Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1982/83:68

Regeringens proposition

1982/83:68

om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen

beslutad den 18 november 1982.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten övertar Statsföretag AB:s aktier i Luossavaara-Kiirunavaara AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål AB, Svenska Petroleum AB och Norrbottens Järnverk AB enligt villkor som anges i etl mellan staten och Statsföretag träffat avtal, .avtalet innebär bl.a. all staten lill Statsföretag skall utge elt kontant belopp på 2400 milj. kr., all Statsföretag till staten överlåter en fordran på Svenska Petroleum på 62 500000 kr. samt att staten efterger sina fordringar på Statsföretag på sammanlagt 225 108 000 kr. på grund av lån som lämnats för aktieteckning m. m. i Svenska Petroleum. Det innebär vidare all staten övertar betalningsansvaret för en skuld på 450 milj. kr. som Statsföretag har lill Norrbottens Järnverk.

För föriusttäckning i Regioninvest i Norr AB föreslås ett statligt tillskott till bolaget på 110 milj. kr.

För all genomföra en finansiell rekonstruktion av AB Statens Skogsin­dustrier föreslås atl bolaget får elt kapitaltillskott på 2000 milj. kr.

1    Riksdagen 1982/83. 1 .samt. Nr 68



Prop. 1982/83:68                                                                    2

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET
                     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-11-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter­son, S. Andersson, Rainer, Boström, Bodström, B. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson.

Föredragande: statsrådet R. Carisson

Proposition om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen

1    Inledning

Riksdagen beslöt våren 1982 (prop. 1981/82:125, NU 1981/82:53, rskr 1981/82:405) atl anvisa etl lillskon pä 300 milj. kr. lill Statsförelag AB. Tillskotlels syfte var alt trygga bolagets likvidilelsutveckling i avvaktan på förslag om rekonstruktion av Statsförelagsgruppen.

Statsföretag har i skrivelse den 16 februari 1982 hemställt om kapitaltill­skott lill bolaget. Härutöver har skrivelser inkommit avseende Regionin­vest i Norr AB (Regioninvest) och Svenska Industrielableringsaktiebola-gel (Svetab).

I fråga om Statsföretag har Öhrlings Revisionsbyrå AB på industridepar­tementets uppdrag i samarbete med företaget analyserat företagsgruppens planer för åren 1982-1984 och beräknat det erforderiiga kapitalbehovet enligl dessa planer.

Härutöver har i fråga om AB Statens Skogsindustrier (ASSI) en analys gjorts av bolagels resultatutveckling och kapitalbehov för åren 1982-1984. ASSI har i en skrivelse som inkom lill industridepartementet den 15 november 1982 hemställt om statlig medverkan för all genomföra en finan­siell rekonstruktion.

Dåvarande chefen för industridepartementet, statsrådet Nils Åsling. tillsatte våren 1982 en arbetsgrupp med uppgift alt se över Statsföretags-gruppens struktur och finansiering. Arbetsgruppen begärde entledigande från uppdraget den 5 oktober 1982. Arbetsgruppens utredningsmaterial har överlämnats till industridepartementet.

I det följande kommer jag atl föreslå en organisatorisk uppdelning av Statsförelagsgruppen, som innebär bl.a. atl Statsföretags aktier i Luossa-



Prop. 1982/83:68                                                                    3

vaara-Kiimnavaara AB (LKAB), SSAB Svenskt Stål AB (SSAB), ASSI, Norrbottens Järnverk AB (NJA) och Svenska Petroleum AB förvärvas av staten. Jag kommer också atl föreslå att slaten läcker förluster i Regionin­vest och alt en ekonomisk rekonstruktion genomförs av ASSI.

2   Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling

På industridepartementets uppdrag har Öhrlings Revisionsbyrå AB i samarbete med Statsföretag gjort en genomgång och sammanställning av de akutella ekonomiska planer som framtagits inom Slalsföretagsgruppen i syfte alt utgöra underiag för bedömning av erforderligt kapitaltillskott. Analysen genomfördes vid årsskiftet och i början av år 1982. En uppfölj­ning av undersökningen har gjorts under september-oktober 1982.

Underlag för bedömningen har varit en långsiktsplan för Statsförelags­gruppen för åren 1982-1984. För ell flertal av Statsföretags mer väsentliga dotterbolag gjordes dessutom en detaljerad genomgång i början av år 1982. Analysen av gruppens ekonomi ulgår från alt dess sammansättning och struktur i allt väsenlligl bibehålls oförändrad. Några statliga tillskott ut­över vad som redan har beslutats av riksdagen har inte beaktats.

Riksdagen beslöt våren 1982 all ge Statsföretag elt tillskott på 300 milj. kr. för att stärka bolagets likviditet i avvaktan på ett slutligt förslag om rekonstruktion av företagsgruppen (prop. 1981/82:125, NU 1981/82:53, rskr 1981/82:405).

Statsföretags prognoser uppgjorda i millen av år 1982 grundas pä att en konjunkturuppgång väntas mot slutet av år 1983. Åven för år 1984 bedöms den goda konjunkturen bestå. Slatsförelagsgruppens omsältning för år 1982 beräknas uppgå till 16,8 miljarder kronor. Omsättningen i nominella termer antas i långsiktsplanen öka med nära 40% under perioden. Brutto­vinsten väntas samlidigt förbättras. Slatsförelagsgruppens prognostisera­de resultatutveckling åren 1982-1984 innebår likväl en ackumulerad för­lust efter finansiella intäkter och kostnader under perioden på 2000 milj. kr. Tillkommande nedskrivningsbehov i flera av dotterbolagen medför ytterligare kostnader. Resultatet efter finansiella poster har för perioden prognostiserats till totalt -3 100 milj. kr. Gruppens resultat efter skatt uppgick år 1981 till -1687 milj. kr. Förär 1982 prognostiseras motsvaran­de resultat lill -1800 milj. kr., varvid hänsyn tagits till devalveringen i oktober 1982. För 1983-1984 förväntas fortsatta underskott. Vid bedöm­ning av prognoserna bör man ha i åtanke alt gruppen inte har beaktat någon löpande föriusttäckning vilket innebär all förlusterna löpande måste finansieras med ökad upplåning med därtill försämrat räntenetto. Detta utgör dock en hypotetisk situation då den upplåning som skulle erfordras inte är möjlig all genomföra med hänsyn lill moderbolagets urholkade



Prop. 1982/83:68                                                                     4

slällning. Prognosen presenteras likväl enligl delta mönster för att utgöra bakgrund för bedömning av erforderligt kapitaltillskott lill gruppen.

Inom regeringskansliet har de olika bedömningar av Statsföretags för­väntade ekonomiska utveckling som framkommit under år 1982 följts noga. Dessa bedömningar är fortlöpande föremål för omprövning helt eller delvis. De siffror som redovisas i denna proposition baseras om inte annat anges pä senast tillgängliga uppgifter från Statsföretag. Alla kända förlust­risker och medelsbehov för rekonstruktioner som påtalats av Statsföretag har medtagits i resultatprognoserna. Det bör noteras att det redovisade siffermaterialet speglar gruppens utveckling utan beaktande av de positiva resultateffekter som nya åtgärdsprogram för dotterbolagen bör medföra. Åtskilliga åtgärder bör efter en finansiell rekonstruktion kunna genomföras med resultatförbättringar som följd.

De största underskotten finns i ASSI, LKAB och Beroxo AB saml i moderbolaget. Jag kommer senare atl redogöra för den ekonomiska ut­vecklingen inom ASSI.

Efter beslut av riksdagen hösten 1981 genomfördes en ekonomisk rekon­struktion av LKAB för åren 1982-1984 (prop. 1981/82:56, NU 1981/82:13, rskr 1981/82:82). LKAB har i sina förnyade resultatprognoser omvärderat antagandet om volymutvecklingen på malmmarknaden vilket leder till en minskning av produktionen. Detta medför att resuliatet försämras jämfört med tidigare prognoser. För år 1982 väntas LKAB redovisa en förlust på ca 500 milj. kr. Budgetarbetet för år 1983 inriktas mot alt nä ett nollresul­tat.

Enligt en ekonomisk analys som genomförts av Beroxo finns det ingen möjlighet för bolaget att redovisa lönsamhet inom överskådlig tid. De löpande förlusterna inkl. kapitalkostnader för åren 1982-1984 har upp­skattats till ca 350 milj. kr. För bolagets framtida verksamhet förutsätts att moderbolaget tillskjuter kapital för att täcka förlusterna och för att bibehål­la aktiekapitalet på en lägsta tillåten nivå. Under förutsättning att verksam­heten skall drivas vidare måste Beroxo rekonstrueras.

1 motsats till den förväntade negativa resultatutvecklingen i ovan nämnda dotterbolag förväntas bl.a. Investment AB Procordia. Ceaverken AB. SARA AB och Kabi Vitrum AB redovisa en gynnsam resultatutveck­ling.

För Statsföretagsgruppen innebär den försämrade resultatutvecklingen krav på ökad upplåning. Enligt bokslutet år 1981 uppgick lån och andra skulder till 16390 milj. kr., motsvarande mer än 70% av gruppens totala tillgångar, 22970 milj. kr. Det egna kapitalet inkl. beskattade och obeskat­tade reserver uppgick till 6570 milj. kr., vilket innebär en soliditet av ca 26%. Med den antagna utvecklingen beräknas eget kapital i gruppen är 1984 ha minskat till 2 380 milj. kr., vilket skulle ge en soliditet av II %..

Investeringarna i gruppen väntas ligga på en betydligt lägre nivå än under tidigare år. För är 1980 uppgick gruppens sammanlagda investering-



Prop. 1982/83:68                                                                     5

ar tUl 2 330 milj. kr. För innevarande år beräknas motsvarande belopp till 1 100 milj. kr. Investeringsvolymen antas i långsiktsplanen i princip halve­ras för gruppen i jämförelse med toppåret 1980. Basindustriförelagen inom gruv-, skogs- och kemibranscherna bedömer atl deras investeringsnivå i princip skall ligga på oförändrad nivå i löpande penningvärde, vilket med­för sänkta investeringsvolymer. Avskrivningarna enligt plan beräknas un­der prognosperioden läcka drygt 80% av planerade investeringar.

2.1 Moderbolagets utveckling

Enligt långsiktsplanen väntas moderbolaget. Statsföretag, redovisa etl underskott under åren 1982-1984 på sammanlagt ca 3400 milj. kr. Resulta­tet har då tillgodoräknats det tillskott på 300 milj. kr. som riksdagen beslöt tidigare i år. Föriuslen förorsakas huvudsakligen av alt moderbolaget tvingas atl lämna betydande koncernbidrag eller aklieägartillskott lill flera av dotterbolagen för atl täcka förluster samt av elt myckel slort negativt finansnetto.

För innevarande år har en föriust på ca 1 600 milj. kr. prognostiserats för moderbolaget. Resultatutvecklingen innebär all moderbolagels egna kapi­tal urholkas redan i 1982 års bokslut.

Statsföretags totala tillgångar i form av likvida medel, fordringar och aktier uppgick enligl bokslutet år 1981 till 8450 milj. kr. Skulderna uppgick till 4760 milj. kr. och egel kapital inkl. beskattade reserver till 3690 milj. kr.

Till följd av elt flertal tyngre dotterbolags prognoser om fortsatta förlus­ter ställs utökade anspråk på moderbolagels finansiella resurser, varför moderbolaget utan kapitaltillskott skulle tvingas tillgripa en kraftigt ökad upplåning. Enligt dessa beräkningar skulle Statsföretag tvingas finansiera kapitalanspråken från dotterbolagen med kortfristig upplåning, vilket leder till ett ytterligare försämrat räntenetto och fortsalt urholkning av bolagets egna kapital. I prognosen för år 1984 väntas eget kapital inkl. reserver endasi uppgå till 430 milj. kr. Della innebär an mer än två tredjedelar av aktiekapilalel förbrukats och alt bolaget skulle vara likvidationspliktigt.

En fortsatt verksamhet ulan kapitaltillskott är dessutom inte möjlig då det s. k. negalivklausululrymmel i moderbolaget överskrids före utgången av år 1982. Moderbolaget har nämligen inle ställt några säkerheter för sin låneslock i form av garanti eller pantförskrivning av tillgångar. I stället innehåller lånekonlrakten s. k. negativklausul för de svenska obligations­lånen och andra speciella villkor för utlandslånen. I den händelse negaliv­klausululrymmel överskrids kan långivare förklara moderbolaget i default vilket medför all Statsföretags långfristiga upplåning på ca 2000 milj. kr. kan sägas upp lill omedelbar återbetalning. Default uppslår om summan av egel kapital och hälften av obeskattade reserver i princip understiger summan av den långfristiga upplåningen samt ingångna ansvarsförbin­delser för koncernföretagens upplåning.



Prop. 1982/83:68                                                                     6

Med hänsyn till moderbolagels finansiella situation finns del inga prak­tiska förulsättningar atl med antagen resultatutveckling kunna la upp de i prognosen medtagna kortfristiga länen.

Moderbolagets likvida medel lappas successivt av under innevarande år. Akut likvidiletsbrist förväntas uppkomma under första halvåret 1983.

1 aktieförvaltande förelag som Statsföretag brukar en målsättning vara atl aktieinnehavet i dotterbolag i det närmaste skall motsvaras av egel kapital. I 1981 års bokslut uppgick bokfört värde på aktierna i Statsförelags balansräkning lill 4 550 milj. kr. och översteg därmed det egna kapitalel inkl. beskattade reserver med ca 860 milj. kr. Annorlunda uttryckt innebär della all moderbolaget lånefinansieral en avsevärd del av aktieinnehavet. Detta innebär i sin lur att avkastningen på aktieinnehavet måste vara så slor att den förutom avkastningen på eget kapital läcker räntekostnaderna förknippade med upplåningen. Dotterbolagens sammanlagda avkastnings­förmåga är sädan att det f. n. inle finns förulsällningar för att läcka dessa räntekostnader, än mindre alt ge någon avkastning på del egna kapitalet.

