om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

Proposition 1979/80:117

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:117 Regeringens proposition

1979/80:117

om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret;

beslutad den 6 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till inriktning av krigsorganisationen inom det militära försvaret för perioden 1980/81 - 1984/85. Därvid behandlas också frågan om framtida anskaffning av flygplan. Vidare läggs fram slutligt förslag för budgetåret 1980/81 beträffande anslagen Arméförband: Materielanskaffning, Arméförband: Forskning och utveckling. Marinförband: Materielanskaffning, Marinförband: Forskning och utveckling. Flygvapenförband: Materielanskaffning samt Flygvapenförband: Forskning och utveckling.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 117

Prop.  1979/80:117

FÖRSVARSDEPARTEMENTET             Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-03-06

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Åsling, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Holm, Boo, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret

1 Inledning

Vid anmälan av prop. 1979/80:100 (bil. 7) förordade jag att regeringens förslag beträffande vissa anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret skulle föreläggas riksdagen i särskild proposition under våren 1980. I avvaktan härpå behandlade jag inte avvägningsprogrammens utveckling och de försvarsindustriella frågorna i propositionen. Regeringen beslöt i enlighet med mina förslag.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor. Jag vill i detta sammanhang också beröra frågan om utveckling av framtida flygplanssystem m. m.

Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag                                 Belopp

Prel. beräknat    Slutligt begärt

Arméförband:

Materielanskaffning         950 000 000     947 700 000

Forskning och utveckling   97 400 000       97 900 000

Marinförband:

Materielanskaffning          691000 000       69100Q000

Forskning och utveckling   52 000 000       52 000 000

Flygvapenförband:

Materielanskaffning      1924 000 000   1968 900 000

Forskning och utveckling 397 969 000     354 869 000

4 112 369 000 4 112 369 000

Prop.  1979/80:117 3

2 Krigsorganisationens fortsatta utveckling m. m.

2.1 Inledning

Vid anmälan av prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 31) lämnade jag en sammanfattning av överbefälhavarens programplan för det militära försvaret. I det följande lar jag åter upp överbefälhavarens förslag om avvägningsprogrammens och de organisatoriska huvudprogrammens inriktning samt hans syn på vissa försvarsindustriella frågor. Därefter sammanfattar jag den del av överbefälhavarens programplan som behandlar flygvapnets materielanskaffning. Slutligen redovisar jag mina ställningstaganden till avvägningsprogrammens utveckling och till flygvapnets materielanskaffning.

2.2 Överbefälhavaren

2.2.1 Avvägningsprogrammens inriktning m. m.

För inriktningen avavvägningsprngrammen gäller enligt överbefälhavaren följande.

Markstridsförbanden bör behållas i sin nuvarande nmfatlning uch ges en förbättrad eldkraft genum pansarvärnsvapen nch vapen för indirekt eld. Infanteriförbanden bör ges en förbättrad rörlighet och eldkraft uch ett nytt rörligt kustartilleri bör tillföras. I första hand prioriteras brigader och nytt rörligt kustartilleri.

För övervallensslridsförbanden gäller att de bör kunna verka i flottiljförband. Sjörobotar med medellång räckvidd bör anskaffas till torpedbåtarna. Helikoptrar med särskild utrustning bör kunna upptäcka och bekämpa ubåtar. För utläggning av minor bör särskilda minfartyg, övriga stamfartyg, helikoptrar och civila fartyg användas. Förmågan atl röja minor bör så långt det är möjligt vidmakthållas. Vidare bör eftersträvas en god tillgång till minor och en modernisering av dessa.

Fjärrslridsförbanden bör bl. a. omfatta attackflyg för bekämpning av såväl sjö- som markmål. Attackflyget bör också kunna lösa uppgifter inom luftförsvaret. I fjärrslridsförbanden bör vidare ingå ubåtsförband. Ett nytt ubåtssystem bör utvecklas och anskaffas.

Inom luftförsvarsförbanden bör jaktförbanden påbörja en ombeväpning till flygplan JA 37. Vidare bör balans upprätthållas mellan flygande förband samt bas-, luftbevaknings- och stridsledningsförband. Antalet luftförsvarsförband bör i huvudsak behållas och en del av förbanden bör ges en ökad effekt genom att luftvärnsrobot 70 tillförs. Dessutom bör en utveckling påbörjas av ny luflvärnsmateriel med mörker- eller allväderskapacitet.

De organisatoriska huvudprogrammen bör enligt överbefälhavaren ges följande inriktning.

Prop.  1979/80:117                                                                  4

Huvudprogrammet Arméförband bör inriktas så att infanteribrigader (IB 77), norrlandsbrigader och pansarbrigadcr prioriteras på bekostnad av äldre infanteribrigader (IB 66) uch skyttebataljoner. De prioriterade förbandens pansarvärnsförmåga och förmåga till strid i mörker bör förbättras. Elva infanteribrigader bör moderniseras uch handlingsfrihet finnas att modernisera ytterligare en infanteribrigad eller organisera mekaniserade förband. Norrlandsbrigaderna bör moderniseras och tillföras nya bandvagnar. Handlingsfriheten bör bevaras beträffande utformning av den framtida pansarorganisationen i östra Mellansverige. Under perioden kommer förband med tunga pansarvärnsrobotar att organiseras. Under perioden organiseras luftvärnsbataljoner med robot 70 och luftvärnsförband med robot 67 moderniseras. Dessutom påbörjas en omorganisation av fältarbets- och underhållsorganisationen. Den nya underhållsorganisationen baseras på en utökad samordning med samhällets civila resurser. Försvarsmaktens underhållsorganisation minskas till att omfalta de specifikt militära förnödenheter och tjänster som behövs. Sjukvårdsorganisationen förstärks när det gäller akut omhändertagande, kirurgisk operationskapacitet och transporter.

Inum huvudprngrammet Marinförband planeras en nedgång till två ytattackflottiljer och en fristående torpedbåtsdivision. Flottiljerna beväpnas med sjörobotar. De sjörobotbeväpnade patrullbålsförbanden organiseras och ett tredje minfartyg levereras. Minröjningsförbanden minskas med fyra flottiljer och minröjningsfunktionens framtida utformning studeras. Ubåtsförbanden kommer efter nödvändiga förlängningar av livstiden atl omfalta tolv ubåtar. Under perioden påbörjas en modernisering av två tunga rörliga kustartilleribataljoner. Marinens lednings-, underhålls- och transportorganisation samt kustbevakningsorganisationen ses över. Flottans basnrganisation anpassas till den förändrade krigsorganisationen och ges en ökad rörlighet. Vidare påbörjas omorganisation vid ett antal av försvarsmaktens rörliga sjukhus och ett antal sjuktransportfartyg organiseras.

Innm huvudprngrammet Flygvapenförband påbörjas en ombeväpning av jaktflygdivisiunerna till flygplan JA 37. Anskaffningen inriktas mnt åtta divisioner. Antalet medeltunga attackdivisioner är oförändrat fem nch en halv. Aitackflygförbandens krigsorganisatoriska inriktning beror på det pågående utredningsarbetet och statsmakternas beslut. Spaningsförbandens skyddsförmåga förbättras genom tillförsel av jaktrobotar. Antalet flygbasbataljoner minskas under perioden. Inriktningen kan komma att förändras beroende på beslut om framtida flygplansanskaffning. Dessutom kommer ett antal sjuktranspnrtflygplan att nrganiseras. Planeringen inriktas vidare mnt att antalet sektnrer och sektorstaber minskas till fyra. Nya radarkompanier för luftbevakning och stridsledning på hög höjd tillförs successivt krigsorganisationen. Ett antal förband med äldre materiel läggs ned. Vidare införs i krigsorganisationen   i  en  första  etapp  en   ny  radar  för  låghöjds-  och

Prop.  1979/80:117                               =■   ■                        5

havsövervakning. 1 samband med fortsatt omsättning samordnas anskaffning, utbyggnad och utbildning mot det behov som är gemensamt för försvarsmakten.

Fr. o. m. budgetårel 1980/81 styrs verksamheten inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m. genom nya delprogram som närmast beskriver ledningsfunktioner i stället för som fidigare organisatoriska enheter.

Inom huvudprogrammet inriktas planeringen t. v. mot att behålla sex militärområden. Tekniska försök och studier genomförs för att undersöka möjligheterna att utnyttja automatisk informationsbehandling och informationsöverföring på den centrala och regionala ledningsnivån. De prioriterade ledningsplatsernas skydd förbättras fortlöpande.

Överbefälhavarens planering för krigsorganisationens viktigaste förband framgår av följande sammanställning.

Förband/enheter	1979/80		1984/85		1989/90
Infanleribrigader (IB 77)		2		11	111
Infanleribrigader (IB 66)		18		9	91
Norrlandsbrigader		4		4	4
Pansarbrigader		4		4	4'
Fältförband i övrigt (bataljoner)	ca	100	ca	120	ca 130
bataljoner	ca	100	ca	100	ca 100
Lokalförsvar kompanier
(motsvarande)	ca	500	ca	500	ca 500
Ytattackflottiljer		3		2	2
Torpedbåtsdivisioner (självständiga)		I		1	1
Patrullbåtsdivisioner		3		4	4
Helikopterdivisioner		4		4	4
Ubåtar		12		12	12
Minröjningsflottiljer		14		10	10
Minfartyg (stam)		3		3	3
Kustartilleriförband (bataljoner
eller motsvarande)		30		29	29
Lednings- och basförband (bataljoner)	ca	30	ca	30	ca   30
JaklOygdivisioner		12		2	--
Medellunga attackOygdivisioner		5,5		5,5	_2
Lätta attackflygdivisioner		5		_2	2
SpaningsOygdivisioner		6		6	_2
Stridslednings- och basbataljoner	ca	55	ca	55	_3

' Antal och typ av förband beror på den  framtida inriktningen mot en tolfte

infanteribrigad (IB 77) eller mekaniserade förband.

- Del slutliga antalet Oygdivisioner beror på kommande beslut.

' Det slutliga antalet bataljoner är under utredning.

Överbefälhavaren har i sin planering utgått från de operativa krav som ställs på försvarsmaktens utveckling. Han har emellertid också redovisat vilka knnsekvenser de samlade materielbeställningarna får för försvarsindustrins kumpelens.  Enligt överbefälhavaren kan denna kompetens vara

Prop.  1979/80:117                                                                  6

särskilt värdefull inom områden där vi inte kan förlila oss på utländska marknader av sekretesskäl. Det kan vidare vara av väsentlig betydelse för svensk säkerhetspolitik atl vi behåller en egen förmåga att utveckla och producera system som är anpassade för svenska förhållanden. Likaså är det väsentligt att kunna upprätthålla en krigsproduktion. Andra industripolitiska hänsyn av t, ex, samhällsekonomisk art kan leda till ökade kostnader vid anskaffning av försvarsmateriel. Enligt överbefälhavaren bör dessa kostnader inle belasta försvarets utgiftsram. Överbefälhavaren anser att de senaste årens omfördelning av resurser från materielanskaffning till fredsdrift och utbildning har skapal stora problem för försvarsmakten men också för försvarsindustrin. Produktionsvolymen ligger inom flera materielområden på en nivå som är kritisk för industrins fortlevnad och för en bibehållen förmåga till krigsproduklion. Ytterligare en snabb minskning av maierielanslagen skulle enligt överbefälhavaren leda till en minskad handlingsfrihet att upprätthålla effekten i krigsorganisationen på längre sikt.

2.2.2 Flygvapnets materielanskaffning

Inom ramen för regeringens anvisningar har överbefälhavaren studerat och redovisal sex alternativa flygplansfamiljer.

Benämning    Innehåll

A:l                  8 divisioner med flygplan JA 37

5            divisioner med flygplan SK 1
Ny nygplansplatttorm

A:2                8 divisioner med flygplan JA 37

9 divisioner med flygplan SK 2

Ny flygplansplattform
C:l                 8 divisioner ined flygplan JA 37

2 divisioner med flygplan JA 37 B

4 divisioner med flygplan J 35 (låg modifieringsgrad)

45 flygplan av typ SK 3

Ny flygplansplattform
C:2                8 divisioner med flygplan JA 37

2 divisioner med flygplan JA 37 B

4 divisioner med flygplan J 35 (hög modifieringsgrad)

45 flygplan av typ SK 3

Ny flygplansplattform
D;l                  8 divisioner med flygplan JA 37

6            divisioner med flygplan F 16 (direktköp)
45 flygplan av typ SK 3

Ny flygplansplattform
D:2                8 divisioner med flygplan JA 37

6 divisioner med flygplan F 16 (slulmontering i Sverige) Ny flygplansplattform

Prop.  1979/80:117                                                                  7

Alternativ A:l förutsätier utveckling och anskaffning av fem divisioner av ett beväpnat skolflygplan benämnt SK 1. Efter produktion av detta anskaffas ett utländskt flygplan.

Flygplan SK 1 är en vidareutveckling av flygplan SAAB 105 Ö. Det är ett skolflygplan som kan utrustas med begränsad attackbeväpning. Flygplanet är i huvudsak utformat för att användas för utbildning. Det kan inte bära den sjörobot med lång räckvidd som nu ulvecklas i samarbete mellan marinen och flygvapnet.

Ett genomförande av alternativet medför under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet en allvarlig nedgång i förmågan till attack mot sjömål. Mot markmål kan systemet ges en omfattande beväpning. Systemets insatsförmåga begränsas dock allvarligt av dess dåliga fartprestanda samt bristen på telcmotmedel. Flygplan SK 1 ger inte något nämnvärt tillskott till luftförsvaret på grund av dess låga prestanda samt oförmåga att samtidigt bära både jakt- och altackvapen. Alternativet kan inte anses försvarbart med hänsyn till kostnader och effekt. Enligt överbefälhavaren bör det därför inte komma i fråga.

