Utredningen föreslårdärföratt F 1 läggs ned. Utredningen förutsälteratt flygplatsen behålls som krigsflygbas.

Både överbefälhavaren och chefen för flygvapnet biträder FFU :s förslag liksom huvudparten av de övriga remissinsianserna. Invändningar kommer från länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås kommun och Västerås Socialdemokratiska Arbetarekommun, vilka anser alt det med hänsyn till de regionalpolitiska förhållandena i länet och kommunen är klart olämpligt att dra in F 1, men att alternativ verksamhet måsle lillföras Västerås och länet om F 1 ändå läggs ned. TCO-S vill alt resultatet av försvarskommitténs arbete skall avvaktas innan något beslut om nedläggning av ytterligare en flottilj fattas. SACO/SR och de lokala personalorganisalionerna vid F 1 anser det motiverat med en fömyad prövning av vilken flottilj som bör väljas.

För egen del anserjag att det av ekonomiska skäl är nödvändigt att nu besluta om nedläggning av ytterligare en flottiljadministration. Det förslag som utredningen har lagt fram innebär att nackdelarna från operativa och regionalpoliliska synpunkier liksom för personalen enligt min mening blir mindre än vid något annat möjligt alteraativ. Jag förordar därför att Västmanlands flygflottilj (F 1) läggs ned men atl flottiljens flygplats behålls som krigsflygbas.

Beträffande genomförandet av förslagen framhåller FFU alt det är angeläget att beslut fattas snabbt om sirukturen i stort vid de marina myndigheterna i Karlskrona och Göteborg så att nödvändigt detaljarbete kan komma i gång tidigt. Eljest försenas utfallet av de föreslagna besparingsåtgärderna. Enligt utredningen vore del ocksä olyckligt för den anställda personalen om osäkerheten om verksamhetens framtida inriktning och organisation förlängdes.

FFU anser att genomförandet är mera kompliceral för flygvapneis del än för marinens, eftersom det gäller nedläggning av ett förband. Erfarenheterna från lidigare förbandsnedläggningar lyder på att fyra år räknat från tidpunkten för beslut om nedläggning allmänt sett är en lämplig avvecklingslid. FFU anser därför atl F I bör läggas ned den I juli 1983.

Utredningens synpunkter på tiden för genomförandet av förslagen godtas i stort setl av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan.

Enligt min mening bör de föreslagna organisationsförändringama ge-

Prop. 1978/79:96                                                                    12

nomföras skyndsamt, bl.a. för alt snabbt uppnå de avsedda besparingarna. Jag vill särskilt framhålla nödvändigheten av alt bygga ul Rosenholm så att anläggningen i Gräsvik kan läggas ned så snarl som möjligt.

De föreslagna åtgärdema jämte vissa rationaliseringsåtgärder och anpassning med hänsyn till ändrade uppgifter innebär enligt utredningen när åtgärderna är genomförda en besparing som för marinens del i Karlskrona uppgår till nära 10 milj. kr. för budgetår, varvid personalbehovel minskarmed ca 140 anställda, och i Göteborg till drygt 13 milj. kr. för budgetår med ett minskat personalbehov av ca 195 anslällda. Vid flygvapnet sparas ca 28 milj. kr. per budgelår, varvid personalbehovet minskar med ca 250 anställda. Tillsammans utgör besparingarna ca 50 milj. kr. per budgetår och minskningen av personalbehovet ca 585 anställda. HärtiU kommer de besparingar som kan bedömas uppstå genom förslaget om minskning av ÖrlB V:s verkstadsavdelning i Göleborg.

Utredningen har uppskattat behovet av investerings medel, där huvuddelen krävs för byggnadsåtgärder, till ca 50 milj. kr. i Karlskrona för atl kunna lägga ned anläggningen i Gräsvik och lill knappt 10 milj. kr. i Göleborg för att slå samman ÖrlB V och GbK/Fo 32 till en myndighet. Inom flygvapnet beräknas engångskostnadema huvudsakligen för flyttning och avveckling av personal uppgå till omkring 15 milj. kr. för att kunna lägga ned F I i Västerås.

Jag vill erinra om alt det krävs investeringar för att besparingar skall bli möjliga. Medel för att genomföra förslagen behövs dessutom i en nära framtid medan besparingarna erhålls belydligt senare. Detta får enligt min mening inte hindra att de föreslagna åtgärdema, som syftar till att behålla den långsiktiga balansen mellan freds- och krigsorganisationen, genomförs. Det är också angeläget att de besparingar som kan uppnås genom de åtgärder som jag nu har förordat inom marinens och flygvapnets fredsorganisation liksom genom de organisationsförändringar inom armén som riksdagen tidigare har beslutat om (prop. 1977/78:65, FöU 1977/78:11, rskr 1977/78:173) kan las till vara för krigsorganisationens utveckling på lång sikt.

Som jag har förordat tidigare bör de föreslagna åtgärderna genomföras snabbt. Jag anser därför att invesleringsmedel för marinens del bör planeras in med början redan budgelårel 1981/82. Della innebären tidigareläggning med ett år i förhållande till överbefälhavarens planering. Jag återkommer i del ordinarie budgetarbetet med förslag hur en sådan tidigareläggning bör ske.

Utredningens förslag innebär vidare att de anställda vid myndigheterna i Kariskrona och Göteborg kan behålla sina bostadsorter. Besväriiga omställningsproblem kan därför enligt FFU undvikas. Nedläggningen av F I innebär att antalet anställda minskar med ca 250 och atl ca 80 anställda måste omfördelas till andra militära myndigheler. Utredningen förutsätter att personalminskningen både vid marinen och flygvapnet sker genom na-

Prop. 1978/79:96                                                     13

luriig avgång och en effektiv omplaceringsverksamhet. Enligt utredningen är det också viktigt atl berörd personal får medverka tidigt i planläggningen. Särskilda ätgärder bör vidtas för att underiåta övergången för den personal som berörs. De remissinstanser som har uttalat sig i frågan anser att ulredningens förslag är realistiskt.

Jag förutsätter att de problem som kan uppstå för personalen begränsas så långl som det är möjligt. Jag utgår vidare från att organisationsförändringarna i Karlskrona och Göteborg genomförs i nära samverkan mellan militära myndigheter, statens personalnämnd, försvarets personalnämnd och berörda personalorganisationer. De förutsatta personalminskningarna bör liksom lidigare genomföras i samband med naturlig avgång och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet.

När det gäller Västerås anserjag att läget är annoriunda än i Göteborg och Kariskrona därför atl en militär anläggning skall överges och att viss personal förutsätts flytta från orten. Civil flygtrafik skall kunna bedrivas också när den militära verksamheien har avvecklats. 1 fortsättningen kommer endast en baslropp ur flygvapnet atl vara föriagd till Västerås. Mot denna bakgrund finns det enligt min mening skäl alt i särskild ordning överväga hur de tillgångar som lämnas skall kunna nyttiggöras på annat säll. Enligt vad jag har inhämtat kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet att föreslå regeringen att en särskild arbetsgrupp tillkallas för att bevaka sysselsättningsutvecklingen på orten och följa den samlade planeringen av avvecklingen. 1 arbetsgruppen kommer att ingå företrädare för kommunen saml för berörda myndigheter och personalorganisationer. Liksom i Göteborg och Karlskrona bör dock ansvaret för avvecklingen och genomförandet av organisationsförändringarna ligga hos de militära myndigheterna i nära samverkan med lidigare angivna myndigheler och personalorganisationer.

Flera remissinstanser har tagil upp frågan om förmåner till den personal som berörs av de föreslagna ålgärderna. Sådana frågor bör i sedvanlig ordning bli föremål för förhandling mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna. Jag vill dock erinra om att trygghetsavtalels bestämmelser om bl.a. åriig ersältning numera är tillämpliga på såväl civil som militär och civilmilitär personal.

Beiräffande tidsplan för alt genomföra organisationsförändringama föreslår jag atl lidpunkten för indragning av F 1 fastställs till den 1 juli 1983. Tidsplan för övriga organisationsförändringar bör fastställas av regeringen.

3   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen alt

n   Riksdagen 1978179, I saml. Nr 96

Prop. 1978/79:96                                                     14

1.   godkänna de förslag lill ändringar i marinens och flygvapnets fredsorganisation somjag har förordat,

2.   bemyndiga regeringen atl vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra vad jag har förordat.

4    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden lagl fram.

Prop. 1978/79:96

Bilaga I

Nuvarande organisation

Den del av fredsorganisationen vid marinen och flygvapnet som försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) har ägnat särskiU intresse redovisas i det följande.