Av min redovisning framgår alt Statsförelagsgruppen måste rekon­strueras finansiellt. För att sanera moderbolagets och flera av dotterbola­gens finanser kommer atl krävas betydande statliga tillskott. Enbart för moderbolaget är etl tillskott pä ca 1000 milj. kr. nödvändigt. För all finansiera förväntade förluster och rekonstruktioner av dotterbolag vid sidan av ASSI, LKAB, SSAB och Svenska Petroleum erfordras ell kapi­taltillskott på I 000-1 500 milj. kr. efter del alt bidrag från övriga dotterbo­lag ianspråklagils. Osäkerheten i sistnämnda belopp avser framför allt Beroxos och Regioninvests resultatutveckling. Till detta skall också läggas att ASSI behöver ett kapitaltillskott som uppgår till 2000 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion. Jag återkommer i det följande till dessa frågor.

3    Organisatoriska förändringar av Statsföretagsgruppen

Statsföretag är i dag etl konglomerat med verksamhet inom en mängd branscher, med företag av myckel olika storlek och mycket olika ekono­miska förutsättningar saml med företag med kraftigt varierande näringspo­litisk betydelse. De tyngsta dotterbolagen och intresseföretagen såsom LKAB, SSAB, ASSI och Svenska Petroleum är av sädan storiek i fråga om resultatvariationer, investeringsvolymer o. dyl. atl vart och ett av dessa bolag i vissa lägen kan sälla Statsföretags hela existens på spel. Dessa företag konkurrerar med elt mycket stort anlal jämförelsevis små företag om Statsföretags finansiella resurser. För en närmare beskrivning av Slatsförelagsgruppens sammansättning m. m. hänvisas lill 1982 års Re­dogörelse för de Statliga förelagen (skr 1982/83:20).



Prop. 1982/83:68                                                                    7

Förelagsgruppens volym och sammansättning har vidare ökat så all gruppen har blivit för slor och svåröverskådlig för atl kunna administreras och styras på ett effektivt säll.

Jag anser därför alt en organisatorisk uppdelning av Statsföretagsgrup­pen nu bör ske. I det följande kommer jag att lämna förslag om detta. Som en bakgrund lill förslagen vill jag dock först presentera några av de prin­ciper för organisationen av den statliga företagssektorn som varit vägle­dande för mitt förslag.

-    Huvudprincipen bör vara alt statliga bolag grupperas i koncerner. Där­igenom begränsas antalet bolag som direkt ägs av slaten och mängden av ägarfrågor som direkt belastar regeringskansliet, främst industride­partementet.

-    Staten måste som ägare av förelag ha ett effektivt inflytande över policyfrågor rörande den statliga företagssektorn som helhet. Det for­mella instrumentet för statens inflytande i dess roll som förelagsägare är bolagsstämman. Därtill kommer alt staten har möjlighet all genom vill­kor i samband med bl.a. kapitaltillskott saml i vissa fall genom före­skrifter i s. k. offertavtal utöva ell inflytande över verksamheten. Vidare utövas statens inflytande genom informella kontakter mellan ägare och styrelse och förelagsledning.

-    För såväl staten som företagen är det väsentligt all moderbolagen i de statliga koncernerna har hög kompetens för sin uppgift. Moderbolagen bör därför vara specialiserade branschmässigt eller ha annan särskild kompelens som kan tillföras koncernen och de olika koncernbolagen.

-    Utnyttjandet av moderbolag som mellanled i förvaltningen av de statliga bolagen får inte medföra alt kompetensen koncentreras till moderbola­get och alt dotterbolagens kompetens utarmas.

-    En viktig uppgift för moderbolagen är all utöva ansvaret för finansiell planering och kontroll över dotterbolagen. Varje moderbolag måste självständigt kunna ta ansvar för atl man har en sund finansiell slällning i förhällande lill avkastningskrav, investeringsbeslut och andra åtagan­den. Moderbolagen skall också ansvara för kontakter med ägaren. Som etl led i förverkligandet av ovan angivna principer har staten träffat

etl avtal med Statsföretag om förvärv av Statsföretags aktier i LKAB, SSAB, NJA, ASSI och Svenska Petroleum. Avtalet bör fogas till protokol­let i detta ärende som bilaga I. Innan jag går in på själva avtalet och de aktietransaklioner m. m. som föranleds av avtalet vill jag närmare redovisa motiven för elt övertagande av de nämnda bolagen m. m.

3.1 Förvärv av LKAB, SSAB och NJA

Statsföretag äger samtliga aktier i LKAB och 50% av aktierna i SSAB. Staten äger direkt 25% och Gränges AB resterande 25% av aktierna i SSAB.



Prop. 1982/83:68                                                                    8

LKAB och SSAB är finansiellt myckel tunga och har mycket slor industri-, regional- och sysselsättningspolitisk betydelse. Båda företagen genomgick en finansiell rekonstruktion under hösten 1981 efter beslut av riksdagen (prop. 1981/82: 56. NU 1981/82: 13. rskr 1981/82: 82). Motivet för utbrytning av dessa båda företag med sina speciella branschproblem är alt de uppvisar så kraftiga variationer i fråga om resultat och investeringsvo­lymer att det tidvis kan inverka på hela Slatsförelagsgruppens situation. Internationellt sett är situationen densamma för liknande företag i de flesta västeuropeiska länder. Stål- och gruvföretagen har sålunda i allt större utsträckning kommit atl ägas av staterna och förelagen har omfattats av stora statliga stödprogram.

Under hänvisning till vad jag har anfört förordarjag atl slaten förvärvar Statsföretags aktier i LKAB och SSAB. Dessa företag bör utgöra en separat företagsgrupp under etl moderbolag direkt under industrideparte­mentet. Som moderbolag bör NJA användas. Som jag har nämnt återkom­mer jag strax till de transaktioner som i detta hänseende behöver göras.

Jag förutsätter atl det nya moderbolagels administration kan bli myckel begränsad. Genom atl enbart tre bolag ingår i denna grupp bör styrningen av bolagen kunna samordnas genom alt de tre styrelserna kan - med undantag för Gränges AB:s representanter i SSAB:s styrelse - bestå av i huvudsak samma personer. Nägra ytterligare bolag ur Slalsföretagsgrup­pen bör i dagens läge inte tillföras denna gruv- och stålkoncern.

Målsättningen för den nya gruv- och stälkoncernen bör vara atl uppnå företagsekonomisk lönsamhet. LKAB och SSAB måste drivas efter affärs­mässiga principer och så rationellt atl förelagen kan hävda sig i den internationella konkurrensen på detta område. Jag vill i sammanhanget framhålla att de föreslagna transaktionerna inte på något sätt förändrar Gränges inflytande i SSAB. Gränges kommer att kvarstå med sitt 25-procentiga aktieinnehav i SSAB och utöva ägarinflytande i bolaget saml vara representerat i styrelsen för bolaget.

3.2 Förvärv av ASSI

Vad gäller ASSI kan delvis samma skäl åberopas för en utbrytning ur Statsföretag som för LKAB och SSAB. Därtill kommer alt statens intres­sen med anknytning till skogsindustri bör samordnas för största möjliga effektivitet och lönsamhet. De statliga majoritelsägda skogsinlressena re­presenteras förutom genom ASSI också genom domänverket och Norr­lands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb). Möjligheterna till en bättre sam­ordning mellan de statliga skogsintressena bör enligt min mening tillvara­tas. En sådan önskvärd samordning går inte all åstadkomma inom Stats­företag.

Jag kommer i det följande att närmare redogöra för min syn på den önskvärda samordningen mellan statens skogsinlressen och för den ekono-



Prop. 1982/83:68                                                                    9

miska utvecklingen inom ASSI och föreslå all staten medverkar i en ekonomisk rekonstruktion av bolaget.

3.3       Förvärv av Svenska Petroleum

Svenska Petroleum ägs f. n. av staten (genom statens VattenfaUsverk) och Statsföretag med hälften var. Svenska Petroleum bildades år 1975 som kommersiellt instrumenl för statens oljepolitik. Målet för verksamheten är all bidra lill en långsiktigt tryggad oljeförsörjning. Bolagels snabba expan­sion, särskill under åren 1979-1981, har inneburit stora krav på kapital­tillskott från ägarna.

Medel för Statsföretags engagemang i Svenska Petroleum har anvisats på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1976/77 i form av lills vidare ränle-och amorteringsfria lån. Av del totala lånebeloppet på 225 108000 kr. har Statsföretag tillfört Svenska Petroleum 162608000 kr. genom aktieteck­ning och 62500000 kr. genom föriagslån. Förutom lånen har totalt 395 milj. kr. anvisats på statsbudgeten för ägartillskolt från Statsföretag lill Svenska Petroleum. Medel för vatlenfallsverkets motsvarande aktieteckningar, lån och ägartillskott har belastat verkets anslag.

Statsföretag har i olika sammanhang förklarat all bolaget inle har någon möjlighel all i forlsållningen ikläda sig nägra finansiella ålaganden gent­emot Svenska Petroleum.

Jag förordar atl staten nu övertar Statsföretags aktier i Svenska Petro­leum. Vid bifall lill della kommer Svenska Petroleum all ägas av staten, varvid hälften av aktierna redovisas direkt under industridepartementet och återstoden liksom f. n. förvaltas av vatlenfallsverkel. Jag anser inte alt regeringen har anledning alt nu ta slsällning till frågan om vatlenfallsver­kets förvallarroll. Jag ulgår från att denna fråga kommer att las upp senare.

3.4       Köpeskilling, aktietransaktioner, m. m.

Den kontanta delen av köpeskillingen för de aktier i ASSI, LKAB, SSAB, NJA och Svenska Petroleum som staten övertar från Statsföretag utgör enligl avtalet 2400 milj. kr.

Enligt avtalet skall staten vidare efterge sin fordran på Statsförelag om sammanlagt 225 108000 kr. på grund av län som lämnats för aktieteckning m. m. i Svenska Petroleum och för vilka jag tidigare lämnal en redogörelse. Därutöver skall staten enligt avtalet utan särskilt vederlag överta Statsfö­retags tidigare nämnda fordran på Svenska Petroleum om 62500000 kr. Uppgörelsen innebär alt Statsföretags engagemang i Svenska Petroleum inle medfört någon finansiell belastning för moderbolaget.

I fråga om NJA gäller följande. NJA bedriver inle längre någon rörelse. Bolagels tillgångar utgörs av likvida medel på ca 550 milj. kr. som härrör från bildandet av SSAB år 1978. Dessa medel är f. n. kortfristigt placerade



Prop. 1982/83:68                                                     10

som lån till moderbolaget Statsföretag. Enligt avtalet skall staten överta 450 milj. kr. av Statsföretags skuld till NJA. Resterande del av skulden skall Statsföretag betala lill NJA, med avdrag för utdelning för år 1982, senast på överlåtelsedagen. Förutom denna belastning innebär transaktio­nen att NJA kan brytas ut ulan några likviditetskonsekvenser för Statsfö­retag.

Den sammanlagda köpeskillingen för aktierna utgör således 3012608000 kr., varav 2400 milj. kr. eriäggs kontant och resterande del i form av avräkning av fordringar och skulder.

I enlighet med det anförda förordarjag atl regeringen, såvitt avser den kontanta köpeskillingen enligl avtalet, föreslår riksdagen att härför anvisa 2400 milj. kr. Medlen bör anvisas under etl särskill reservationsanslag benämnt Förvärv av aktier från Statsförelag AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår. Jag förordar vidare alt regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen atl ikläda staten de ekonomis­ka förpliktelser i övrigt som följer av avtalet.

Som jag tidigare förordat bör sedan staten övertagit Statsföretags aktier i LKAB och SSAB dessa aktier överföras till NJA. Detta bör gå lill så alt aktierna överförs mol kvittning av den skuld på 450 milj. kr. till NJA som staten enligt vad jag tidigare anfört övertagit från Statsföretag. Även sta­tens övriga aktieinnehav i SSAB bör överföras till NJA. Jag förordar alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt överlåta de nämnda aktierna till etl av staten ägt aktiebolag.

I samband med ställningstagandet lill bildandet av SSAB beslöt riksda­gen att medge att staten utfäster sig atl säkerställa Statsföretags möjlighe­ter all fullgöra sina förpliktelser enligt konsortialavtalet rörande SSAB (prop. 1977/78:87, NU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 198). För närmare upp­gifter rörande konsortialavtalet vill jag hänvisa till nämnda proposition s. 39-43 saml s. 61-66. Vissa förändringar i avtalet gjordes i samband med beslutet om kapilaltillskon till SSAB år 1981 (jfr prop. 1981/82:56 s. 31-34). När nu Statsföretags engagemang i SSAB avses upphöra och över­föras till NJA i enlighet med vad jag nyss förordat bör statens nämnda utfästelse i stället gälla NJA. Jag förordar atl regeringen inhämtar riksda­gens medgivande till della.

4   Målsättning för Statsföretagsgruppen

Elt genomförande av de åtgärder som jag nyss har förordat innebär alt Slatsförelagsgruppens sammansättning väsentiigl kommer alt förändras. Delta bör enligl min mening föranleda alt den nu gällande målsättningen för Statsföretag ersätts med en ny. Innan jag går in på-själva målsättningen vill jag dock redovisa de motiv som finns för del statliga företagsägandel.

Statsföretagsgruppens sammansättning är ell uttryck för flera olika mål



Prop. 1982/83:68                                                     II

hos ägaren, dels normala kommersiella mål, dels också t.ex. regionalpoli­liska och arbelsmarknadspolitiska mål .Delvis har därför uppbyggnaden av företagsgruppen berott pä tillfälligheter och problem i privata företag.