Alternativ A:2 förutsätter utveckling och anskaffning av nio divisioner av ett beväpnat skolflygplan med högre kvalitet än flygplan SK 1. Detta flygplan kallas SK 2. Efter flygplan SK 2 anskaffas ett utländskt flygplan. Flygplan SK 2 byggs i två skilda versioner, en tvåsitsig som i huvudsak används för skoluppgifter (2 divisioner) samt en ensitsig för attackuppgifter (7 divisioner).

Flygplanet liknar i flera avseenden flygplan SK 60 och flygplan SAAB 105 Ö. Skillnaderna år främst betingade av förmågan att bära sjömålsrobotar. Flygplanet uppvisar flera likheter med flygplan A 38 når det gäller beväpningen. Avkall har dock getts bl. a. på elektronikutrustning och beväpning. I fräga om prestanda har flygplanet anpassats till samma bassystem sum flygplan A 38.

Flygplan SK 2 kan bära en betydande vapenlast men möjligheterna att taktiskt/operativt utnyttja dessa vapen begränsas i viss mån av flygplanets mindre goda elektronikutrustning m. m. och därmed möjlighet att överleva i stridsmiljö.

Flygplanets möjlighet till självförsvar samt förmåga till insats mot helikoptrar och transportflygplan är godtagbar. Flygplan SK 2:s bidrag till luftförsvarseffekten är dock liten. Flygplan SK 2 kan bära spaningsradar-kapsel, vilket ger planet möjlighet att lösa spaningsuppgifter. Alternativets sjömålskapacitet motsvarar i stort sett vad som tidigare har angetts för flygplan A 38.

Överbefälhavaren anser att de begränsningar som har framtvingats i fråga om flygplanets prestanda och elektronikutrustning leder till att systemet hamnar  på  en  väsentligt  lägre  operativ  kvalitetsnivå  än  det  tidigare

Prop.  1979/80:117                                                                  8

flygplansprojektet B3LA/A38. Flygplan SK 2 kan dock vid altackuppgifter fylla ett väsentligt operativt behov på den angivna ekonoiniska nivån. .Alternativet leder till avveckling av den svenska flygindustrin.

Alternativen C:l uchC:2 förutsätter mndifiering uch anskaffning av två divisiuner av flygplan JA 37 B med attackförmåga utöver inplanerade åtta divisioner flygplan JA 37. Vidare modifleras fyra divisioner av flygplan J 35 Draken för attackuppgifter. Efter produktion av flygplan J 37 B förutsätts anskaffning av ett utländskt flygplan. Modifieringen innebär atl flygplan J 35:s livslängd ökar fram till år 1995. Två alternativ för modifiering har studerats.

Det ena alternativet har en låg modifieringsgrad med inriktningen att ge flygplan J 35 F en begränsad attackfunktiun. Flygplanet får möjlighet att bära attackvapen som möjliggör bekämpning av hårda och mjuka punktmål samt kommunikationer under dager. Flygplanet kan inte utnyttja ett nytt bassystem uch inte heller bära sjömålsrubntar med lång räckvidd.

Det andra alternativet har en hög modifieringsgrad. Detta innebär, utöver vad sum nyss har angetts, att flygplanet kan utnyttja ett nytt bassystem samt bära sjömålsrubntar med lång räckvidd nch kvalificerad beväpning för attack mnt markmål. Flygplanets genmetri ändras med en större yttervinge, en rörlig nusvinge nch elt nytt landningsställ.

Studierna har visat att mudifieringar av flygplan J 35 till attackversiuner inte ger en effekt snm motsvarar kostnaderna. Ekonomiskt godtagbara alternativ medför en alltför begränsad atiackförmåga. En operativt godtagbar modifiering medför kostnader som inte kan godtas. Däremot kan en förlängning av livstiden hos J 35 intill milten av 1990-talet för jaktuppgifter vara väl motiverad i flera alternativ.

En utveckling och produktion av två divisioner av flygplan JA 37 med förbättrad attackkapacitet (JA 37 B) ger ett kvalitativt sett godtagbart system. Kvantitativt är systemet godtagbart endast om det betraktas som de två första divisionerna i en efterföljande serie. Eflersom denna förutsätts bygga på ett utländskt projekt, finns det inte några operativa motiv för att inte direkt börja en anskaffning ulomlands. Kostnaden för att utveckla och tillverka två divisioner av flygplan JA 37 B är inte försvarbar, om man ser till effekten.

Luftförsvarsförmågan får genom flygplan J 35 och flygplan JA 37 B ett betydande tillskott under första hälften av 1990-talet. Härför erfordras emellertid inte någon modifiering av flygplan J 35 till en attack version. Åtgärderna kan begränsas till en ren livstidsförlängning. Tillförseln av flygplan JA 37 B ger ökad spaningskapacitet.

Sammantaget visar en ekonomiskt godtagbar inriktning av alternativet enligt överbefälhavaren kvalitativa brister i attackfunktionen mot markmål nch vissa kvantitativa nch kvalitativa brister i attackfunktiunen mul sjömål. Alternativet ger gud luftförsvarskapacitet. Detta kan emellertid inte helt

Prop.  1979/80:117                                                                  9

uppväga bristerna i attackfunktiunen. Överbefälhavaren anser atl knmbina-tinner av flygplan JA 37 B nch mudifierade flygplan J 35 av uperativa skäl inte bör anskaffas.

Allernaliven C:l nch C:2 leder till atl framlida flygplanssystem mäste anskaffas genum direktköp men innebär en förlängd avvecklingslid för den svenska flygindustrin.

Alternativen D:l och D:2 förutsätter anskaffning av ett utländskt flygplan snarast efter flygplan JA 37. För värderingen har förutsatts en anskaffning av ett system med prestanda som liknar det amerikanska flygplan F 16:s.

Flygplan F 16 bedöms under 1990-lalet som elt kvalificerat jaktflygplan med god attack- och spaningskapacitet. Flygplanet förutsätts kunna bära robot 15 och en i övrigt omfattande attack- och jaktbeväpning. Alternativet innebär ett betydande effekttillskott till luftförsvaret. Flygplan F 16:s förmåga att verka i stridsmiljö och beväpning mot mark och sjömål skapar goda förutsättningar för effektiva insatser. Flygplanet torde knappast helt kunna anpassas till vårt planerade bassystem. Detta kan medföra besvärande begränsningar. Alternativet leder till avveckling av den svenska flygindustrin.

Vid val mellan de alternativ som regeringen har anvisat anser överbefälhavaren - trots de olägenheter som basanpassningen kan innebära - att anskaffning av ett utländskt flygplan motsvarande flygplan F 16 är att föredra av operativa skäl.

Sedan överbefälhavaren i februari 1979 senasl redovisade sina ställningstaganden i flygplansfrågan har ett omfattande studie- och värderingsarbete genomförts inom ramen för perspektivplaneringen. Arbetet kommer att redovisas i juni 1980. Överbefälhavaren konstaterar att det operativa behovet av ett flygplan som är allsidigt användbart för jakl-, attack- och spaningsuppgifter (JAS) klart har bekräftats i samtliga handlingsvägar som har studerats inom ramen för perspektivplaneringen.

Enligt överbefälhavaren är det betydelsfullt att nu välja en sådan linje i flygplansfrågan att förutsättningarna behålls att i framtiden anskaffa ett flygplan som kan lillgodose de operativa kraven inte bara för attackfunktionen utan även för jakt- och spaningsfunktionerna. Flygplanet bör vidare kunna anpassas till den svenska basfilosofin. Hittills gjorda kontroller tyder enligt överbefälhavaren på att krav som motsvarar de svenska inte kommer att vara styrande för aktuella utländska projekt. Det är därför enligt överbefälhavarens mening angeläget att vi inom landet behåller en sådan kompetens att vi kan påverka utformningen av framtida flygplan i viktiga avseenden.

Mot denna bakgrund och mot bakgrund av de från operativa synpunkter negativa egenskaperna hus regeringens alternativ anser överbefälhavaren att man   direkt   bör   inrikta   arbetet   mul   en   framtida   ersättning  av   hela

Prop.  1979/80:117                                                                  10

Viggensystemei med elt J AS-system som i väsentliga avseenden utformas för att passa våra speciella förhållanden. Delta förutsätter en viss anpassning vad gäller det fortsatta utnyttjandet av flygplan J 35 och flygplan AJ 37. Handlingslinjen innebär i praktiken att man slopar den hittills förutsatta, separata anskaffningen av attackflygplan.

Av krigsorganisaloriska skäl bör alternativet kompletteras genom atl livstiden hos tre till fyra divisioner av flygplan J 35 förlängs till år 1995.

Den beskrivna handlingslinjen torde såväl operativt som industriellt vara fördelaktigare än en utveckling av flygplan SK 2, även om utvecklingen av detla flygplan kompletterades med särskilda utvecklingsuppdrag.

Överbefälhavaren framhåller alt han är fulll medveten om de problem som är förknippade med alternativet. Om de förutsatta förhandlingarna med utländsk industri och det inledande utvecklingsarbetet skulle peka på att alternativet inte är genomförbart, bör man senast år 1982 gå över till att anskaffa ett utländskt flygplan. De operativa skälen för detta har överbefälhavaren tidigare redovisat. Statsmakternas slutliga ställningstagande lill fnrtsalt utveckling kan enligt överbefälhavaren ske i anslutning till 1982 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anser att det angivna alternativet bör utvecklas innm ramen för successivt förändrade arbetsfurmer mellan myndigheter och industri, varvid industrin bör få ett ökat eget ansvar men också stå en större risk. Detta förutsätter enligt överbefälhavaren en kraftfull projektledning inom försvarsmakten samt maximerade kostnadsramar. Överbefälhavarens knstnadsberäkningar utgår i samtliga alternativ från chefens för flygvapnet och försvarets malerielverks kostnadsbedömningar. Mot bakgrunden av den korta tid som har stått till förfogande för att genomföra utredningen har regeringens krav på att alternativen bör grundas på offerter från industrin inte i något fall kunnat tillgodoses.

Med de presenterade kostnaderna för alternativen och med den avvägning som chefen för flygvapnet har gjnrt av planerade alternativ knnstaterar överbefälhavaren att följande skillnader (milj. kr.) har erhållits för de olika alternativen i förhållande till tillgängliga eknnumiska resurser.

Alternativ	1980/81-	I9S5/86-	1990/91-	1995/96-
	1984/85	1989/90	1994/95	1999/2000
A:l	inrvms	inryms	inryms	inryms
A:2	inrvms	inryms	inryms	inryms
C:l	inrvms	inrvms	inrvms	inrvms
C:2	-730	-   733	inrvms	inryms
D:l	inrvms	-2 758	inrvms	inryms
0:2	- 47	-   475	inryms	inryms

Prop.   1979/80:117                                                                 11

De kostnader som i alternativen D:l och D:2 redovisas som ett överskridande av ramen under perioderna 1980/81 - 19S4/i85 och 1985/86-1989/90 grundar sig på antagandel atl del ulländska flygplanet skall börja levereras under budgetåret 1988/89. Överbefälhavaren bedömer alt den fonderingsmöjlighet som regeringen i sina anvisningar har öppnat för dessa alternativ samt möjligheten att anpassa beställningstidpunkten ger förutsättningar för att inrymma alternativen i del sammanlagda ekonomiska utrymmet för varje period om fem budgetår.

Kravel på kontinuerlig produktion gör att alternativ C:2 måste anpassas så att flygplan JA 37 slutar tillverkas den 1 juli 1988. Därmed föreligger inte den tidsmässiga och ekonomiska handlingsfrihet som allernaliv D har. Alternativet ryms således inte inom ramen.

Alternativen har inom den redovisade planeringsramen belastats med tillkommande kostnader. Dessa kostnader är framräknade med den förutsättningen att flygindustrin läggs ned, när aktuell flygplanstyp har slutat levereras. Om dessa knslnader är relevanta, kan överbefälhavaren inte nu ta ställning till, eftersnm en särskild statlig utredning har tillsaUs för att studera bl. a. dessa frågor.

Kostnadernas storlek är direkt beroende av hur och på vilken nivå driften och underhållet måste läggas för alt säkerställa tillgängligheten hos våra flygsystem när flygindustrin har lagts ned.

Överbefälhavaren pekar dock på att delar av de kostnader, som har lagits upp som tillkommande kostnader i de olika alternativen, skall tillgodoräknas medel för anskaffning av ett nytt enhetsflygplan, om någon form av utveckling och produktion behålls inom landet.

För alternativet med flygplan JAS anges i följande tabell ett exempel på hur tillgängligt ekonomiskt utrymme, med nu gällande förutsättningar, kan fördelas mellan skilda objekt efter flygplan JA 37 (milj. kr.).

Objekt	1980/81-1984/85	1985/86-1989/90	1990/91-1994/95	1995/96-1999/2Ö00	1980/81-1999/2000
Flygplan 35 F Skolflygplan JAS (typ, serie och beväpning)	100 1 600 1700	350 180 4  670 5  200	480 6  670 7  150	180 6 220 6 400	450 840 19  160 20 450

Överbefälhavaren anser all tillgängliga medel inom den förutsatta ekonomiska ramen gör det möjligt alt följa denna handlingslinje, under förutsättning att en betydande civil utveckling och produktion kommer till slånd vid svensk flyginduslri. Han anmäler dock att det är osäkert om lillgängliga medel är lillräckliga under mitten och sluiet av  1980-talet.

