om värnpliktsutbildning

Proposition 1991/92:101

Händelser

Inlämning: 1992-02-25 Bordläggning: 1992-02-25 Hänvisning: 1992-02-26 Motionstid slutar: 1992-03-16

Hela dokumentet

om värnpliktsutbildning (pdf, 1 MB)


Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i
värnpliktslagen (1941:967), som innebär att det i lagen läggs
fast att endast de värnpliktiga som behövs för
försvarsmaktens krigsorganisation och fredstida beredskap
skall tas ut till värnpliktsutbildning. De värnpliktiga som
inte tas ut till utbildning föreslås tas ut till en
utbildningsreserv. Sådana värnpliktiga får inte utan beslut
av regeringen tas ut till värnpliktsutbildning.
Propositionen innehåller också förslag till en lag om
upphörande av försöken med förkortad grundutbildning av
värnpliktiga. I lagen föreslås att de värnpliktiga som
omfattas av försöken med förkortad grundutbildning och
som vid lagens ikraftträdande inte slutligt fullgjort sin
grundutbildning skall tas ut till den nämnda
utbildningsreserven. En sådan värnpliktig skall dock ges
möjlighet att fullgöra grundutbildning enligt 27 § 1 mom.
värnpliktslagen, om det är av väsentlig betydelse för honom
att fullgöra värnpliktsutbildning.
Vidare innehåller propositionen förslag om ändringar i
värnpliktslagen innebärande ändrade grundutbildningstider
för vissa kategorier värnpliktiga. Den kortaste
grundutbildningstiden för vissa meniga värnpliktiga i
specialbefattningar (kategori E) vid armén minskas med 25
dagar. Vissa gruppbefälsvärnpliktiga i särskilda
befattningar i markförsvarstjänst vid flygvapnet får en
grundutbildningstid om minst 260 och högst 300 dagar.
Slutligen innehåller propositionen ett förslag om att
förkorta grundutbildningen för vapenfria tjänstepliktiga
med 50 dagar.
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1992.

Proposition om värnpliktsutbildning
1 Ärendet och dess beredning

Det svenska försvaret bygger på allmän värnplikt. Enligt
1 § värnpliktslagen (1941:967) är en svensk man värnpliktig
från och med det kalenderår under vilket han fyller 18 år till
och med det år under vilket han fyller 47 år. Den som är
värnpliktig är skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring
enligt värnpliktslagen. Värnpliktstjänstgöringen utgörs av
värnpliktsutbildning, beredskapsövning och
krigstjänstgöring. Värnpliktsutbildningen utgörs av
grundutbildning och repetitionsutbildning.
Under vissa förutsättningar, t.ex nedsättningar i den
fysiska eller psykiska prestationsförmågan, kan den
värnpliktige bli befriad från värnpliktstjänstgöringen (4 §).
En värnpliktig som inte blir befriad skrivs in och tas ut för
utbildning till befattning eller till grupp av befattningar.
Efter inskrivningen får uttagningen inte ändras till
uttagning för annan befattning på så sätt att
grundutbildningstiden blir längre, om inte den värnpliktige
medger det (6 §).
I 27 § 1 mom. värnpliktslagen regleras utbildningstiden
för de olika befattningarna. Den kortaste tiden för
grundutbildning enligt värnpliktslagen är -- frånsett för vissa
särskilda befattningar -- 220 dagar. Enligt lagen (1989:402)
om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga
får försöksvis grundutbildningen förkortas för vissa
värnpliktiga som är inkallade eller som skall kallas in till
grundutbildning med fastställd utryckning senast den 31
augusti 1993. Försöken omfattar dels befälsuttagna
värnpliktiga vid armén och flygvapnet, dels meniga kategori
E vid armén, dels meniga kategori G och F vid alla
försvarsgrenarna. Grundutbildningen får enligt lagen
omfatta minst 150 dagar (för meniga kategori G och F) och
högst 360 dagar (för kompanibefäl vid armén).
Den som hyser samvetsbetänkligheter mot
värnpliktstjänstgöring kan i stället för sådan tjänstgöring få
göra vapenfri tjänst enligt lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst. Vapenfria tjänstepliktiga är skyldiga att fullgöra
grundutbildning och repetitionsutbildning.
Grundutbildningen skall vara minst 270 och högst 360
dagar. Den sammanlagda utbildningstiden skall vara minst
395 och högst 420 dagar.
Den 16 maj 1991 tillsattes en utredning (Fö 1991:02) om
totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem
(pliktutredningen). I direktiven (dir 1991:40) anges att
utredningen skall undersöka frågan om vilken åldersgräns
som skall gälla för allmän värnplikt, utbildningstidens längd
samt antalet värnpliktiga som bör utbildas för
krigsplacering i det militära försvaret.
Chefen för försvarsdepartementet har den 24 oktober
1991 i kompletterande anvisningar för programplan för
perioden 1992/93-1996/97 för det militära försvaret anfört
bl.a. att överbefälhavaren skall redovisa en krigs- och
grundorganisation med tillräcklig kvalitet. En utgångspunkt
skall härvid vara ett minskat värnpliktsuttag. I
anvisningarna medges vidare överbefälhavaren att för
planeringen under 1992 och 1993 undanta de värnpliktiga
som är uttagna till fem månaders grundutbildning enligt
lagen om försök med förkortad grundutbildning av
värnpliktiga.
I beslut den 14 november 1991 avbröt regeringen
försöken med förkortad grundutbildning av värnpliktiga
och uppdrogåt överbefälhavaren att hemförlova
de värnpliktiga som omfattas av försöken med förkortad
grundutbildning och som då utbildades för vissa närmare
angivna befattningar,åt värnpliktsverket att häva
samtliga utfärdade inkallelseorder för värnpliktiga som
omfattas av försöken med inryckning senare än den 1
januari 1992 samtåt värnpliktsverket att ändra
uttagningen för de värnpliktiga som omfattas av försöken
och som då hade en återstående grundutbildningstid som
var 220 dagar eller längre.
I beslutet angavs vidare att en värnpliktig som hade en
kortare återstående grundutbildningstid än 220 dagar efter
ansökan hos värnpliktsverket också -- om det var av
väsentlig betydelse för honom att fullgöra sin
grundutbildning -- kunde få en ändrad uttagning till
utbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen. En
förutsättning för detta var dock att den värnpliktige godtog
att tiden för grundutbildningen förlängdes.
Som skäl för beslutet anförde regeringen dels behov av
besparingar inom försvarsmakten, dels utvärderingar av
verksamheten som visade på mindre goda resultat.
Regeringen kommer i det följande att föreslå regler som
gör det möjligt att minska antalet värnpliktiga som tas ut till
värnpliktsutbildning. Förslag lämnas också om att försöken
med förkortad grundutbildning skall upphöra varvid regler
ges för vad som skall ske med de olika kategorier
värnpliktiga som omfattas av försöken men som ännu inte
slutligt fullgjort sin grundutbildning. Vidare föreslås i detta
sammanhang en sänkning av grundutbildningstiden för
vapenfria tjänstepliktiga.
Regeringen kommer att i detta ärende även föreslå
ändringar i 27 § 1 mom. värnpliktslagen om
grundutbildningstiden för dels vissa meniga värnpliktiga i
specialbefattningar (kategori E) vid armén, dels vissa
gruppbefälsvärnpliktiga i särskilda befattningar i
markförsvarstjänst vid flygvapnet.
Visserligen behandlas dessa frågor av pliktutredningen,
men med hänsyn till att ställningstaganden krävs redan i
samband med att ett nytt försvarsbeslut fattas bör redan nu
förslag lämnas i dessa delar. Andra större frågor som rör
värnpliktiga m.fl. får dock anstå till dess att förslag
föreligger från pliktutredningen.
Under hand har i detta ärende, utom såvitt avser
förslaget till ändring i 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
synpunkter lämnats från överbefälhavaren, chefen för
armén, chefen för flygvapnet, värnpliktsverket,
vapenfristyrelsen, totalförsvarets tjänstepliktsnämnd,
utredningen (Fö 1991:02) om totalförsvarets
personalförsörjning genom pliktsystem, Sveriges centrala
värnpliktsråd, vapenfria arbetsgruppen samt
personalorganisationerna inom försvarsmakten.
Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 januari 1992 att inhämta
lagrådets yttrande över lagförslagen utom förslaget till
ändring i 27 § 1 mom. värnpliktslagen. De lagförslag som
remitterats till lagrådet är bifogade propositionen som
bilaga 1.
Lagrådet har den 27 januari 1992 yttrat sig över
förslagen. Lagrådets yttrande framgår av bilaga 2.
Lagrådet har ansett att ett beslut om uttagning till
utbildningsreserven bör kunna överklagas men har i övrigt
lämnat förslagen utan erinran. I det förslag som nu läggs
fram har regeringen beaktat vad lagrådet har anfört (s. 7
och 8). Lagrådets granskning har också lett till vissa
omformuleringar av lagförslagen i remissen, varvid bl.a. ett
förtydligande gjorts i 3 § värnpliktslagen om skyldigheten
att fullgöra värnpliktstjänstgöring.
Förslaget till ändring i 27 § 1 mom. värnpliktslagen är av
sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
2 Minskat uttag av värnpliktiga