Inom Statsförelagsgruppen finns verksamheter inom en mängd olika branscher och av vilt skilda typer. Motiven för elableringar eller förvärv av de olika förelagen är långt ifrån enhetliga. Vissa allmänna motiv fram­står dock som mer betydande, t. ex. all slaten har ell direkt ansvar för ell rationellt utnyttjande av landels naturtillgångar. Försörjningsskäl har moti­verat tillkomsten av vissa statliga företag, t. ex. AB Ceaverken. Etl viktigt motiv för statligt förelagande har i många fall varit önskemålet all lösa väsentliga sysselsättningsproblem. Det var delta motiv som ursprungligen låg bakom tillkomsten av bl. a. NJA och ASSI. De skäl som ursprungligen har motiverat ell förvärv eller tillkomsten av ell förelag har i många fall försvagats. Förelaget har då kunnat fortsätta atl utvecklas enligl renl affärsmässiga principer i de flesta fall. Svenska Tobaks AB är elt exempel pä en sådan utveckling.

Genom Statsförelagsgruppen har statsmakterna möjlighet atl trygga en inhemsk produktion av vikliga produkter som annars kanske skulle bli för liten eller helt upphöra på grund av lönsamhelsskäl. Genom Statsföretags-gruppen har staten också möjlighel alt genomföra vissa önskvärda investe­ringar eller medverka i industripolitiskt önskvärda strukturrationalisering­ar. Via de statliga företagen har staten också möjlighet alt göra industripo­litiskt önskvärda satsningar där sådana annars inte skulle ha kommil lill stånd på grund av t. ex. satsningens risk eller storlek. Del finns i sådana fall helt enkelt ingen privat ägare med tillräckligt intresse och tillräcklig kapa­citet i fråga om risklagande, finansiering och förelagsledning som är be­redd att ställa upp som ägare på villkor som är rimliga för slaten.

Slutsatsen är att slaten som ägare lill förelag kan driva en aktiv politik på olika områden. Det bör också tilläggas att det är värdefullt för staten att ha erfarenhel av förelagandels villkor och möjlighet atl närmare följa utveck­lingen i näringslivet. Enligl min mening är det också väsenlligl alt staten som företagsägare finns som ett alternativ till andra ägarkategorier och dessutom som etl alternativ som kan påverka näringspolitikens inriktning.

Det är enligt min mening uppenbart alt flera av de motiv för statligt företagande som jag nu har berört gäller även för den del av Statsföretag, som kvarstår efter den förordade uppdelningen.

I prop. 1969; 121 om Statsföretags bildande, vilken anlagils av riksda­gen, formulerades den övergripande målsättningen för Slalsföretagsgrup­pen, vilken ännu gäller, all "under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion". Genom att uppnå detta mäl ansågs Statsföretagsgrup­pen bäst kunna fylla en näringspolitisk roll. De statliga förelagen skulle vidare ha ell särskilt, ansvar alt ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Därutöver skulle en strävan vara all nå allt slörre arbetstillfredsställelse för de anställda. Målet



Prop. 1982/83:68                                                                   12

och villkoren för Statsförelagsgruppen skulle emellertid inte få innebära sådana inskränkningar i rörelsefriheten atl den kom i underläge i förhållan­de till andra företag. Statens ägaransvar skulle beslå i alt uppställa mål för Statsföretag, följa verksamheten och därmed indirekt den statliga koncer­nens långsiktiga utveckling samt all integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiken. Elt offertförfarande angavs som metod att lösa speciella näringspolitiska uppgifter.

Målformuleringen i propositionen utgick från det förslag som förelagsde-legalionen lagt fram i sitt betänkande. Samordning (stencil 1969: I). Dele­gationen hade föreslagit att Statsförelag skulle drivas med krav på lönsam­het och med målsättningen alt öka den statliga företagssektorns effektivi­tet, konkurrenskraft och därmed dess inneboende expansionsförmåga. Målsättningsproblemen diskuterades enbart i allmänna termer i betänkan­det. Någon fördjupad analys gjordes inte.

I prop. 1969: 121 betonades expansionsmålet och i praktiken har expan­sionskravet kommit att framstå som det övergripande målet.

Trots de relativt klara målangivelser som uttalals har successivt växande oklarhet och diskussionerom Slatsförelagsgruppens mål uppstått. Beroen­de på företag och yttre förhållanden har olika aspekter prioriterats av ägare, företagsledning, fackliga företrädare och politiker. Kraven har vari­erat men sammantaget har det inneburit att Statsföretag fått utnyttja sina finansiella och personella resurser till mänga aktiviteter som ett normalt lönsamhetsinriklat förelag aldrig skulle ha accepterat.

Det ekonomiska läget präglas i dag i Sverige liksom i övriga i-länder av en stagnerande industriproduktion. Flera av Statsföretagsgruppens företag är under rekonstruktion eller måste rekonstrueras. Därvid kommer ofrån­komligen sysselsättningen i företagen alt minska, liksom omfattningen av verksamheten. Under många år har Statsföretag inte kunnat tillgodose kravet på lönsamhet och långt mindre kunnat expandera av egen kraft. Statsföretags nuvarande omfattning har finansiellt möjliggjorts dels genom stora statliga kapitaltillskott, dels genom en kraftigt ökad upplåning. För såväl ägare som styrelse liksom för övriga intressenter måste Statsförelags konsolidering framstå som ofrånkomlig.

Som jag har nämnt bör de förändringar i förutsättningarna för Statsföre­tags verksamhet som tidigare redovisats föranleda en omprövning av den målsättning som gäller för utövandet av den statliga ägarfunktionen i Statsföretag. Enligt min mening bör målformuleringen kopplas till del förslag som företagsdelegaiionen ursprungligen förordade. Målsättningen för Statsförelagsgruppen bör således vara att under krav på lönsamhet öka den statliga jöretagssektorns effektivitet och konkurrenskraft och därmed dess expansionsförmåga.

De statliga företagen bör även fortsältningsvis ha etl särskilt ansvar all ta hänsyn lill samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsal ternati v.



Prop. 1982/83:68                                                     13

Det bör slås fast att om slaten vill få till stånd åtgärder inom Statsföre­lagsgruppen som inle år förenliga med rent företagsekonomiska intressen, delta bör regleras genom särskilda avtal. Jag återkommer strax till vissa frågor som rör sådana s. k. offertavtal.

Härutöver skall en strävan vara atl nå allt slörre arbetstillfredsställelse för de anställda.

I övrigt bör följande gälla.

För alt inle konkurrenssnedvridning skall uppstå skall Slalsföretags­gruppen på säll som framhölls i prop. 1969: 121 verka under samma villkor som privata företag. Detta betyder bl. a. samma frihet och begränsning vid beslutsfattandet. Vidare betyder delta all kapitalförsörjningen skall tillgo­doses på likartal sätt som för näringslivet i övrigt. Nytt kapital skall tillskjutas av likartade skäl och på likartade villkor som i andra företag. Del innebär alt ägarkapital kan tillföras Statsföretag i form av nyemissioner när bolaget behöver kapilaltillskon för atl genomföra t.ex. stora lönsamma investeringar.

De ovan angivna målformuleringarna släller stora krav på Statsförelags­gruppen. Del förutsätter alt del kunnande, de ambitioner och resurser som finns samlade inom de olika förelagen tillvaratas och vidareutvecklas. Samtidigt måste de fördelar som ligger i koncernkonstruktionen och den spridning på olika verksamhetsområden som karaktäriserar gruppen kunna tillvaratas. Det övergripande målet med de preciseringar som redovisats bör avse koncernen sammantagen. Del betyder atl viljan till förändringar i syfte all nå de koncerngemensamma målen bör utvecklas ytterligare både inom och utom koncernen. Statsförelag skall självt ha huvudansvaret för atl förelagen i gruppen går en positiv utveckling till mötes och bör också ha möjligheter all förändra gruppens struktur.

Jag anser alt Statsförelag sedan gruppen genomgått en rekonstruktion och konsoliderats bör sträva efter att uppnå en lönsamhet som medger tillfredsställande avkastning på ägarkapitalel.

På sikt bör avkastningskravet i princip ges likartad utformning som för enskilt ägda förelag. Statsföretag skall emellertid också kunna vara ett instrument i regeringens näringspolitiska planering. I den mån Statsföretag åläggs uppgifter som kommer i konflikt med den företagsekonomiska mål­sättningen skall della, såsom hittills, lösas genom elt offertförfarande.

Jag förordar alt regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört i fråga om målsättningen för Slalsföretagsgruppen.

4.1 Offertförfarandet

I propositionen om Statsföretags bildande föreslogs att förvaltningsbola-get skulle åläggas skyldighet atl lämna offert för fullgörandet av sådana speciella uppgifter som ägaren begär atl bolaget skall fullgöra. Denna teknik skulle användas för atl förena det företagsekonomiska intresset med



Prop. 1982/83:68                                                                   14

det samhällsekonomiska. Hur offerterna skulle utformas i praktiken skulle lösas från fall lill fall.

Offertförfarandet har tillämpats för all förlänga en nedläggningsperiod och upprätthålla sysselsättningen såsom t. ex. vid AB Eisers norrlandsen-heler i Norsjö och Sollefteå. Statsföretag har också lämnat offerter för atl genomföra investeringar som inte har varit företagsekonomiskt motivera­de, t.ex. utbyggnaden av ASSI:s fabrik i Karlsborg och investeringen i en oxo-anläggning vid Berol-Kemi AB i Stenungsund. Bildandet av Regionin­vest i Norr AB är yllerligare etl exempel på elt offertärende. Offerterna har inneburit att Statsföretag efter riksdagsbeslut i varje särskilt fall har fått tillskoll för alt täcka kostnader i samband med offerterna.

De lösningar som har tillämpats i offertfallen har utarbetats vid varje tillfälle. Nägot enhetligt system för atl upprätta offerter har inte funnits. Erfarenheterna under de gångna åren har snarare visat på atl varje offert-ärende måste lösas för sig. Jag anser att offertförfarandet bör tillämpas åven i framliden. Staten bör ha elt system för atl kunna åstadkomma olika näringspolitiska lösningar ulan all dessa lösningar kommer i konflikt med del berörda företagets egna företagsekonomiska mål och restriktioner. Del finns enligt min mening emellertid ett behov atl fastställa klara regler för offertförfarandet och alt ytteriigare utveckla offerttekniken.

Offertförfarandet är inte begränsat enbart till de statligt ägda företagen ulan kan tillämpas för alla olika typer av förelag i näringslivet. I varje enskilt fall är det riksdagen som fattar del avgörande beslulel, såvida del inle är fräga om de gängse industripoUtiska, regionalpoliliska. arbelsmark­nadspolitiska och försörjningspoliliska stödformerna. Till skillnad frän övriga förelag bör Statsförelag vara skyldigt all på begäran från regeringen lämna en offert i elt speciellt fall. Avsiklen är alt det mellan staten och Statsföretag skall träffas ett avtal på grundval av den av Statsföretag lämnade offerten. Etl sådant avtal, här kallat offertavtal, bör utformas som etl civilrättsligt avtal enligl vilket Statsföretag å ena sidan gör vissa åtagan­den, t.ex. i fråga om sysselsättning och staten å andra sidan gör vissa åtaganden, t.ex. i fråga om ekonomisk ersätlning. Offertavtalen bör vara förenliga med Statsföretags företagsekonomiska målsättning. Vidare bör avtalen vara tidsbegränsade och utvärderas i efterhand för att man skall kunna ta till vara erfarenheterna på elt mer systematiskt sätt.

Jag vill framhålla att man så långt det är möjligt bör försöka precisera olika villkor när etl offertavtal upprättas. Avtalen måste innebära rimliga ekonomiska lösningar för Statsföretag. Några åtaganden utöver vad som angetts i avtalet skall inte anses föreligga. Statsföretag måste således anses ha frihet och skyldighet att vidta alla åtgärder för att åstadkomma en utveckling inom offerlförelagel i linje med Statsföretags allmänna företags­ekonomiska målsättning såvida inte Statsföretag genom offertavtalet gjort någol annat åtagande. Det är också Statsföretag som bär den ekonomiska risken i händelse fullföljandet av åtagandena i offertavtalet kräver större



Prop. 1982/83:68                                                     15

ekonomiska insatser än vad som avsetts enligl avtalet. När offertavtalet väl är definierat bör ansvaret ligga på Statsföretag för att genomföra det. När offerlen har fullföljts bör den ordinarie målsättningen för Statsföre­lagsgruppen gälla, dvs. förelagsekonomisk lönsamhet.

Jag förordar att regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag nu har anfört om tillämpningen av offertförfarandet.

5    Ekonomiska effekter på Statsföretag av förändringar i gruppens sammansättning

Jag har i del föregående redovisat den antagna ekonomiska utvecklingen inom den hittillsvarande Statsförelagsgruppen. Jag har därvid också kon­staterat all utvecklingen är oacceptabel både för gruppen och ägaren. Bl.a. av delta skäl har jag förordat vissa förändringar av Slatsförelagsgruppens sammansättning. Jag kommer nu all redovisa de ekonomiska effekterna på Statsföretag av denna förändring. Utgångspunkten för milt resonemang är all staten övertar aktierna i LKAB, SSAB, NJA, ASSI och Svenska Petroleum. Avtalet mellan staten och Statsföretag innebär alt staten lill Statsföretag skall utge etl kontant belopp på 2400 milj. kr., all Statsföretag lill staten överiåler en fordran på Svenska Petroleum på 62,5 milj. kr. samt all staten efterger sina fordringar på Statsföretag på sammanlagt 225 108000 kr. på grund av lån som lämnals för aktieteckning m.m. i Svenska Petroleum. Vidare skall slaten överta en skuld på 450 milj. kr. som Statsföretag har lill NJA.

Genom de föreslagna akiielransaklionerna får Statsförelagsgruppen en lämpligare storlek och sammansättning. Företagsledningen måste emeller­tid fortsätta arbetet med att genomföra nödvändiga rekonslruklionsin-satser i dotterbolagen.