1    Marinen

1.1 De berörda myndigheternas lokalisering och uppgifter

Av bilden och det följande textavsnittet framgår de berörda marina myndighetemas lokalisering samt uppgifier i stort.

BoLu

NK/KA 5

KSS

KAS

ÖrlB O, BÖS, l.hkpdiv

SK, KAI

ÖrlB V, l.hkpdiv:s detachement GbK/Fo 32, KA 4

GK/KA3

Kustflottan

BoMö

ÖrlB S, KÖS BK/Fo 15, KA 2

Örlogs b åser (ÖriB S, ÖriB V och ÖriB O) och kustartilleriförsvar (BK, GbK, SK, GK och NK) är underställda militärbefälhavare (GK är dock underställt chefen för Gotlands militärkommando) men lyder under chefen för marinen i fråga om utbildning, taktik, organisaiion, utrustning och personal.

Prop. 1978/7996                                                                     16

Integration mellan kuslarlilleriförsvar och försvarsområden finns vid BK/Fo 15 saml GbK/Fo 32. Nuvarande organisation för örlogsbaser och kuslarlilleriförsvar fastställdes år 1973 (OLLl-marinen).

Örlogsskolor (KÖS och BÖS) och helikopterdivision (1. hkpdiv. med detachement) är underställda örlogsbaschefer men lyder under chefen för marinen i fråga om centralt organiserad utbildning och försök. KÖS organisaiion fastställdes år 1958 och BÖS organisation år 1963. Helikoplerdivisionen ingår i försöksverksamhet med gemensam organisation för försvarels lunga helikoptrar m.m.

Kustarlilleriregemenlen (KA 1 - KA 5) är underställda kustartil-leriförsvarschefer och saknar egna förvaltningsresurser. KA 3 och KA 5 är integrerade med kuslarlilleriförsvar (GK/KA 3 och NK/KA 5) och hargemensam chef och stab med dessa. Nuvarande organisation för kustartilleriregemente fastställdes åren 1960 och 1973 (regementsstab).

Marina bevakningsområden (BoMö och BoLu) är underställda militärbefälhavare och saknar egna förvaltningsresurser.

Kustfioltan (Kfl), kustartilleriets skjutskola (KAS) samt sjökrigsskolan (KSS) är underställda chefen för marinen. Kfl och KAS understöds i förvaltningshänseende av örlogsbaser resp. kustartilleriförsvar.

Prop. 1978/79 96

1.2 Stabs- och förvaltningsorganisationen i Karlskrona

17

ÖrlB Soch KÖS

BK/FO 15 med KA 2

Chef
	Stab
	Teknisk förvaltning
----	Intendenturförvaltning
—	Sjukvårdsförvaltning
----	Ekipageavdelning
	Förrådsavdelning
	Kameral-avdelning
----	Kariskrona radio
	Ruda radio
	KÖS

60 239

54 22 81 89 33

7

9

3681/2 959 1/2

54

2301/2 14

115

14

54

313

799 1/2

Chef

Stab

Materiel-enhet

Sjukvärds-enhet

Fort- och byggnadsenhet

Kameral-enhet

Verkstadsenhet

KA2

Anmärkning

Siffrorna avser antalet tjänster enligt fastställd organisation. Lokalvärds-personal, viss ekonomipersonal, anställda elever vid KA 2 och värnpliktig personal har inte medtagits

Prop. 1978/7996

1.3 Stabs- och förvaltningsorganisationen i Göteborg

18

Orl B V

GbK/Fo 32 med KA 4

65 489

Chef
	Stab
	Teknisk förvaltning
	Intendenturförvaltning
	Sjukvårdsförvaltning
	Verkstadsavdelning
	Ekipageavdelning
	Förrådsavdelning
	Kameralavdelning
	Baskompani Gullmarn
	Älvsborgs radio
	Hkpdetachement

45	511/2
971/2	217 1/2
241/2	17
6	89
114	141/2
44	245
521/2
20
121/2

6341/2

1 Chef

Stab

Materiel-enhet

Sjukvärds-enhet

Fort- och byggenhet

Kameral-enhet

KA4

Anmärkning

Siffrorna avser antalet tjänster enligt fastställd organisation. Lokalvärds-personal, viss ekonomi-personal, anställda elever vid KA 2 och värnpliktig personal har inte medtagits

Prop. 1978/7996                                                       19

1.4 Undantagna enheter

Med hänsyn till FFU:s inriktning av sitt arbete och till andra pågående utredningar har följande marina enheter undantagits, nämligen

-     G K / K A 3 i fråga om slabs- och förvaltningsorganisationen. FFU har i delbetänkande 10 (Ds Fö 1974:1) avgett förslag om fredsorganisationen på Gotland, vilket delvis har lett till beslut. Överbefälhavaren har därefter fåll regeringens uppdrag att utreda vissa frågor som bl.a. berör GK/KA 3:s uppgifter och ställning. Detta ärende bereds f n. inom försvarsstaben och torde överlämnas till regeringen inom kort. ;

-     Kfl. 1 del 1 av sill slutbetänkande har FFU behandlal flottans utbildningsorganisation och bl.a. framhållit atl Kfl bör vara kvar som sammanhållet utbildningsförband i fred. Kfl:s lydnadsförhållande har därefter behandlats av försvarsmaktens ledningsutredning och riksdagen (FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174) har beslutat om dess ställning rned anledning av prop. 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m.m. Kfl saknar, som har framhållits tidigare, egna verkslällande förvaltningsresurser.

-     KAS, som har till uppgift att vidareutbilda, befäl vid kustartilleriet. Skolan är vintertid föriagd till Stockholm i anslutning till marinsiaben. Kursverksamheten genomförs under ca sju månader om året och förläggs huvudsakligen till kustartilleriets fredsförband, varvid erforderlig utrustning och förvallning erhålls på platsen.

-     B o M ö och BoLu, som är små enheter vilka inte har några uppgifier i fråga om mobilisering och därmed sammanhängande förvaltning.

-  1 . hkpdiv. och dess detachement i Säve, som ingår i pågående
försök med gemensam organisation för försvarets tunga helikoptrar. För
söksperioden sträcker sig till den 1 juli 1979, varefter överbefälhavaren
skall komma in med de förslag i fråga om organisation m.m. som försöken
kan föranleda.

2    Flygvapnet

2.1 Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås        ;

Väslmanlands flygflottilj (F I) är föriagd till Hässlö ca 5 km sydost om Västerås centrum. Den ligger i Östra militärområdet.

F I är år 1978 en jaktflottilj med två divisioner utrustade med flygplan J 35 F. Vid flygfäUel finns en civil flygstation. Reguljär luftfart bedrivs dagligen av SAS. Härtill kommer tung chartertrafik och taxiflyg.

F 1 är sektorflottilj för luftförsvarssektor O 5. Dess ansvar för krigs- och mobiliseringsplanläggning samt förvaltning, bl.a. av friliggande stridslednings- och luflbevakningsanläggningar i fredsdrift, är mycket stort.

Utbildningsförhållandena för flygutbildningen är goda. Tillgäng till öv-

Prop. 1978/7996                                                      20

ningsområden finns nära basen. Stridsledningsmöjlighetema i området är också goda.

Antalet anställda var den 1 januari 1978 enligt uppgift från flygstaben ca 970, varav ca 400 vid Hässlö och ca 570 på platser utanför anläggningen. Av de senare tillhör ca 350 mellersta teleservicebasen (TSB-M). Personalläget är gott och överensstämmer i princip med personalförteckningen.

Kasern- och flygfältsområdet upptar en yta av ca 450 ha. Flygfältet har en start- och landningsbana som är 2 500 m lång. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1943-1944. Byggnaderna har inte genomgått normal modernisering, varför en belydande iståndsättning krävs. Hangarerna och flygverkstaden är omoderna, starkt nedslitna och olämpliga för flygplan 37. Flottiljen är lill en del lokaliserad på Västerås vattentäkt, vilket enligt fortifikationsförvaltningen kommer atl kräva kostsamma miljövårdsåtgärder. På grundval av uppgifter om bedömt investerings- och iståndsätt-ningsbehov för perioden 1978/79-1993/94 som har lämnats av chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen har FFU beräknal kosinaderna till ca 170 milj. kr.

2.2 Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm

Skånska flygflotfiljen (F 10) är belägen vid Barkåkra ca 6 km norr om Ängelholm. Den ligger i Södra militärområdet.

F 10 är år 1978 en jaktflottilj med tre divisioner utrustade med flygplan J 35 F. Vid flygfältet finns en civil flygstation. Linjeflyg utnyttjar flygfältet för sin reguljära flygtrafik.