Prop.  1979/80:117                                                                 12

Handlingslinjen förutsätter också att försvarsmakten i 1982 års försvarsbeslut tillförsäkras en sådan ekonomisk ram att flygvapnet - inom ramen för en balanserad utveckling av försvarsmakten - kan tilldelas minsl de resurser som överbefälhavaren har förutsatt. Perspeklivplaneringens fas 2 är inle slutförd, varför en precisering av den lägsta ekonomiska nivå för försvarsmakten där en sådan tilldelning är rimlig inte har kunnat ske. Överbefälhavaren anser preliminärt att de resurser som han har förutsatt bör kunna tilldelas flygvapnet i en ekonomisk nivå för försvarsmakten som i storl sett motsvarar en prolongering av nuvarande planeringsnivå.

Överbefälhavaren föreslår sammanfattningsvis att flygplansanskaffningen nu inriktas mol att omkring år 1990 börja ersätta samtliga versioner av Viggensystemei. Ett beväpnat skolflygplan bör därför inte anskaffas. Det framtida JAS-flygplanet bör så långt som det är möjligt lillgodose de särskilda svenska kraven på allsidighet och anpassning till vår basfilosofi.

Överbefälhavaren föreslår att statsmakterna nu ger honom i uppdrag att inleda utvecklingen av JAS-flygplanet för att möjliggöra ett slutligt beslut år 1982 om att svensk industri i samarbete med utländsk industri skall utveckla det.

Delta innebär enligt överbefälhavaren att statsmakterna nu bör klart deklarera atl de är beredda atl vidmakthålla svensk kapacitet att utveckla flygplan på en sådan nivå, att industrin i samarbete med utländsk industri kan ta fram framtida stridsflygplan samt att statsmakterna avdelar medel för systemdefiniiion och en inledande fas av utvecklingsarbetet på ett nytt enhetsflygplan.

Överbefälhavaren anser det vidare nödvändigt att statsmakterna nu klart tar ställning i flygplansfrågan. En fortsatt osäkerhet leder till ett orationellt utnyttjande av försvarsmaktens resurser, försvårar försvarsplaneringen och undergräver försvarets trovärdighet. Osäkerheten leder uckså till svårigheter att behålla tilltron till den egna förmågan, särskilt bland flygvapnets personal.

Ärendet har behandlals i militärledningen och i militärledningens rådgivande nämnd.

2.3 Föredraganden

Vid anmälan av prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 58) anförde jag bl.a. aU överbefälhavarens programplan inte omfattade flygvapnets materielanskaffning. Jag angav att det var nödvändigt att ta ställning till försvarsgrenarnas materielanskaffning i ett sammanhang. Jag förordade därför att regeringens förslag beträffande berörda anslag skulle föreläggas riksdagen i särskild proposition under våren 1980. 1 avvaktan på denna behandlade jag inte avvägningsprogrammens utveckling eller de försvarsindustriella frågorna.

Prop.  1979/80:117                                                                 13

Överbefälhavaren har den 1 februari 1980 redovisat den del av programplanen som omfattar flygvapnets materielanskaffning.

Jag redovisar i det följande mina ställningstaganden till avvägningsprogrammens utveckling, flygplansanskaffningen och de försvarsindustriella frågorna.

2.3.1 Avvägningsprogrammens utveekling

Markstridsförbanden skall i samverkan med övriga stridskrafter kunna lösa stridsuppgifter inom invasionsförsvaret i gräns-och kustområden. De skall också, om det blir nödvändigt, kunna fullfölja striden inne i landet. Vissa förband skall avses för strid även inom sådana delar av vårt land som angriparen har tagit.

Avvägningsprogrammet omfattar arméförbanden ulom vissa luftförsvarsförband samt kustartilleriförbanden.

Den planering som överbefälhavaren har redovisat innebär bl.a. följande.

Markstridsförbanden behåller i huvudsak sin nuvarande omfattning. Allmänt prioriteras eldkraften i form av främst pansarvärnsvapen samt vapen för indirekt eld. Infanteriförbandens rörlighet och eldkraft förbättras. Nytt rörligt kustartilleri tillförs förbanden. Brigader och rörligt kustartilleri prioriteras.

Förband med tunga pansarvärnsrobotar organiseras. Elva infanteribrigader moderniseras. Handlingsfriheten bevaras så att en tolfte moderniserad infanteribrigad eller mekaniserade förband kan organiseras efter planeringsperioden.

Norrlandsbrigaderna mnderniseras uch anpassas till de muderniserade infanteribrigadernas urganisatiun.

Fyra pansarbrigader samt pansarförbanden i övre Nurrland nch på Gotland behålls. Handlingsfriheten bevaras avseende den framtida pansarorganisationen i östra Mellansverige.

Moderniseringen av en del av kustartilleriets fasta spärrbataljoner med nya tunga tornbatterier fullföljs.

Modernisering av två tunga rörliga kustartilleribataljoner påbörjas.

I förhållande till föregående programplan innebär planeringen bl. a. följande viktigare förändringar.

Den planerade organisationen av förband med tunga pansarvärnsrobotar har minskats. Vissa pansarförband behålls för att medge handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut.

Jag kan i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet Mark-stridsförband.

Övervattensstridsförbanden skall genom anfall mot en angripares sjötransportmedel och sjöslridskrafter och genom mineringar kunna

Prop.  1979/80:117                                                                 14

försvåra anfall över havet. De skall vidare kunna skydda vår sjöfart och övriga förflyttningar lill sjöss saml medverka i övervakning och incidentberedskap.

Avvägningsprogrammet omfattar ylaltackförband, helikopterförband samt min- och minröjningsförband.

Den av överbefälhavaren redovisade planeringen innebär bl. a. följande.

Övervattensstridsförbanden skall kunna verka i floitiljförband. Sjörobotar med medellång räckvidd anskaffas. Helikoptrar med särskild utrustning används för att upptäcka och bekämpa ubåtar. God tillgång till sjöminor liksom modernisering av dessa eftersträvas. För utläggning av minor används särskilda minfartyg, övriga stamfartyg, helikoptrar och civila fartyg. Minröjningsfunktionen vidmakthålls sä långt som det är möjligt.

Ytatlackförbanden utvecklas mot två ytattackflotliljer och en självsländig torpedbåtsdivision. Flottiljerna beväpnas med sjörobotar. Studier bedrivs för att klarlägga ylattackförbandens sammansättning och ledning när jagarna Halland och Småland går ur organisalionen.

Sjörobotbeväpnade patrullbåtsförband organiseras och ett tredje minfartyg anskaffas.

Minröjningsförbanden minskas med fyra flottiljer. Studier pågår för att klarlägga minröjningsfunktinnens framtida utformning.

I förhållande till föregående programplan innebär planeringen bl. a. följande viktigare förändringar.

Leveransen av det tredje minfartyget har uppskjutits ett år och fyra minröjningsflottiljer har utgått.

Jag kan i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet Över-vattensstridsförband.

Fjärrslridsförbanden omfattar attackflyg- och ubåtsförband. Dessa förband skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för trupp- och underhållstransporter och därigenom minska hans styrka. Ubåtsförbanden skall även kunna lägga ut minor på stort avstånd från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även långt framför våra förband. Attackflyget skall också kunna sättas in mot en angripares lufllandsättningsföretag och kunna användas för direkt understöd av markstridsförbanden.

Överbefälhavarens planering av auackflygförbanden under perioden innebär 5,5 divisioner av flygplan AJ 37 Viggen nch 5 lätta divisiuner utrustade med flygplan SK 60. För ubåtsförbanden innebår planeringen tolv ubåtar.

Olika alternativ för omsättning av attackflygförbanden har planerats. Ett nytt ubåtssystem, A 17, utvecklas.

I förhållande till föregående programplan har alternativen med flygplanen A 20 och B3LA utgått ur planeringen.

Prop.  1979/80:117                                                                 15

Jag återkommer i det följande till frågan om omsättning av attackflygförbanden. I övrigt kan jag i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband.

Luftförsvarsförbanden skall kunna försvåra en angripares flygkrigföring mol vårl land, skydda våra övriga stridskrafter och områden som är viktiga för totalförsvaret samt tillsammans med andra funktioner bidra till att befolkningen skyddas.

Avvägningsprogrammet omfattar jakl-, luftvärnsrobot- och luftvärnsförband samt stridslednings- och luftbevakningsförband.

Den planering som överbefälhavaren har redovisat innebär bl. a. följande.

Jaktförbanden börjar ombeväpnas med flygplan JA 37 Viggen. Balans upprätthålls mellan flygande förband, bas-, luftbevaknings- och stridsledningsförband. Luftvärnsförbandens antal behålls i huvudsak. En del av förbanden ges ökad effekt genom atl robut 70 tillförs. Utveckling av ny materiel med mörker- eller allväderskapacitet påbörjas.

Åtta jaktdivisiuner ombeväpnas med flygplan JA 37 Viggen.

Luftvärnsbataljoner med robot 70 organiseras under perioden. Luftvärns-förband med robot 67 moderniseras.

Radarkompanier för luftbevakning och stridsledning på hög höjd organiseras. Förband för låghöjds- och havsövervakning börjar organiseras i slutet av perioden.

1 förhållande till föregående programplan innebär planeringen bl. a. den förändringen att anskaffningen av ny låghöjdsradar har lagts tidigare med en första etapp under perioden.

Jag kan i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet Luftförsvarsförband.

2.3.2 Flygvapnets materielanskafTning

Flygplansfrågan kan inte enbart bedömas från försvarspolitiska, ekonomiska, industripolitiska eller arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter utan måste även sättas in i ett säkerhetspolitiskt sammanhang. Jag vill därför först något beröra de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för flygplansfrågan innan jag behandlar de olika alternativ till flygplansanskaffning som föreligger.

Sverige har alltsedan andra väridskriget vidmakthållit ett respektingivande försvar som stöd för sin neutralitetspolitik. Strävan har varit att skapa sådan balans mellan olika totalförsvarsgrenar och mellan skilda delar av det militära försvaret aU en godtagbar effekt i olika tänkbara situationer skulle nås. Hittills har det militära försvarei främsl utformats som elt invasionsförsvar och de därav motiverade resurserna har varit tillräckliga för att övervaka vårt territorium och avvisa kränkningar under fred och neutralitet.

Prop.  1979/80:117                                                                  16

Den ekonomiska siluationen för det militära försvaret framtvingar en hårdare prioritering mellan olika uppgifler för försvarsmaklen. En sådan prioritering måste ske med utgångspunkt i vår säkerhetspolitiska situation.

Sverige ligger i gränsområdet mellan två militära block. Områden i både norra och södra delen av det nordiska området har en ökande strategisk betydelse för maktblocken. Sverige spelar en viklig roll redan i fredstid för att upprätthålla stabiliteten och avspänningen i det nordiska området. Detta är en aspekt som våra nordiska grannländer fäster stur vikl vid. En avsevärd förändring av det svenska militära försvaret i förhållande till omvärlden skulle kunna leda till nsäkerhet inum maktblncken um Sveriges ställning i en eventuell framtida, mera kritisk situatinn.

Avgörande för maktblockens åtgärder i fred och i mera kritiska situationer är deras föreställningar om etl eventuellt krigs karaktär. Försvarskommittén (Fö 1978:02) har i sitt betänkande (SOU 1979:42) Vår säkerhetspolitik från juni 1979 bedömt att ett krig i Europa åtminstone inledningsvis kommer att föras med konventionella stridsmedel. I syfte att nå en godlagbar polilisk uppgörelse kan maktblocken därvid genomföra snabba, geografiskt begränsade operationer som syftar till att ställa motparten inför fullbordat faktum.

För att skapa respekt i omvärlden för den svenska neutralitetspolitiken är det därför nödvändigt att vi inom värnliktsförsvarets ram kan åstadkomma en förmåga till snabba, kraftsamlade militära insatser över hela territoriet. Därtill krävs en förmåga att förhindra kränkningar och medvetna överflygningar av svenskt område.

Mot denna bakgrund anser jag att kvalificerade flygstridskrafter för jakt-, attack- och spaningsändamål även inom en överblickbar framlid kommer alt utgöra en nödvändig och väsentlig del av det svenska militära försvaret.

I detta sammanhang bör också framhållas den roll som inhemsk utveckling och tillverkning av flygplan under de senaste decennierna har spelat för den svenska säkerhetspolitiken. Genom en inhemsk utveckling har en svensk profli på vårl flygvapen kunnat säkerställas samtidigt som vi fått flygplan som har varil väl anpassade till våra operativa behov.

Flygstridskrafterna består främst av jaktflyg, attackflyg uch spaningsflyg-

Jaktflyget omfattar f. n. tolv divisioner jaktflygplan av typ J 35 Draken. Deras främsta uppgift är att försvåra flyg- och robotanfall mot vårt land genom att bekämpa flygplan och robotar i luften. Flygplan J 35 Draken ersätts under 1980-talet av flygplan JA 37 Viggen (Jaktviggen). Enligt nu gällande planeringsinriktning anskaffas åtta divisioner. Jaktviggen förutsätts vara kvar i krigsorganisationen under hela 1990-talet.

Attackflyget består f. n. av fem och en halv divisioner medeltunga attackflygplan AJ 37 Viggen (Attackviggen) och fem divisioner lätt attack

Prop. 1979/80:117                                                                  17

med skolflygplanet SK 60. Attackflygets uppgift är att förhindra eller försvåra invasiun genum anfall mnt stridskrafter såväl till lands som till sjöss. Den tekniska livslängden hos Attackviggen medför att det uppstår behov atl ersätta flygplanet i början av 1990-talet. Tidpunkten för ersättning av flygplan SK 60 är beroende av hur systemet utnyttjas i fortsättningen. Om flygplanet används enbart till flygutbildning, bör elt nytt skolflygplan anskaffas i början av 1990-talet. Om attackuppgifterna kvarslår, behöver det ersättas redan i slutet av 1980-talet.