Den kvarvarande Statsförelagsgruppen måste genomgå en radikal re­konstruktion syftande till atl dotterbolagen inom gruppen blir vinstgi­vande. Det ankommer nu på Statsförelags ledning alt utarbeta etl hand­lingsprogram för dotterbolagen med syflel alt genomföra olika åtgärder så atl en rekonstruktion av gruppen åstadkoms. Jag anser att det är synnerli­gen viktigt att Statsföretag vidtar nödvändiga åtgärder för atl lösa pro­blemen i framför allt Beroxo, Eiser och Regioninvest. Jag kommer senare att redogöra för kapitalbehovet inom Regioninvest.

För atl Statsförelagsgruppen skall kunna utvecklas på ett positivit sätt sedan rekonstruktionen genomförts krävs en kraftsamling och koncentra­tion lill de områden där kompelens kan byggas upp. Statsföretag måste då kunna förvärva företag inom områden för sin affärsidé och avyttra förelag som ligger utanför. Statsföretags styrelse har kommit till den uppfattningen att gruppen har goda förutsättningar alt återställa lönsamheten sedan nöd­vändiga åtgärder genomförts och på sikt arbeta vidare i en affärsmässig och effektiv anda.



Prop. 1982/83:68                                                                   16

Med utgångspunkt från den av Statsföretag uppgjorda långsiktsplanen jämte aktuella uppgifter väntas utvecklingen för den reducerade Statsföre­tagsgruppen bli följande.


1982


1983


1984



Omsättning, milj. kr.

Resultat efter finansiella poster.

milj. kr.

Resullal före bokslulsdispositioner

och skan. milj. kr.

Avkastning på arbetande kapital.

(före e. o. poster) %

Avkastning på egel kapital.

(före e. o. poster) %

Balansomslutning, milj. kr.

Soliditet % (ulan avdrag för

latent skatt)

Medeltill anställda


10700

12 100

13 900

- 600

+ 350

+ 560

-1880

-F240

+490

T

9

9

neg 12 500

7 11700

17 12000

23 28 200

25 27 6öb

■ 27 27 800


Resultatet för den nya Statsförelagsgruppen väntas bli positiv fr. o. m. år 1983. För efterföljande år bör förutsättningarna för ytterligare resultatför­bättringar vara goda. När det gäller de enskilda dotterbolagen kan nämnas att gruppens stora vinstgenerator. Procordia. väntas redovisa fortsatt öka­de vinster och förutsätts lämna en betydande del av resultatet före bok­slutsdispositioner och skatt i koncernbidrag till moderbolaget. SARA visar en fortsalt positiv resultaluveckling under prognosperioden. Övriga bolag, vilka i varierande utsträckning har förutsatts kunna visa en god vinstut­veckling, är ABAB Allmänna Bevaknings AB. KabiVitrum AB. Ceaver­ken AB. Kalmar Kockum AB. m. fl.

För Beroxo överväger Statsföretag att tillskjuta medel för total nedskriv­ning av bolagets anläggningar. Inkl. förlusttäckning för innevarande år erfordras för detta ändamål ett tillskott på 570 milj. kr. För kommande år torväntas Beroxo ha förutsättningar att generera ett positivt kassaflöde. Om dessa förutsättningar inle infiias eifordras ytterligare rekonstruktion eller nedläggning av verksamheten, vilket torde medföra tillkommande kostnader.

Eiser kräver, om inle kraftfulla åtgärder vidtas, fortsatt förlusttäckning. Tidigare analyser har visat att bolaget behöver rekonsiiueras finansiellt.

Övriga bolag inom Slalsföretagsgruppen, vilka cnligi föreliggande pro­gnoser skulle behöva fortsatt stöd av moderbolaget, är Berol Kemi AB. Rockwool AB, Nyckelhus AB, SMT. Pullmax. Kockums Industri samt vissa mindre bolag.

1 prognoserna över den framtida utvecklingen har medel avsatts för rekonstruktion av vissa av ovanstående bolag. Dessa medel tillsammans med de resultaiförbäilringar som dotterbolagen bör kunna åstadkomma i samband med de finansiella rekonstruktionerna bör innebära att den osä­kerhet som kan finnas beträffande kostnaderna för exempelvis Beroxo och



Prop. 1982/83:68


17


Eiser ryms inom ramen för det föreslagna kapitallillskotlel lill Statsföre­tag.

Den nya Statsföretagsgruppen skulle fä en soliditet av ca 25 %. Detta innebär en starkare finansiell ställning jämfört med om gruppen bibehålls oförändrad. Det måste dock poängleras alt en sådan soliditetsnivå ändå inte skapar någon överdrivet stark finansiell ställning för gruppen all möta eventuella svängningar i konjunkturen efter år 1984.

5.1 Moderbolagets resultat och ställning åren 1982—1984

Den föreslagna ersätiningen för aktierna, 2,4 miljarder kronor, medför alt Statsföretag får etl överskott lill följd av aktieförsäljningen. Det bok­förda värdet uppgår nämligen lill 2206 milj. kr. sedan avdrag gjorts för en befintlig reserv för dessa aktier på 400 milj. kr. I 1982 års bokslut kommer även den beskattade reserven på 300 milj. kr., motsvarande det statliga tillskottet från våren 1982, all lösas upp. Sammantaget innebär dessa transaktioner atl Statsföretag får ett extraordinärt överskott på 494 milj. kr. Statsföretags resultaträkning väntas se ut pä följande sätt. Prognosen baseras på de anlaganden som gjordes i början av november. Statsföretag har senare gjort vissa nya antaganden om bl.a. ränleeffekterna. Viss osäkerhet finns alltså i materialet som jag emellertid bedömer som ringa' med hänsyn lill den förstärkta finansiella ställningen som rekonstruktionen innebär för moderbolaget.

milj. kr.

1982

1983

1984

Koncernbidrag m.m.

-1 177

+ 38

+ 170

Räntenetto enl. långsiktsplan

-   192

-370

-375

Ränteeffekter av aktielikvid

-

+ 340

+470

Kursdifferenser m.m.  .

-   279

-

-

Administrations- och

utvecklingskostnader

-    42

- 46

- 50

Summa

-1690

- 38

+ 215

Försäljning av aktier

+

2400

Bokfört värde ASSI

-

770

LKAB

-

786

SSAB

-

1050

Upplösning av aktiereserv

+

400

Upplösning av beskattad reserv

+

300

+   494

Skatter

-     75

- 75

- 75

Redovisat resultat

-1271

-113

+ 140

För år 1982 väntas moderbolaget redovisa en förlust på 1271 milj. kr. Även för år 1983 har en mindre förlust prognostiserats medan år 1984 förväntas medföra vinst. Som jag nämnt tidigare kommer flera av dotterbo­lagen att rekonstrueras under perioden, vilket medför stora kostnader av engångskaraktär under åren 1982 och 1983.

Statsföretags balansräkning förväntas utvecklas enligt följande. 2    Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 68



Prop. 1982/83:68

(milj, kr.)______________________ 1982____ 1983____ 1984


Likvida medel Fordringar Aktier och andelar

Skulder till dotterbolag

Rörelseskulder

Låneskulder

Eget kapital


2816

2 047

1887

1415

1 150

1 172

1964

1964

1964

6195

5161

5023

1 164

1003

965

184

174

164

2 729

1979

1749

4077

3156

2878

2118

2005

2 145

6195

5161

5023


Det egna kapitalet uppgick vid bokslutet år 1981 till 3 380 milj. kr., varav aktiekapitalet utgjorde 3 150 milj. kr. Som framgår av balansräkningsprog­nosen skulle Statsföretags egna kapital successivt komma atl reduceras lill en nivå av ca 2 000 milj. kr. vid utgången av år 1984. Statsförelag har funnit en i förhållande lill hittillsvarande situation lägre nivå på egel kapital acceptabel efter det atl aktierna i ASSI, LKAB, SSAB, Svenska Petro­leum och NJA avyttrats och därigenom gruppens omfattning minskats.

All moderbolaget således skulle redovisa förluster under åren 1982 och 1983 utgör en planerad del av den finansiella rekonstruktionen med åtföl­jande minskning av gruppens omfattning och av dess egna kapital. En följd av della blir all aktiekapitalet får sättas ned vid 1983 års bolagsstämma. Om exempelvis aktiekapitalet nedsätts lill I 800 milj. kr. skulle sedan 1982 års förlust avräknats reservfonden uppgå lill ca 300 milj. kr. För åren 1983 och 1984 förväntas en förlust på ca 100 milj. kr. resp. en vinst på drygt 100 milj. kr., varför aktiekapitalet och reservfonden bör kunna hållas intakt.

I prognoserna antas atl förtida amortering av långfristiga skulder inle sker. I stället skulle Statsföretag redovisa en betydande överlikviditet. Statsföretag anser alt man inom ramen för en aktielikvid på 2400 milj. kr. bör kunna hantera de s. k. negalivklausulerna gentemot kreditgivarna då planerad likviditet möjliggör återbetalning av samtliga långfristiga skulder lill långivare utanför gruppen. Den nuvarande kortfristiga upplåningen förutsätts bli återbetald omgående efter del all kapitaltillskott erhållits.

Del bokförda värdet på moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag, ca 2000 milj. kr., motsvaras helt av egel kapital, något som varit en strävan vid rekonstruktionen av Statsföretag. Moderbolaget, Statsföretag AB, skulle efter den planerade rekonstruktionen uppvisa en stark ställning såväl vad gäller likviditet som soliditet.

Elt lillskon av 2400 milj. kr. skulle, som tidigare nämnts, innebära all moderbolaget bör kunna finansiera samtliga förväntade förluster och re­konstruktionsåtgärder i dotterbolag, såsom Beroxo, Eiser, Rockwool, Nyckelhus, SMT, Pullmax, m. fl.

Den nya Statsförelagsgruppen kommer sedan pågående rekonslruk-



Prop. 1982/83:68                                                                   19

tioner i dotterbolagen har genomförts all ha en betydligt gynnsammare sammansättning än tidigare och en starkare finansiell slällning. Genom de beskrivna aklieiransaklionerna kommer Statsföretag alt få etl betydande tillskott. Jag anser detta tillskott vara tillräckligt för alt Statsföretag till­sammans med egna åtgärder skall komma lill rätta med lönsamhetsproble­men inom gruppen. Det ankommer nu på Statsföretags ledning och styrel­se all planera och genomföra ett handlingsprogram för gruppen i linje med vad jag ovan har skisserat. Sedan rekonstruktionsperioden avslutats vän­tas koncernbidrag och utdelningar från dotterbolagen betydligt överstiga. övriga dotterbolags krav på moderbolaget. Räntenettot i moderbolaget förväntas dessutom bli positivt och fr.o.m. år 1984 väntas moderbolaget redovisa vinst. Det bör enligt min mening också finnas utrymme för vissa egna satsningar och utvecklingsprojekt från moderbolaget vid sidan av dotterbolagens egna satsningar.

5.2 Svetab

Svetabs verksamhel beslår främst i medverkan i utvecklingsbara företag genom atl tillföra dessa riskkapital och kunnande. Del sker genom tidsbe­gränsat delägarskap i minorilelsslällning och med aktiv slyrelseinsals i inlressebolagen.

Riksdagen behandlade under våren 1982 frågan om utökad verksamhel och spridning av ägandet i Svelab (prop. 1981/82: 118 bil. 4, NU 1981/ 82:51, rskr 1981/82:417). Därvid uttalade riksdagen atl en lämplig väg för andra intressenters medverkan i Svetab skulle kunna vara en riktad ny­emission i bolaget. De närmare formerna för delta borde dock underställas regeringens prövning med hänsyn till del riskkapital som har satsals från samhällels sida i Svelab.

Enligt vad jag har erfarit pågår diskussioner mellan Svetab och finansi­ärer av typen förvaltare av kollektivt kapital om en riktad nyemission i Svetab. Eftersom del ankommer på regeringen alt godkänna villkoren för en sådan nyemission, ålerkommer jag lill regeringen i denna fråga om dessa diskussioner leder fram lill en formell framställning om sådant god­kännande. Det kan därvid visa sig alt del efter en eventuell ägarbreddning inle längre är ändamålsenligt alt aktierna i Svelab innehas av Statsföretag ulan all aktierna bör överföras antingen till staten eller till något annat av staten ägt bolag. En eventuell överföring av aktierna direkt till staten -som bör ske vederlagsfritl - bör inle ske utan alt riksdagens godkännande inhämtats. Jag förordar atl sådant godkännande inhämtas.

Jag förordar också all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl, efter elt eventuellt statligt förvärv av dessa aktier, överlåta aktierna till någol aktiebolag, som helt eller delvis ägs av staten.



Prop. 1982/83:68                                                     20

5.3 Beroxo AB

Statsföretag fick efter riksdagsbeslut år 1978 etl kapilaltillskon på 300 milj. kr. för alt genomföra investeringen i en oxo-anläggning i Stenungsund (prop. 1977/78:125 bil. II, NU 1977/78:63, rskr 1977/78:331). Anlägg-ningsinvesleringen var kostnadsberäknad till 450 milj. kr. i löpande priser. Det totala kapitalbehovet angavs lill 700 milj. kr. inkl. ränla under bygg­nadstiden, ökning av rörelsekapital, igångkörningskosinader m.m. Stats­företag förklarade sig kunna finansiera investeringen om bolaget erhöll ell kapitaltillskott på 300 milj. kr. Investeringen blev avsevärt mycket dyrare än vad som ursprungligen angavs. Fördyringen har av Statsförelag angivits till 300 milj. kr. Enligl Statsföretag beror detta bl.a. på atl investerings­kostnaderna underskattals från början. Andra bidragande faktorer var förlängd byggtid och växelkursförändringar.

Oxo-anläggningen överfördes till ett nybildal bolag. Beroxo AB, som ägdes av Statsföretag och Berol Kemi AB. Under år 1980 övertog Statsfö­retag samtliga aktier i bolaget. Statsföretag har sedan driftstarten svarat för finansieringen av verksamheten eftersom Beroxo vid nuvarande resultat­utveckling inte har kunnat få bankfinansiering. Det statliga ägartillskottet på 300 milj. kr. användes i 1980 års bokslut för att göra en engångsned-skrivning av anläggningsvärdet.