F 10 är sektorflotfilj för luftförsvarssektor S 1. Flottiljens ansvar för krigs- och mobiliseringsplanläggning samt förvaltning, bl.a. av friliggande slridslednings- och luflbevakningsanläggningar i fredsdrift, är mycket stort.

Utbildningsförhållandena för flygutbildning är i stort sett goda. Övningsområdena ligger med hänsyn till civilt kontrollerat luftrum och F 5:s flygövningsområde i nordostlig riktning från flottiljen och an- och återflyg-ningsvägar kan delvis bli långa. Stridsledningsmöjlighetema är goda.

Antalet anställda var den 1 januari 1978 ca 1 150, varav ca 475 vid Barkåkra och ca 675 (varav ca 325 i södra teleservicebasen - TSB-S) på platser utanför Barkåkra. Personalläget är gott med viss övertalighet i förhållande till organisalionen.

Kasern- och flygfältsområdet upptar en yta av ca 400 ha. Flygfältet har två korsande start- och landningsbanor som är ca 2 000 resp. ca 1 950 m långa. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1943-1944. Byggnaderna är f.n. i behov av relativt omfattande underhålls- och iståndsätt-ningsåtgärder. Hangarer och flygverkstad är omoderna och nybyggnad krävs vid införandet av flygplan JA 37. På grundval av uppgifter om inves-

Prop. 1978/7996                                                       21

terings- och islåndsättningsbehov för perioden 1978/79-1993/94 har FFU beräknal koslnadema till 140 milj. kr.

2.3      Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala

Upplands flygflottilj (F 16) är belägen ca 3 km nordväst om Uppsala centrum. Flygfältet gränsar till Europaväg 4 norr om Uppsala. Flottiljen ligger i Östra militärområdet.

F 16 är en jaktfiollilj med två divisioner utrustade med flygplan J 35 F. Till F 16 är även föriagt typinflygningsskedet (TIS) på flygplan 35. För denna verksamhet disponerar flottiljen ett antal flygplan SK 35 C (tvåsitsigt skolflygplan).

F 16 är inte regelbundet upplåtet för civil flygverksamhet. Allmänflyget disponerar i stället det kommunägda Sandbro flygfält ca 3 km norr om F 16.

1 F 16:s organisation ingår en stridslednings- och luflbevakningsenhel, varför flottiljen har ansvar för förbandsproduktion och förvaltning vid ett antal verksamhetsställen utanför flottiljen.

Utbildnings- och stridsledningsförhållandena för flygutbildning är goda med god tillgång till övningsområden. Samordningen med den civila luftfarten på Arlanda medför inga märkbara inskränkningar för flygtrafikverk-samhelen vid F 16.

Antalet anställda var den 1 januari 1978 ca 500, varav ca 450 inom flottiljområdet. Personalläget är gott.

Kasern- och flygfältsområdet upptar en yla av ca 675 ha. Flygfältet har två korsande landningsbanor som är 2 000 resp. 1 930 m långa. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1943-1944. Kasernbeståndet genomgår f n. en omfatlande renovering.

Flottiljen har berghangar. Ovan jord finns såväl ett antal jordläckta betonghangarer som en hangar av trä. Den senare utnyttjas för betjäning av skolflygplan i F 20:s flygverksamhet. Flottilj verkstaden är nybyggd och anpassad för en division utrustad med flygplan JA 37. En ny hangar behövs vid införandet av flygplan JA 37.

Inom F 16: s kasemområde ligger även F 20, flygvapnets krigsskola. Chefen för F 20 lyder direkl under chefen för flygvapnet men är för sin verkställande förvaltning, bl.a. lokalförsörjning,hänvisad lill F 16. För sin flygtjänst betjänas F 20 av ett stationskompani ur F 16.

På grundval av uppgifter om investerings- och islåndsättningsbehov för perioden 1978/79-1993/94 har FFU beräknat kostnadema till 75 milj. kr.

2.4      Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby

Blekinge flygflotfilj (F 17) är förlagd till Kallinge ca 5 km norr om Ronneby centrum. Flottiljen ligger i Södra militärområdet. Den är fr.o.m. den I juli 1978 sektorflotfilj för luftförsvarssektor S 2.

Prop. 1978/7996                                                       22

Flottiljen har fr.o.m. den 1 juli 1978 en jaktdivision utrustad med flygplan S 37. Till flottiljen är förlagd en tung helikoptergmpp samt en helikoptergrupp ur TSB-S.

Vid F 17:s flygfält finns en civil flygstation som betjänar reguljär civil luftfart, tungt charterflyg och allmänflyg.

Flottiljens ansvar för mobiliserings- och krigsplanläggning samt förvaltning, bl.a. av friliggande stridslednings- och luflbevakningsanläggningar i fredsdrift, är stort.

Betingelserna för flygutbildningen är i huvudsak goda med god lillgång till luftrum. En stor del av flygövningarna kan bedrivas över hav. Stridsledningsmöjlighetema är goda. Flottiljen har två skjutmål i Blekinge skärgård.

Antalet anställda den 1 januari 1978 var enligt uppgift från flygstaben ca 450, av vilka ca 420 vid anläggningen och 30 på plals utanför denna. Vid övertagandel av sektoransvar samt en stridslednings- och luftbevaknings-enhet från F 12 den 1 juli 1978 lillkommer ca 100 personer med placering huvudsakligen utanför kasernområdel. Personalläget är gott. Viss övertalighet på personal finns och bedöms komma atl öka genom överförande av personal i samband med nedläggningen av F 12.

Kasern- och flygfältsområdet omfattar en yta av ca 440 ha. Flygfältet har en start- och landningsbana i nord-sydlig riktning som är 2 300 m lång.

Flertalet av flottiljens byggnader uppfördes åren 1945-1946 och är till övervägande del av god standard. För anpassning till flygplan 37 har en ny hangar byggts och nybyggnad av en tillsynsverkstad och ytteriigare en hangar pågår resp. är beslutad.

På gmndval av uppgifter om investerings- och islåndsättningsbehov under perioden 1978/79-1993/94 har FFU beräknat kostnadema till ca 125 milj. kr.

Prop. 1978/7996

2.5 Flygvapnets skolorganisation

23

STRILS

KAS/M FHS

TU-STRIL

Flygvapnets Halmstads; skolor

Basbefälsskola Sambands- och stabstjänstskola Teknisk skola Flygmateriel-skola

Flygvapnets krigsskola,

Uppsala

Regementsofficersutbildning

Flygvapnets SOdertörnsskolor,

Tullinge

Stridslednings- och luft-

bevakningsskola Kadett- och aspirantskola för marklinjen Teleteknisk skola Grupp för taktisk utprovning av strilan-iäggning

Flygkrigsskolan, Ljungbyhed (Herrevadskloster)

Grundläggande flygförarutbildning för

stridsflygare

meteorologer

flygingenjörer

trafikledare

reservofficerare

flygförare ur armén och marinen

Prop. 1978/7996 24

Bilaga 2

Sammanfattning av försvarets fredsorganisationsutrednings överväganden

Den sisla etappen av utredningsarbetet har försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) ägnat åt marinens och flygvapnets fredsorganisation på lägre regional och lokal nivå. 1 fråga om marinen har FFU tidigare redovisat utgångsvärden och vissa överväganden i Slutbetänkande del 1 och del 2.

1    Marinen

1.1     Bakgrund

Del fortsatta arbetet har främst avsett stabs- och förvaltningsorganisationen. Marinens utbildningsorganisation har FFU behandlat ulföriigt i tidigare betänkanden, men förändrade utgångsvärden i fråga om krigsorganisationens utveckling och utbUdningsverksamhetens omfattning har föranlett FFU att ånyo pröva giltigheten av tidigare dragna slutsatser.

1.2     Principiella synpunkter

Flottans utbildningsorganisation är i stort setl rationellt uppbyggd. Karlskrona örlogsskolor och Berga örlogsskolor bör vara kvar som centrala utbildningsanstalter och utbildningen ombord bör alltjämt ske i ett sammanhållet utbildningsförband, kustflottan. Inom kustartilleriet sker utbildningen till stor del vid de fasta krigsförbandens grupperingsplatser. Sambandet mellan utbildningsverksamheten och övrig förbandsproduktion är starkt. FFU anser del vara mest rationellt att behålla fem utbildningsenheter med nuvarande lokalisering i anslutning lill mobiliserings-och förvaltningsmyndigheterna. Befälsordningsreformen innebär relativt stora förändringar, främst i flottans rekrytering och utbildning av anställt befäl. Det organisatoriska arbetet med att genomföra befälsutbildningen bör enligt FFU:s mening inriktas så att sjökrigsskolans anläggningar i Täby kan avvecklas.