Regeringens förslag: Värnpliktslagen ändras så att
endast de värnpliktiga som behövs för försvarsmaktens
krigsorganisation eller fredstida beredskap tas ut till
värnpliktsutbildning. De värnpliktiga som inte tas ut till
utbildning föreslås bli uttagna till en utbildningsreserv.
Sådana värnpliktiga får inte utan beslut av regeringen tas ut
till värnpliktsutbildning.

De hörda instanserna: De flesta instanser som
under hand lämnat synpunkter på förslaget har i huvudsak
lämnat det utan erinran. Sveriges centrala värnpliktsråd har
tillagt att förslaget innebär en urholkning av den allmänna
värnplikten, vilket man motsätter sig.
Skälen för regeringens förslag: Som anförts
tidigare skall för närvarande den som är värnpliktig och inte
befriats från värnpliktstjänstgöring tas ut för
värnpliktsutbildning. Av den allmänna värnplikten följer att
var och en efter förmåga skall genomgå en utbildning som
ger honom förutsättningar att delta i det militära försvaret
av landet. Grundutbildningen skall därvid resultera i att den
värnpliktige krigsplaceras i något krigsförband.
Den allmänna värnplikten utgår från att
försvarsmaktens krigsorganisation har behov av samtliga
värnpliktiga som tas ut för utbildning. Tillgången på
värnpliktiga bestäms av födelsetalen och antalet
naturaliserade medborgare. Befrielsebestämmelsen och
andra regler i värnpliktslagen, som t.ex bestämmelser om
anstånd med grund- och repetitionsutbildning, liksom
lagstiftningen om vapenfria tjänstepliktiga har också
betydelse för tillgången på värnpliktiga. Dessa faktorer
påverkar den militära utbildningsorganisationen och ytterst
också krigsorganisationen. Vid en given tidpunkt råder det
alltså inte alltid balans mellan krigsorganisationens behov
av värnpliktig personal och tillgången på värnpliktiga.
Detta medför att olika åtgärder måste vidtas på kort sikt.
I 6 § värnpliktsutbildningsförordningen (1980:1035) ges
därvid en möjlighet att vänta med att kalla in värnpliktiga
till grundutbildning t.o.m. det utbildningsår som inleds
tredje året efter inskrivningen. Detta innebär således att
vissa värnpliktiga kan få vänta upp till tre år efter
inskrivningen med att börja sin grundutbildning. En följd
av detta blir att det bildas en s.k. puckel med värnpliktiga,
som väntar på att kallas in till grundutbildning. Storleken
på puckeln varierar under olika tidsperioder med hänsyn till
försvarsmaktens förmåga att utbilda och till de krigsdugliga
värnpliktskullarnas storlek. De värnpliktigas önskemål om
tidpunkt för inryckningen kan också påverka storleken på
puckeln.
Av de av chefen för försvarsdepartementet i oktober
1991 utfärdade kompletterande anvisningarna för
programplanen för det militära försvaret framgår att en
utgångspunkt för planeringen inför ett nytt försvarsbeslut
skall vara en minskning av antalet värnpliktiga med ca 6 000
om året. Överbefälhavaren har därefter i kompletterande
underlag inför 1992 års försvarsbeslut angett
utbildningsbehovet avseende de värnpliktiga för
krigsorganisationen under försvarsbeslutsperioden till 35
000-38 000 årligen. Enligt överbefälhavarens bedömning
kommer behovet av värnpliktiga för utbildning att
understiga den årliga krigsdugliga värnpliktskullen.
Regeringen tar denna dag i en proposition om ett nytt
försvarsbeslut ställning till hur den nya krigsorganisationen
bör se ut. Man bör därvid kunna räkna med att den
organisationen inte har behov av att alla värnpliktiga som
finns att tillgå tas ut till värnpliktsutbildning.
Enligt regeringens mening bör det vara främst
krigsorganisationens behov av värnpliktiga som skall styra
hur många värnpliktiga som skall utbildas. Därutöver bör
ett antal värnpliktiga utbildas för att medverka till att lösa
försvarsmaktens beredskapsuppgifter i fred. Detta betyder
inte att den allmänna värnplikten luckras upp. Syftet med
den allmänna värnplikten är att förse försvarsmakten med
den personal som behövs. Det får därvid inte bli ett
självändamål att alla värnpliktiga skall utbildas inom
försvarsmakten. Däremot är det av största betydelse att
hela svenska folket är delaktigt i landets totalförsvar. En
sådan delaktighet kan dock komma till stånd på annat sätt
än inom ramen för värnpliktstjänstgöring, t.ex. genom
tjänstgöring inom totalförsvarets civila del. Dessa frågor
utreds för närvarande av pliktutredningen.
Frågan är då i vilken utsträckning det gällande
regelsystemet ger förutsättningar för att till utbildning ta ut
endast de värnpliktiga som fortsättningsvis kommer att
behövas i krigsorganisationen eller för den fredstida
beredskapen. Det kan då först konstateras att
befrielseparagrafen i värnpliktslagen tar hänsyn till en
mängd olika förhållanden som hänför sig till den
värnpliktige som individ, t.ex. sjukdom. Befrielse från
värnpliktsutbildning skall därför alltid ses som ett undantag
grundat på förhållanden som hänför sig till den värnpliktige
personligen och kan inte användas för att reglera det antal
värnpliktiga som skall utbildas.
Regeln i 6 § värnpliktsutbildningsförordningen kan
endast på kort sikt användas för att påverka antalet
värnpliktiga som skall utbildas vid varje tidpunkt. I och för
sig kan regeringen ändra regeln så att den tid förlängs inom
vilken en värnpliktig senast skall kallas in till
grundutbildning. En sådan lösning framstår emellertid som
mindre lämplig med hänsyn till de värnpliktiga. En
värnpliktig bör ju för att kunna planera sitt liv kunna räkna
med att fullgöra värnpliktsutbildningen inom en inte alltför
avlägsen tid efter inskrivningen. En lång väntetid för också
med sig andra negativa konsekvenser såsom att
värnpliktsutbildningen blir mer kostsam för samhället.
Den nuvarande värnpliktslagstiftningen tillhandahåller
således inte några instrument som gör det möjligt att
anpassa antalet värnpliktiga som utbildas till de behov som
krigsorganisationen har eller som föranleds av
försvarsmaktens beredskapsuppgifter i fred.
För att möjliggöra en sådan anpassning av
värnpliktsuttaget bör det i värnpliktslagen slås fast att
endast de värnpliktiga som behövs för försvarsmaktens
krigsorganisation och beredskap i fred skall tas ut till
utbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen. Detta
innebär att för utbildning bör tas ut så många värnpliktiga
som det finns befattningar i krigsorganisationen. Därutöver
bör ett visst antal värnpliktiga tas ut för att täcka de luckor
som uppstår till följd av avgångar samt för att tillgodose
behovet av en personalreserv i krigsorganisationen och av
personal för den fredstida beredskapen.
Målsättningen bör vara att för varje befattning den skall