Beroxo arrenderar en anläggning i Örnsköldsvik av MoDo t.o.m. år 1983 för produktion av butanol och lösningsmedel från Beroxos huvudpro­dukt, butyraldehyd.

Inom Beroxo finns totalt ca 300 anställda, varav drygt 100 i Örnskölds­vik.

Den petrokemiska industrin upplever f.n. sin hittills djupaste lågkon­junktur vilket har drabbat Beroxo både kostnadsmässigl och marknads­mässigl. Förlusten för år 1980 uppgick till 127 milj. kr. och för år 1981 lill 180 milj. kr. Underskotten har täckts genom koncernbidrag och aklieägar­tillskott från Statsföretag.

Enligt den ekonomiska analys som nu genomförts av Beroxo finns det ingen möjlighel för bolaget all redovisa lönsamhet inom överskådlig lid. De löpande förlusterna för åren 1982-1984 har uppskattats lill ca 350 milj. kr. För bolagels framlida verksamhel förutsätts alt ägaren tillskjuter kapi­tal för all läcka föriusterna och för all bibehålla aktiekapitalet på en lägsta tillåtna nivå. Även efter år 1985 förutsälts fortsatta förluster och därmed krav på kapitaltillskott för förlusttäckning.

KosTnaden för en omedelbar avveckling av verksamheten i Beroxo har beräknats till ca 800 milj. kr.

Statsföretag och Beroxo har under ett par ärs lid diskuterat möjligheten att samordna Beroxos verksamhet med något annat petrokemiskt företag. Kontakter har tagils med olika intressenter. En sådan samordnad struktur-lösning kräver emellertid mycket stora kapitalbelopp. I dagens läge har



Prop. 1982/83:68                                                     21

inle någol förelag förklarat sig berett att medverka i en petrokemisk slruklurlösning.

Del ankommer nu på Statsförelags ledning alt vidta nödvändiga åtgärder för all slutligt lösa svårigheterna inom Beroxo. Några ytterligare medel erfordras enligl min mening inle för delta. Kostnaderna bör kunna täckas av den ersättning Statsföretag får genom aktieöveriåtdsen till slaten.

6   Förlusttäckning i Regioninvest

Riksdagen beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 125, NU 1976/77:40, rskr 1976/ 77: 345) om medelstillskolt lill Statsföretag för att finansiera bildandel av ell lill NJA knutet investmentbolag. Bolaget, som numera heter Regionin­vest i Norr AB, är ett helägl dotterbolag lill Statsföretag. Vid bildandet tillfördes bolaget totalt 25 milj. kr. Bolagels uppgift är alt stimulera indu­striell utveckling i Norrbottens län. Riksdagens beslul innebar all bolaget företrädesvis skulle ingå som minoritetsägare i utvecklingsbara förelag. Regioninvest skulle därvid ställa riskvilligt kapital lill förfogande saml därutöver tillföra företagen management-resurser.

År 1979 beslöt riksdagen (prop. 1978/79: 127, NU 1978/79:45, rskr 1978/ 79: 322) om medelstillskolt på 75 milj. kr. till Statsföretag för att finansiera den fortsatta verksamheten vid Regioninvest. Meddstillskotlel var avsett all användas lill rörelsekapital, borgensförbindelser, förlusttäckning samt för administrationskostnader. Som villkor för medlen angavs alt anslaget skulle finansiera verksamheten vid Regioninvest under en treårsperiod räknat från den 1 juli 1979. Del uppdrogs ål Statsföretag alt till regeringen lämna en redogörelse för medlens användning och den verksamhel som Regioninvest bedrivit under nämnda treårsperiod. Riksdagen beslöt våren 1982 (prop. 1981/82: 113. NU 1981/82:51, rskr 1981/82:417) om medelstill­skott till Statsföretag om 55,2 milj. kr. för föriusttäckning i Regioninvest. Riksdagens beslul innebar att några ytterligare ägartillskolt än de Statsfö­retag finner motiverade på rent affärsmässiga grunder inle kunde påräk­nas.

I och med 1982 års riksdagsbeslut har Regioninvest tillförts totalt 155,2 milj. kr. från staten, varav 3 milj. kr. i aktiekapital, 2 milj. kr. i reservfond och 150,2 milj. kr. i form av ägartillskolt. Härutöver har koncernen under perioden 1977-1981 erhållit 108,6 milj. kr. i statliga medel i form av lokaliseringsstöd m. m.

Den övergripande målsättningen för Regioninvest är enligl riksdagens beslut att stimulera en industriell utveckling i Norrbottens län. I detta ingår också all skapa nya sysselsättningstillfällen i länet. Mot denna bakgrund har Regioninvests styrelse fastställt en intern målsättning som bl.a. inne­bär att bolaget på affärsmässiga grunder skall driva producerande företag i 3    Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 68



Prop. 1982/83:68                                                                   22

Norrbotten och som investmentbolag medverka i utvecklingsbara projekt och företag. Regioninvests verksamhel omfattar följande områden:

-     Verkstadssektorn

-     El/elektronik

-     Syslem för tunga transporter i besvärlig miljö

-     Isolaminprodukler (brandsäkra och ljudisolerande byggelement, kon­struktioner i laminerad och målad tunnplåt)

-     Energisektorn

Regioninvest har sedan tillkomsten vuxit i omfattning genom förvärv av förelag. Numera omfattar koncernen 29 helägda aktiebolag. Regioninvest har även aktieinnehav i sju intressebolag. Inom gruppen finns 680 anställ­da.

Regioninvests resultatutveckling har varit följande.

1979

1980

1981

1982 prognos

40.4

83.8

169,5

230,0

62,7

-105,1

-214.3

-283,2

1,0

-    2,4

-  12,1

-  10,0

2.0

1,7

-    9.3

-  19,6

21.3

- 22.0

- 66.2

- 82.8

28.1

24.8

■ 64.3

47.4

5.0

-    0.3

-    0.3

0.4

Milj. kr.

Försäljning

Tillverkningskostnader Avskrivningar Finansiellt netto

Resultat efter finansiellt netto

Extraordinära poster Bokslutsdispositioner och skatter

Nettoresultat                                   1,8        2,5      -    2,2      -35,0

Som framgår av tabellen har Regioninvests verksamhet expanderat myc­ket snabbt. Bolaget har under hela perioden uppvisat stora förluster. För år 1982 beräknas förlusten till ca 82 milj. kr. Förlusterna har till största delen täckts genom statliga tillskott. Det tillskott på 55,2 milj. kr. som riksdagen beslöt om våren 1982 har använts för förlusttäckning för inneva­rande år. Resultalprognos utvisar ändock en netloföriusl på 35 milj. kr.

Regioninvests finansiella slällning har utvecklats enligl följande.

Milj. kr.

1979

1980

1981

1982

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

63,3 10.8

104.5

47,5

149.5 59.1

153.0 55.4

Summa tillgångar

74,1

152,0

208,6

208,4

Korta skulder Långa skulder Obeskattade reserver Beskattade reserver Eget kapital

24.6 9.0 0,2

33.5 6.8

43.3 44.6

0.3 54.6

9,2

141.2

61.0

0.5

0.2

5.7

165,6

72.0

0,1

-29,3

Summa tillgångar och eget kapital

74,1

152,0

208,6

208,4

Verksamheten har finansierats genom utnyttjande av statliga tillskott samt lån från Statsföretag.



Prop. 1982/83:68                                                                   23

Regioninvestkoncernens finansiella ställning är synnerligen svag. Bola­get måste nu rekonstrueras.

Enligt min mening har Regioninvest gjort en positiv insats för industriut­vecklingen i Norrbollen. Företaget har emellertid haft atl arbeia under svåra förhållanden. En stor del av verksamhetstiden har kännetecknats av ell svagt konjunkturläge. Industristrukturen i Norrbotten har medfört alt många företag drabbats särskilt av detta. Vidare har Regioninvest av sysselsältningsskäl deltagit i en rad rekonstruktioner. Del är mol denna bakgrund viktigt atl inle anlägga elt kortsiktigt perspektiv på bedömningen av förelagels verksamhet.

Med beaktande av de speciella omständigheter Regioninvest har haft atl arbeta under och som jag här har redogjort för anser jag all medel bör anvisas för all läcka resterande förluster för år 1982. Vidare anser jag atl medel bör anvisas för att läcka väntade förluster år 1983 i avvaktan på den handlingsplan som företaget skall upprätta. Jag beräknar meddsbehovel lill högst 110 milj. kr. Jag förordar därför alt regeringen föreslär riksdagen atl anvisa ell reservationsanslag på 110 milj. kr. för ändamålet på tilläggs­budget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

I fråga om förutsättningarna för detta tillskott vill jag anföra följande. Det är av största vikt att den ogynnsamma resultatutvecklingen så snabbt som möjligt bryts. Det är enligt min mening nödvändigt alt företagets verksamhet fär en affärsmässig inriktning. Arbetet med atl eliminera för­lustkällorna i bolaget och atl förbättra produktiviteten i bolagets anlägg­ningar behöver därför påbörjas omgående och bedrivas med all kraft så atl framlida förluster undviks.

Statsföretag och Regioninvest bör utarbeta en handlingsplan för atl visa under vilka förulsällningar bolagen i gruppen skall kunna nå lönsamhet.

Handlingsplanen bör presenteras senast den 1 april 1983. Först dä detta material har lagts fram finns det enligl min uppfattning underlag att ta ställning till Regioninvests framtida verksamhel.

7    Finansiell rekonstruktion av ASSI

ASSI bildades år 1941 (prop. 1941:68. JoU 1941:32, rskr 1941:243) genom att domänverkets industrigrupp omformades till aktiebolag. Verk­samheten var då främst inriktad på sågade trävaror. Denna har därefter utvidgats till produktion av pappersmassa och papper samt vidareförädling av trävaror och pappersprodukler. ASSI är numera etl av de slörre skogs­industriföretagen i landet. Antalet anställda är f.n. ca 8500, varav ca 2 600 utomlands. Företaget bedriver verksamhel på ca 20 platser i Sverige. De viktigaste produktionsorterna inom landet är Karlsborg och Piteå i Norr­botten, Frövifors, Skinnskatteberg, Valåsen och Örebro i Mellansverige saml Brännögård och Eslöv i södra Sverige.



Prop. 1982/83:68                                                                   24

ASSl:s verksamhel är indelad i tre produktområden, alla med anknyt­ning till skogsråvara och skogsindustriprodukter. Inom byggmaterialområ­det har ASSI landets största tillverkning och export av sågade trävaror och träfiberskivor. Här ingår även fönstertillverkning. Inom pappersområdel är ASSI en av Europas största tillverkare av papper och kartong för förpackningar, främst kraftliner som används i wellpapp samt vätske-kartong. Ca 80% av ASSl:s pappersmasseproduktion konverteras till pap­per. I produktområde förpackningar ingår wellpappföretag och plastbear-beiande förpackningsförelag inom och utom landet. En sammanställning av ASSI-koncernens struktur m. m. bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

ASSLs verksamhel har utvecklats i snabb takt under 1970-talet. Sedan år 1971 har koncernens omsättning vuxit från 600 milj. kr. till ca 4200 milj. kr. Ett omfattande investeringsprogram har legat till grund för expansio­nen. Sammanlagt har investeringarna inom ASSI uppgått lill ca 4500 milj. kr. under de senaste tio åren. varav den större delen har avsett produktom­rådet papper. Sålunda har t.ex. under åren 1979-1981 investerats ca 940 milj. kr. i en ny kartongmaskin för främst vätskeförpackningar i Frövifors. 1 Karlsborg (Kalix) har satsats 615 milj. kr. för modernisering av massafa­briken m. m. Riksdagen beslöt år 1978 (prop. 1978/79: 25 bil. 11. NU 1978/ 79: 16. rskr 1978/79: 122) om finansiellt stöd i form av kapitaltillskott på 275 milj. kr. och ett lån med villkorlig äterbetalningsskyldighet pä 275 milj. kr. för denna investering. Bland övriga större investeringar under 1970-talet kan nämnas nybyggnation av en spånskivefabrik i Laxå. utbyggnad av Valåsens sågverk, förvärv av Örebro Pappersbruk AB samt utbyggnad av kraftlinerbruket i Lövholmen. Dessutom har fem wellpappföretag förvär­vats i syfte att förädla papper som tillverkats i Norrbottens län.

Senare års strukturförändringar inom ASSI har även inneburit avveck­lingar främst inom byggsektorn. Bl.a. har sågverk i Laxå och Horndal. företagets dörrfabrik i Horndal samt en wellpappfabrik i Billingsfors lagts ned. Företagen Ljusdals Träprodukter AB. AB Kalmar Interiör i Kalmar och Kramfors. Laxå spånskivefabrik samt företagen Tiplan Component AB och Bendbox AB har försålts, de tre senare till elt av ASSI delägt företag. Limträtillverkningen i Västervik har upphört. Sex äldre pappers­maskiner har utrangerats. Som ett led i strukturtöiändringen har ett kar-longföretag i Västtyskland förvärvats. Säckföretaget Kiexer Säcks i Stor­britannien har sålts under innevarande är. Avtal har iralläts om överlåtelse av huvuddelen av aktierna i Töreboda Limträ AB till det norska företaget Moelven Brug A/S.

7.1 ASSI:s ekonomiska utveckling åren 1974—1981

ASSI:s ekonomiska utveckling under senare år har präglats av den omfattande investeringsverksamheten. Under perioden har för skogsindu-



Prop. 1982/83:68                                                                   25

strin generellt rått en svag konjunktur. ASSI-koncernens resultatutveck­ling för åren 1974-1981 har varit följande.

ASSI-koncernens resultaträkning för åren 1974—1981

(milj. kr.)