Stabs- och förvaltningsorganisationen för örlogsbaser och kuslarlilleriförsvar faststäUdes senast år 1973 (OLLl). Därvid behölls vid örlogsbaserna i allt väsenUigt 1966 års struktur medan kustartilleriförsvaren fick en sektionsindelad stab och en integrerad materielför-valtning. FFU anser mot bakgmnd av erfarenhetema från nuvarande organisation, besparingskraven och krigsorganisationens utveckling alt förvaltningsorganisationen vid öriogsbasema bör integreras ytterligare. Den struktur som tillämpas vid försvarsområdesregementena i armén och vid

Prop. 1978/7996                                                      25

kustariilleriförsvaren är dock mindre väl lämpad för örlogsbaserna enligt FFU:s mening. En bättre lösning är att slå samman intendenturförvalt-ningen och förrådsavdelningen lill en enhet, huvudsakligen riktad mol be-slåndsförvaltning. Vidare bör underhållsproduktionen, som engagerar den tekniska förvaltningen och verkstadsavdelningen (motsvarande), föras ihop organisatoriskt under örlogsbaschefen, varvid motsvarande organisation vid flygvapnets flottiljer lämpligen bör uigöra förebild.

Kusiartilleriförsvar och kuslartilleriregementen är i två fall integrerade med gemensamma chefer, staber och förvaltningar. Tre regementen är egna myndigheter, underställda resp. kustartilleriförsvar. FFU anser atl en integrerad organisation i princip är att föredra med hänsyn lill uppgifterna. Härigenom åstadkoms en renodling av förekommande stabsfunktioner.

Behovei av samverkan mellan örlogsbaser och kustartilleriförsvar är stort. FFU bedömer atl detta behov kommer atl öka genom föreslående personalminskningar i milostabsorganisationen och genom strävan att decentralisera beslutsbefogenheter från central och högre regional nivå till lägre regionala myndigheter. En ökad organisaiorisk samordning bör mot bakgrund härav och av ekonomiska skäl eftersträvas.

1.3      Förslag till förändringar av den marina organisationen i Karlskrona

FFU föreslår följande strukturella förändringar vid de marina myndigheterna i Karlskrona.

-    Karlskrona örlogsskolors (KÖS) förvaltningsenheter förs över till Sydkustens öriogsbas (ÖriB S).

-    ÖrlB S förvaltningsorganisation integreras ytterligare genom atl intendenturförvaltning och förrådsavdelning slås samman.

-    Karlskrona kuslartilleriregemente (KA 2) slås ihop med Blekinge kuslarlilleriförsvar jämte Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) till en myndighet.

-    Verkstadsenheten vid BK/Fo 15 organiseras som en sektion ingående i materielenheten.

Beträffande olika enheters lokalisering i Karlskrona föreslår FFU att KA 2:s anläggningar i Gräsvik avvecklas, varvid huvuddelen av KA 2:s utbildningsverksamhet förläggs till Rosenholm och Kungsholms fort.

Dessa förslag jämte vissa rationaliseringsåtgärder och anpassning med hänsyn till ändrade uppgifter innebär en åriig besparing på nära 10 milj. kr., varvid personalbehovet minskar med ca 140 anställda. Härtill kommer redan inplanerad personalminskning som följd av tidigare fattade beslut.

1.4      Förslag till förändringar av den marina organisationen i Göteborg

FFU föreslår följande strukturella förändringar.

- Västkustens örlogsbas (ÖrlB V) och Göteborgs kustartilleriförsvar jämte

Prop. 1978/7996                                                       26

Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) slås ihop till en integrerad myndighet i fred, organiserad på stab, materielenhel, sjukvårdsenhet, fortifikations- och byggnadsenhet, kameralenhet, baskompanier, Älvsborgs radio saml 1. helikopterdivisionens detachement i Säve. - Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) förblir t.v. egen myndighet men regementets ställning studeras ytterligare i samband med organisationens detaljutformning.

Beträffande lokaliseringen av de olika enhetema föreslår FFU att stabsorganisationen jämte KA 4 och vissa värnpliktsförläggningar lokaliseras till Käringberget och att förvaltningsorganisationen med vissa undantag lokaliseras till Nya Varvet samt att baskompani Gullmarn och 1. helikopterdivisionens detachement behåller nuvarande lokalisering.

Dessa förslag jämte vissa rationaliserings- och anpassningsåtgärder innebär en årlig besparing på drygt 13 milj. kr., varvid personalbehovet minskar med ca 195 anställda. Härtill kommer redan inplanerad personalminskning som följd av tidigare fattade beslut.

Västra vämpliklskontoret bör vara kvar på Säve tillsammans med bl.a. helikopterverksamhelen och basplutonen ur flygvapnet. 1 fråga om den för försvarsmakten gemensamma medicinalfackutbildning som övervägs saknas ännu underlag för att slutligt utvärdera olika lokaliseringsaltemaliv. Klart är dock enligt FFU all en eventuell föriäggning till Göteborg inte blir billigare totalt sett av att utbildningsverksamheten vid KA 4 minskas. FFU anser att KA 4 i slort setl skall behålla nuvarande utbildning.

1.5 Genomförande m.m.

Organisationsförändringama i Kariskrona och Göteborg måste genomföras snabbt för att faslslällda personalminskningsmål inom marinen skall kunna uppnås. Det är med hänsyn till detta och till berörd personal angeläget med ett tidigt beslut om strukturen i stort. FFU anser alt detaljorganisalionen och den långsiktiga lokalplaneringen bör tas upp i ett sammanhang så snart beslul i strukturfrågoma föreligger och förutsätier alt detta arbete i sedvanlig ordning ankommer på ansvariga myndigheter.

Byggnadsåtgärder krävs främst för att kunna avveckla en anläggning i Karlskrona och i någon mån för att tillgodose del lokalbehov som föranleds av föreslagna organisationsförändringar. Behovet av investeringsmedel för detta har inte inplanerats i erforderlig omfattning. Hur resurser skall frigöras och i vilken takt detta kan ske kan FFU inte avgöra, eftersom detta måste bedömas parallellt med planeringsförutsättningarna i övrigt för försvaret.

Stabs- och förvaltningsorganisationen vid Ostkustens örlogsbas och Stockholms kustartilleriförsvar med KA 1 bör ses över i ett sammanhang

Prop. 1978/7996                                                                     27

med utgångspunkt i den principiella inrikining som FFU föreslår. Denna översyn kan påbörjas när beslul föreligger om strukturen i stort i Karlskrona och Göleborg.

2    Flygvapnet

2.1 Bakgrund

FFU anmälde i delbetänkande nr 9 (Flygvapnet:5) i november 1973 att utredningen hade slutfört sina uppdrag i fråga om flygvapnet. 1 slutbetänkande del 1: Utgångsvärden i mars 1976 behandlades därför endasl utgångsvärden rörande armén och marinen. När nu enligt direktiven ekonomiska förhållanden tvingar fram överväganden rörande möjlighetema till ytterligare besparingar inom flygvapnet har utgångsvärdena hämtats ur delbetänkande nr 9.

Med uigångspunki i della betänkande - där FFU föreslog att två flottiljadministrationer skulle läggas ned medan man borde avvakta med nedläggning av en tredje - har FFU tolkat regeringens direktiv år 1977 så att utredningen nu skall föreslå ytterligare en flottiljadministration till indragning. Det ekonomiska läget i allmänhet medför att FFU anser sig behöva granska även andra möjligheler till besparingar av strukturell art än indragning av en floltiljadministration.

2.2 Förslag till indragning av en flottilj

FFU har funnit att valet måste stå mellan fyra jaktflottiljer i Mellan- och Sydsverige. Två av dessa, F 1 i Västerås och F 16/ F 20 i Uppsala, ligger inom den blivande luftförsvarssektorn Mitt. De två återstående, F 10 i Ängelholm och F 17 i Ronneby, ligger inom den blivande sektom Syd.

FFU har beräknat de ekonomiska konsekvenserna av att lägga ned endera av dessa fyra flottiljer. FFU konstaterar att F 16 är den flottilj som ger den minsta besparingen, ca 22 milj. kr. per år. Beträffande övriga flottiljer erhålls på lång sikt i stort setl samma besparingseffekt, vilken flottilj som än väljs (F 1 ca 28, F 10 ca 27 och F 17 ca 26 milj. kr. per år).

Inom sektor Syd finns lotalt bara två jaktflottiljer medan sektor Mitt innehåller tre. En indragning av en jaktflottilj i sektor Syd skulle innebära ett onödigt slort risktagande från skyddssynpunkt. Allt jaktflyg skulle då i fredstid vara lokaliserat till endera Ronneby eller Ängelholm. Handlingsfriheten beträffande en nionde jaktdivision skulle gå förlorad.