utbildas, som är bäst lämpad för befattningen. Alla
värnpliktiga bör därför inskrivningsprövas och efter samma
bedömningsgrunder som gäller i dag tas ut till olika
befattningar. De värnpliktiga som inte behövs för
krigsorganisationen eller för den fredstida beredskapen bör
inte tas ut för utbildning utan i stället föras till en
utbildningsreserv. Den slutliga benämningen på denna
reserv bör bestämmas först sedan pliktutredningen har
lämnat sina förslag.
Det föreslagna systemet innebär att en värnpliktig väl
kan motsvara de krav som ställs för att genomgå utbildning
till en befattning utan att tas ut till utbildning, om det finns
tillräckligt många andra värnpliktiga som är mer lämpade
för samma befattningstyp. Om en värnpliktig har särskilda
skäl för att tas ut till utbildning enligt 27 § 1 mom.
värnpliktslagen, bör detta självfallet vägas in vid
bedömningen av hans lämplighet. Sådana särskilda skäl kan
vara att han vill utbilda sig till yrkes- eller reservofficer eller
till något annat yrke där det är en viktig merit att ha fullgjort
värnpliktsutbildning.
De nya reglerna om uttagning av värnpliktiga ställer
särskilda krav på personalen hos värnpliktsverket, i första
hand inskrivningspersonalen. Regeringen räknar med att
den erfarenhet och yrkesskicklighet som finns hos
värnpliktsverket är tillräcklig för att säkerställa en
ändamålsenlig tillämpning av de nya reglerna i
värnpliktslagen och verkställighetsföreskrifterna till dessa.
Det bör inte vara något hinder att genom en ändring av
uttagningen ta ut en värnpliktig, som tidigare tagits ut till
utbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, till
utbildningsreserven. Ett sådant beslut bör dock fattas innan
han har påbörjat sin grundutbildning.
Ett beslut om uttagning till värnpliktsutbildning kan
enligt 29 § värnpliktslagen överklagas till totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd.
Regeringen har i lagrådsremissen föreslagit en regel om
att ett beslut om uttagning till utbildningsreserven inte skall
kunna överklagas. Som skäl anförde regeringen bl.a. att ett
bifall till ett överklagande i princip måste leda till att någon
annan värnpliktig som enligt värnpliktsverkets bedömning
fyller kraven för uttagning till utbildning får föras till
utbildningsreserven. Vidare framhölls att det torde vara
närmast omöjligt för en överinstans att jämföra en
värnpliktig som överklagar ett sådant beslut med alla andra
värnpliktiga som har tagits ut till utbildning för samma
befattning eller tjänst.
Lagrådet har anfört att det måste ses som ett
betydande rättssäkerhetsintresse att den enskilde har
möjlighet att få sin sak prövad även i en högre instans.
Enligt lagrådet är de motiv som i lagrådsremissen har
åberopats till stöd för det föreslagna fullföljdsförbudet inte
tillräckliga för att rättssäkerhetskravet skall åsidosättas.
Lagrådet har också anfört att de praktiska svårigheter som
i remissen har anförts mot att tillåta den fullföljdsrätt som
normalt gäller i andra inskrivningsärenden ter sig något
överdrivna. Mot denna bakgrund har lagrådet föreslagit att
ett beslut om uttagning till utbildningsreserven skall få
överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
En förutsättning för att en rätt att överklaga ett beslut
skall kunna vara av betydelse för rättssäkerheten måste vara
att det är möjligt för överinstansen att ändra beslutet.
Regeringen är alltjämt av den uppfattningen att det
föreslagna systemet för uttagning av värnpliktiga innebär
avsevärda svårigheter för en överinstans att få underlag för
ett beslut av innehåll att en värnpliktig som tagits ut till
utbildningsreserven skall anses lämpligare för en befattning
än dem som tas ut till utbildning. Med hänsyn till lagrådets
bedömning att det är motiverat av rättssäkerhetsskäl med
en rätt till överklagande trots det begränsade utrymmet för
ändring, stannar regeringen dock för att inte föreslå något
fullföljdsförbud. En värnpliktig får således rätt att
överklaga även ett beslut om uttagning till
utbildningsreserven till totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
Den värnpliktige som tas ut till utbildningsreserven skall
under normala förhållanden inte fullgöra någon
värnpliktsutbildning. Han kommer dock även under den tid
han placeras i utbildningsreserven att vara värnpliktig och
skyldig att fullgöra tjänstgöring under krig eller beredskap.
Självfallet kan man dock inte ta i anspråk värnpliktiga för
sådan tjänstgöring utan att de först fått den utbildning som
behövs. Regeringen bör därför bemyndigas att, om det
behövs med hänsyn till landets krigsberedskap, föreskriva
att värnpliktiga i utbildningsreserven skall genomgå
utbildning.
Den nya principen för uttagning av värnpliktiga bör inte
innebära någon ändring i förhållande till den vapenfria
tjänsten. På samma sätt som i dag får en värnpliktig ansöka
om vapenfri tjänst efter det att han har tagits ut till
värnpliktsutbildning. Även en värnpliktig som tagits ut till
utbildningsreserven bör kunna ansöka om vapenfri tjänst. I
samband med att ställning tas till pliktutredningens
kommande förslag får närmare övervägas hur den vapenfria
tjänsten fortsättningsvis skall förhålla sig till
värnpliktstjänstgöringen.
Endast för den som har tagits ut och kallats in för
värnpliktstjänstgöring aktualiseras plikten att fullgöra
sådan tjänstgöring. Innebörden av denna plikt är
densamma som med nuvarande regler. Den som vägrar att
fullgöra plikten gör sig därför liksom i dag skyldig till
värnpliktsbrott. De nya reglerna motiverar alltså inte någon
förändring av sanktionssystemet.
De värnpliktiga som placeras i den militära
utbildningsreserven bör inte så länge de ingår i den tas i
anspråk för t.ex. civilförsvarsutbildning, eftersom de i en
krigssituation kan komma att åläggas
värnpliktstjänstgöring. De bör således i detta hänseende
betraktas på samma sätt som värnpliktiga som tagits ut till
utbildning. Detta hindrar dock inte pliktutredningen att
överväga om dessa värnpliktiga i framtiden skall tas i
anspråk för den civila delen av totalförsvaret.
3 Upphörande av försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga

Regeringens förslag: Försöken med förkortad
grundutbildning skall upphöra. En värnpliktig som omfattas
av försöken och som den 1 juli 1992 inte slutligt fullgjort sin
grundutbildning skall tas ut till en utbildningsreserv. Om det
är av väsentlig betydelse för den värnpliktige att fullgöra
värnpliktsutbildning, skall han dock ges möjlighet att
fullgöra grundutbildning enligt 27 § 1 mom.
värnpliktslagen.