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader

1665 -1062

1238 -1019

1 50 r' -1369

1620 -1816

2371 -2 297

2897

-2577

3475 -3018

3656 -3 397

Rörelseresultat före avskrivningar

603

219

132

4

74

320

457

259

Avskrivningar enligt plan

Finansnetto Resultat efter finansnetto

-      76

-      48

479

-       92

-       58

69

-      104

-       74

-       46

-      131

-      237

-      364

-      169

-      160

-      255

-      177

-      229

-       36

-      170

-      276

11

-      217

-      568

-      526

Extraordinärt netto          -          2          1  125             30        36                  8-64

Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt
479        71   -    45 -   239      -   225 -    50    19       -   590

Redovisat resultat         31          7        11               1-335          2      3       -   518

Rörelseintäkterna har under perioden ökat med i genomsnitt 12 % per år. Rörelseresultatet före avskrivningar har varierat i takt med korijunkturul-vecklingen. Del finansiella nettot har över åren försämrats kraftigt lill följd av all lånebelaslningen ökat i samband med stora investeringar och som en följd av ell högre ränteläge. Till detta kommer atl företaget, främst under perioden 1976-1978, lånade upp kapital för alt finansiera de förluster som koncernen drabbats av. Från är 1978 lill år 1981 ökade sålunda del negativa räntenettot exkl. kursförluster med 246 milj. kr. Ränteintäkterna ligger under perioden på en relativt konstant nivå. År 1981 ingick en kursföriust på 142 milj. kr. i finansneltot som sammanlagt uppgick lill -568 milj. kr. Den största orsaken lill resultatförsämringen är finansnellols utveckling. Bidragande till resultatutvecklingen har även varit en ökning av avskriv­ningarna enligl plan till följd av genomförda investeringar saml det förhål­landet all investeringarna endasi i begränsad utsträckning i det rådande konjunkluriäget resulterat i bättre rörelseresultat.

ASSI:s ökade upplåning i förening med den svaga resultatutvecklingen under perioden har inneburit all förelagels finansiella slällning urholkals, vilket framgår av följande tabell.



Prop. 1982/83:68


26


ASSI-koncernens balansräkning för åren 1974—1981

(milj. kr.)

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Omsättningstillgångar Spärrkonto Riksbanken Anläggningstillgångar

868

8

1372

1085

29

1459

1307 18

1747

1501

10

1991

1957

9

2 122

1873 2

2 551

2000 3 393

2 303

4

4231

2248

2 573

3072

3 502

4088

4 426

5 393

6 538

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Beskattade reserver Eget kapital

517 795

572

364

479

1202

535

357

535 1642

534

361

657

2086

297

462

791 2 250 368 550 129

1044

2 160

309

582 331

1396

2 748

305

616

328

2      176

3    532
214
374
242

2 248

2 573

3 072

3 502

4088

4426

5 393

6538

ASSI:s totala kapital visar under perioden en genomsnilllig tillväxtlakl på ca 16% per år. Det egna kapitalet har emellertid inle utvecklats i enlighet med totalkapitalets förändring. Under perioden har visserligen genom nyemission tillförts 440 milj. kr. från Statsförelag AB. Tidigare nämnda statliga kapilaltillskon och lån på tillsammans 550 milj. kr. har även redovisats som beskattat egel kapital. Tillväxten i del egna kapitalet har dock genom den negativa resultatutvecklingen endast varit ca 2% per år. Soliditeten har härigenom kraftigt försämrats under de redovisade åren. Sålunda uppgick soliditeten år 1974 till ca 30 % för atl ha sjunkit till ca 11 % år 1981.

Av tabellen framgår även atl ASSI under senare år i inle oväsentlig utsträckning tvingats utnyttja kortfristig upplåning för att finansiera verk­samheten. Av de kortfristiga skulderna är ca I 400 milj. kr. räntebärande krediter.

I sammanhanget bör nämnas att ASSI saknar egen råvara. Förelaget köper all råvara och några skogsöverskoll bidrar således inte till atl för­bättra resultatet eller likviditeten. Långsiktiga råvaruavtal finns emellertid mellan domänverket och ASSI. ASSLs råvarubehov läcks härigenom till 50-60% genom leveranser från verkel. Resterande behov läcks genom såväl inhemsk råvara från olika säljare som import.

7.2 ASSI:s kapitalbehov

ASSI:s styrelse har redovisat en prognos över företagels resultatutveck­ling och finansiella ställning för perioden 1982-1984. Öhrlings Revisions­byrå AB har på industridepartementets och ASSF.s uppdrag gjort en analys över bolagels ekonomiska utveckling och kapitalbehov. Därvid har olika nivåer på resultatutveckling och finansiell rekonstruktion analyserats. På grundval av gjorda analyser har ASSI i skrivelse som inkom den 15 november 1982 begärt atl staten skall medverka i en finansiell rekonstruk­tion av bolaget.



Prop. 1982/83:68                                                     27

Prognosen bygger i huvudsak pä ASSI:s efter genomförda strukturför­ändringar nu kvarvarande verksamheter. Den hittills höga expansionstak­ten begränsas under perioden. En fortsalt koncentration sker lill ASSI:s centrala produkt- och marknadsområden. En viktig förutsättning för det ekonomiska utfallet är atl kapitalels utnyttjande samt rörelseintäkterna beräknas öka till följd av anlaganden om en förbättrad skogsindustri-konjunktur åren 1983-1984.

Under år 1982 väntas resultatet efter finansiella poster inkl. orealiserade kursförluster på ca 250 milj. kr. uppgå till -800 milj. kr. Föriuslen har delvis täckts genom ell ägartillskott på 500 milj. kr. från moderbolaget Statsföretag. Även för åren 1983 och 1984 väntas ASSI redovisa förluster därest finansneltot inte sänks genom ägartillskott. ASSI konstaterar all resultatutvecklingen leder lill en skuldsättning som företaget inte kan bära. En urholkning av del egna kapitalet beräknas ske i en sådan omfattning all förelagels fortbestånd kan hotas. Ell ägartillskolt är nödvändigt för atl möjliggöra en finansiell rekonstruktion och återge företaget en rimlig soli­ditet.

Del omfallande investeringsprogrammet kombinerat med de senaste årens omstrukturering av koncernen har medfört atl ASSI i allt väsenlligl har etl livskraftigt produklprogram och moderna och rationella anläggning­ar med konkurrenskraftiga tillverkningskostnader. Den höga skuldbördan kombinerad med senare års höjda räntenivåer innebär dock an - även med en optimistisk bedömning av efterfråge- och prisutvecklingen - kon­cernen inle av egen kraft kan åstadkomma den konsolidering och den minskning av räntebärande skulder som måste ske. Härtill kommer en betydande exponering för valulakursförändringar lill följd av en omfat­tande utlandsupplåning.

Målsättningen med ett ägartillskott är att nedbringa skuldbördan så all en långsiktig lönsamhet kan uppnås. Soliditeten bör också ligga på en sädan nivå efter ett ägartillskott all företaget klarar de inom skogsindustrin kraftiga konjunktursvängningarna. ASSI:s styrelse bedömer mot.denna bakgrund att storleken på elt ägartillskott som skall svara mot ovan an­givna målsättning uppgår lill 2400 milj. kr. Därav är 100 milj. kr. avsedda för nödvändiga miljöinvesteringar i Karisborgs cellulosa- och pappers­bruk.

Därutöver hemställer ASSI om all del tidigare nämnda lånet på 275 milj. kr. för finansiellt stöd till Karlsborgs bruk efterges. För lånet gäller f. n. alt låneräntan varje år läggs lill lånekapitalet samt all amortering sker när anläggningarna i Karlsborg visar överskoll. Någon amortering av lånet har ännu inte skelt. ASSI anser all etl väsentligt bidrag för all Karisborg skall fä en tillfredsställande ekonmisk bas är alt ränte- och amorteringsskyldig-heten på lånet upphör.

Med undanlag av de ovan nämnda miljöinvesteringarna i Karlsborg kommer elt eventuellt ägartillskott atl användas för all nedbringa koncer-



Prop. 1982/83:68                                                                   28

nens skuldbörda och därigenom minska räntekostnaderna. Under förut­sänning an ASSI får elt lillskon på 2400 milj. kr. saml an det nämnda lånet efterges kommer den finansiella ställningen atl stärkas kraftigt enligl före­lagels beräkningar.

7.3 Förslag till statliga insatser

Till de åtgärder som krävs för alt trygga ASSI:s fortsatta verksamhel och återge företaget en lönsamhet hör enligt min mening en finansiell rekonstruktion. Denna bör ha en sådan omfattning alt ytteriigare sådant lillskon till förelaget inte skall behöva ulgå.

Den svenska skogsindustrin är enligt min mening av vital betydelse för den svenska ekonomin. Sysselsättningen inom branschen är betydande. Ca 20% av Sveriges exportintäkter kommer från skogssektorn. Genom den låga importandeien är sektorns betydelse för handelsbalansen slörre. Fortsatta satsningar inom skogsindustrin i syfte alt la lill vara befintliga marknadsmöjligheter är mol denna bakgrund angelägna. Inle minst väsent­ligt är all den statliga skogsindustrin medverkar till detta.

ASSI:s expansion under 1970-lalet har ägl rum samtidigt som den svens­ka skogsindustrin fält vidkännas stora förändringar i efterfrågemönster och konkurrenskraft. Efter en extrem högkonjunktur för bl.a. skogsindustrin under åren 1973-1974 följde en konjunkturnedgång som för första gången efter det andra världskriget innebar en minskad konsumtion av pappers­produkter i Europa. Konsumtionen har därefter ökat men ökningslakten under åren 1977-1981 har varit betydligt lägre än tidigare. För byggnadsin­dustrin och dess leverantörer har minskningen av byggvolymen varit dra­matisk och byggandet ligger i de flesta länder fortfarande på mindre än hälften av den nivå som gällde tidigare. Den svenska byggnadsverksamhe­ten har också sjunkit kraftigt.

Den svenska skogsindustrin förlorade i minen av 1970-lalel sin kost­nadsmässiga konkurrenskraft. Genom bl.a. kostnadsutvecklingen i Fören­ta staterna och Canada kombinerad med förändrade valutakurser torde dock konkurrensförmågan numera vara återställd.

Den svenska produktionen av sågade trävaror och träfiberskivor har minskal under slutet av 1970-lalet som ett resultat av låg byggvolym. Antalet sågverk sjunker år efter år medan boardindustrin fortfarande har slor överkapacitet.

ASSI:s utveckling under 1970-talet har, som framgått tidigare, inneburit en stark expansion och hög investeringstakt. Investeringarna har främst lagil sikte på att öka företagels kapacitet för tillverkning av papper och kartong. ASSI har härigenom kunnat nå en hög förädlingsgrad av sin massaproduktion. ASSl:s tidigare sågverksamhet har under perioden kon­centrerats till färre sågverk med hög produktionskapacitet. Uppbyggnaden inom förpackningsområdet har inneburit alt värdefulla inlegrationssam-band med pappersområdet kunnat tas till vara.



Prop. 1982/83:68                                                                   29

ASSI:s utveckling synes ha legat väl i linje med den allmänna ulveck: lingen inom skogsindustrin och inneburit atl branschens utvecklingsmöjlig­heter lagils till vara. Till delta kommer all ASSI:s satsningar i många fall skett inom sysselsällningssvaga områden. Satsningarna har därigenom bidragit lill atl lösa regionala sysselsättningsfrågor.

ASSI:s expansion under senare år har som nämnts inneburit en hög investeringsvolym. Till slor del hänger detta självfallet samman med den höga kapitalintensiteten i främst pappers- och massaindustrin. Investering­arna har genomförts under en period med en genomsnittligt svag skogsin-duslrikonjunklur och därmed låg resullalnivå och självfinansieringsför­måga. Följden har blivit alt ASSI:s expansion i hög grad skett med extern finansiering. ASSI:s skuldbörda har härvid ökat avsevärt och i motsvaran­de takt även räntekostnaderna. En konsolidering av företagel har inle genomförts i den takt och omfattning som varit nödvändig. En hög investe­ringstakt inom ASSI under senare år torde visserligen ha varit nödvändig för all säkerställa en fortsatt rationell verksamhel, men jag kan konstatera atl den valda expansionstaklen varit osedvanligt hög i förhållande lill förelagels ekonomiska situation och skett under en ökad finansiell oba­lans. Del finansiella risklagandet har varit stort. Företagels framlida ut­veckling har härvid kommil all äventyras.

ASSI har i sin hemställan om kapitallillskott framhållit alt företagels tillverkningsenheter och distributionssystem lill stor del är ändamålsenli­ga, tillämpar en modern teknik och uppvisar hög effektivitet. Anläggning­arnas avkastningsförmåga är i jämförelse med andra skogsindustriförelag enligl ASSI nu god. ASSI:s prognos över resultatutvecklingen för inneva­rande och de närmaste åren visar ocksä all företagels olika verksamhels-delar sammantaget förmår alt generera ell rörelseresultat som är bärkraf­tigt. Del är nu väsentligt all ASSI:s konkurrensfördelar las lill vara och alt företaget under de närmaste åren kan konsolidera sin verksamhel och därmed skapa en grund för en fortsall balanserad utveckling. Förelagels räntekostnader är dock f. n. så höga atl företagels framlida nettoresultat inle på något sätt kan bidra till en konsolidering. Särskilda åtgärder måste vidtas och jag anser atl en finansiell rekonstruktion i första hand bör ske genom elt statligt ägartillskott. Beträffande förutsällningarna för delta vill jag anföra följande.

Som tidigare nämnts har ASSI-koncernen genomgått och genomgår en strukturomvandling med avveckling av olönsamma enheter eller överlå­telse lill andra intressenter. Det är nödvändigt atl en fortgående strukturra­tionalisering sker inom ASSI. Företagel måste göra alla ansträngningar för alt stärka konkurrenskraften. Förelagels resurser måste inriktas på lön­samma eller utvecklingsbara enheter. Produktionsenheter som inte kan bedömas som långsiktigt utvecklingsbara bör avvecklas.