Valel bör således göras inom sektor Mitt mellan Fi. och F 16. Operativa skäl talar för atl F 16 behålls i fredsorganisalionen, bl.a. därför att flottiljen har högre skyddsnivå än F I. Berghangarer använda i fred har hög beredskap och ger utan särskilda ålgärder gott skydd vid överraskande anfall.

Prop. 1978/7996                                                       28

Ekonomiska skäl lalar också för atl F 16 behålls i fredsorganisalionen framför F 1, eftersom flygvapnets krigsskola (F 20) måste flyttas till någon annan flottilj om F 16 läggs ned. Då uppslår ett investeringsbehov inom den närmasle liden av ca 25 milj. kr. Något sådant behov uppstår inte om F 1 läggs ned. F I ger därtill siörre besparing.

De miliiära faktorema pekar således åt samma håll, nämligen mot Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås. Operativt blir ölägenheterna minsl. Ekonomiskt blir besparingen något siörre än om någon av de andra flottiljerna skulle läggas ned. Stora investeringar kan undvikas.

De regionalpolitiska bedömningar som har gjorts visar att Ronneby inle bör väljas. Ängelholm bör undvikas. Särskilt Uppsala men också Västerås är de två kommuner som bäst kan klara följdema av en flottiljindragning. De regionalpoliliska faktorema lalar för indragning av F 16 och F 1 i nu nämnd ordning.

Några bullerproblem av sådan grad att de utpekar viss flottilj för nedläggning före någon annan finns inte. Däremoi skulle oacceptabla problem uppstå om F 10 drogs in och en eller två jaktdivisioner föriades till F 5 och Ljungbyhed. En sammanslagning i Ljungbyhed av F 10 och F 5 kan därför inte göras.

Det finns inte nu och bedöms inte heller i framtiden uppslå så allvarliga luftrumsproblem alt de äravgörande vid valet av nedläggningsförband. Inte heller är kostnaderna för att behålla en nedlagd flottiljs flygplats för civilt bmk avgörande för valet av flottilj. Samhällsekonomiskt är inverkan marginell.

Vissa krav på smärre utvidgningar av skjutområden för markstridsut-bildning skulle kunna uppstå i framtiden. De är emellertid inte sådana atl de påverkar flotliljvalel nu. Frågan om Bärbyledens dragning i Uppsala påverkar inle heller valet av flottilj för nedläggning, eftersom regeringen har förklarat att det inte finns skäl atl upplåta mark härför inom F 16:s flottiljområde.

Konsekvenserna för fast anställd personal blir minst ogynnsamma om F 1 väljs. Detsamma gäller för de värnpliktiga.

Regionalpolitiskt utpekas sålunda F 16 och F I. Konsekvenserna för personalen talar för F 1. Flygbuller, krav från civilflygets sida eller markkonkurrens är däremot inte av avgörande betydelse för valet av flottilj för nedläggning. De allmänt samhälleliga faktorerna sammantagna talar sålunda för att en jaktflottilj i sektor Mitt bör läggas ned.

Sammanfattningsvis konstaterar FFU att de operativa och ekonomiska faktorerna pekar på F 1. De allmänt samhälleliga faktorerna motsäger inte ett sådant val, även om det av regionalpolitiska skäl vore något fördelaktigare att välja F 16. Med den vikt som de operativa och ekonomiska faktorerna måste tillmätas i detta fall föreslår FFU att F 1 läggs ned. Besparingen blir ca 28 milj. kr. för år. Omkring 250 tjänster kan sparas in.

FFU utgår från att proposition med anledning av dess förslag lämnas

Prop. 1978/7996                                                      29

riksdagen sent höslen 1978 och atl riksdagen fattar beslul våren 1979. Om man vid planläggningen och genomförandel av avvecklingen tar hänsyn till den tid som erfarenhetsmässigt krävs för omflyttning och avveckling av personal och maieriel saml anpassar tilldelningen av medel efter detta bör tidpunkten för indragning av F 1 sättas till den 1 juli 1983.

2.3 Övriga strukturella besparingsmöjligheter. Sammanfattande förslag.

Underhålls tjänst. Chefen för flygvapnet bör låta utreda inle bara samordnad verksladstjänst vid F 10 och F 17 utan också underhållstjänsten för flygmateriel i ett vidare perspektiv för att utröna vilka vinster som därvid skulle kunna göras.

Samordning av förband. Det är inte lämpligt att slå samman F 10 och F 5, vare sig detla sker i Ängelholm eller i Ljungbyhed. De samordningsmöjligheter i övrigt av viss verksamhei som kan finnas mellan flottiljerna i Ängelholm och Ljungbyhed förutsätter FFU att chefen för flygvapnet tar lill vara.

I fråga om en eventueU sammanslagning av F 10 och F 17 konstaterar FFU alt F 10 som sektorflottilj har många och betydelsefulla uppgifter, även om antalet jaktdivisioner skulle gå ned till en enda. Storieken - ca 870 tjänster - är tillräcklig för atl motivera att flottiljen förblir en självständig myndighei.

Målflygorganisationen. Övervägande skäl talar för att målflygar-organisationen med särskilda målflygplan bör vara lokaliserad till Malmslätt.

Transportflygorganisationen. Det vore fördelaktigt att lokalisera allt transportflyg till en plats. Ekonomiskt är detta emellertid f n. mindre gynnsamt. Chefen för flygvapnet bör dock fortlöpande följa upp verksamheten vid transportflygenheterna för att få underlag för senare ställningstagande.

Skolorganisationen. Det är rationellt att behållaF 5, flygkrigsskolan, på Ljungbyhed. Snabba åtgärder är dock nödvändiga för all rekrytera och vidmakthålla erforderligt antal stridsflygare vid flygvapnet i konkurrens med flygbolagens aktuella rekryteringsbehov. F 5:s resurser för flygförarutbildning även för flygbolagens del bör övervägas i detta sammanhang. En flyttning av F 20, flygvapneis krigsskola, från Uppsala är inte meningsfull så länge F 16 kvarstår i organisationen.

Mobiliserings- och förvaltningsorganisationen. Ansvaret för mobilisering och förvaltning bör även i fortsättningen ligga hos flottiljcheferna som också kan vara sektorchefer. Samordnande åtgärder kan dock komma alt behövas. Chefen för flygvapnet bör låta studera denna fråga närmare.

Blandflottilj. Man bör inte ändra på sammansättningen av de nyligen beslutade blandade flottiljema F 13, F 17 och F 21 eller övriga blandade

Prop. 1978/7996                                                       30

förband. Slrävan måste dock vara alt i framtiden inte skapa fler blandade flottiljer.

Basorgan i sationen. Det är mycket viktigt alt effekten i krig av flygvapnets relativt ringa antal flygplan blir så stor som möjligt. Flygvapnets uthållighet får därför inte äventyras genom för få baser med för många sårbara flygplan per bas eller otillräcklig lillgång lill basförband.

Prop. 1978/7996 31

Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena 1    Allmänna synpunkter

Det förslag som försvarets fredsorganisaiionsuiredning (FFU) har lagt fram om marinens organisaiion i Karlskrona och Göleborg samt om flygvapnet godtas i stort sett av remissinstansema. Några remissinsianser har dock invändningar mot förslagen och andra synpunkter på dem. Dessa redovisas i det följande. Invändningama berör främst delar av förslaget till organisaiion i Göteborg.

Överbejälhavaren framhåUer alt ytterligare minskningar av marinens och flygvapnets fredsorganisation - utöver dem som riksdagen har beslutat för arméns del vid 1977/78 års riksmöte - är ofrånkomliga. Han underslryker alt förutsättningama för att nå de krigsorganisatoriska mål som sattes upp i 1977 års försvarsbeslut har försämrats kraftigt genom den ekonomiska utvecklingen sedan dess. Överbefälhavaren har därför i vissa avseenden utgått från mer långtgående förändringar än vad som framgår av FFU:s slutbetänkande del 3.

Försvarels rationaUseringsinstitut finner att förslagen i allt väsentligt är lämpliga, men anser atl den ekonomiska utvecklingen efter 1977 års försvarsbeslut medför krav på ytterligare åtgärder. Det kan bli nödvändigt att avveckla ytterligare anläggningar och att kraftigt minska antalet anställda.

1 fråga om möjligheterna till snabba besparingar pekar chefen Jör flygvapnet på svårigheter. Knapphet på investeringsmedel och i många fall långvariga planeringsprocesser medför att ralionaliseringsvinstema erhålls först efter flera år.