De hörda instanserna: De instanser som under
hand har lämnat synpunkter på förslaget har i huvudsak
lämnat det utan erinran. Överbefälhavaren har dock anfört
att de värnpliktiga som omfattas av försöken och som inte
har påbörjat tjänstgöringen bör få en ny uttagning.
Skälen för regeringens förslag: I propositionen om
verksamheten och anslag för det militära försvaret m.m.
under budgetåret 1989/90 (prop. 1988/89:80, FöU 14, rskr.
294) anfördes som skäl för att införa försöken med
förkortad grundutbildning att det fanns behov av att
reducera arméns krigsorganisation för att återstående delar
skulle kunna ges en erforderlig förmåga. Som ytterligare
skäl anfördes att det fanns brister i förmågan att bevaka och
skydda för totalförsvaret viktiga skyddsobjekt. Försöken
syftade till att de värnpliktiga efter fullgjord
grundutbildning skulle krigsplaceras i
försvarsområdesförband (försvarskompanier och
förvarsbataljoner). Försöken avsåg ursprungligen endast
meniga och skulle avslutas under år 1991. Genom
riksdagsbeslut våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 6, FöU 7,
rskr. 226) utökades försöken till att också avse befälsuttagna
värnpliktiga och förlängdes försöksperioden till augusti
1993. Samtidigt möjliggjordes en utökning av antalet
värnpliktiga som kunde omfattas av försöken. Genom
riksdagsbeslut år 1991 (prop. 1990/91:102, FöU 8, rskr. 285)
möjliggjordes en ytterligare utökning av försöken.
Enligt de av chefen för försvarsdepartementet i oktober
1991 utfärdade kompletterande anvisningarna för
programplanen för det militära försvaret skulle
överbefälhavaren redovisa en ny krigs- och
grundorganisation, som förutsätter bl.a. ett minskat
värnpliktsuttag varje år. Utbildningen av värnpliktiga skall
enligt anvisningarna syfta till krigsplacering inom
fältförbanden. Territorialförsvaret förutsätts därvid
personellt försörjas genom överföring av värnpliktiga från
fältförbanden. Något behov av de korttidsutbildade
värnpliktiga i territorialförsvaret finns då inte längre. Det
bör också nämnas att överbefälhavaren i sin programplan
bl.a. har lämnat förslag om att ca 14 000 värnpliktiga
undantas från värnpliktsutbildning för att ge så stora
besparingar som möjligt. Förslaget tar närmast sikte på de
värnpliktiga som omfattas av försöken med förkortad
grundutbildning.
Överbefälhavaren har i september 1990 efter hörande av
försvarsgrenscheferna redovisat en första utvärdering av
försöksverksamheten. Chefen för armén har i september
1991 redovisat resultatet av verksamheten.
Redovisningarna av verksamheten har visat mindre goda
resultat. Överbefälhavaren har därefter som inledningsvis
nämnts hemställt om att försöken avbryts.
Med hänsyn till det anförda bör försöken med den
förkortade grundutbildningen upphöra.
Som inledningsvis också anförts har regeringen redan
vidtagit åtgärder för att avbryta försöken. Det ligger dock
inte inom regeringens behörighet att föreskriva att de
berörda värnpliktiga inte skall genomgå någon ytterligare
värnpliktsutbildning. Det bör därför i en ny lag anges hur
man skall förfara med de värnpliktiga som omfattas av
försöken och som ännu inte fullgjort sin grundutbildning.
Det är viktigt att dessa värnpliktiga kan få ett klart
besked om i vilken utsträckning de fortsättningsvis kommer
att tas i anspråk inom försvarsmakten. Huvudregeln bör
härvid vara att de värnpliktiga som är uttagna till 150 dagars
grundutbildning eller som, om de är uttagna till en längre
utbildning, har mindre än 220 dagars
tjänstgöringsskyldighet kvar inte skall göra någon
ytterligare värnpliktsutbildning. Till följd av 6 § tredje
stycket värnpliktslagen kan dessa värnpliktiga nämligen inte
utan eget medgivande ges en ändrad uttagning till
utbildning för en befattning enligt 27 § 1 mom.
värnpliktslagen. Den kortaste utbildningstiden enligt den
lagen är ju för dessa värnpliktiga 220 dagar. De värnpliktiga
som omfattats av försöken och som vid tidpunkten för
regeringsbeslutet hade en återstående tjänstgöringstid om
220 dagar eller längre har redan fått en ändrad uttagning till
utbildning för en befattning enligt värnpliktslagens regler.
Dessa värnpliktiga omfattas således inte längre av försöken.
Regeringen föreslår därför att de värnpliktiga som den
1 juli 1992 fortfarande omfattas av försöken med förkortad
grundutbildning och som då ännu inte slutligt fullgjort sin
grundutbildning skall tas ut till en sådan utbildningsreserv
som föreslagits i kapitel 2 i denna proposition.
Samma regler vad gäller skyldighet att fullgöra
värnpliktstjänstgöring m.m. bör gälla för dessa värnpliktiga
som för dem som enligt vad som sagts i kapitel 2 skall tas ut
till utbildningsreserven.
En värnpliktig som omfattas av försöken och till följd av
de nu framlagda förslagen skall tas ut till
utbildningsreserven bör dock ges en möjlighet att fullgöra
grundutbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, om det
är av väsentlig betydelse för honom att fullgöra
värnpliktsutbildning. Så kan -- som förut påpekats -- vara
fallet för en värnpliktig som vill utbilda sig till yrkes- eller
reservofficer eller till något annat yrke där fullgjord
värnpliktsutbildning är en viktig merit. En förutsättning för
uttagning till utbildning bör dock vara att den värnpliktige
hävdar sig i konkurrensen med övriga värnpliktiga. Vidare
måste den värnpliktige acceptera att tiden för
grundutbildning förlängs så att den når upp till i vart fall det
minimikrav som i värnpliktslagen ställs upp för
grundutbildning inom resp. försvarsgren. Han får också
vara beredd på att fullgöra utbildningen på en annan ort än
vad som bestämts tidigare för honom.
4 Ändrad tid för grundutbildning av värnpliktiga

Regeringens förslag: Den kortaste
grundutbildningstiden minskas för vissa meniga
värnpliktiga i specialbefattningar (kategori E) vid armén
med 25 dagar. Vissa gruppbefälsvärnpliktiga i särskilda
befattningar i markförsvarstjänst vid flygvapnet får en
grundutbildningstid om minst 260 och högst 300 dagar.

Skälen för regeringens förslag: I 27 § 1 mom.
värnpliktslagen föreskrivs att värnpliktiga meniga kategori
E vid armén skall fullgöra grundutbildning som omfattar
minst 290 dagar och högst 315 dagar eller i särskilt
kvalificerad befattning minst 325 dagar och högst 350 dagar.
Regeringen tar, efter förslag av överbefälhavaren, denna
dag i en proposition om ett nytt försvarsbeslut upp frågan
om utbildning av värnpliktiga till mobiliserings- och
förplägnadsförband. Enligt chefen för armén, som utrett
förutsättningarna för förslaget, bör dessa värnpliktiga som
tillhör kategori E ha en utbildningstid om ca 270 dagar.
Värnpliktslagen innehåller inte någon regel som medger en
sådan utbildningstid. Regeringen, som delar chefen för
arméns uppfattning om dessa värnpliktigas utbildningstid,
föreslår därför att värnpliktslagen ändras på så sätt att den
nedre gränsen för utbildningstiden för meniga kategori E
vid armén sänks till 265 dagar.
I 27 § 1 mom. föreskrivs också att
gruppbefälsvärnpliktiga vid flygvapnet skall fullgöra
grundutbildning som omfattar minst 325 och högst 350
dagar, eller i särskild befattning i underhålls- eller
underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar. I
samband med att försöken med förkortad grundutbildning
för värnpliktiga utökades till att också avse vissa befäl
(prop. 1989/90:100 bil. 6, FöU7, rskr. 226) kom, efter
förslag från chefen för flygvapnet, försöken att omfatta
också vissa gruppbefäl i flygbasjägarförband.
Grundutbildningstiden för dessa förkortades med ca 30
dagar. I propositionen anfördes bl.a. att försöken skulle ske
i avvaktan på ett nytt försvarsbeslut.
I samband med att försöken nu upphör har chefen för
flygvapnet hemställt om att grundutbildningstiden för dessa
värnpliktiga fastställs till den kortare tid som försöken
avsåg. Som skäl har anförts att utbildningsmålen kan
uppnås med denna utbildningslängd. Regeringen, som
delar chefen för flygvapnets uppfattning om dessa
värnpliktigas utbildningstid, föreslår därför att
värnpliktslagen ändras på så sätt att denna kategori hänförs
till samma utbildningskategori som de
gruppbefälsvärnpliktiga som genomgår utbildning till
särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst i
flygvapnet. Dessa värnpliktiga får således en utbildningstid
om minst 260 och högst 300 dagar.
5 Ändrad tid för grundutbildning av vapenfria
tjänstepliktiga

Regeringens förslag: Grundutbildningstiden för
vapenfria tjänstepliktiga skall omfatta minst 220 och högst
320 dagar. Den sammanlagda tiden för grundutbildning och
repetitionsutbildning skall vara minst 355 och högst 380
dagar. Förslaget innebär en sänkning av utbildningstiden.