När del gäller kapitaltillskottets storiek bör detta vara av sådan omfatt­ning atl det återställer soliditeten inom företaget till en rimlig nivå och 4    Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 68



Prop. 1982/83:68                                                     30

stärker företagels resullalförmåga. Storleken på tillskottet måste härvid bedömas bl. a. utifrån vilken räntebelastning rörelseresultatet från ASSLs verksamhet långsiktigt kan bära. Väsentligt är också atl ASSI:s kapital­struktur och avkastningsförmåga blir sådana atl förelagets fortsalla ut­veckling kan ske pä ell ekonomiskt sunt säll.

Jag vill understryka all avvikelser i förutsättningarna för ASSI:s resul-lalprognoser kan innebära atl del verkliga utfallet kan variera kraftigt. Resultatet påverkas av variationer i främst pris-, valuta- och volymanta­ganden. Jag har vid min bedömning av lämplig storiek på etl kapilallillskoll lill ASSI utgått från den prognos som ASSI redovisar avseende utveckling­en under åren 1982-1984. Jag anser del väsentligt atl en finansiell rekon­struktion som syftar till alt ge ASSI en långsiktig stabilitet ges en omfatt­ning som gör att förelaget kan bemästra effektema av konjunklurvaria-lioner. Enligl min bedömning bör kapitaltillskollel vara av en sådan stor­leksordning atl det även i framtiden stimulerar ASSI:s styrelse och ledning all förutsättningslöst pröva grundläggande frågor beträffande ASSLs före­tagsstrategi och inriktning. Som tidigare nämnts har beräkningar gjorts för all illustrera effekter av olika alternativa tillskott.

Jag förordar mot bakgrund av gjorda analyser atl ASSI ges ell statligt ägartillskott av 2000 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion av verksam­heten. Medel för della bör anvisas på etl särskill reservationsanslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande år.

Del förordade tillskottet innebär avsevärda effekter på ASSI:s soliditet och resultatförmåga. Sålunda kan ASSI:s soliditet vid utgången av år 1984 beräknas uppgå till ca 33 % enligt den resultalprognos som ASSLs styrelse har presenterat. Jag anser alt en sådan soliditetsnivå bör ge företaget goda möjligheter att slå emol de resultalsvängningar som inträder i en konjunk­turnedgång. ASSLs finansnetlo bedöms kunna minska från i dag ca 13% av omsättningen till ca 6% av företagels omsättning. Jag vill framhålla atl vid en bedömning av finansnellols storlek bör hänsyn las lill alt en relativt högre räntebelaslning får anses naturlig i samband med atl större nyinve­steringar genomförts. För ASSLs vidkommande innebär della alt en gent­emot konkurrenterna något högre räntebelaslning bör vara acceptabel. ASSLs styrelse har förutsatt alt en nedskrivning av vissa anläggningsvär­den görs. En nedskrivning av anläggningarna har ocksä lagts in i ovan nämnda omnämnda beräkningar för atl illustrera effekter på resultatet och soliditet. I vilken omfattning nedskrivningar skall ske och vid vilka tid­punkter bör förelagsledningen bedöma mot bakgrund av vilken resultatut­veckling som anses sannolik.

ASSLs medel- och långfristiga upplåning för den svenska verksamheten utgörs till mer än 40% av lån i utländsk valuta. ASSLs styrelse anser del som väsentligt all tillskottet också skall kunna användas till förtida återbe­talning av medel- och långfristig upplåning i utländsk valuta.

ASSI har begärt att lånet på 275 milj. kr. med villkoriig återbetalnings-



Prop. 1982/83:68                                                                   31

skyldighet avseende Karisborgs bruk skall efterges. Resultatutvecklingen vid Karlsborgs bruk väntas även i framtiden vara svag. En eftergift av lånet skulle medge att anläggningarna kan skrivas ned med motsvarande belopp och bidra till atl Karlsborg får en tillfredsställande ekonomisk bas. Med en sådan åtgärd bör anläggningen kunna redovisa etl positivt resultat över en konjunkturcykel.

Jag förordar därför alt statens lån lill ASSI på 275 milj. kr. avseende Karlsborgs bruk efterges. Riksdagens bemyndigande härför bör inhämtas.

Genom del tidigare föreslagna tillskottet på 2000 milj. kr. får ASSI också möjlighel alt finansiera de miljöinvesteringar som nu är aktuella vid Karlsborgs bruk.

8   Samordning mellan de statliga skogsföretagen

Frågan om samordning mellan statens skogsförvallande och skogsindu-slriella verksamheter behandlades år 1968 i ell riksdagsbeslut (prop. 1968: 103, JoU 1968:32, rskr 1968:269) där nu gällande riktlinjer för do­mänverkels verksamhet och samordningen med ASSI fastslogs. Enligl beslutet skall gälla ell gemensamt ekonomiskt mål för företagen och ske en samordning av deras verksamheter. Då betydande verksamhetsgrenar fanns där beröringsspunkler saknades avskrevs frägan om sammanslag­ning av förelagen. Samordningen avsågs i stället i första hand ske via företagens ledningar. Styrelserna för domänverket och ASSI samman-saltes av i slorl selt samma personer. En ytterligare förutsättning för ell effektivt statligt skogsföretagande var enligl riksdagen alt domänverket och ASSI gavs samma betingelser för ell affärsmässigt handlande som dess konkurrerande enskilda företag. Affärsverksformen för domänverket be­hölls med hänsyn lill främst behovel av insyn i markförvaltningen samt svårigheter all övertora statens fastigheter lill etl bolag. Vissa ändringar i affärsverksformen skedde dock i syfte att öka verkels möjligheter till affärsmässigt handlande. Riksdagsbeslutet innebar vidare atl ell långsiktigt virkesförsörjningssamarbele mellan domänverket och ASSI etablerades.

Samordningen mellan domänverket och ASSI har under senare år varit föremål för vissa överväganden. Således föreslog år 1977 en för företagen gemensam arbetsgrupp atl en överföring av domänverkets affärsmässiga verksamhel till bolagsform saml elt samgående med ASSI skulle ske. Genom all personalorganisationerna vid domänverket inle accepterade förslagel kom della inle alt föreläggas regeringen.

Slalsförelagsulredningen föreslog år 1978 i betänkandet Statligt företa­gande i samhällets tjänst (SOU 1978:85) att domänverkets affärsmässiga verksamhel skulle överföras lill etl aktiebolag saml alt ASSI skulle få arrendera domänverkets marker inom sina råvarufångstområden i mellers­ta och norra Sverige. Samtliga remissinslanser avstyrkte dock utredning-



Prop. 1982/83:68                                                                   32

ens förslag, men påpekade samtidigt vikten av att verksamheterna inom domänverket och ASSI samordnas i syfte att erhålla ett effektivt statligt skogsföretagande.

Vid sidan av domänverket och ASSI äger staten numera andelar i skogsindustriföretagen Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) och Södra Skogsägarna AB (prop. 1978/79:207, NU 1978/79:61, rskr 1978/ 79:451). Berörda skogsägarföreningar gavs i avtal år 1979 en rätt till återköp av statens aktieandelar i Ncb och Södra Skogsägarna AB. Av bl. a. detta skäl placerades statens aktieposter direkt under staten. Vad gäller Ncb har nämnda avtal upphört genom riksdagens beslul år 1981 om nya kapitaltillskott till bolaget (prop. 1980/81:98, NU 1980/81:49, rskr 1980/ 81:282). Staten äger nu samtliga A-aktier i Ncb. Genom en successiv emission kommer enskilda skogsägare att via B-aklier äga ca 30% av företagets samlade aktiekapital. Statens ägarandel i Södra Skogsägarna AB är 40%.

Den svenska skogsindustrin genomgår L n. en intensiv strukturomvand­ling. Nedläggning av olönsamma enheter, nyinvesteringar samt samarbete över företagsgränser utgör viktiga inslag i omvandlingen. Strukturomvand­lingen innebär även en anpassning av industrins råvarubehov till det lång­siktiga utbudet av svensk skogsråvara.

Pågående omställningsprocess inom skogsindustrin engagerar även de statliga skogsföretagen. ASSLs strukturutveckling har tidigare berörts. Inom Ncb och Södra Skogsägarna AB sker f. n. strukturförändringar med sikte på avveckling av olönsamma verksamhetsgrenar och koncentration till utvecklingsbara produktområden. Inom Domänföretagen AB. vars ak­tier förvaltas av domänverket, sker en löpande slrukturutveckling inom främst sågverksamheten.

Domänverkets årliga råvaruutbud motsvarar L n. ca 15% av skogsindu­strins samlade råvaruförbrukning. Ca 35—40% av verkets leveranser går till ASSI. Övrig råvara går till övervägande del till den privatägda indu­strin. För många företag innebär domänverkets leveranser att dyrbar im­port av råvara kan undvikas. I sammanhanget bör nämnas att domänver­kets avverkningar med hänsyn lill skogarnas ålderssammansättning kom­mer atl minska under 1980-talet. Domån\crkcis nuvarande pris- och leve­ranspolitik styrs huvLidsakligen av en strikt lönsamhetsplanering i enlighet med verkels affärsmässiga huvudmålsättning. Vissa avsteg hän detta före­ligger dock. Leveranserna till ASSI styrs av den för verket och ASSI gemensamma lönsamhetsmålsättningen. Domänverket har i praktiken även påtagit sig en regional- och sysselsättningspolitisk roll genom ett långsiktigt leveransstöd till etl stort antal inlandssågverk, främst i norra Sverige, samt genom att hålla jämn avverkningsvolym i glesbygd.

Statens huvudsakliga uppgifter i skogsindustrins strukturomvandling är enligt min mening att främja dels regional balans, dels utbudet av skogsrå­vara. Genom den statliga ägart"unktionen i nämnda skogsförelag - som



Prop. 1982/83:68                                                                   33

tillsammans utgör en betydelsefull del av den svenska skogsindustrin — skapas särskilda möjligheter för lösandel av dessa uppgifter.

En ökad samordning mellan domänverket, ASSI och Ncb bör förbättra det statliga handlingsutrymmet för medverkan i strukturomvandlingen inom den svenska skogsindustrin. Förelagens produktionsanläggningar samt verkels råvaruleveranser utgör delar i ell samlat slrukturmönsler, där t.ex. samarbete med andra skogsindustriförelag i syfte alt förbättra den svenska skogsinduslrislrukturen och motverka en regional obalans är både möjligt och angeläget.

Jag vill framhålla alt samtliga statliga skogsföretag har en affärsmässigt inriktad målsättning för sina verksamheter. Ur ägarens/statens synvinkel är del därför lämpligt all tillse atl företagens verksamheter bedrivs på ett sådant sätt all sammanlaget setl den bästa lönsamheten uppnås. Endasi härigenom torde statens samlade tillgångar inom del skogsproducerade och skogsinduslridla området las till vara på etl effektivt sätt. Detta var också vägledande vid utformningen av den nuvarande för domänverket och ASSI gemensamma målsättningen. Områden där affärsmässigt moti­verade samverkansfördelar enligt min mening bör kunna nås är bl.a. råvaruförsörjning och integration, investerings- och finansiell planering, marknads- och organisationsutveckling m. m.

En fortsall och breddad samordning mellan de statliga skogsföretagen är mot nämnda bakgrund angelägen. En sådan samordning bör i första hand omfatta samtliga statliga skogsindustriföretag där staten har ell majoritets-ägande. Det är enligl min mening väsentiigl all i första hand ta till vara den förändringskapacilet som finns inom förelagen själva.

Inom domänverket och ASSI behandlas kontinuerligt olika samverkans­frågor. F.n. innefattar detta främst ASSLs råvaruförsörjning saml slruk-lursamarbete inom förelagens sågverksrörelser. Pågående samordningsar­bete inom domänverket och ASSI bör intensifieras och breddas samt även innefatta Ncb. Frågan om alt samordna de statliga skogsindustriella till­gångarna är så slor och komplicerad alt den bör bli föremål för en särskild analys. Jag avser atl senare återkomma med förslag om lämplig samord­ning av den statliga skogsinduslrisektorn. I avvaktan på atl frågan har undersökts ingående är jag nu inte beredd att föreslå några ägarmässiga förändringar för de statliga skogsföretagen utöver vad jag tidigare förordat avseende ASSI.



Prop. 1982/83:68                                                                34

9   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen dets föreslår riksdagen all

1.         för Förvärv av aktier från Statsföretag AB på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisa etl reservationsanslag av 2400000000 kr.,

2.   bemyndiga regeringen all ikläda staten de ekonomiska förpliktel­ser i övrigt som följer av avtalet mellan staten och Statsförelag,

3.   bemyndiga regeringen all förvärva samtliga aktier i. Svenska Industrietablerings AB Svelab i enlighet med vad jag har föror­dat,

4.   lill TiUskott titt Statsföretag AB för föriusttäckning i Regionin­vest i Norr AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budget­året 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa etl reservations­anslag av 110000000 kr.,

5.   till Tillskott till AB Statens Skogsindustrier för rekonstruktion på tilläggsbudget I lill statsbudgelen för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 2000000000 kr..

6.   bemyndiga regeringen atl efterge fordran på 275000000 kr. på grund av lån lill AB Statens Skogsindustrier i enlighet med vad jag har förordat,

7.   bemyndiga regeringen all överlåta aktierna i Luossavaara-Kiiru­navaara AB, SSAB Svenskt Stål AB och Svenska Industrietable­rings AB Svelab till av staten ägda aktiebolag i enlighet med vad jag har förordat,

8.   medge all staten utfäster sig all säkerställa Norrbottens Järnverk AB:s möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligl konsortial­avtal mellan parterna i SSAB Svenskt Stål AB i enlighet med vad jag har förordat.

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört i fråga om målsättningen för Statsförelagsgruppen och om tillämpningen av offertförfarandet.

10   Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposilion förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd eller del ändamål som föredraganden har hemställt om.