Spaningsflyget består av tre fredsdivisioner av flygplan S 37 Viggen (Spaningsviggen) och har till uppgift att skaffa upplysningar om motståndarens dispositioner. Den tekniska livslängden hos Spaningsviggen medför att den behöver ersättas under första delen av 1990-talel.

Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssysiem har varil föremål för omfattande utredningar under hela 1970-talet. Därutöver har ett visst arbete påbörjats både när det gäller att vidareutveckla Jaktviggen till ett medeltungt attackflygplan med benämningen A 20 och att utveckla ett nytt lätt attack- och skolflygplan kallat B3LA.

1 prop. 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. 1 s. 124-129) anslöt sig regeringen till 1974 års försvarsutrednings rekommendationer (SOU 1977:1 Totalförsvaret 1977 -82) att det medeltunga attackflygplanet A 20 borde utvecklas och att ett kompletterande underlag var nödvändigt, innan beslut kunde fattas angående inriktningen av kommande anskaffning av attack- och skolflygplan. Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) beslöt enligt regeringens förslag.

För att nära följa nch utvärdera det fortsatta arbetet tillkallades den s. k. B3LA-beredningen, som lämnade sin rapport (Ds Fö 1977:7) i oktober 1977. Beredningen fann att valet borde slå mellan ett alternativ som innehöll sex divisioner av flygplan A 20 och 45 skolflygplan av utländsk eller svensk tillverkning och ett alternativ som omfattade nio divisioner av flygplan B3LA och två divisioner av Attackviggen, som i sin nuvarande utformning skulle behållas intill mitten av 1990-talet. Alternativet med flygplan B3LA beräknades kräva ett tillskott till det militära försvarets planeringsram för perioden 1977/78 - 1981/82 av ca 350 milj. kr. per budgetår. Motsvarande tillskott för alternativet med flygplan A 20 beräknades till 100 milj. kr. per budgetår.

I prop. 1977/78:95 om anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling anfördes att flera skäl talade för att man inte skulle fatta slutligt beslut i flygplansfrågan under våren 1978. B3LA-beredningen hade inte haft möjligheter att studera konsekvenserna för den svenska flygindustrin och för vissa av försvarets myndigheter uch verkstäder av att inte utveckla och anskaffa flygplan B3LA. Det fanns en betydande osäkerhet om vad produktionen och driften av Jaktviggen skulle komma atl kosta, om den

2 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 117

Prop.  1979/80:117                                                                 18

måste ske utan slöd av så stora utvecklingsavdelningar som de berörda företagen hade då. Vidare ansågs den version av flygplan A 20 som överbefälhavaren förordade inte kunna anskaffas inom planeringsramen. Del fanns därför anledning atl närmare överväga om och i så fall hur Viggen borde utvecklas till ytterligare en attackversion och om det fanns något utländskt alternativ till flygplan A 20. Det borde vidare undersökas på vilkel sätt och i vilken utsträckning som det var möjligt att inom andra områden ta till vara det tekniska kunnande som flygindustrin representerar. Med hänsyn till frågans stora betydelse tillkallades i januari 1978 en parlamentarisk kommitté, flygindustrikommittén (Fö 1978:01), för att ta fram ytterligare beslutsunderlag för det fall att flygplan B3LA inte skulle komma att utvecklas. Flygindustrikommittén föresing i sin betänkande (Ds Fö 1978:8) i uktnber 1978, att anskaffningen av attackflygplan närmast burde inriktas mnt flygplan A 20, um en anskaffning av flygplan B3LA inte kum till stånd. Med hänsyn till möjligheterna att inrymma ulika A 20-alternativ innm den gällande försvarsramen nch med hänsyn iill de uperativa bedömningar snm hade reduvisats för knmmittén förnrdade den ett alternativ snm nmfattade åtta divisiuner av flygplan JA 37 nch sex divisiuner av flygplan A 20. Denna anskaffning rymdes duck inte helt inum det eknnumiska utrymme sum överbefälhavaren hade beräknat fanns tillgängligt för ersättning av attackflygplan under periuden 1979/80 - 1983/84.

Efter det att flygindustriknmmittén hade avlämnat sitt betänkande inknm från försvarets materielverk till försvarsdepartementet ett nytt underlag avseende en variant av flygplan B3LA med benämningen SK 38/A 38. Detta underlag avvek i ekunumiskl avseende väsentligt från tidigare underlag. Kravet på tillskntt till försvarsmaktens ram kunde enligt försvarets materielverks uppfattning minskas från tidigare angivna 350 milj. kr. per budgetår till 60 milj. kr. per budgetår under den första femårsperioden.

Regeringen uppdrog i december 1978 åt överbefälhavaren att utreda förutsättningarna för en eventuell anskaffning av flygplan SK 38/A 38. Av uppdraget framgick bl. a. att överbefälhavaren burde analysera de långsiktiga ekonomiska följderna för försvaret i dess helhet av en anskaffning av flygplan SK 38/A 38.

Överbefälhavaren överlämnade i februari 1979 den begärda utredningen. I denna förordade överbefälhavaren SK 38/A 38-alternativet endast under förutsättning att försvarsmakten efter budgetåret 1981/82 kunde påräkna en sådan höjd eknnumisk ram, att flygplanssystemen kunde tillföras erfnrderliga resurser inom ramen för en balanserad avvägning mellan skilda försvarsfunktioner. Inte heller alternativet med flygplan A 20 kunde inrymmas utan en ökad försvarsram. Överbefälhavaren framhöll att om inte tillräckliga resurser kunde tillföras det militära försvaret, en fortsatt flygplansanskaffning borde inriktas mot utländska alternativ.

Min förelrädare anförde i prop. 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret att det pågående arbetet med projekten B3LA och SK

Prop.  1979/80:117                                                                 19

38/A 38 borde avbrytas. Vidare förordades att en vidareulveckling av flygplan JA 37 Jaktviggen till det médeliunga attackflygplanet A 20 pä grund av kostnaderna inte borde komma i fråga på den kvalitetsnivå som överbefälhavaren hade funnit önskvärd. Enligt min företrädare var det därför nödvändigt att undersöka om någon form av vidareutvecklad Jaktviggen kunde fylla elt väsentligt operativt behov pä en godtagbar ekonomisk nivå. Min företrädare förordade att etl visst utvecklingsarbete på Jaktviggen borde fortgå under budgetårel 1979/80 lill dess att delta var klarlagt. Vidare anmäldes att överbefälhavarens planering för perioden 1980/81 - 1984/85 måste föreligga innan ställning kunde tas till frågan om utveckling och anskaffning av nya flygplan, I denna planering borde möjligheterna till och konsekvenserna av elt antal alternativ med varierande antal Jaktviggendivisiuner, divisiuner med vidareutvecklade Jaktviggen uch divisiuner med utländska flygplan granskas. Även ulika alternativ till anskaffning av beväpnade uch ubeväpnade skulflygplan skulle vägas in i det avdelade eknnumiska utrymmel. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FöU 1978/79:23, rskr 1978/79:327). Försvarsutskuttet erinrade därvid um aU 1978 årsförsvarsknmmittébl. a. härtill uppgift att granska alternativa möjligheter till anskaffning av jaktflygplan, luftvärnsrnbntar nch andra luftförsvarsknm-punenter samt att lämna förslag um den framtida avvägningen mellan skilda åtgärder för luftförsvar.

Regeringen gav i april 1979 överbefälhavaren kumpletterande direktiv för prngramplaner för periuden 1980/81 - 1984/85 uch anslagsframställningar för budgetåret 1980/81. Överbefälhavaren skulle rednvisa planering för en fnrtsalt flygplansanskaffning i enlighet med två alternativ. Båda alternativen skulle grundas på förutsällningen att Jaktviggen vidareutvecklas till begränsad attackkapacitet med bl. a. förmåga att bära sjömålsrnbutar. Vidare skulle snm framtida ersättare för Viggensystemei förutsättas en ny flygplans-plattfnrm med pruduktiun nch kumpletterande utveckling vid svensk industri nch så långt möjligt svensk beväpning. Det ena alternativet förutsatte lägst sammanlagt lin divisiuner Jaktviggen nch vidareutvecklade Jaktviggen samt ett nytt skulflygplan med mycket begränsad beväpning där antalet bestäms av utbildningsbehuvet. Det andra alternativet förutsatte lägsl åtta divisiuner Jaktviggen nch vidareutvecklade Jaktviggen samt ett skulflygplan med viss beväpning, bl. a. förmåga att bära sjömålsrubntar. Båda alternativen skulle grundas på att svensk industri skulle delta i pruduktionen och atl denna skulle bedrivas på en förhållandevis jämn nivå utan påtagliga luckor eller dubbelbeläggningar. Vidare skulle industrins utvecklingskapacitet på det militära området anpassas till en nivå motsvarande vad som krävs för den nya flygplansplattform som angavs i direktiven. Vid detaljutformningen av alternativen skulle möjligheterna till och konsekvenserna av att förlänga livstiden på flygplan av typ J 35 Draken och 37 Viggen granskas. En sådan förlängning skulle  i  den  utsträckning överbefälhavaren  fann  operativt

Prop.  1979/80:117                                                                 20

lämplig samt tekniskl och ekonomiskl möjlig genomföras i de två alternativen.

Regeringen gav härutöver i november 1979 överbefälhavaren direktiv atl översiktligt granska möjligheterna till och konsekvenserna av en anskaffning av flygplan från utlandet. Enligt detta alternativ förutsågs ett sådant utländskt flygplanssystem i mitten av 1990-talet ingå i flygvapnet vid sidan av åtta divisioner av flygplan JA 37, i försia hand som ersättare för utgående flygplan av typ AJ 37 Attackviggen och S 37 Spaningsviggen. Stor vikt skulle dock läggas vid flygplanssystemets luftförsvarsegenskaper. Överbefälhavaren skulle som referensalternativ förutsätta ett utländskt flygplan som har ungefär samma presianda som det amerikanska flygplanet F 16.

Överbefälhavaren överlämnade till regeringen den 1 februari 1980 underlag i flygplansfrågan samt komplettering till programplanen för det militära försvaret för perioden 1980/81 - 1984/85. Överbefälhavaren har -uiöver de alternativ som regeringen tidigare har angett - gianskat ett alternativ, där man direkt inriktar arbetet mot en framtida ersättning av hela Viggensystemei med ett enhetsflygplan för jakt-, attack- och spaningsuppgifter (JAS), som i väsentliga avseenden har utformats för att passa våra speciella förhållanden.

Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssysiem har. sum tidigare nämnts, utretts under större delen av 1970-talet. Härvid har av olika skäl beslut om utveckling nch anskaffning successivt uppskjutits. Detta har medfört att tidsskillnaden har minskat mellan ersättningen av dagens attackoch skolflygplanssysiem samt den framtida ersättningen av hela Viggensystemei. Under denna tid har också den tekniska utvecklingen förändrat förutsättningarna för att utveckla och producera stridsflygplan. Mot denna bakgrund måste man överväga att avstå från en omedelbar ersättning av dagens lätta attack- och skolflygplanssysiem för att i stället ersätta hela Viggensystemei under 1990-talet. En sådan inriktning stöds av överbefälhavarens perspektivstudier, där det uperativa behuvet av ett flygplan som är allsidigt användbart för jakt-, attack- och spaningsuppgifter klart har belagts i samtliga handlingsvägar. Jag finner det därför viktigt att detta delvis nya alternativ granskas och jämförs med de alternativ som regeringen tidigare har angett. Jag övergår nu till att behandla de alternativ för flygplansanskaffningen som därmed föreligger.

I samtliga de alternativ som redovisas i det följande ingår åtta divisioner av Jaktviggen. Jag anser liksom överbefälhavaren att beslut om anskaffning av den tredje delserien av Jaktviggen bör fattas under budgetåret 1980/81.

Alternativ A:l förutsätter utveckling uch anskaffning av fem divisioner av ett beväpnat skolflygplan benämnt SK 1. Efter produktion av detta anskaffas ett utländskt flygplanssystem. Flygplan SK 1 åren vidareutvecklad version av nuvarande flygplan SK 60. Flygplanet är i huvudsak utformat för att användas för utbildningsändamål. Det kan inte bära den sjömålsrobot med

Prop.  1979/80:117                                                                 21

läng räckvidd (Rbs 15), som f. n. utvecklas gemensamt för marinen och flygvapnet. Flygplanet ger på grund av sina låga prestanda inte något nämnvärt tillskolt till luftförsvaret. Jag anser att den operativa effekl som fem divisioner av flygplan SK 1 skulle tillföra vårt försvar inte står i rimlig relation till redovisade kostnader. Jag finner vidare att ett framtida JAS-syslem då måste anskaffas från utlandet. Jag anser liksom överbefälhavaren att flygplan SK 1 inte bör utvecklas och anskaffas.

Alternativ A:2 förutsätter utveckling och anskaffning av nio divisioner av ett beväpnat skolflygplan med högre kvalitetsnivå än SK 1. Flygplanet benämns SK 2. Efter produktion av detta anskaffas ett utländskt flygplans-syslem. Flygplan SK 2 byggs i två separata versioner. Den ena är en ensitsig version för attackuppgifter (sju divisioner). Den andra är en tvåsitsig version för i huvudsak skoluppgifter nch med begränsad attackkapacitet (två divisioner). Flygplanet har i flera avseenden liknande ulfnrmning snm flygplan SK 60. Skillnaderna är främst betingade av förmågan att bära sjömålsrnbutar samt anpassningen till det framtida bassystemet. Flygplan SK 2 kan bära en betydande vapenlast men möjligheterna att utnyttja dessa vapen begränsas av flygplanets mindre gnda elektrunikutrustning m. m. uch därmed dåliga möjlighet att överleva i stridsmiljö. Bidraget till den totala luftförsvarsförmågan år liten.