De hörda instanserna: De instanser som under
hand har lämnat synpunkter på förslaget har i huvudsak
lämnat det utan erinran. Överbefälhavaren och chefen för
armén har dock tillagt att förslaget bör förenas med ett
förslag om att tjänstgöringstiden för vapenfria
tjänstepliktiga skall bestämmas med utgångspunkt från den
utbildningstid som fastställs vid inskrivningsprövningen.
Skälen för regeringens förslag: I 5 § lagen om
vapenfri tjänst anges att en vapenfri tjänstepliktig är skyldig
att tjänstgöra minst 395 och högst 420 dagar. Tjänstgöringen
skall fördelas på grundutbildning och repetitionsutbildning.
Grundutbildningen skall enligt lagen vara minst 270 och
högst 360 dagar. Resterande tid skall användas för
repetitionsutbildning.
Regeringen har i 12 § kungörelsen (1966:414) med vissa
bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga föreskrivit att
den sammanlagda utbildningstiden skall vara 420 dagar
samt att vapenfristyrelsen bestämmer närmare om
utbildningstidens fördelning på grundutbildning och
repetitionsutbildning inom de ramar som anges i 5 § lagen
om vapenfri tjänst.
För olika utbildningsområden och
tjänstgöringsalternativ tillämpar vapenfristyrelsen för
närvarande grundutbildningstider mellan 270 och 345
dagar. Grundutbildningstiderna för dem som inte skall
fullgöra hel grundutbildning skall dock vara betydligt
kortare. Återstående tjänstgöringsskyldighet kan utnyttjas
för repetitionsutbildning.
Vapenfristyrelsen har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1992/93 föreslagit att den nedre gränsen för
vapenfriutbildningens längd tas bort.
Enligt regeringens mening måste utbildningstidens längd
styras av vad som behövs för att de vapenfria skall bli väl
skickade att fullgöra sina uppgifter under beredskap och
krig. Att utbildningstiden skall vara så tilltagen att den
vapenfrie blir användbar i sin krigsbefattning måste alltså
vara det primära.
Man kan dock inte helt bortse från jämförelser med
värnpliktsutbildningens längd. Därför måste
grundutbildningstiden för vapenfria ligga i nivå med
motsvarande tid för värnpliktiga så att det inte från den
synpunkten framstår som en klar fördel att få vapenfri
tjänst. Tjänstgöringsskyldigheten för en vapenfri bör
således i normalfallet inte omfatta kortare tid än vad en
värnpliktsutbildning hade inneburit. Den tid som tas i
anspråk för vapenfriutbildning får å andra sidan inte heller
vara så lång att den kan uppfattas som en bestraffning av
den enskilde.
Mot denna bakgrund bör grundutbildningstiden kunna
förskjutas nedåt med 50 dagar. Den nedre gränsen bör vara
densamma som för den kortaste värnpliktsutbildningen för
meniga inom armén enligt värnpliktslagen, dvs. 220 dagar.
Den sammanlagda utbildningstiden, dvs. grundutbildning
och repetitionsutbildning, bör också kunna justeras nedåt.
Det får ankomma på vapenfristyrelsen att närmare
bestämma om utbildningstidens fördelning på
grundutbildning och repetitionsutbildning inom den ram
som nu har nämnts.
6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad som nu har anförts har inom
försvarsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. lag om upphörande av försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga,

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.
Lagrådet har granskat lagförslagen utom såvitt avser
förslaget till ändring i 27 § 1 mom. värnpliktslagen.
7 Specialmotivering till förslaget till lag om ändring i
värnpliktslagen (1941:967)

3 §

I paragrafen har förts in ett förtydligande om att en
värnpliktig endast är skyldig att fullgöra
värnpliktstjänstgöring i den omfattning som sägs i
värnpliktslagen.
4 a §

Som anförts i kapitel 2 skall den värnpliktige vid
inskrivningsprövningen antingen tas ut till utbildning enligt
27 § 1 mom. värnpliktslagen eller tas ut till en
utbildningsreserv. Denna regel har tagits in i en ny paragraf.
4 b §

I denna paragraf, som är ny, har tagits in en allmän regel
om att endast de värnpliktiga som det finns behov av för
krigsorganisationen eller den fredstida beredskapen inom
försvarsmakten skall tas ut för utbildning. Som anförts i
kapitel 2 innebär detta att man genom uttagning till
utbildning skall täcka dels behovet av värnpliktiga till
krigsbefattningarna och den utbildade personalreserven,
dels behovet av en reserv för att ersätta dem som, t.ex.
genom beslut om befrielse, avgår i förtid, dels behovet av
personal för att upprätthålla beredskapen i fred. Behovet av
värnpliktiga skall bestämmas av regeringen, lämpligen
genom årsvisa beslut i regleringsbrev.
I paragrafen har också tagits in en bestämmelse om att
den som är bäst lämpad för en befattning skall tas ut till
utbildning. Detta innebär att de värnpliktiga vid
uttagningen bör nivågrupperas främst med avseende på
befälslämplighet, hälsa och kunskaper. De som inom varje
grupp bedöms bäst lämpade skall tas ut för utbildning. De
övriga skall tas ut till utbildningsreserven. Vid
bedömningen av lämpligheten bör också vägas in den
värnpliktiges personliga förhållanden i den mån dessa kan
antas påverka hans förmåga att fullgöra tjänstgöringen. Det
får ankomma på regeringen eller, efter bemyndigande av
regeringen, värnpliktsverket att utfärda
verkställighetsföreskrifter rörande
lämplighetsbedömningen av de värnpliktiga.
Regeln i 6 § i dess nu gällande lydelse om att hänsyn skall
tas till den värnpliktiges önskemål vid uttagningen har förts
över till denna paragraf. Den får dock en vidare tillämpning
på så sätt att den också tar sikte på frågan om den
värnpliktige skall tas ut för utbildning eller för
utbildningsreserven. Det bör dock betonas att det är den
värnpliktiges lämplighet som är styrande för om han skall
genomgå utbildning eller föras till utbildningsreserven. De
egna önskemålen får vid denna prövning betydelse endast
som moment i lämplighetsbedömningen.
6 §

Inskrivningen av en värnpliktig som skall genomgå
utbildning sker för grundutbildning till en krigsbefattning. I
anslutning till inskrivningsprövningen och
inskrivningsbeslutet bör därför bestämmas den typ av
krigsbefattning som den värnpliktige skall utbildas till,
utbildningstidens längd samt platsen där han huvudsakligen
skall fullgöra sin grundutbildning och den planerade
inryckningstiden. Detta skall anges i inskrivningsbeslutet.
Inskrivningsbeslutet kan senare ändras, om det finns skäl
för det.
Bestämmelserna i femte stycket om att vid uttagningen
hänsyn skall tas till den värnpliktiges lämplighet och
önskemål har överförts till 4 b § andra stycket.
6 a §

Som anförts i kapitel 2 skall den värnpliktige som tagits
ut till utbildningsreserven som regel inte fullgöra någon
grundutbildning i fred. Däremot bör en sådan värnpliktig
kunna tas i anspråk för utbildning, om det behövs för att
höja krigsberedskapen. En regel om detta har förts in i
denna nya paragraf.
12 §

Ändringen i paragrafen är föranledd av regeln i 4 a § om
att en värnpliktig också kan tas ut till en utbildningsreserv.
Beslut om detta skall fattas av inskrivningsnämnden vid
inskrivningsförrättningen.
27 § 1 mom.