Chefen för marinen framhåller att ett beslutsunderlag som tar hänsyn till förändringar långt fram i liden till stor del har saknats. Han har den uppfallningen alt utredningar av FFU:s karaktär också bör ha en långsiktig inriktning. Han pekar därvid på flera viktiga områden som enligt hans mening inte har kunnai undersökas tillräckligt detaljerat, bl.a. frågan om flyttning av det kvalificerade farlygsunderhållet från Västkusten och frågan hur den nya befälsordningen inverkar pä utbildningsverksamheten vid Älvsborgs kuslartilleriregemente (KA 4). Tidspressen har också i slutskedet av FFU:s arbete inneburit begränsade möjligheter till samarbele.

Chefen för armén kan tänka sig en senare översyn av ledningsorganisationen på lägre regional och lokal nivå. En sådan bör ledas av överbefälhavaren och grundas på erfarenheterna av OLLl. Härvid bör på lång sikt ledningsstrukturen göras lika inom armén och kustartilleriet. Chefen för armén anser också alt mobiliseringsverksamhelen inom försvarsmakten bör samordnas i högre grad än vad utredningen anger.

Beträffande följderna av de föreslagna strukturförändringarna framhåller

Prop. 1978/7996                                                                      32

försvarets materielverk all man kan vänla temporära nedgångar i mobiliserings- och krigsberedskapen. Dessa förändringar måste - främst vid marinen - i tiden inpassas så att det blir minsta möjliga negativa effekter. Materielverket biträder dock i allt väsentligt den argumentation som ligger till grund för FFU:s förslag om fioltans, örlogsbasernas och kustartilleriets organisationsstruktur i framtiden.

2    Förslag om marinens fredsorganisation

2.1 Organisationen i Karlskrona

Utredningens förslag biträds i allt väsentligt av huvuddelen av remissinstanserna, bl.a. av överbefälhavaren, chefen för marinen, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk ochförsvarets rationaliseringsinstitut.

Föreslagna ändringar i förvaltningsorganisationen vid Sydkustens örlogsbas (ÖrlB S), Karlskrona örlogsskolor (KÖS) och Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona försvarsområde (BK/Fo 15) stöds av överbefälhavaren ochchefen för marinen. Försvarets materielverk anser däremot att FFU inte har redovisat tillräckligt bärande motiv för förslaget atl organisera verkstadsenheten vid BK/Fo 15 som sektion i materielenheten och anser att en sådan organisationsförändring inte leder till högre rationalitet i verksamheien.

Statsanställdas förbund (SF) anför atl vissa frågor bör studeras ytterligare innan beslut fattas. Verkstads- och forlifikationsresurser bör prövas mot bakgrund av behoven och entreprenadverksamheten. Detta gäller inte minst farlygsunderhåll. Tjänstemännens centralorganisation - statstjänstemannasektionen (TCO-S) finner inte all KÖS förvaltningsenheter bör föras över till ÖriB S. TCO-S tar inte ställning lill förslaget att BK/Fo 15:s verkstadsenhet skall organiseras som sektion i materielenheten. Centralorganisationen SACOISR (SACOISR) är något tveksam om KÖS förpläg-nadsenhet skall föras över till ÖriB S. SACO/SR anser vidare alt förslaget att göra BK/Fo 15:s verksladsenhel till sektion inom materielenheten bör utredas ytterligare.

I fråga om förslaget att slå samman Karlskrona kustartilleri-regemente (KA 2) och BK/Fo 15 till en myndighet anser öier-befälhavaren att begreppet kustartilleriförsvar bör kunna utgå och föreslår därför att KA 2 och BK/Fo 15 slås samman till ett försvarsområdesförband, KA 2/ Fo 15. Chefen för marinen tillstyrker däremot utredningens förslag.

Förslaget att lägga ned anläggningen på Gräs vik tillstyrks av berörda remissinstanser. TCO-S godtar emellertid inte några provisoriska arrangemang under en övergångslid. SACOISR godtar däremoi, om än

Prop. 1978/7996                                                                     33

med någon ivekan, provisorier vid KA 2 när Gräsvik läggs ned. Organisalionen vill dock ha del av konsekvensema av eventuella provisorier och vid behov få förhandla om dem.

Överbejälhavaren - som i allt väsentligt biiräder utredningens förslag -anseratt utbildningsorganisationen i Karlskrona inte får ses isolerad från den marina organisalionen i övrigt. Viss del av skolorganisationen i den nya befälsordningen, bl.a. KA 4:s befälsskola, kan komma all bli förlagd till Karlskrona om överbefälhavarens förslag beträffande Göleborg och KA 4 genomförs.

1 frågaom förslaget till personalminskningar finner ar/jefi/MarÄ:-nadsstyrdsen och berörd länsarbetsnämnd det angelägel att sysselsättningsbortfallet i Kariskrona på något sätt kompenseras.

Lånsslyrelsen i Blekinge tån konstaterar atl FFU:s förslag innebär atl ytterligare 150 arbelstillfällen försvinner från Karlskrona. Länsstyrelsen betonar alt försvarets betydelse för sysselsättningen i länet sträcker sig långl lillbaka i tiden och erinrar om chefens för industridepartementet uttalande om atl staten självfallet har ett särskilt ansvar för sysselsättningen i kommuner som Kariskrona, där staten är en stor arbetsgivare. Länsstyrelsen har med hänvisning till denna uppfattning i augusti 1978 hemställt att statlig verksamhet lokaliseras till länet.

Kartskrona kommun - som också yttrar sig enbarl över förslagels konsekvenser för sysselsättningen - framhåller att sysselsättningsutvecklingen i Karlskrona inger allvarliga farhågor. Den minskning av sysselsältningen i Karlskrona som utredningen föreslår bör få genomföras bara under förutsäitning alt kommunen garanteras en möjlighet till positiv sysselsättningsutveckling inom andra områden av den statliga sektorn.

2.2 Organisationen i Göteborg

FFU:s förslag att Västkustens örlogsbas (ÖrlB V) och Göteborgs kustartilleriförsvarjämte Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/Fo 32) slås samman till en myndigheti fred med gemensam mobiliserings- och förvaltningsorganisation biträds inte av överbefälhavaren. Överbefälhavaren förordar att ÖrlB V behålls som självsiändig myndighet. GbK/Fo 32 bör däremot omorganiseras till Fo 32, varvid kustartilleriförsvarets - GbK - nuvarande uppgifter delas upp på ÖrlB V och Fo 32. Begreppet kustartilleriförsvar har därmed enligt överbefälhavarens mening ingen verklig innebörd och kan därför las bort i både fred och krig. Överbefälhavaren anser däremot atl den minskning av den marina organisationen inom Västra militärområdet som nu är planerad påverkar mobiliserings- och förvaltningsorganisationen i Göteborg. Han biträder därför utredningens förslag till en gemensam marin mobiliserings-och förvaltningsorganisation i Göteborg och föreslår att denna skall vara underställd örlogsbaschefen.

Prop. 1978/7996                                                                     34

Chefen,för marinen anser inte att FFU:s förslag till sammanslagning av ÖriB V och GbK/Fo 32 i fred f n. är lämpligt. Han anser liksom överbefälhavaren alt ledningsorganisationen i krig på Västkusten skall bygga på två lägre regionala mobiliserings- och förvaltningsmyndigheter i fred. Chefen för marinen menar dock till skillnad från överbefälhavaren att de nuvarande myndigheterna skall behållas ulan principiell organisalionsändring. Han finner det inte heller lämpligt att slå samman mobiliserings- och förvaltningsorganisationerna vid ÖriB V och GbK/Fo 32. Chefen för marinen medger att en gemensam organisation enligt utredningens förslag skulle kunna innebära yiierligare besparingar. Om den ekonomiska utvecklingen framtvingar en sådan organisation måste dock särskilt studeras hur ledningskraven skall kunna tillgodoses.

Chefen för armén biträder utredningens uppfattning att mobiliserings-ansvaret för arméförbanden inom södra delen av Fo 32 alltjämt skall ligga hos den marina myndigheten i Göleborg. ForiifikaiionsJÖrvaltningen har från sina synpunkter inte något att erinra mot den föreslagna marina organisationen i Göteborg. Organisationsförändringama påverkar inte den nya organisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen på lägre regional och lokal nivå inom marinen. Försvarets materielverk biträder de skäl som utredningen anför för olika utformning av förvaltningsorganisationen i Karlskrona och Göteborg. Försvarets rationaliseringsinstitut godtar i allt väsentligt utredningens förslag till förändringar i myndigheternas organisation. Detla innebär att institutet av rationaliseringsskäl - bland vilka kravet på en effektiv ledningsorganisation väger tungt - förordar att bara en marin myndighet organiseras i Göteborg. Institutet kan godla att en lösning med två myndigheter prövas, om en sådan kan genomföras med gemensamt utnyttjande av stödfunktioner och inom samma personalram som i en myndighet. Göleborgs kommun betonar atl den avveckling av ÖrlB V:s förbandsbundna verkstad som chefen för marinen och försvarets materielverk skall utreda är oantagbar av sysselsältningsskäl. Följden blir att friställda arbetare inte kan få nya arbeien vid varv och att civila mindre varv i Göteborg får färre arbeten. Landets störsla importhamn behöver ett starkt kuppförsvar. De marina fredsförbanden bör hållas så intakta som möjligl. TCO-S motsätter sig organisationsförändringar i Göteborg innan ytteriigare detaljutredningar har gjorts. SACOISR anser alt ytterligare studier bör genomföras för att utröna om inte tillfredsställande personalbesparingar kan göras utan att ÖriB V och GbK/Fo 32 slås ihop.