För att svensk flygindustri skall kunna fortleva efter flygplan SK 2 fordras militära beställningar utöver vad detta flygplan ger. Några sådana beställningar har inte inplanerats. Därutöver är kostnadsbilden för projektet sådan, att ett utvecklingsarbete för en efterträdare till Viggensystemei av ekonomiska skäl inte kan bedrivas parallellt med att flygplan SK 2 produceras under andra hälften av 1980-talet. Detta innebär att flygplan SK 2 blir det sista stridsflygplan som utvecklas av svensk industri uch att en planerad avveckling av denna industrigren bör påbörjas snarast.

Jag anser liksnm överbefälhavaren att detta alternativ ligger på en väsentligt lägre nperativ nivå än B3LA/A 38 nch A 20 nch därmed innebär ett klarl avkall på den uperativa styrkan hus attackflygfunktinnen under slutet av 1980-talet nch början av 1990-talet. Flygplan SK 2 ger enligt min mening inte tillräcklig nperativ effekt trnts de stura eknnumiska uppuffringar sum måste göras. Jag finner vidare att den utvecklande delen av svensk flygindustri avvecklas efter projektet SK 2. Jag anser liksom överbefälhavaren att flygplan SK 2 inte bör utvecklas och anskaffas.

Alternativen C förutsätter modifiering och anskaffning av två divisiuner Jaktviggen med förbättrad attackkapacitet (JA 37 B) utöver inplanerade åtta divisioner Jaktviggen. Vidare modifieras fyra divisioner av flygplan J 35 Draken för attackuppgifter. Olika modifieringsgrad av J 35 Draken har studerats. Efter produktion av flygplan JA 37 B förutsätts ett utländskt flygplanssystem anskaffas.

Studierna har visat att attackmodifieringar av flygplan J 35 Draken inte ger

Prop.   1979/80:117                                                                22

en effekt som motsvarar kostnaderna. Ett förlängt utnyttjande av flygplan J 35 Draken lill fram mot år 1995 utan attackmodifiering ger dock elt betydande effcktlillskolt till luftförsvarsförmågan till rimlig koslnad. Härigenom undviks också kapitalförstöring.

Utveckling nch pruduktiun av tvä divisiuner JA 37 Bi ger ett kvalitativt sett gndtagbari system. Antalet flygplan är duck ntillråckligi.

Luftförsvarsförmågan får genom flygplan J 35 Draken och flygplan JA 37 B eU betydande effekttillskott under första hälften av 1990-lalet.

Jag anser liksom överbefälhavaren att en ekonomiskt godtagbar inrikining av alternativet medför kvalilativa och kvantitativa brister i altackfunktionen. Brislerna uppvägs inle av alternativets goda lufiförsvarskapacilet. Jag finner vidare att den utvecklande delen av svensk flygindustri snabbt avvecklas enligt detta alternativ. En kombinatinn av flygplan JA 37 B uch etl attackmndifierat flygplan J 35 Draken bör således inle ulvecklas nch anskaffas. Ett förlängt utnyttjande av flygplan J 35 Draken i luftförsvars-funktinnen bör dnck enligt min mening planeras.

Alternativen D förutsätter anskaffning av sex divisiuner utländska flygplan snarasl efter det att Jaktviggen har slutat pruduceras, dvs. år 1988 enligt nuvarande plan. För värderingen har förutsatts en anskaffning av elt system som har liknande prestanda som flygplan F 16.

Detta flygplan bedöms under 1990-talet vara ett kvalificerat jaktflygplan med god attack- och spaningskapacitet. Flygplanet förutsätts kunna bära sjömålsrobotar med lång räckvidd (Rbs 15) och en i övrigt omfattande attack- och jaktbeväpning. Alternativet innebär ett betydande effekttillskott till luftförsvaret. Bl. a. möjligheterna att förse flygplanet med beväpning mol mark- och sjömål skapar goda förutsättningar för en effektiv insats. Vissa problem kan finnas när det gäller en fullständig anpassning till vårt bassystem.

Detta alternativ innebär en omedelbar nedläggning av en utvecklande svensk flygindustri. Problem kan därmed komma att uppstå med fortsatt produktion av Jaktviggen samt med drift och underhåll av hela Viggensystemei.

Jag anser liksom överbefälhavaren att vid val mellan av regeringen anvisade alternativ är anskaffning av ett utländskt flygplan motsvarande flygplan F 16 av operativa skäl att föredra. Jag återkommer i det följande till frågan om hur handlingsfrihet att köpa flygplan i utlandet skall behållas till försvarsbeslutet år 1982. Jag kan för min del inle utesluta alt en sådan anskaffning kan bli nödvändig.

Jag övergår nu till att behandla alternativet att ersätta hela Viggensystemei med ett JAS-system. Alternativet innebär att den hittills förutsatta separata anskaffningen av attackflygplan inle sker och att ett nytt skolflygplan anskaffas först i mitten av 1990-talet. Detta innebär en viss försvagning av attackfunktionen under senare delen av 1980-talet jämfört med tidigare

Prop.  1979/80:117                                                                 23

planering. Möjligheten att utnyttja ett ökat antal divisioner av flygplan J 35 i luftförsvaret kan lill viss del kompensera detla.

Som jag tidigare har anförl har tidsskillnaden minskat mellan ersättningen av dagens attack- och skulflygplanssyslem saml den framlida ersättningen av hela Viggensystemei. Vidare barden militärtekniska utvecklingen gjnrt det möjligt att med mindre och lättare flygplansplattformar lösa uppgifter för vilka tidigare krävdes betydligt större flygplan. Härigenom skulle den hittillsvarande kostnadstrenden för flygplanssystem kunna brytas.

Det perspektivplanearbete snm bedrivits av överbefälhavaren har entydigt visat på ett operativt behov av en ny gemensam plattform för jakt-, attackoch spaningsuppgifter (JAS) under 1990-talet. Det gäller på alla studerade ekonomiska nivåer.

Mot bakgrund av vad jag har anförl i det föregående anser jag i likhet med överbefälhavaren att flygplansanskaffningen nu bör inriktas mot att i början av 1990-talet påbörja ersättning av Viggensystemei. Det framtida JAS-flygplanet bör i så hög grad som möjligt tillgodose de särskilda svenska kraven på allsidighet och operativa förutsättningar.

Ett JAS-system kan anskaffas på olika sätt.

En första möjlighet är köp av ett färdigt utländskt flygplan. Ett exempel på ett tänkbart flygplanssystem är det amerikanska flygplanet F 16. Jag har tidigare redovisat vissa konsekvenser av detta alternativ. Exempel på andra möjliga flygplanssystem kan vara det amerikanska flygplanet F 18 eller framtida avancerade västeuropeiska stridsflygplan.

En andra möjlighet är licenstillverkning av ett utländskt flygplan. Detta är enligt nu tillgänglig erfarenhet inte ekonomiskt lönsamt. Däremot kan man tänka sig slutmontering i Sverige, vilket medför viss sysselsättning vid industrin och ett långsammare utflöde av pengar.

En tredje möjlighet är samarbete med ett eller flera andra länder om utveckling och produktion av ett gemensamt flygplan.

Västtyskland, Storbritannien och Frankrike studerar f. n. hur dagens generation av jakt- och aUackflygplan skall ersättas under 1990-talet. 1 Västtyskland studerar landets flygindustri alternativa lösningar för ett nytt flygplansprojekt benämnt TKF90 (Taktisches Kampflugzeug). 1 Storbritannien studeras alternativa lösningar inom ramen för ett projekt benämnt AST 403 (Air Staff Target). Man planerar att ersättning av vissa av dagens engelska flygplan skall påbörjas före år 1990. Även i Frankrike pågår arbete som syftar till ett nytt flygplanssystem under 1990-talet.

Ett antal flygplan har redan utvecklats i Europa i samarbete mellan olika länder. Flygplanet Tornado av Storbritannien, Västtyskland och Italien, flygplanet Alpha Jet av Västtyskland och Frankrike samt flygplanet Jaguar av Frankrike och Storbritannien är exempel på detta. Många flygindustrier i Europa har därför stor och långvarig erfarenhet av samarbele vad avser både utveckling och produktion.  Detta samarbete har lett till en allt bättre

Prop.  1979/80:117                                                                 24

förmåga att hantera och förebygga uppkommande problem, som alllid är förknippade med internationellt teknologiskt samarbele. En av fördelarna med samarbete är en lägre kostnad för var och en till följd av delade utvecklingskostnader och större tillverkningsserier. En annan vinst är den möjlighet till bibehållen teknisk kompetens som blir resultatet av att varje företag får delta i fler projekt.

Det är sannolikt att det studiearbete beträffande 1990-talets flygplansgeneration som nu genomförs på olika håll i Europa leder till etl samarbetsprojekt mellan två eller flera parter inom de närmaste åren.

En fjärde möjlig anskaffningsväg är att ta fram ett nytt flygplanssystem i Sverige men med en större andel utländska komponenter än tidigare i syfte att nedbringa kostnaderna, som annars blir orimligt höga vid den begränsade serie det trots alll skulle bli fråga om. Alternativet skulle kunna kallas för inhemskt sammanhållen utveckling av en ny flygplansplattform. Samarbele med utlandet skulle i elt sådant alternativ sannolikt komma att ske industri till industri. Det kan heller inte uteslutas atl ett annat land vill delta i ett sådant svenskt projekt på en bredare bas.

Utgångspunkterna för ett svenskt JAS-projekl är följande. Det är möjligt att med känd teknik - bl. a. lättare uch mindre bränslekrävande mntur, nya lätta knmpnsitmaterial och miniatyriseringen på elektronikområdet - konstruera ett stridsflygplan som väger omkring hälften av Viggen men har samma eller bättre prestanda. Kostnaderna för moderna stridsflygplan är starkt beroende av vikten, varför kostnadstrenden borde kunna brytas.

Det borde vidare gå att hälla utvecklingskostnaderna nere genom att i största möjliga utsträckning antingen köpa färdiga kompnnenter utomlands eller licenstillverka dem i Sverige eller samarbeta med utländsk tillverkare nm gemensam utveckling. Exempel på knmponenter som inte behöver utvecklas i Sverige är motor, landningsställ och katapultstol. Exempel på komponenter som torde kunna samutvecklas är styrsystem och radar.

Genom prioritering av de egenskaper som är viktiga för det svenska försvaret, t. ex. basanpassning, kan vi få ett flygplan som har en svensk profli med de fördelar detta ger. Härigenom undgår man att betala för de eventuella överprestanda som ett utländskt flygplan har. Vidare skulle man med ett svenskt J AS-flygplan bygga vidare på de tekniska erfarenheterna av Viggensystemei uch dessutum ta till vara delar av det arbete som har lagts ned på utvecklingen av B3LA.

Enligt min mening skulle en inhemskt sammanhållen utveckling av flygplanssystemet JAS vara fördelaktig från försvarspolitiska och säkerhetspolitiska synpunkter, förutsatt att det kan realiseras Ull rimliga kostnader. Vid en inhemsk systemsammanhållning kan flygplanssystemel anpassas till svenska operativa förhållanden. Detta medför att en lämplig avvägning kan ske mellan de egenskaper som krävs för luftförsvar, attack och spaning. Flygplanet kan också helt anpassas till vårt bassystem. Detta ökar avsevärt

Prop. 1979/80:117                                                                  25

möjligheterna till en spridd och skyddad basering. En inhemskt sammanhållen utveckling och produktion av flygplan JAS innebär inle atl vi blir oberoende av utlandet, eftersom ett ökat antal komponenter förulsälts anskaffas från utlandet. Alternativet innebär dock en markering gentemot omvärlden atl vi avser behålla en självständig flygplansproduklion som stöd för vår neutralitetspolitik.

Överbefälhavaren föreslår att han får i uppdrag att genomföra en inledande fas av utveckling för att möjliggöra ett slutligt beslut år 1982 om att svensk induslri i samarbete med utländsk industri skall utveckla elt JAS-flygplan. Överbefälhavaren föreslår vidare att beslällningsbemyndiganden om 500 milj. kr. och betalningsmedel om 411 milj. kr. avdelas för detta ändamål intill år 1982.

Jag har i "det föregående förordat atl flygplansanskaffningen skall inriklas mul att ersälta hela Viggensystemei med ett JAS-system. Det underlag snm föreligger från myndigheter uch industri är inte fullständigt. Möjligheterna till samarbete med utlandet liksnm förutsättningarna för en inhemskt sammanhållen utveckling kan inle nu helt överblickas. Det taktiska, tekniska nch eknnumiska underlaget för flygplanssystem JAS är ofullständigt.

Detta medför att det inte nu är möjligt att slutligt avgöra om flygplan JAS kan utvecklas i Sverige. För att möjliggöra ett sådant avgörande beslut i samband med 1982 års försvarsbeslut behövs tillgång till dels en syslempla-nering av ett svenskt alternativ för anskaffning av JAS-systemet. dels underlag för alternativ anskaffning i utlandet, om en svensk J AS-utveckling inte visar sig vara möjlig eller ekonomiskt hållbar. För all det avgörande beslutet skall kunna fattas år 1982 förordar jag att sammanlagt 200 milj. kr. avdelas för projektstudier och systemdefinition under budgetåren 1980/81 och 1981/82. Jag har då förutsatt att även industrin är beredd att avdela egna medel för denna verksamhet fram till år 1982. Som en utgångspunkt för delta arbete bör gälla att medlen används så att produktion av elt svenskt JAS-flygplan kan inledas år 1990, om riksdagen år 1982 fattar ett sådant beslut. Detta innebär att viss begränsad utvecklingsverksamhet måste genomföras före år 1982, bl. a. för atl ett tillräckligt genomarbetat beslutsunderlag skall kunna föreläggas riksdagen. Mot denna bakgrund avser jag föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren att senast den 1 oktober 1981 till regeringen redovisa erforderligt beslulsunderiag beträffande anskaffning av eU JAS-system. Underiaget skall avse bindande offerter för ett svenskt alternativ och budgetpriser för utländska alternativ.