Ändringarna i paragrafen innebär att den kortaste
grundutbildningstiden för vissa meniga värnpliktiga i
specialbefattningar (kategori E) vid armén minskas med 25
dagar och att vissa gruppbefälsvärnpliktiga i särskilda
befattningar i markförsvarstjänst vid flygvapnet får en
grundutbildningstid om minst 260 och högst 300 dagar.
8 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. lag om upphörande av försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga,

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.

9 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs i fråga om värnpliktslagen
(1941:967)1

dels att 3, 6 och 12 §§ samt 27 § 1 mom. skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer,
4 a, 4 b och 6 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Den som är värnpliktig Den som är värnpliktig
är skyldig att fullgöra är skyldig att fullgöra
värnpliktstjänstgöring. värnpliktstjänstgöring
i den omfattning som sägs i
denna lag.
Värnpliktstjänstgöring utgörs av

1. värnpliktsutbildning enligt 27 § 1 mom.,

2. beredskapsövning enligt 27 § 2 mom.,

3. tjänstgöring enligt 28 §.

4 a §

De värnpliktiga som inte
befriats från skyldigheten
att fullgöra
värnpliktstjänstgöring
skall tas ut för
värnpliktsutbildning enligt
27 § 1 mom. eller till en
utbildningsreserv.

4 b §

För värnpliktsutbildning
enligt 27 § 1 mom. skall
det antal värnpliktiga tas
ut som det, enligt vad
regeringen bestämmer, finns
behov av för
försvarsmaktens
krigsorganisation eller
fredstida beredskap.

Vid uttagningen skall den
värnpliktige som är
bäst lämpad för en
befattning tas ut till
utbildning. I den mån det
kan ske skall hänsyn tas
till den värnpliktiges
önskemål.

6 §3

Värnpliktig skall uttagas Ett beslut om uttagning till
för utbildning a) vid utbildning enligt 27 § 1
försvarsgren eller vid mom. skall avse 1. den typ av
truppslag eller vapenslag inom krigsbefattning som den
försvarsgren, b) i värnpliktige skall
särskild tjänst eller grundutbildas till, 2. de
till särskild förband eller skolor där
tjänstgöring, c) till den värnpliktige
befattning eller grupp av huvudsakligen skall
befattningar samt d) vid fullgöra sin
förband eller grundutbildning, 3.
utbildningsanstalt. grundutbildningens längd
samt 4. året och månaden
för planerad inryckning
till grundutbildning.
Värnpliktig som uttagits för grundutbildning till
befattning för menig fördelas på någon av kategorierna G,
F och E eller placeras i bevaknings- eller depåtjänst.
Uttagning för utbildning till befattning för
kompanibefäl enligt 27 § 1 mom. A andra -- fjärde styckena
får icke ske utan den värnpliktiges medgivande. För
uttagning för annan befattning fordras medgivande av den
värnpliktige endast om uttagningen ändras efter
inskrivningen och den ändrade uttagningen medför att tiden
för grundutbildningen förlänges. Om den värnpliktige före
ändringen är uttagen för utbildning till särskild befattning
enligt 27 § 1 mom. A femte stycket eller genom ändringen
tas ut för utbildning till sådan befattning fordras inte hans
medgivande.
För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning
fordras ej medgivande av den värnpliktige.
Värnpliktig skall såvitt Den värnpliktige bör
möjligt uttagas för den inte tas ut för utbildning
utbildning för vilken han till en befattning som
kan anses bäst lämpad. I kräver längre
den mån det kan ske skall grundutbildning än ett
hänsyn tagas till den år, om han visar att detta
värnpliktiges medför särskilt svåra
önskemål. Värnpliktig olägenheter för honom
bör ej uttagas för eller för någon nära
utbildning till befattning, anhörig till honom som
för vilken fordras är beroende av hans arbete.
längre grundutbildning
än ett år, om han visar
att detta medför
särskilt svåra
olägenheter för honom
eller för nära
anhörig till honom som
är beroende av hans arbete.

6 a §

Om det behövs med hänsyn
till Sveriges krigsberedskap,
får regeringen bestämma
att värnpliktiga som tagits
ut till utbildningsreserv
enligt 4 a § skall tas ut
till utbildning enligt 27 §
1 mom.

12 §4

Inskrivningsnämnden skall vid inskrivningsförrättning

1. besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt
4 § 1 och 2,

2. besluta om inskrivning av värnpliktiga i övriga fall,

3. besluta om uttagning av 3. besluta om uttagning av
värnpliktiga för värnpliktiga för
utbildning enligt 6 §, utbildning eller till
utbildningsreserv,

4. besluta om värnpliktigas tillhörighet till
militärområde, flottan eller kustartilleriet enligt 7 §.
Om inskrivningsnämnden finner att det kan antas att en
värnpliktigs förutsättningar att fullgöra
värnpliktstjänstgöring kan bedömas avsevärt säkrare vid en
senare tidpunkt, får prövningen uppskjutas under den tid
som behövs. Den värnpliktiges förmåga att fullgöra
tjänstgöring skall dock bestämmas senast under det år då
han fyller 21 år.
27 §

p1.5 De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och
repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras
av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar,
särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.
A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén,
skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245
dagar,

2. menig kategori E minst 290 2. menig kategori E minst 265
och högst 315 dagar eller, och högst 315 dagar eller,
i särskilt kvalificerad i särskilt kvalificerad
befattning, minst 325 och befattning, minst 325 och
högst 350 dagar, högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i
särskilt kvalificerad befattning, minst 395 och högst 450
dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt
ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall
fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G minst 385 och högst 425 dagar,

2. menig kategori F minst 325 och högst 455 dagar,

3. menig kategori E minst 505 och högst 525 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och högst 455 dagar,

5. plutonsbefäl minst 410 och högst 525 dagar eller, om
den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller
sjöingenjörsexamen, minst 410 och högst 455 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt
ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid
kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar
för

1. menig kategori G eller F minst 240 och högst 265
dagar,

2. menig kategori E minst 400 och högst 425 dagar eller,
i befattning i kustjägarförband, minst 290 och högst 315
dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 410 och högst 435 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt
ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet,
skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250
dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och 3. gruppbefäl minst 325 och
högst 350 dagar, eller, i högst 350 dagar, eller, i
särskild befattning i särskild befattning i
underhålls- eller underhålls-,
underrättelsetjänst, underrättelse- eller
minst 260 och högst 300 markförsvarstjänst,
dagar, minst 260 och högst 300
dagar,

4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt
ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av
följande särskilda befattningar, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

6. tekniker vid armén minst 320 och högst 345 dagar,

7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst
365 dagar,

8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.
Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller
depåtjänst, skall fullgöra grundutbildning som omfattar
minst 220 och högst 245 dagar.
B. Värnpliktig skall fullgöra vid armén och flygvapnet
högst fem, vid flottan högst två och vid kustartilleriet högst
fyra krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning skall vid armén omfatta för
värnpliktig i befattning för

1. menig högst 21 eller, i särskilt kvalificerad befattning
för menig, högst 25 dagar,

2. gruppbefäl högst 25 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.
Krigsförbandsövning skall vid marinen omfatta för
värnpliktig i befattning för

1. menig högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning
för menig eller i befattning för menig kategori E i
kustjägarförband, högst 20 dagar,