FFU:s förslag att KA 4 t.v. skall förbli en egen myndighet biträds inte av överbefälhavaren. Han anser att en indragning av KA 4 är nödvändig, eftersom enligt hans uppfattning marinens filldelning av värnpliktiga i mitten av 1980-talel kommer att vara minst 1 000 färre än i dag. Kustartilleriels radarskola bör dock vara kvar i Göteborg l.v.

Chefen Jör marinen förordar däremot all KA 4 blir kvar i Göleborg och att radarskolan och sjukvårdsskolan fortfarande skall vara lokaliserade till

Prop. 1978/7996                                                                     35

Göteborg. Chefen för marinen anser all en fortsatt granskning av utbildningsverksamheten vid KA 4 är nödvändig. Även om befälsskolan och grundutbildningskonlingenlen kan lokaliseras till andra förband har de ekonomiska konsekvenserna inte undersökts lillräckligi. Hur utbildningen i den nya befälsordningen skall ske har inle heller penetrerats i erforderlig grad. Chefen för marinen anser alt KA 4 eller dess framtida motsvarighet organisatoriskt skall ingå i GbK/Fo 32.

Värnpliklsverket påminner om atl en forUöpande uttunning av utbildningskapaciteten har skett i de folkrika militärområdena. Detta skapar efter hand en sämre värnpliktssocial situation med ökade risker för avgångar under grundutbildningen. Värnpliktigas resor fördyras. Detla förhållande påverkas ytterligare i negativ riklning om KA 4 och F 1 läggs ned. KA 4 lo-kalrekryterade budgetåret 1977/78 31 % av sina vämpliktiga från Göleborg och 23 % från Väsira militärområdet. Försvarets rationaliseringsinstitut anser atl del är nödvändigi atl koncentrera ulbildningen vid kustartilleriet till ett färre antal utbildningsplatser lill följd av en minskande utbildnings-kontingent. KA 4 är det förband som bör komma i fråga.

Länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus tån finner all alla skäl - försvarspolitiska, regionalpolitiska och värnpliklssociala - entydigt lalar mot de förslag lill indragning-av marina förband i Göteborgsområdet som överbefälhavaren och chefen för marinen har aktualiserat. Länsstyrelsen tillstyrker all den marina organisationen i Göteborg utvecklas i huvudsak enligt de riktlinjer som FFU har föreslagit. Göteborgs kommun ser allvarligt på den nedskärning av antalet tjänster som FFU föreslår. Kommunen noierar däremot med tillfredsställelse att utredningen har funnit alt utbildningsverksamheten vid KA 4 bör behållas. En minskning av utbildningen vid KA 4 skulle få svåra värnpliktssociala konsekvenser.

SACOISR finner det angeläget att KA 4:s utbildningsverksamhet så långt möjligt behålls i nuvarande omfattning. Kan viss verksamhei effektiveras - t.ex. personaltjänsten - kan även en integration enligt förslaget om BK/Fo 15-KA 2 vara motiverad.

Sveriges redare,förening önskar all ÖrlB V behålls som nu och uttrycker oro över att verkstadsorganisationen krymps.

Beiräffande förslaget om enheternas lokalisering i Göleborg anser överbefälhavaren att ÖrlB V:s och Fo 32:s staber skall samlokaliseras och att alla länkbara samordningsåtgärder skall vidtas. De lokaler som blir lediga när KA 4 läggs ned vill överbefälhavaren utnyttja för kustartilleriets radarskola, västra vämpliklskontoret (VKV) samt den nya medicinalfackskolan för försvaret. Denna kommer att bildas av marinens sjukvårdsskola (KA 4) och arméns medicinalfackskola (Västra Frösunda i Solna). Dessa skolor m.m. får enligt överbefälhavarens uppfattning rum på KA 4. VKV:s lokaler i Säve bör avvecklas. Kvar i Säve blir helikopterdetachementel och basplulonen ur flygvapnet.

Chefen för marinen vidhåller sin uppfattning atl kustartilleriets radar-

Prop. 1978/7996                                                                     36

skola och marinens sjukvårdsskola fortfarande skall vara lokaliserade till Göteborg (KA 4) och håller frågan rörande KA 4:s ulbildningskontingent i övrigt öppen. En ökad samlokalisering av ÖrlB V och GbK/Fo 32 kommer att göra skillnaden i personalbehov så liten som möjligt jämfört med utredningens alternativ med en myndighet.

Foriijikationsjörvaltnhigen anser inte alt en tillföriitlig kostnadsberäkning har tagits fram när det gäller ombyggnaden av friställda lokaler på KA 4 och det framtida underhållet av byggnadsbeståndet i Säve. Förvaltningen bedömer atl ställning inte bör las innan en sådan beräkning har gjorts.

Värnpliktsverket tillstyrker all VKV lokaliseras till Säve. Lokaliseringen får dock inte längre betraktas som en tillfällig lösning. Erforderliga investerings- och iståndsättningsarbeten måste genomföras.

Göteborgs kommun är angelägen om att framhålla all försvarets gemensamma sjukvårdsskola bör förläggas till Göteborg, eftersom tillgången till lärarkapacitet och andra viktiga utbildningsbetingelser är mycket god i Göteborg. KA 4:s storlek bör inle sällas i samband med lokaliseringen av sjukvårdsskolan.

SACOISR tillstyrker atl VKV stannar kvar i Säve.

3   Förslag om flygvapnets fredsorganisation

Utredningens förslag om flygvapnet biträds i allt väsentligt av bl.a. överbejälhavaren, chefen för Jlygvapnel, Jörtijlkatioiisjörvaliningen, försvarets materielverk, Jörsvarets rationaUseringsinstinn oc\\,försvarels fastighetsnämnd.

Närdet gäller indragning av en fredsflollilj utöver de redan beslutade framhkller överbefälhavaren alt delta medför risk för att de opera-liva möjlighetema all ulnyllja våra flygstridskrafter allvarligl begränsas. Indragning av ytterligare en fredsflottilj minskar påtagligt förutsättningarna för att snabbt utveckla full effekt vid ett överraskande krigsutbrott och atl säkerslälla erforderlig uthållighet. En indragning av ytteriigare en freds-administration vid flygvapnet får allvarliga konsekvenser för vår försvarsförmåga. Överbefälhavaren anser dock all de ekonomiska omständigheterna nu är sådana att ytterligare en flottiljadministration måste avvecklas och biiräder utredningens förslag om avveckling av Västmanlands flygflottilj (F 1).

Inför nödvändigheten atl av ekonomiska skäl minska flygvapneis fredsorganisation och med hänsyn till de fakiorer chefen,för jlygvapnel i sitt underlag lill FFU har tillmätt avgörande betydelse vid valel av förband, finner han det minsl olägligt atl dra in F 1. Han kan därför biträda utredningens förslag saml de synpunkter i övrigt som utredningen framför beträffande flygvapnet.

ForiifikaiionsJÖrvaltningen har inte något att erinra mot den föreslagna

Prop. 1978/7996                                                                     37

indragningen av F 1. Försvarets materielverk biträder FFU:s argumentation och förslaget att F 1 bör läggas ned.

Försvarets rationaliseringsinstitut har inte något atl erinra mol valel av flottilj som skall avvecklas och de åtgärder i övrigt som utredningen föreslår inom flygvapnet. Mol bakgrund av begränsningen av antalet baser bör del dock inte betraktas som självklart att avvecklade fredsflottiljer skall utnyttjas som krigsbaser.

Inte heller försvarets fastighetsnämnd har funnit anledning atl motsätta sig förslaget att F I blir den flygflottilj som läggs ned. Statens planverk anför att det förefaller som om flygverksamheten från F 1 är mindre störande än flygverksamheten från Upplands flygflottilj (F 16) och flygvapneis krigsskola (F 20). öm bullerstörningar kommer atl inverka på det slulliga ställningstagandet anser planverket atl en avveckling av uppsalaflottiljen kan övervägas.