Prop. 1982/83:68                                                     35

BUaga I

Avtal

Mellan Statsföretag AB, nedan kallat Statsföretag, ä ena sidan, och staten, å andra sidan, har denna dag följande avtal träffats.

Bakgrund

Statsföretag äger samtliga 6750000 aktier i AB Statens.Skogsindustrier, nedan kallat ASSI, 700000 aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, nedan kallat LKAB, och 4 500000 aktier i Norrbottens Järnverk AB, nedan kallat NJA. Vidare äger Statsföretag 12500000 aktier, motsvarande 50 procent av samtliga aktier, i SSAB Svenskt Stål AB, nedan kallat SSAB, och 1 375000 aktier, motsvarande 50 procent av samtliga aktier, i Svenska Petroleum AB, nedan kallat SP. Förhållandel mellan aktieägarna regleras i vad gäller SSAB genom konsortieavlal av den 15 december 1977 med de ändringar som aktieägarna överenskommit om i avtal av den 5 oktober 1981 och beträffande SP genom konsortieavlal av den 10 juni 1975, i vilket avtal Statsföretag i samband med förvärv av LKAB:s aktier i SP den 1 januari 1978 övertagit alla LKAB:s rältigheler och skyldigheter.

I det följande benämnes ASSI, LKAB, SSAB, SP och NJA gemensamt för Bolagen.

§ I    Aklieövertåtelse

Statsföretag överiåler och försäljer och slaten förvärvar per den 31 december 1982 samtliga Statsföretags 6750000 aktier, envar på nominellt 100 kronor, i ASSI, 700000 aktier, envar på nomineUt 1000 kronor, i LKAB, 12 500000 aktier, envar på nominellt 100 kronor, i SSAB, I 375 000 aktier, envar på nominellt 100 kronor, i SP saml 4 500000 aktier, envar på nominellt 100 kronor, i NJA. Överlåtelsen och försäljningen av Statsföre­lags aktier i SSAB och SP sker på de villkor för aktieförsäljning och hembudsskyldighet som gäller enligl konsortieavlal mellan aktieägarna och bolagsordning för respektive bolag.

Staten förklarar atl Statsföretag till alla delar fullgjort sin upplysnings­plikt gentemot köparen med anledning av överlåtelsen av aktierna i Bola­gen i vad gäller bl.a. Bolagens ekonomiska slällning saml ålaganden och förpliktelser av olika slag.

§ 2   Köpeskilling m. m. ■

Köpeskillingen för aktierna i Bolagen skall vara tillhopa 3012608000 kronor med den fördelning pä de olika bolagen som anges i bilaga I lill detta avtal.

Staten skall snarast möjligt efter det all regeringen enligt § 10 godkänt



Prop. 1982/83:68                                                                   36

detta avtal eriägga köpeskillingen till Statsföretag genom alt dels kontant betala 2400000000 kronor med villkor att regeringen i samband med beslut om utbetalning av beloppet äger föreskriva antingen alt medlen skall insättas på ett särskilt räntebärande konto, från vilket Statsföretag inle ulan medgivande av regeringen får lyfta medel, eller användas för förvärv av statsskuldväxlar, dets efterge fordringar pä Statsföretag om 225 108000 kronor på grund av lån som staten lämnat Statsförelag för aktieteckning m.m. i SP dels ock överta betalningsansvaret för Statsföretags skuld till NJA intill etl belopp av 450000000 kronor. Härjämte skall Statsföretag vid samma tidpunkt utan särskilt vederiag till staten överlåta sina fordringar på SP intill ell belopp av 62500000 kronor.

Statsföretag skall vidare senast vid i föregående stycke avsedd tidpunkt lill NJA kontant återbetala elt belopp motsvarande skillnaden mellan Statsföretags skuld lill NJA, vilken skuld uppgår till 530600505 kronor, jämte ränta därå till dess betalning sker och 450000000 kronor.

Statsföretag äger rätt till utdelning i NJA för år 1982 om 67000000 kronor, dock endasi i den mån della slår i överensstämmelse med aktiebo­lagslagens bestämmelser om vinstuldelring. Staten förbinder sig tillse an NJA betalar utdelningen till Statsförelag omedelbart efter del att ordinarie bolagsstämma hållils i NJA år 1983.

S 3    Aktiebrev

Mot att staten eriägger den § 2 angivna köpeskillingen skall Statsföretag överiämna akliebrev avseende de överiåtna aktierna i Bolagen, vederbörii-gen transporterade in blanco och i förekommande fall tillsammans med kuponger och talonger.

§ 4    Konsortialavtal

Per den 31 december 1982 inträder staten i Statsförelags ställe i konsor­tialavtal av den 15 december 1977 rörande SSAB så söm del ändrats genom avtal av den 5 oktober 1981 och i konsortialavtal av den 10 juni 1975 beträffande SP. Staten övertar följaktligen per nämnda dag alla Statsföre­tags rättigheter och skyldigheter enligt konsortialavialen.

Genom statens övertagande av Statsföretags aktier i SP kommer samtli­ga aktier i SP alt ägas av staten, till följd varav konsortialavtalet den lOjuni 1975 rörande SP upphör att gälla per den 31 december 1982.

S 5    Fordringar

Staten förklarar sig införstådd med an Statsförelag den 31 december 1982 till NJA överiåler sin fordran på LKAB, vilken fordran efter amorte­ring och betalning av upplupen ränta till Statsföretag den 30 december 1982 uppgår till 405000000 kronor. NJA skall den 31 december 1982 eriägga betalning för den övertagna fordran på LKAB genom all överiämna en revers lill Statsföretag på motsvarande belopp. Villkoren i den av NJA



Prop. 1982/83:68                                                                   37

utfärdade reversen skall överensstämma med de lånevillkor som gäller mellan Statsföretag och LKAB med undanlag för alt NJA:s skuld lill Statsföretag inle skall vara efterslälld bolagets övriga skulder och förplik­telser.

§ 6   Borgensförbindelser m. m.

Slaten åtager sig all verka för all Statsföretag i förekommande fall ulan kostnad friskrives från borgens- och ansvarsförbindelser för bolagens lån och andra förpliktelser saml från skyldigheter med avseende på Bolagen som kvarstår från den lidpunkt då Statsförelag förvärvade vissa av dessa.

§ 7    Statsföretags åtagande i egenskap av aktieägare

Per den 31 december 1982 övertar staten från Statsföretag alla de rättig­heter och skyldigheter av vad slag de vara må som Statsföretag har i sin egenskap av aktieägare i Bolagen och som grundar sig på lag, bolagsord­ning eller i förekommande fall konsortialavtal med övriga aktieägare. Sta­tens överlagande av här nämnda rättigheter och skyldigheter innefattar således även sådana anspråk som framdeles eventuellt riktas mol Stats­företag i dess egenskap av tidigare aktieägare i Bolagen och som härflyter ur lag, bolagsordning eller i förekommande fall konsortialavtal mellan aktieägarna. Statsföretag garanterar all några sådana anspråk inle riktats mol Statsföretag och förklarar sig inte känna lill några omständigheter som skulle kunna ligga till grund för krav mol Statsföretag i dess egenskap av aktieägare i Bolagen.

§ 8    Styrelse och revisorer

Statsföretag svarar för alt nuvarande av bolagsstämman valda styrelse­ledamöter och revisorer i Bolagen på begäran av staten släller sina platser lill förfogande på bolagsstämma i anslutning till den i §2 avsedda tidpunk­ten ulan krav på annan ersättning än arvode lill styrelseledamöter efter de normer som gäller inom Statsförelagsgruppen och skälig ersätlning lill revisorerna för utfört arbete.

Staten förbinder sig atl på nästkommande ordinarie bolagsstämma i Bolagen rösta för all nuvarande styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning för tiden fram lill den dag då de entledigas från sina uppdrag under förutsättning atl Bolagens revisorer tillstyrker sådan an­svarsfrihet,

§ 9   Tvist

Tvist rörande detta avtal, dess innehåll, tillkomst, giltighet eller tillämp­ning, så ock annan tvist härflytande ur rättsförhållandet mellan parterna på grund av avtalet får inte hänskjutas till domstol ulan skall avgöras genom skiljedom enligt gällande lag om skiljemän vid tidpunkten för skiljeförfa­randets anhängiggörande.



Prop. 1982/83:68                                                                   38

§  10    Giltighet m. m.

Regeringen kommer - under förutsättning all riksdagen fattar de beslul som behövs härför - att slutligt godkänna avtalet.

Avtalet förutsätter för sin giltighet godkännande av

1.     Gränges AB såvitt avser överlåtelsen av Statsföretags aktier i SSAB lill
staten samt statens överlåtelse därefter av dessa aktier till NJA och
statens inträde i Statsföretags ställe samt NJA:s inträde i statens ställe i
konsortialavtalet mellan aktieägarna i SSAB;

2.     berörda långivare till Statsföretag och innehavare av Statsföretag ut­
ställda obligationer pä oförändrade villkor.

Skulle skriftligt godkännande enligl punkierna 1 och 2 ovan inte förelig­ga senast den 15 januari 1983 eller skulle regeringen inle ha godkänt avtalet senast den 31 mars 1983, skall detta avtal vara utan verkan, i vilket fall ingendera parten äger räll lill anspråk mol andra parten.

Delta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sill.
Slockholm den 12 november 1982
STATEN
                                                    STATSFÖRETAG AB



Prop. 1982/83:68                                                     39

BUaga 1 till avtal mellan Statsföretag AB och staten den 12 november 1982 om förvärv av aktier m. m.

Fördelning av i avtalet överenskommen köpeskilling

Av den enligl i avtalet för aktierna i Bolagen överenskomna köpeskil­lingen om tillhopa 3012608000 kronor belöper

570000000 kronor på aktierna i ASSI

780000000 kronor på aktierna i LKAB I 050000000 kronor på aktierna i SSAB

162608000 kronor på aktierna i SP

450000000 kronor på aktierna i NJA 3012608000



Prop. 1982/83:68


40 Bilaga 2


ASSI-koncernen

Struktur


Resultalenhel


Omsättning

Ort/kommun

Antal

1982

anstäl

milj. kr.

da


Huvudprodukter



Produktområde

Byggmaterial ASSI Tra

ASSI Board

Eui Fönster AB'

Fem försäljningsbolag Stab


693

132

135


Seskarö/Haparanda

116

Sågade trävaror

Karlsborg/Kalix

240

Sågade trävaror

Piteå

287

Sågade trävaror

Skinnskatteberg

160

Sågade trävaror

Karlskoga

280

Sågade trävaror

Stockholm

22 1 105

Gemensam förs. avd

Piteå

130

Träfiberskivor

Skinnskatteberg

414 544

Träfiberskivor

Norsjö

Fönster

Sparreholm/Flen

Fönster

Uddevalla

597

Fönster

Utlandet

17

Stockholm

5



960


268



2 224

Produktområde

Papper

ASSI Karlsborg

ASSI Kraftliner Frövifors Bruk AB

Örebro Pappersbruk AB

FS-Karton GmbH" ASSl Utveckling Sex försäljningsbolag Stab

Summa


520

Kalix

761

Blekt cellulosa Kraftpapper

843

Piteå

796

Kraftliner

304

Lindesberg

630

Dryckeskartong Oblekt cellulosa

203

Oiebro

350

Karlon Säckar Plastbelagt papper

354

1 vskland

566

Kartong

Pilo:i

30

Laboratorium

Utlandet

20

-

Stockholm

12

3 165


Swedish Match delägare med 25% av aktiekapitalet Swedish Match delägare med 10% av aktiekapitalet



Prop. 1982/83:68


41


Resultatenhet

Omsättning 1982 milj. kr.

Ort/kommun

Antal anställ­da

Huvudprodukter

Förpackning

Dansk Kraftemballage

A/S

216

Danmark

550

Wellpapp-emballage

Dolan Packaging Ltd

286

Storbritannien

932

Wellpapp-emballage

Förenade Well AB

363

Eslöv

752

Wellpapp-emballage

ASSI Well GmbH

151

Västtyskland

318

Wellpapp-emballage

Wellkartong AG

88

Schweiz

143

Wellpapp-emballage

Summa

1 104

2695

Koncernstaber m. m.

Stockholm

95

Serviceenheter

Norrlandsverkens rävarukontor

Piteå

187

Mellansvenska råvarul

kontoret

Arboga

75

Hareholmsterminalen

Piteå

5

Intern eliminering

-116

-

Totalt ASSI

4172

8490



Prop. 1982/83:68                                                              42

Innehåll                                                                sid.

1   Inledning .......................................................     2

2   Slatsförelagsgruppens ekonomiska utveckling   ......     3

2.1 Moderbolagets utveckling   .......................... .... 5

3 Organisatoriska förändringar av Slalsföretagsgruppen            6

3.1    Förvärv av LKAB, SSAB och NJA  ................... .... 7

3.2    Förvärv av ASSI   .......................................     8

3.3    Förvärv av Svenska Petroleum  ..................... .... 9

3.4    Köpeskilling, aktietransaklioner, m.m................ .... 9

4 Målsättning för Slalsföretagsgruppen   .................    10

4.1 Offertförfarandet   ......................................    13

5................................................................... Ekonomiska effekter på Statsföretag av förändringar i gmppens
sammansättning ..............................................
   15

5.1    Moderbolagets resultat och ställning åren 1982-1984                   17

5.2    Svetab   ...................................................    19

5.3    Beroxo AB   ................................................    20

6   Föriusttäckning i Regioninvest  ...........................    21

7   Finansiell rekonstruktion av ASSI  .......................    23

7.1    ASSLs ekonomiska utveckling åren 1974-1981    .....         24

7.2    ASSLs kapitalbehov   ...................................    26

7.3    Förslag till statliga insatser   .........................    28

8 Samordning mellan de statliga skogsföretagen    ... .. 31

9 Hemställan   ...................................................    34

10 Beslul   ......................................................... .. 34

Bilaga 1   ..........................................................    35

Bilaga 2   ..........................................................    40

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982