2. gruppbefäl högst 20 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.
Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för
värnpliktig i befattning för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad
befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.
För värnpliktig i befattning som kompanichef eller
kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller
med uppgift som materielredogörare kan tiden för
krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två
dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.
Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på
två delövningar om sammanlagt högst 23 dagar för meniga
och gruppbefäl och högst 30 dagar för plutons- och
kompanibefäl.
Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för
en fackövning.
C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller
kompanibefäl samt värnpliktig i särskilt kvalificerad
befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att
fullgöra högst fem särskilda övningar.
Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén
och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.
Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av
särskild betydelse för genomförande av förbandets
mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars
mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens
förband, kan åläggas att fullgöra högst fem
mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.
Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild
fackövning.
Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två
delövningar, om den värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

Förslag till

Lag om upphörande av försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga

Härigenom föreskrivs följande.
Lagen (1989:402) om försök med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga skall upphöra att gälla.
En värnpliktig som vid denna lags ikraftträdande
omfattas av försöken med förkortad grundutbildning och
som då inte slutligt fullgjort sin grundutbildning skall tas ut
till en utbildningsreserv enligt 4 a § värnpliktslagen
(1941:967).
Om det är av väsentlig betydelse för den värnpliktige att
fullgöra värnpliktsutbildning, kan han dock, med
tillämpning av 4 b § värnpliktslagen, i stället tas ut för
utbildning enligt 27 § 1 mom. den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Vapenfria tjänstepliktiga Vapenfria tjänstepliktiga
är skyldiga att fullgöra är skyldiga att fullgöra
grundutbildning och grundutbildning och
repetitionsutbildning. repetitionsutbildning.
Grundutbildningen skall vara Grundutbildningen skall vara
minst 270 och högst 360 minst 220 och högst 320
dagar. Repetitionsutbildningen dagar.Repetitionsutbildningen
skall omfatta högst fem skall omfatta högst fem
övningar om vardera övningar om vardera
högst 30 dagar eller, i högst 30 dagar eller, i
fråga om särskilda fråga om särskilda
befattningar enligt befattningar enligt
regeringens bestämmande, regeringens bestämmande,
högst 40 dagar. Den högst 40 dagar. Den
sammanlagda utbildningstiden sammanlagda utbildningstiden
skall vara minst 395 och skall vara minst 355 och
högst 420 dagar. högst 380 dagar.
Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 §
1 mom. värnpliktslagen (1941:967), får även vapenfri
tjänstepliktig kallas till tjänstgöring. Tjänstgöringstiden får
icke överstiga etthundraåttio dagar, om tjänstgöringen
föranledes av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 § 2
mom. värnpliktslagen.
Om tillgodoräkning av fullgjord värnplikstjänstgöring
vid beräkning av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och
av fullgjord vapenfri tjänst vid beräkning av tiden för
värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre
bestämmelser gäller dock för den som påbörjat
tjänstgöringen före lagens ikraftträdande.

Bilaga 1

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs i fråga om värnpliktslagen
(1941:967)1

dels att 6, 12 och 29 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer,
4 a, 4 b och 6 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 a §

De värnpliktiga som inte
befriats från skyldigheten
att fullgöra
värnpliktstjänstgöring
skall tas ut för
värnpliktsutbildning enligt
27 § 1 mom. eller till en
utbildningsreserv.

4 b §

För utbildning skall det
antal värnpliktiga tas ut
som det, enligt vad
regeringen
bestämmer, finns behov av
för försvarsmaktens
krigsorganisation eller
fredstida beredskap.
Vid uttagningen skall den
värnpliktige som är
bäst lämpad för en
befattning tas ut till
utbildning. I den mån det
kan ske skall hänsyn tas
till den värnpliktiges
önskemål.

6 §2

Värnpliktig skall uttagas Ett beslut om uttagning till
för utbildning a) vid utbildning skall avse 1. den
försvarsgren eller vid typ av krigsbefattning som
den
truppslag eller vapenslag inom värnpliktige skall
försvarsgren, b) i grundutbildas till, 2. de
särskild tjänst eller förband eller skolor där
till särskild den värnpliktige
tjänstgöring, c) till huvudsakligen skall
befattning eller grupp av fullgöra sin
befattningar samt d) vid grundutbildning, 3.
förband eller grundutbildningens längd
utbildningsanstalt. samt 4. året och månaden
för planerad inryckning
till grundutbildning.
Värnpliktig som uttagits för grundutbildning till
befattning för menig fördelas på någon av kategorierna G,
F och E eller placeras i bevaknings- eller depåtjänst.
Uttagning för utbildning till befattning för
kompanibefäl enligt 27 § 1 mom. A andra -- fjärde styckena
får icke ske utan den värnpliktiges medgivande. För
uttagning för annan befattning fordras medgivande av den
värnpliktige endast om uttagningen ändras efter
inskrivningen och den ändrade uttagningen medför att tiden
för grundutbildningen förlänges. Om den värnpliktige före
ändringen är uttagen för utbildning till särskild befattning
enligt 27 § 1 mom. A femte stycket eller genom ändringen
tas ut för utbildning till sådan befattning fordras inte hans
medgivande.
För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning
fordras ej medgivande av den värnpliktige.
Värnpliktig skall såvitt Den värnpliktige bör
möjligt uttagas för den inte tas ut för utbildning
utbildning för vilken han till en befattning som
kan anses bäst lämpad. I kräver längre
den mån det kan ske skall grundutbildning än ett
hänsyn tagas till den år, om han visar att detta
värnpliktiges medför särskilt svåra
önskemål. olägenheter för honom
eller för någon nära
anhörig till honom som
Värnpliktig bör ej är beroende av hans arbete.
uttagas för utbildning till
befattning, för vilken
fordras längre
grundutbildning än ett
år, om han visar att detta
medför särskilt svåra
olägenheter för honom
eller för nära
anhörig till honom som
är beroende av hans arbete.

6 a §

Om det behövs med hänsyn
till Sveriges krigsberedskap,
får regeringen bestämma
att en värnpliktig som
tagits ut till
utbildningsreserv enligt 4 a
§ skall tas ut till
utbildning enligt 27 § 1
mom.

12 §3

Inskrivningsnämnden skall vid inskrivningsförrättning

1. besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt
4 § 1 och 2,

2. besluta om inskrivning av värnpliktiga i övriga fall,

3. besluta om uttagning av 3. besluta om uttagning av
värnpliktiga för värnpliktiga för
utbildning enligt 6 §, utbildning eller till
utbildningsreserv,

4. besluta om värnpliktigas tillhörighet till
militärområde, flottan eller kustartilleriet enligt 7 §.
Om inskrivningsnämnden finner att det kan antas att en
värnpliktigs förutsättningar att fullgöra
värnpliktstjänstgöring kan bedömas avsevärt säkrare vid en
senare tidpunkt, får prövningen uppskjutas under den tid
som behövs. Den värnpliktiges förmåga att fullgöra
tjänstgöring skall dock bestämmas senast under det år då
han fyller 21 år.
29 §4

Ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt
4 § 3-6 och om anstånd med tjänstgöring prövas endast efter
ansökan av den värnpliktige.
Beslut i ärenden enligt 12 Beslut i ärenden enligt 12
och 19 §§ får och 19 §§ får
överklagas hos överklagas hos
totalförsvarets totalförsvarets
tjänstepliktsnämnd inom tjänstepliktsnämnd inom
två veckor från den dag två veckor från den dag
då klaganden fick del av då klaganden fick del av
beslutet. Beslut om ändrad beslutet. Beslut om uttagning
uttagning eller till utbildningsreserv och
tillhörighet efter ändrad uttagning eller
fullgjord grundutbildning tillhörighet efter
får dock inte fullgjord grundutbildning
överklagas. får dock inte
överklagas.
Beslut som meddelas enligt 12 och 19 §§ skall gälla omedelbart.
Totalförsvarets tjänstepliktsnämnds beslut får inte
överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