Överbefälhavaren anser att ett svenskt JAS-system bör utvecklas inom ramen för successivt förändrade arbetsformer mellan myndigheter och industri varvid industrin får etl ökat eget ansvar, men också får stå en större risk. Enligt överbefälhavaren förutsätter detta en kraftfull projektledning inom försvarsmakten samt maximerade kostnadsramar. Jag anser liksom överbefälhavaren att vid en inhemskt sammanhållen

Prop.  1979/80:117                                                                 26

utveckling av ett JAS-system arbelsformerna mellan myndigheterna och industrin bör förändras. Industrin bör få elt ökat ansvar men samlidigt få stå en större egen risk för projektet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till såväl projektels slora belydelse som behovet av särskilda insalser under den korta tid som står till förfogande fram lill 1982 års försvarsbeslut, anser jag liksom överbefälhavaren att arbetet med ett svenskt JAS-system bör ledas av en särskilt utsedd ledningsgrupp, underställd överbefälhavaren. Jag avser föreslå regeringen atl uppdra åt överbefälhavaren alt föreslå hur en sådan ledningsgrupp skall vara sammansatt. Ledningsgruppen börvaraett på heltid arbetande organ med uppgift att styra myndigheternas och industrins verksamhet med JAS-projektet. Överbefälhavaren skall i första hand genom ledningsgruppen forllöpande orientera regeringen. Framställningar om medel för JAS-projektet skall ske genom ledningsgruppen.

Samtliga anskaffningsformer för ett JAS-system innebär ett ökat utlandssamarbete i förhållande till dagsläget. Detta är oundvikligt med hänsyn till de mycket stora kostnader som är förknippade med en helt självständig flygplansproduklion. Enligt min mening är det av detta skäl väsentligt atl vi noga följer den inlernationella utvecklingen på det militära flygområdet. Jag avser dårför ta initiativ till en uppföljning inom regeringskansliet för att undersöka möjligheterna till och konsekvenserna av ett svenskl dellagande i olika former i utländska flygplansprojekt. Vidare bör undersökas om något annat land är intresserat av att deltaga i en i Sverige sammanhållen utveckling av ett JAS-flygplan.

Med hänsyn till JAS-projektets stora nationella betydelse finner jag det lämpligt alt de poliliska partiernas representanter i militärledningens rådgivande nämnd genom min försorg informeras om såväl utvecklingen inom det svenska JAS-projektet som de utlandskontakter som tas genom regeringskansliet.

Jag övergår nu till att behandla förutsättningarna för en långsiktig inriktning av verksamheten vid svensk flygindustri. Härvid utgår jag från alternativet att riksdagen är 1982 fattar beslut om att utvecklingen av ett flygplan JAS skall hållas samman inom landet eller ske tillsammans med en eller flera samarbetsparter. Om riksdagen vid detta tillfälle fattar beslut att direktanskaffa ett utländskt JAS-system, innebär det att den utvecklande delen av svensk flygindustri avvecklas.

Livslängden på moderna stridsflygplan är sådan, att försvaret inte har ett kontinuerligt behov av utveckling av nya stridsflygplan. Försvarets ekonomiska resurser ställer vidare krav på att kostnaderna för nya stridsflygplan hålls på en rimlig nivå. Detta gör att den utvecklande delen av svensk flygindustri inle kontinuerligt kan sysselsättas för det svenska försvaret. Den kan heller inte i nuvarande omfattning sysselsättas med militära projekt. Dock krävs en viss lägsta nivå av militär och civil sysselsättning för att säkerställa driften av nuvarande svenska flygplan.

Prop.  1979/80:117                                                                 27

Efler samråd med chefen för industridepartementet vill jag därför framhålla att svensk flyginduslri med hänsynstagande lill vad som är säkerhetspolitiskt och ekonomiskt möjligt måste ges en ny inrikining även i det fall flygplan JAS utvecklas och tillverkas i Sverige. Kostnaderna för utveckling och produktion måste avsevärt reduceras bl.a. genom ökat samarbete med utlandet. En föruisättning för att JAS-projektet skall kunna genomföras vid svensk industri är att antalet personer som är sysselsatta med militär utveckling och produktion i det närmaste halveras i jämförelse med vad som krävdes för Viggen. För att möjliggöra en jämn flygindustriell verksamhet på en lämplig nivå år det nödvändigt atl induslrin kombinerar den militära delen av verksamheten med satsning på utveckling uch produktion av civila produkter, främst inom flyg- och rymdomrädena. Detta har redan med statligt stöd påbörjats vid Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Sålunda har statsmakterna lidigare beslutat alt bevilja ell lån um 138 milj. kr. till Vnlvn Flygmntur AB för att finansiera dess andel i ett civilt samarbetsprnjekt med det amerikanska företaget General Electric Cnmpany (prup. 1979/80:13, NU 1979/80:6, rskr 1979/80:39). Vidare har regeringen i prupnsitinn den 28 februari 1980 (prup. 1979/80:115) föreslagil riksdagen att bevilja flygindustrin stöd i form av lån uch bidrag på tillsammans 520 milj. kr.

För svensk flygindustri skulle JAS innebära en långsiktig nch stabil inriktning. Den flygtekniska kumpetensen skulle därigenum kunna vidmakthållas i Sverige men med väsentligt mindre vulym vad gäller militär andel. Härigenom vidmakthålls dnck den bas sum är en förutsättning för fnrtsalt satsning på civila prujekt. På samma sätt är civil pruduktiun en förutsätlning för att ett JAS-flygplan skall kunna utvecklas nch pruduceras till en realistisk kustnad.

Även en utveckling av ett svenskl JAS-flygplan släller enligt min mening krav på avsevärda strukturförändringar innm svensk flygindustri.

Jag har i det föregående anfört att ett svensk JAS-prujekt förutsätter ändrade relatinner mellan myndigheterna uch industrin, varvid industrin skulle ges ökat ansvar. Detta kummer givetvis att påverka nrganisatinnen och persnnalbehnvet vid försvarets materielverk. Jag vill i detta sammanhang erinra om att dessa frågor utreds av 1979 års militära flygindustriknmmitlé (Fö 1979:02) nch 1979 års materielanskaffningskummitté (Fö 1979:03). Jag avser att återknmma till regeringen i denna fråga när förslag från dessa knmmittéer föreligger.

2.4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att gndkänna de rikllinjer för krigsurganisatiunens furisatta utveckling uch flygplansanskaffningen snm jag har angett i det föregående.

Prop.  1979/80:117

28

3 Anslagsfrågor för budgetåret 1980/81 B Arméforband

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1978/79    Utgift         994 243 0101

1979/80    Anslag       999 500 000

1980/81    Förslag      947 700 000

' Varav 234,3 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant malerielunderhåll som inte år en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, dels anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel förfredsbruk. Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden. medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 3 398 652 293 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett besiällningsbemyndigande om 1 128 milj. kr. och anvisat ett anslag av 999,5 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (3 398 652 293 -1-1 128 000 000 - 999 500 000) 3 527 152 293 kr.

Beställningsbetnyndiganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

Chefen för armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Arméförband: Centralt vidtaget mate-
rielunderhåll m. m., utom av viss
siukvårdsmateriel, för delprogram-
met
Fördelningsförband m. m.	9 600
Infanteribrigad m. m.	4 400
Norrlandsbrigad m. m.	1 100
Pansarbrigad m. m.	2 000
Centrala och högre regionala led-
nings- och underhållsförband	2 100
Lokalförsvarsförband	6 300
Hemvärnet	-
Gemensamma produklionsresurser	10 000

>   74 000

6 900 4 100 1 000 3 900

400 3 200

11000

16 600 6 100 1 800 6 000

1000

9 000

400

15 000

30 500    55 900

Prop.  1979/80:117

29

1'rinKiruppLlrag m. m.

1979'SO

l')S(VSl

Bem.

Rel.

Cliclcii fcii .nnién    röictliiigiiiuien

Bcl.

Hem

Det.

Hem.

19 800

13 800

3 600

5 500

Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammel

Fördelningsförband m. m.

Infanteribrigad m. m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m. m.

Centrala och högre regionala lednings- och underhällsförband

Lokalförsvarsförband

Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Till regeringens disposition

60 200

109 400

38 200

95 300

10 700  \| 024 600

49 000 i              82 000

2 000 I              18 200

91 300 I               1 700

160 000/              57 200

223 300

343 600

109 500

35 800

17 000

54 900

3 900

97 200

201 800   885 200

Arméförband: Centralt vidtagen
materielanskaffning m. m. av viss
sjukvårdsmateriel för delprogram
met
Fördelningsförband m. m.                  10 400

Infanteribrigad m. m.                        9 200

Norrlandsbrigad m. m.                       2 000

Pansarbrigad m. m.                           2 400

Centrala och högre regionala led
nings- och underhållsförband              5 200
Lokalförsvarsförband                         6 800
Gemensamma produklionsresurser     4 000

23 900

7 200	9 600 \
6 300	8 400 1
1 400	1 800 1
1 700	2 200 \ i	>    27 700	36 600
3 600	4 700 1
4 700	6 200 1
2 800	3 700 /

Kostnader

Prisreglering

Reducering på grund av överplanering och inkomster

691600      1 122 500      260 000

481 400 +       20 0001 487 000 45 000-     143 000-    60 000

977 700 260 000   977 700

30 0001    + 487 000 + 30 000 60 000     -    60 000 - 60 000

Medelsbehov Bemyndigandebehov

999 500
1 128 000 -      687 000

947 700

-  947 700 687 000

Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1978/79

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1978/79 alt verksamheten i stort seU har följt uppgjorda planer. Beställningsverksamheten har begränsats i viss mån av likviditetsskäl.

Under budgetåret har bl. a. beställts bandvagn 206 och nya motorcyklar. Tidigare beställningar av kulspruta 58 och automatkarbin 4 har utökats.

Prop.  1979/80:117

30

Leveranserna av lastbilar, ammunilion och robotar till luflvärnsroboisystem 70 har löpt planenligl. Dessulom har haubits 77 börjat levereras.

Försvarets malerielverk anger vidare i sin årsredovisning alt under vissa anslag bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 enligt prop. 1978/79:100 (bil. 7) och prop. 1978/79:138 inle överensslämmer med den redovisning som sker i materielverkets produktionsplaneringssystem. Detta gäller bl. a. anslagen B 2. Arméförband: Materielanskaffning, B 4. Arméförband: Forskning och utveckling. C 2. Marinförband: Materielanskaffning. C 4. Marinförband: Forskning och utveckling, D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning, D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling och E 7. Krigsorganisalion för vissa staber m. m,: Materielanskaffning m, m.

I följande sammanställning redovisas bemyndigandeskulderna enligt prop. 1978/79:100 (bil. 7) och prop. 1978/79:138 samt enligt materielverkets produktionsplaneringssystem, skillnaden mellan dem samt uteliggande beställningar.

Bemyndigandeskuld m. m. den 30 juni 1978 (milj. kr.)

Anslag	Bemyndi	gande-	Bemyndigande-	Skillnad	Uteliggande
	skuld enl	igt	skuld enligt		beställningar
	prop. 1978/79:100		materielverkets
	(bil. 7) och prop.		produktions-
	1978/79:138		planerings-
			system
B 2. Arméförband:
Materielanskaffning	2 827,9		2 969,6	+ 141.7	2 595,0
B 4.  Arméförband:
Forskning och utveckling	198.0		204,7	+    5,7	74,4
C 2.  Marinförband:
Materielanskaffning	2 490.5		2 604,3	+ 113.8	1 172,1
C 4.  Marinförband:
Forskning och utveckling	126,8		126,3	-   0,5	39,6
D 2. Flygvapenförband:
Materielanskaffning	4 435.5		5 301,5	+866,0	4515.1
D 4. Flygvapenförband:
Forskning och utveckling	1 936.7		1 366.0	-570.7	371.0
E 7.  Krigsorganisation
för vissa staber m.m.:
Materielanskaffning m. m.	93.6		93,1	-    0,5	51,6

Materielverket har under budgetåret 1978/79 undersökt orsaken till skillnaderna mellan bemyndigandeskulderna enligt regeringens redovisning och enligt materielverkels prnduktiunsplaneringssystem. Verket har därvid knnstaterat alt det är svårt att med rimliga arbetsinsatser exakt klarlägga hur skillnadena har uppknmmit. Verket anser emellertid alt de uppstnd innan verket införde sitt prnduktinnsplaneringssystem, nämligen under budgetåren 1968/69 - 1971/72 nch att skillnaderna i huvudsak hänför sig lill ulika meloder för beräkning av bemyndigandeskulden.

Prop.  1979/80:117                                                                 31

Enligt materielverket kan brislande överensstämmelse ha uppstått vid transformeringen av tidigare riksstaisanslag till nuvarande anslag. Avvikelser kan dessutom ha uppkommit vid konverteringen av uteliggande beställningar nch outnyttjade bemyndiganden från tidigare redovisningssvs-tem till verkels produktionsplaneringssystem. Inkomsler som enligt regleringsbrev får tillgodoföras anslaget har i vissa fall ansetts åtföljas av motsvarande bemyndiganden och i andra fall inte. I nuvarande regleringsbrev har detta reglerats så att tillgodnförda inkomster åtföljs av molsvarande bemyndiganden.