Länsstyrelsen i Uppsala län delar FFU:s uppfattning atl de miliiära och samhälleliga faktorer som ligger fill grund för bedömningen entydigt lalar mol en indragning av F 16. Särskilt regional- och arbetsmarknadspolitiska skäl styrker förslaget atl behålla F 16. Länsstyrelsen i Blekinge tån delar helt utredningens uppfattning att en nedläggning av Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby förutsätter stor kompensation av sysselsättning om inte konsekvenserna från regionalpolitiska utgångspunkter skall bli oacceptabla. Länsstyrelsen anser dessutom att man från sysselsättningssynpunkt bör undersöka möjligheterna till kompletterande verksamhet vid F 17 för att Slärka Ronneby kommuns arbetsmarknad. Länsstyretsen i Kristianstads län tillstyrker utredningens förslag i fråga om krigsflygskolan (F 5) och Skånska flygflottiljen (F 10). Länsstyrelsen i Västermanlands län och Västerås kommun anför att det med hänsyn till de regionalpoliliska förhåUandena i länet är klart olämpligt alt dra in F 1. Fattas trots detta ett beslul att lägga ned F 1, måste annan verksamhet tillföras Västerås och länet. En möjlighet som bör prövas i detta sammanhang är alt ulnyllja F 1 :s resurser för lokalisering av en så kallad CUFA-anläggning (civilförsvarels utbildnings- och förrådsadministration). Västerås Socialdemokratiska Arbetarekommun anför liknande synpunkter.

Uppsala kommun framhåller att kommunen mister Upplands regemente samt Uppsala och Västmanlands försvarsområden (S 1/Fo 47/48) i början av 1980-talet och alt det inte kan vara rimligt atl också lägga ned övriga militära förband, F 16 och F 20. Enligt statsmaktemas beslut skall ell primärt centrum som Uppsala ha en väl differentierad arbetsmarknad. Inte med bästa vilja i väriden kan man enligt kommunen påstå atl Uppsala lever upp till den målsättningen. En indragning av F 16 skulle ytterligare försvåra möjligheterna alt uppnå en väl avvägd arbetsmarknad. Kommunen understryker därför betydelsen av att F 16 och F 20 blir kvar i Uppsala,

Ronneby kommun anser att det inte finns några motsättningar mellan kommunens och F 17:s inlressen. F 17 har tväriom en avgörande betydelse för samhällsutbyggnaden och kommunen vill därför underslryka vikten av

Prop. 1978/79:96                                                                   38

atl F 17 behålls i enlighet med ulredningens förslag. Ångelholms kommun anser all utredningen har strävat efter en objektiv belysning av relevanta frågor och trycker på den betydelse som F 10 har för rikels försvar, flottiljens anställda och Ängelholms kommun. Det är för kommunen uppenbart att synnerligen siarka skäl måste tillkomma för alt F 10:s verksamhet skall kunna ifrågasättas. Klippans kommun är i stort sett tillfreds med utredningens slutsatser.

SF motsätter sig inte att en flotfilj läggs ned. TCO-S hyser förhoppningen atl de av FFU föreslagna "ålgärderna i övrigt" inom flygvapneis område (utöver förslaget att lägga ned en flottilj) skall vara tillräckliga för att lösa de ekonomiska problemen i avvaktan på försvarskommitténs betänkande. När detta har lämnats borde bättre underiag föreligga, SACOISR anser atl det ur personalpolitisk synpunkt lorde vara av värde att behålla ett flygvapenförband i närheten av Stockholmsområdet, Detta ger nämligen möjlighet för regemenlsofficerarna att i sin karriär växla mellan befattningar vid flygslaben och vid skolor och förband utan samtidiga bostadsbyten, SACO/SR anser därför alt det är motiverat med förnyad prövning av alternativet. De lokala personalorganisalionerna vid F I anser all en ny utredning måste komma lill stånd innan ett eventuellt beslul fattas om nedläggning av F 1.

De förslag till övriga besparingsåtgärder inom flygvapnet som utredningen har framförl godtas i huvudsak av överbefälhavaren, chefen för Jlygvapnel ochförsvarets rationaliseringsinstitul samt länsstyrelsen I Kristianstad län och Klippans kommun.

Överbefälhavaren underslryker särskilt viklen av att målflygorganisationen behålls samt de goda erfarenheter som har dragits av lokaliseringen till Malmslätl. Chefen för flygvapnet anser liksom utredningen att gemensam plats för transportflyget bör väljas sedan de ekonomiska konsekvenserna har klariagts. Han anser också att F 5 bör vara kvar på Ljungby hed och att man bör överväga alt förlägga även annan utbildning dit, t.ex. planerad flygförarutbildning för trafikflygets behov. Länsstyrelsen i Kristianstad län och Klippans kommun understryker atl väderskolan vid Kalmar flygflottilj (F 12) i Kalmar bör flyttas lill F 5. Beträffande trafikflygfö-rarutbildningen har man samma uppfaUning som chefen för flygvapnet.

4   Genomförande av förslagen

Den tid för genomförandel av förslagen som ulredningen har föreslagit godtas i stort sett av huvuddelen av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan.

Försvarets materielverk anför alt den organisation som slufligt väljs måste genomföras så snart som den är beslutad. Försvarets rationaliseringsinstitut anser atl avveckling av KA 4 bör påbörjas utan dröjsmål. För-

Prop. 1978/79:96                                                                   39

svarets personalnämnd bedömer att utredningens synpunkier på genomförandet är tidsmässigt lämpliga. Statens personalnåmnd instämmer i utredningens bedömning att beslut om organisationsförändringar i Karlskrona och Göteborg bör fallas snarasi möjligt. Det vore olyckligt förden anställda personalen om osäkerheten om verksamhetens inriktning och organisation förlängs.

Länsstyrelsen i Västmanlands län och Västerås kommun förordar emellerlid att lidpunkten för en eventuell nedläggning av F I utreds ytteriigare, så att störsla möjliga hänsyn kan tas till personalsociala faktorer. TCO-S motsätter sig också ett snabbt ställningstagande till organisationsfrågorna av hänsyn till personalen. Personalens oro kan knappast minskas i ett läge där beslul fallas på otillräckligt underlag. Beslul om F l:s nedläggning bör inle fattas nu. 1978 års försvarskommittés betänkande bör avvaktas eftersom ett bätire beslutsunderlag än del nuvarande borde föreligga vid denna tidpunkt.

Enligt chejénjör marinen krävs det särskilda inve ste rings med el om förslaget lill personalbesparingar inom ramen för gällande personalminskningsmål skall kunna genomföras. Chefen för marinen har därför i enlighet med överbefälhavarens direktiv i programplan för perioden 1979/80- 1983/84 planerat in vissa medel inom det utrymme för fredsorganisatoriska invesleringar som överbefälhavaren har anvisat mol slutet av perioden.

Beiräffande konsekvenserna för den anställda personalen och de åtgärder som mäste vidtas anser de remissinsianser som uttalat sig i frågan atl utredningens förslag är realistiskt.

Överbefälhavaren trycker särskilt på att de hiltills genomförda förbandsförändringarna har visat att personalsituafionen vid förbandet/ truppslagei påverkas under 10—20 år. Han framhåller vidare att personal som omplaceras måsle ges förmåner som betraktas som verkligt attraktiva. Arbetsmarknadsåtgärder även för anhöriga bör beaktas. Den personalminskning som måste ske förutsätts liksom hittills bli genomförd genom naturlig avgång och effektiv omplacering. Detta framhåller ocksä försvarets personalnämnd.

Slutens personalnämnd anser alt organisationsförändringar av föreslagen omfattning och karaklär kan genomföras på ell sätl som är godtagbart för personalen och för en effekliv verksamhet även om belydande svårigheter kan uppslå.

Arbetsmarknadsstyrelsen konslalerar att förändringarna berör relativt stora orter. Delta bör medverka till att sysselsättningsproblemen på arbetsmarknaden begränsas. Tillräckligt rådrum måste dock ges för arbetsmarknadsorganen att i samarbete med kommuner, berörda förband och arbetstagare vidla erforderliga åtgärder.

Statsanställdas Jörbund ulgår från att - innan föreslagna förändringa-reller omorganisationer genomförs - omplaceringar, ersättningar, utbild-

Prop. 1978/79:96                                                     40

ningsbehov, investeringar, information osv, samordnas i en utvecklingsplan i samråd med företrädare för berörd personal, SACOISR framhåller också behovet av nära samverkan med berörd personal vid planläggningen och förutsätter att minst samma förmåner som utgår vid omlokalisering av statlig verksamhet kommer att erbjudas också vid förbandsförändringar.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979