Förslag till

Lag om upphörande av försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga

Härigenom föreskrivs följande.
Lagen (1989:402) om försök med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga skall upphöra att gälla.
En värnpliktig som vid denna lags ikraftträdande
omfattas av försöken med förkortad grundutbildning och
som då inte slutligt fullgjort sin grundutbildning skall tas ut
till en utbildningsreserv enligt 4 a § värnpliktslagen
(1941:967).
Om det är av väsentlig betydelse för den värnpliktige att
fullgöra värnpliktsutbildning, kan han dock, med
tillämpning av 4 b § värnpliktslagen, i stället tas ut för
utbildning enligt 27 § 1 mom. den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Vapenfria tjänstepliktiga Vapenfria tjänstepliktiga
är skyldiga att fullgöra är skyldiga att fullgöra
grundutbildning och grundutbildning och
repetitionsutbildning. repetitionsutbildning.
Grundutbildningen skall vara Grundutbildningen skall vara
minst 270 och högst 360 minst 220 och högst 320
dagar. Repetitionsutbildningen dagar.Repetitionsutbildningen
skall omfatta högst fem skall omfatta högst fem
övningar om vardera övningar om vardera
högst 30 dagar eller, i högst 30 dagar eller, i
fråga om särskilda fråga om särskilda
befattningar enligt befattningar enligt
regeringens bestämmande, regeringens bestämmande,
högst 40 dagar. Den högst 40 dagar. Den
sammanlagda utbildningstiden sammanlagda utbildningstiden
skall vara minst 395 och skall vara minst 355 och
högst 420 dagar. högst 380 dagar.
Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 §
1 mom. värnpliktslagen (1941:967), får även vapenfri
tjänstepliktig kallas till tjänstgöring. Tjänstgöringstiden får
icke överstiga etthundraåttio dagar, om tjänstgöringen
föranledes av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 § 2
mom. värnpliktslagen.
Om tillgodoräkning av fullgjord värnplikstjänstgöring
vid beräkning av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och
av fullgjord vapenfri tjänst vid beräkning av tiden för
värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre
bestämmelser gäller dock för den som påbörjat
tjänstgöringen före lagens ikraftträdande.

Bilaga 2

Lagrådet

Utdrag ut protokoll vid sammanträde 1992-01-27

Närvarande: justitierådet Bengt Rydin,
regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 16
januari 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet
Björck beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. lag om upphörande av försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga,

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet
Björn Janson.
Förslagen föranleder följande yttrande av
lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen
(1941:967)

29 §

Enligt 12 § första stycket i gällande värnpliktslag skall
inskrivningsnämnden vid inskrivningförrättning besluta
bl.a. om befrielse från värnpliktstjänstgöring i vissa fall, om
inskrivning av värnpliktiga i övriga fall och om uttagning av
värnpliktiga för utbildning enligt 6 §. Ifall ärende som avses
i 12 § inte avgörs vid inskrivningsförrättningen, skall enligt
19 § värnpliktsverket eller den myndighet som verket
bestämmer besluta i ärendet. Enligt 29 § andra stycket i dess
nuvarande lydelse får beslut i ärenden enligt 12 och 19 §§ --
med undantag av beslut om ändrad uttagning eller
tillhörighet efter fullgjord grundutbildning -- överklagas hos
totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Denna nämnds beslut
får inte överklagas.
I 12 § första stycket enligt det remitterade förslaget
föreskrivs att inskrivningsnämnden också skall besluta om
uttagning av värnpliktiga till den nya utbildningsreserven.
Enligt särskild föreskrift i förevarande 29 § andra stycket i
förslaget får ett beslut om uttagning till utbildningsreserven
inte överklagas. Skälet för detta fullföljdsförbud har i
remissprotokollet angetts vara följande. Med de föreslagna
reglerna har det lagts fast ett högsta antal värnpliktiga som
skall tas ut för utbildning. Bifall till ett överklagande måste
under sådana omständigheter i princip leda till att någon
annan värnpliktig som enligt värnpliktsverkets bedömning
fyller kraven för uttagning till utbildning får föras till
utbildningsreserven. Det torde vara närmast omöjligt för en
överinstans att jämföra en värnpliktig som överklagar ett
sådant beslut med alla andra värnpliktiga som har tagits ut
till utbildning för samma befattning eller tjänst.
Som framgått av det förut anförda kan enligt gällande
lag så gott som alla beslut i ärenden enligt 12 och 19 §§
överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
Ordföranden i den nämnden skall vara eller ha varit
ordinarie domare. Där finns alltså tillgång till juridisk
kompetens och erfarenhet. Det måste ses som ett
betydande rättssäkerhetsintresse att den enskilde har
möjlighet att i angivna ordning få sin sak prövad även i en
högre instans. I vilken utsträckning denna möjlighet
utnyttjas i praktiken spelar i princip inte någon roll.
De motiv som i remissen har åberopats till stöd för det
föreslagna fullföljdsförbudet är enligt lagrådets mening inte
tillräckliga för att det berörda rättssäkerhetskravet skall
åsidosättas. Som framhålls i protokollet (avsnitt 2 och 3)
kan det vara av väsentlig betydelse för en värnpliktig att han
får fullgöra värnpliktsutbildning, t.ex. om han vill utbilda
sig till yrkes- eller reservofficer eller till något annat yrke
där fullgjord värnpliktsutbildning är en viktig merit. Sådana
skäl sägs därför också skola beaktas vid bedömningen av
vederbörandes lämplighet för att fullgöra grundutbildning
enligt 27 § 1 mom. i värnpliktslagen. Bland annat med
hänsyn till intressen av nu berörda slag kan den värnpliktige
vilja få ett beslut om att ha blivit uttagen till
utbildningsreserven överprövat i högre instans.
De praktiska svårigheter som i remissen har anförts mot
att tillåta den fullföljdsrätt som normalt gäller i andra
inskrivningsärenden ter sig för övrigt något överdrivna. En
viss marginal beträffande det antal som skall hänföras till
den ena eller den andra kategorin värnpliktiga får
exempelvis förutsättas stå till buds. Det är också att märka
att -- som framgår av remissprotokollet -- överbefälhavaren,
värnpliktsverket och Sveriges centrala värnpliktsråd har
föreslagit att ett beslut om uttagning till utbildningsreserven
skall kunna överklagas av den värnpliktige.
Med åberopande av det anförda föreslår lagrådet att
även beslut om uttagning till utbildningsreserven skall få
överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Detta
förslag innebär om det följs att förevarande 29 § skall utgå
ur lagförslaget.
Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13
februari 1992

Närvarande: statsministern Bildt och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund,
Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell,
Unckel, P. Westerberg, Ask

Statsrådet Björck anmäler fråga om förslag om
värnpliktsutbildning.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna
förslag till riksdagen om värnpliktsutbildning i enlighet med
bilaga till detta protokoll.
Ur protokollet:
Maud Melin

Proposition om värnpliktsutbildning

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll 1
1 Ärendet och dess beredning 3
2 Minskat uttag av värnpliktiga 5
3 Upphörande av försöken med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga 9
4 Ändrad tid för grundutbildning av värnpliktiga 11
5 Ändrad tid för grundutbildning av vapenfria
tjänstepliktiga 12
6 Upprättade lagförslag 13
7 Specialmotivering till förslaget till lag om ändring i
värnpliktslagen (1941:967) 13
8 Ärendet till riksdagen 15
9 Propositionens lagförslag 16

Bilaga 1
Lagrådsremissens lagförslag 22

Bilaga 2
Lagrådets yttrande 27

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13
februari 1992 29

1 Lagen omtryckt 1969:378.
2 Senaste lydelse 1988:96.
3 Senaste lydelse 1983:278.
4 Senaste lydelse 1988:96.
5 Senaste lydelse 1989:1064.
1 Senaste lydelse 1988:231.
1 Lagen omtryckt 1969:378.
2 Senaste lydelse 1983:278.
3 Senaste lydelse 1988:96.
4 Senaste lydelse 1989:279.
1 Senaste lydelse 1988:231.