Försvarets materielverk pekar på flera andra möjliga orsaker till att avvikelserna har uppstått. Verket framför att de väsentligaste orsakerna till avvikelserna hänför sig till tiden före den 1 juli 1976.

Materielverkets uppfattning om bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 i enlighet med verkets redovisningssystem framgår av följande sammanställning (1 OOO-tal kr,).

Anslag Bemyndigande
skuld

B 2. Arméförband: Materielanskaffning            3 540 326
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling       199 355
C 2. Marinförband: Materielanskaffning            1963 646
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling      136 587
D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning   5 222 163
D 4. Flygvapenförband; Forskning och utveckling 1306912
E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m. materiel
anskaffning                                                         117 543

Med hänvisning till den lämnade redogörelsen föreslår materielverket atl bemyndigandeskulderna den 30 juni 1979 under de tidigare nämnda anslagen bringas i överensstämmelse med bemyndigandeskulderna enligt materielverkets redovisning.

Budgetåret  1979/80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Under budgetåret planeras bl. a. beställning av tungt pansarvärnsrobutsystem (TOW). Vidare planeras en gennmgripande renuvering av de medeltunga heliknptrarna.

Budgetåret  1980/81

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 947,6 milj. kr. nch eU besiällningsbemyndigande um 687 milj. kr. inhämtas.

Prop.  1979/80:117                                                                 34

so		1'S's;
		t !;.:.i;;, r .:i:;;cn	For.-.!:   .	.:.lcn
	n._i	tWm            'tici.	li.iii.	Hel.

Kostnader                                    85 100    94 700    40 000     101400   40 000    101400

Prisreglering                            +  24 900 +   2 0001 +22 000 +    2 OOOi  22 000 +    2 000

Reducering på grund av överplanering    - -   4 700            - -     5 500           - -     5 500

Medeisbehov                                         -    92 000            -      97 900           -     97 900

Bemyndigandebehov                   IIOOOO            -    62 000              -   62 000

Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1978/79

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetårel 1978/79 att utvecklingsarbetet för arméförband i sturt sett har följt uppgjorda planer. Under budgetåret har utveckling av elt lätt stridsfordon påbörjats. Studierna beträffande fördelningsluftvärn för mörker, modifiering av stridsvagn 103, stridsvagnsmina 6 och sambandssystem 6 har fortsatt.

Budgetåret 1979/80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgelåret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna innebär att forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak kommer alt inriktas mot fortsatta studier av framtida pansarvärns-, luftvärns- och sambandssystem samt stridsfordon.

Budgetåret 1980/81

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 97,9 milj. kr. och ett beställningsbemyndigan-de om 62 milj. kr. inhämtas.

Under budgetårel 1980/81 inriktas utvecklingsarbetet främst på att fortsätta studierna av framtida pansarvärns-, luftvärns- och sambandssystem samt siridsfordon.

Av begärda bemyndiganden avser 22 milj. kr. prisreglering. Beloppel har beräknats enligt följande.

1. Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1980/81 från prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 5,8 milj. kr.

Prop.  1979/80:117                                                                 35

2.  Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 3,6 milj. kr.

3.  Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 12 milj. kr.

4.  LInderskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1978/79 med 600 000 kr.

Föredraganden

Min beräkning av del toiala bemyndigande- och medelsbehovei framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden nch betalningsmedel.

Under anslaget B 2, Arméförband: Materielanskaffning (s, 32) har jag redugjnrt för materielverkets framställning nm ändring av bemyndigandeskulden för vissa anslag. Enligt min mening finns det inle heller under förevarande anslag någon anledning att frångå den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (211615 491 4- 62 000 000 -97 900 000) 175 715 491 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgelåren 1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 150 milj. kr.

Liksnm tidigare bör det få anknmma på regeringen att ta ställning lill vilket utvecklingsarbete snm bör beställas innm ramen för det besiällningsbemyndigande snm riksdagen kan knmma att lämna.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen alt medge att utvecklingsarbete för arméförband får beställas inom en kostnadsram av 62 000 000 kr.,

2.    till Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 97 900 000 kr.

Prop.  1979/80:117 C Marinförband

36

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1978/79    Utgift         640 571601'

1979/80    Anslag       631000 000

1980/81    Förslag      691000 000

' Varav 86,4 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll på grund av generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. och sådant materielunderhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning nch modernisering av vapen- och fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. tn. samt anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband. Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 1 849 977 536 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett besiällningsbemyndigande om 1 049 milj. kr. och anvisat ett anslag av 631 milj. kr. Den på detla sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (1 849 977 536 -f 1 049 000 000 - 631 000 000) 2 267 977 536 kr.

Beslällningsbemyndiganden och belalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

Chefen för marinen       Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

9 500>

II 100

22 100

26 600

900

29 900

406 200 ,

135 000''

■ 557 200

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet Helikopterförband Ylaltackförband m. m. Ubålsförband Minröjningsförband Gemensamma produktionsresurser

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För Oera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m.m.

Helikopterförband

Ylaltackförband m. m.

Ubätsförbard

Minröjningsförband

Fasta kuslartilleriförband

Rörliga kustartilleri förband

Gemensamma produktionsresurser

17 800		17 600	17 600
20 200		24 900	23 500
3 000	> 79 500	6 000	8 200	\    77 700
8 800		3 300	6 200
26 800		25 900	28 500 J

8 400	9 800
4 300	17 200
3 900	298 600
8 100	50 700 t 500	> 100-300
6 900	99 700
300	26 600
68 400	90 000

84 000

592 600

Prop.  1979/80:117                                                                 37

Primäruppdrag m. m.               1979,/80              1980/81

Chefen för marinen       Föredraganden

Bem.      Bet.        Bem.      Bet.        Bem.       Bet.

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. ni. av viss

■ sjukvårdsmateriel för delprogrammet

Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Prisreglering

Reducering på grund av inkomster och överplanering

Medelsbehov Bemyndigandebehov

5 000	4 600	4 700	4 700	4 700	4 700
722 900	641 300	182 700	682 800	182 700	681 300
327 U)0	-	+ 201 600	+ 13 3001	+ 201 600	+ 13 300'
1000-	- 10 300	-  1 000	- 3 600	-  1000	- 3 600
-	631 000	_	692 500	_	691 000
049 000	-	383 300	-	383 300	_

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1978/79

Försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1978/79 att malerielanskaffningen i huvudsak har följt uppgjorda planer.

Prisutvecklingen har inte i sin helhet kompenserats genom erhållna prisregleringsmedel. DeUa har stört produktionsplaneringen och medfört förskjutningar i planerade beställningar.

Fem patrulibåtar av typ Hugin har levererats liksom materiel för pågående fartygsbyggen samt vapenmaleriel för flottan nch kustartilleriet. InstallaUn-nen av ERSTA-balterier har fortsatt.

Av likviditetsskäl och på grund av den ökade omfattningen av haverier har vissa generalöversyner på stridsfartyg uppskjutits eller begränsats.

Budgetåret 1979/80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslul den 8 november 1979. Planerna innebär bl. a. att det under budgetåret kommer att beställas sjöminor, modernisering av ubåtar, dykräddningsbålar och röriiga kustartilleribatterier (KARIN).

Budgetårel1980/81

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 692,5 milj. kr. och ett besiällningsbemyndigande om 383,3 milj. kr. inhämtas.

4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 117

Prop.  1979/80:117                                                                 38

Beställningsbemyndigandena för ge m e n s a m m a lednings- och u n d e r h å 11 s f ö r b a n d m . m . är avsedda bl. a. för att anskaffa irossbå-lar samt utrustning till viss vapenmaleriel.

Beställningsbemyndigandena för h e 1 i k o p t e r f ö r b a n d är avsedda för vissa vapeninstallationer samt för all underhålla och förlänga livstiden ni. m. på helikoptrar.

Beställningsbemyndigandena för ylaltackförband m. m. avses för viss eldledningsmateriel, för anskaffning av sjöminor m, m, saml för atl genomföra generalöversyner av ytattackfartyg nch underhålla motorer och gasturbiner,

Beställningsbemyndigandena för ubåtsförband avses för anskaffning av batterier, reservdelar och förrådsutrustning till lorpeder samt för atl genomföra generalöversyner av ubåtar,

Beställningsbemyndigandena för minröjningsförband avses för generalöversyner av minsvepare.

Beställningsbemyndigandena för fasta kustartilleriförband är avsedda främsl för transporter, anskaffning av telemateriel, installationsarbeten i tunga fasta kustartilleribatterier (ERSTA) samt störtningav ammunition.

Beställningsbemyndigandena för rörliga kustartilleriförband är avsedda för smärre anskaffningar av diverse materiel.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma produktionsresurser avses bl. a. för att modernisera övervattensfartyg, ställa i urdning hjälpfartyg uch anpassa isbrytare militärt. Bemyndiganden begärs uckså för viss gemensam vapenmaleriel, utrustningar för bl.a. marinens verkstäder samt intendentur-. förplägnads- och sjukvårdsmateriel.

Av begärda bemyndiganden är 201,6 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

1.  Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret 1980/81 från prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 26,3 milj. kr.

2.  Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 80,4 milj. kr.

3.  Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 94,9 milj. kr.

Utöver de beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel som redovisas i sammanställningen begär chefen för marinen 587.4 milj. kr. - varav 74.4 milj. kr. för prisreglering- i beslällningsbemyndiganden och 80 milj. kr. i betalningsmedel för minröjningsförband m. m.

Prop.  1979/80:117                                                                 39

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s. 32) har jag redogjort för materielverkets framställning om ändring av bemyndigandeskulden för vissa anslag. Enligt min mening finns det inte heller under förevarande anslag någon anledning att frångå den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (2 267 977 536 4- 383 300 000 -691000 000) 1 960 277 536 kr. Detla belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 1 800 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. snm bör ske inom ramen för det besiällningsbemyndigande som riksdagen kan kumma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att medge atl beställningar av maleriel m. m. för marinförband får läggas ut innm en kustnadsram av 383 300 000 kr.,

2.    till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 691 000 000 kr.

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1978/79    Utgift         49 689 600'

1979/80    Anslag       47 500 000

1980/81    Förslag      52 000 000

' Varav 6.7 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för marinen. Verksamheten inriklas med beslällningsbemyndiganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 137 147 186 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett besiällningsbemyndigande om 65,2 milj. kr. och anvisat ett anslag av 47,5 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (137 147 186 -I-65 200 000 - 47 500 000) 154 847 186 kr.

Prop.  1979/80:117

Beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)

40

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

Chefen för marinen       Föredratiandcn

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bern.

Bet.

> 62 600

62 600

+ 15 300

77 900

Marinförband: Utvecklingsarbete för delprogrammet

Föv flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsför
hand m.m.                                       700
Helikopterforband

Ylaltackförband m. m.                     3 200

Ubålsförband                                32 100

Minröjningsförband

Fasta kustarlilleriförband                 2 500

Rörliga kuslartilleriförband               2 800

Gemensamma produktionsresurser  2 700

Kostnader 44 000

Prisreglering                                +21 200

Reducering på grund av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov 65 200

49 300

49 300

-   1 800 47 500

2 300	1 600 \
-	100
3 900	13 800
32 300	22 600
4 800	800
-	900
2 000	4 200
17.300	10 100 /
62 600	54 100
15,XI0	1 300'
-	- 3 100

52 300

77 900

53 son

53 800

-   I 30(|i 3 100

52 000

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1 978/79

Försvarels malerielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1978/79 atl planerat utvecklingsarbete för marinförband i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetåret 1979/80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetårel 1979/80 och ändrals genom beslut den 8 november 1979. Planerna innebär bl. a. att konstruktionen av ubåt typ A 17 fortsätter.

Budeetåret 1980/81

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 52.3 milj. kr. och ett besiällningsbemyndigande om 77,9 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma lednings-, bas-och  underhållsförband  m.m. avses för att utveckla trådsignal-

Prop.  1979/80:117                                                                 41

materiel och för all utveckla elt nytt spaningssyslem samt för att ta fram en prototyp till ny stridsledning för lägre kustartilleriförband.

Beställningsbemyndigandet för ylaltackförband avses för systemutveckling av övervattensfartyg och viss utveckling av vapenmaleriel

Beställningsbemyndigandet för ubåts förband avses som tilläggsbe-myndigande för projektering av ubåtar lyp A 17, som delbemyndigande för konstruktion av ubåtar av typ A 17 samt för systemutveckling för ubåtar.

Beställningsbemyndigandet för m i n r ö j n i n g s f ö r b a n d avses för projektering av en ny minsvepare.

Beställningsbemyndigandet för rörliga kuslartilleriförband avses dels för komplettering av prototypen till ny rörlig eldledning, dels för utveckling av ammunition till en ny, tung. rörlig pjäs (KARIN).

Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser avses främsl för allmän utveckling av bl. a. motmedels-, stridslednings- och sambandsmaleriel samt för viss komponentprovning.

Av begärda bemyndiganden avser 15.3 milj.kr. prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

1.  Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret 1980/81 från prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 9,1 milj. kr.

2.  Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 6,3 milj. kr.

3.  Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 4,9 milj. kr.

4.    Överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1978/79
med 5 milj. kr.

Uiöver beslällningsbemyndiganden och belalningsmedel som redovisas i sammanställningen begär chefen för marinen 20,6 milj. kr. - varav 2,6 milj. kr. för prisreglering-i bemyndigande och 14 milj. kr i betalningsmedel för utvecklingsarbete för ylaltackförband m. m.

Föredraganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovei framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Under anslaget Arméförband: Materielanskaffning (s. 32) har jag redogjort för materielverkets framställning om ändring av bemyndigandeskulden för vissa anslag. Enligt min mening finns det inte heller under förevarande anslag någun anledning att frångå den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden.

Prop.  1979/80:117                                                                 42

Med utnyttjande av de belupp snm har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (154 847 186 -I- 77 900 000 -52 000 000) 180 747 186 kr. Detta belupp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 170 milj. kr.

Liksom tidigare bordet få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 77 900 000 kr.,

2.    lill Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1980/81 anvisa eU förslagsanslag av 52 000 000 kr.

Prop.  1979/80:117

43

D Flygvapenförband

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1978/79     Utgift          2 408 967 219'

1979/80     Anslag        1 977 000 000

1980/81     Förslag       1968 900 000

' Varav 521 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av maierielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov samt viss maleriel för fredsbruk. Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 4 356 561 095 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat eU besiällningsbemyndigande nm 2 032 milj. kr. uch anvisat ett anslag nm 1 977 milj. kr. Den pä detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (4 356 561 095 4-2 032 000 000 - 1 977 000 000) 4 411 561 095 kr.

Beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

Chefen för flygvapnet       Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

>   71 100

Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För flera delprogram gemensam
ma lednings- och strilförband        3 000
Jaktförband                                 3 700
Attackförband                              4 500
Spaningsförband

Flygtransportförband                    I 000

Basförband                                   200

Gemensamma produktionsresur
ser                                          67 000

78 700

2  600

3  400 3 300

800 200

60 800

2 800   \

2  600

3  300

900 200

59 300   /

69 100

Flygvapenförband: Centralt vidtagen malerialanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

Prop.  1979/80:117

44

i

3 428 200      2 136 800

l'isn SI

1 lu'lci\ ini lK>.;\.ijnicl        ! ' iickli j.u.iuJi.n
■l.l lk'1

Ti iiii.ii lijjHh .r..! in. in

	IK-m               li.-i		i'.,.'in	llvi.
För flera delprogram gemensam-
ma lednings- och strilförband	206 500 "		165 700	150 100
Jaktlorband	879 500		2 615 100	1411 200
Attacklörband	149 900		91 500	161 800
Spaningsförband	14 000		98 000	57 700
Flygtransportförband	24 400	< 2 093 600	33 000	19 300
Basförband	210 500   1		156 800	168 800
Gemensamma produktionsresur-
ser	56 000   1		93 600	72 900
Till regeringens disposition	44 800 '		-	-

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m, av viss sjukvårdsmaleriel för delprogrammet

Basförband

Kostnader

4 300    4 300    3 700    4 300    3 700    4 300 1669 600  2 176 600  3 328 500  2 115 200  3 503 000  2 210 200

Prisreglering	+   362 400	+     25 000	+   842 000	+     32 000	+    842 000	+     32 000
Reducering på grund av överpla-
nering m. m.	-	-   224 600	-	-   227 300	-	-   227 300
Medelsbehov	_	1 977 000	_	1 919 900	_	1 968 900
Bemyndigandebehov	2 032 000	-	4 170 500	-	4 345 000	-

Budgetåret 1978/79

Försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar för budgetårel 1978/79 alt planerad materielanskaffning för flygvapenförband i stort sett har kunnat genomföras.

För gemensamma lednings- och strilförband har större beställningar avsett materiel till bl. a. luftförsvarscentraler, radaranläggningar, olika kommunikationsnät och vädersystem samt markbunden maleriel för navigering och landning.

För jaktförband, attackförband och spaningsförband har anskaffningen av materiel för de olika versionerna av flygplan 37 fortsatt.

Till flygvapnets basförband har bl. a. beställts materiel för samband, belysning, räddning, trafikledning och fältarbeten samt fordon.

Budgetåret 1979/80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna innefattar bl. a.

Prop.  1979/80:117                                                                 45

kompletterande beställningar av utrustning och reservdelar till de olika versionerna av flygplan 37.

Budgetåret 1980/81

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 1 919,9 milj. kr. och ett beställningsbemyndi-gande om 4 170,5 milj. kr. inhämtas. Anslagsframslällningen utgår från alt ett lätt skol- och attackflygplan, benämnt flygplan SK 2. utvecklas och anskaffas.

Beslällningsbemyndiganden för delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband avser fortsatt anskaffning och underhåll av ulrustning för radaranläggningar, sambandssystem och ledningscentraler.

Inom delprogrammet Jakt förband bör främst beställas delserie 3 av flygplan JA 37.

Beslällningsbemyndiganden för delprogrammet Attackförband avser kompletterande beställningar till saml underhåll av flygplan AJ 37.

Inom delprogrammet Spanings förband avser beställningsbemyndigandena främst molmedelsutrustningar.

Inom delprogrammet Flygtransportförband bör anskaffas ersättare för helikopter 3.

Inom delprogrammet Basförband planeras fortsatt anskaffning av bl. a. flygsäkerhetsmateriel, fordon och sambandsutrustning.

Under delprogrammet Gemensamma produktionsresurser redovisas diverse verksamhet som inte entydigl kan hänföras lill annat delprogram, t. ex. normalieverksamhet. Större delen av verksamheten inom delproduklionsnmrådel centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom detta delprogram.

Av begärda bemyndiganden avser 842 milj. kr. prisreglering. Belnp-pet har beräknats enligt följande.

1.  Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1980/81 från prislägel februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 519 milj. kr.

2.  Omräkning av den beräknade bemyndigandereservatiunen den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 9 milj. kr.

3.  Omräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 470 milj. kr

4.    Överskntl av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1978/79
med 156 milj. kr.

Prop.   1979/80:117                                                                46

Föredraganden

Vlin beräkning ;iv det totala bemyndigande- nch medelsbehovet framgår av siimmanslällningen över beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av bemyndigandebeloppet avser ca 2 600 milj. kr. den tredje delserien m. ni. av flygplan JA 37 Jaktviggen och ca 90 milj. kr. motmedelsulriistning-ar avsedda för flygplan SH 37 och SF 37 Spaningsviggen.

Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s, 32) har jag redogjort för materielverkets framställning om ändring av bemyndigandeskulden för vissa anslag. Som framgår av den stimmtmställningsoin redovisas där anser materielverket atl bemyndigandeskulden den 30 juni i979 under förevarande anslag är 866 milj. kr. större än vad jag nyss (s. 43) har angett, medan bemyndigandeskulden under anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling är 570.7 milj. kr. mindre än vad som tinges under delta anslag (s. 47). Eftersom skillnaden mellan materielverkets redovisning och redovisningen i denna proposition är särskilt stor när det gäller de nyss nämnda anslagen, finner jag det lämpligl atl belrakla dem i elt sammanhang. Jag är därvid inte beredd att förorda någon ändring av den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden för de två anslagen sammantagna. Enligt min mening bör emellertid bemyndigandeskulderna under anslagen justeras så, att skulden under förevarande anslag ökas med 570,7 milj. kr., medan skulden under anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling minskas med motsvarande belopp.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen och med den justering som jag nyss har förordat blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (4 411 561 095 + 4 345 000 000 - 1 968 900 000 4- 570 700 000) 7 358 361 095 kr. Delta belopp bör emellerlid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 6 800 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det besiällningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ul inom en kostnadsram av 4 345 000 000 kr.,

2.    till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1980/ 81 anvisa ett förslagsanslag av 1 968 900 000 kr.

D 4.  Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1978/79    Utgift        426 883 893'

1979/80    Anslag       418 200 000

1980/81    Förslag      354 869 000

' Varav 35 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Prop.  1979/80:117 47

Beslällningsbemyndiganden och belalningsmedel (1 OOO-lal kr. I

Priniäruppdrag m, m.	1979/80		1980/81
			Chelcn for f	lygvapnet	Föredraganden
	Bem,	Bet,	Bem.	Bet.	Bem.           Bet.
Flygvapen förband: Utvecklingsarbete	för
delprogrammet
För flera delprogram gemensamma					v
lednings- och strilförband	44 600'		25 200	25 .100
Jaktförband	25 600		34 200	48 300
Attackförband	183 700		2 IS2 600	276 900
Spaningsförband	300	1.418 200	100	900	/ 417 700        .191069
Basförband	2 700		5 500	4 200
Gemensamma produktionsresurser	183 600		146 100	141 400
Till regeringens disposition	553 500		-	- ;	f
Kostnader	994 000	418 200	2 393 700	497 000	417 700       .191069
Omplanering	- 702 000	_	_	_	_                  _
Prisreglering	+ 146 400
		-	+   412 000	+   13 000	+  72 000     +   13 000
Reducering på grund av överplanering	-   98 400	-	-	-  95 200	-    -  49 200
Medelsbehov	-	418 200	-	414 800	354 869
Bemyndigandebehov	320 000	-	2 805 700	-	489 700

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas med beslällningsbemyndiganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 1 877 790 427 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat elt besiällningsbemyndigande om 320 milj. kr. och anvisat ett anslag av 418,2 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (1 877 790 427 -1-320 000 000 - 418 200 000) 1 779 590 427 kr.

Budgetårel1978/79

Försvarets malerielverk anger i sin årsredovisning för budgeiårei 1978/79 att verksamheten inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband i huvudsak har inriktats på fortsatt utveckling av rörligl indikatorrum och transmissionsnät.

För delprogrammet Jaktförband har verksamhelen till största delen beslåU av typarbete för flygplan JA 37 Jaktviggen. Fortsatt utveckling av grundflygplan, målinmätningsulrustning, el- och teleutrustning, beväpning saml underhällsutrustning har beställts.

Utvecklingsarbetet för delprogrammet Allackförband härtill största delen avsett fortsatt arbete på flygplan AJ 37 Attackviggen. Vidare har beställningar lagts ut avseende verksamheten för att ersätta flygplan AJ 37.

Prop.  1979/80:117                                                                 48

Budgelåret  1979/8 f)

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgelåret 1979/80 och ändrats genom beslul den 8 november 1979. Planerna innebär bl, a. att utvecklingsarbetet för slridslednings- och luftbevakningsförband fortsätter. För atlackförbanden fortsälter utvecklingen av Jaktviggen till ell flygplanssystem med atlackuppgifter. Vidare studeras olika lätta skol- och attackflvg-planssysiem,

B 11 d 11 e t å r e t 19 8 0/81

Chefen för fiygvapnel

Anslaget bör föras upp med 414,8 milj, kr, och etl besiällningsbemyndigande om 2 805,7 milj. kr. inhämtas. Anslagsframställningen utgår från att ett lätt skol- och attackflygplan. benämnl SK 2, utvecklas och anskaffas.

Inom delprogrammel G e m e n s a m m a lednings- och strilförband fortsälter utvecklingen av materiel till rörliga indikatorrum och nva radarstationer. Vidare påbörjas ulvecklingen av en transportabel stridsled-ningsradio.

Inom delprogrammet Ja k t förband planeras endast verksamhet av mindre omfattning.

Verksamheten inom delprogrammet Attackförband avser huvudsakligen utveckling av flygplan SK 2.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produktions resurser är främsl avsell för drift och underhåll av försöks-platser. Under delprogrammet beställs även viss objektbunden forskning samt kompletterande studier och utredningar.

Av begärda bemyndiganden avses 412 milj.kr. för prisreglering. Beloppel har beräknats enligt följande.

1.  Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1980/81 frän prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 373 milj. kr.

2.  Omräkning av den beräknade bemyndigandereservalionen den 30 juni 1980 frän prisläget februari 1980 till prislägel februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 41 milj. kr.

3.  Omräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 45 milj. kr.

4.    Överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1978/79
med 47 milj. kr.

Prop.  1979/80:117                                                                49

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av bemyndigandet avser 200 milj. kr. systemdefinitionsarbete och visst utvecklingsarbete för flygplan JAS.

Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s. 32) har jag redugjnrt för materielverkels framslällning om iindring av bemyndigandeskulden förvissa anslag. Under anslaget D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning (s. 46) har jag förordal en justering av bemyndigandeskulderna för nyssnämnda anslag och förevarande anslag. Med ulnytljande av de belopp som har lagits upp i sammanställningen och med den justering som jag nyss har nämnt blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (1 779 590 427 -I-489 700 000 - 354 869 000 - 570 700 000) 1 343 721 427 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 1 300 milj. kr.

Liksom tidigare bordet få ankomma på regeringen alt ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det besiällningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 489 700 000 kr.,

2.    till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 354 869 000 kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom prupnsitinn föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.   1979/80:117 50

Innehåll

1    Inledning...................................................................... ....... 2

2    Krigsorganisationens fortsatla utveckling m. m............ ....... 3

2.1      Inledning................................................................... ....... 3

2.2      Överbefälhavaren  ................................................... ....... 3

2.2.1       Avvägningsprogrammens inriktning m. m........ ....... 3

2.2.2       Flygvapnets materielanskaffning..................... ...... 6

2.3  Föredraganden......................................................... .... 12

2.3.1       Avvägningsprogrammens utveckling................ .... 13

2.3.2       Flygvapnets materielanskaffning..................... .... 15

2.4  Hemställan................................................................ .... 27

3 Anslagsfrågor för budgeläret 1980/81..........................      28

Arméförband:   ......................................................... .... 28

Materielanskaffning................................................... .... 28

Forskning och utveckling........................................... .... 33

Marinförband:  ..........................................................      36

Materielanskaffning................................................... .... 36

Forskning och utveckling........................................... .... 39

Flygvapenförband:.................................................... .... 43

Materielanskaffning...................................................      43

Forskning och utveckling...........................................      46

4 Beslut...........................................................................      49