om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

Proposition 1990/91:107

Regeringens proposition
1990/91:107

om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige
m.m.

Prop.

1990/91:107

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991.

På regeringens vägnar

O dd Engström

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade i december 1990 om en proportionell bruttobeskatt-
ning för utomlands bosatta personer som uppbär inkomst av tjänst från Sve-
rige. Skattesatsen bestämdes till 25 %. De nya reglerna trädde i kraft den 1
januari 1991.

I propositionen föreslås i syfte att ytterligare förenkla beskattningen av
utomlands bosatta för inkomst av tjänst från Sverige att en statlig definitiv
källskatt på 25 % - särskild inkomstskatt - införs fr.o.m. år 1992. Detta för-
slag innebär att deklarationsskyldigheten för inkomst av tjänst upphör för
den som är bosatt utomlands och att taxering av sådan inkomst inte längre
skall ske.

Vidare föreslås som en följd av reformeringen av företagsbeskattningen
vissa ändringar av bestämmelserna om befrielse för svenskt moderföretag
från skattskyldighet för utdelning på aktier i utländskt bolag. Bestämmel-
serna föreslås bli tillämpliga även i fråga om utdelningar från land med vilket
Sverige har dubbelbeskattningsavtal och dessutom direkt verkande så att de
skall handläggas av skattemyndigheterna vid den årliga taxeringen.

Skattskyldigheten till kupongskatt föreslås slopad för den som är bosatt i
Sverige och som är utdelningsberättigad utan att vara ägare till aktien vilket
innebär att dubbelbeskattning av utdelning undviks i dessa fall.

1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 107

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Prop.

1990/91:107

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att punkt 2 av anvisningarna till 53 § skall upphöra att gälla,
dels att 33§ 1 och 2 mom., 53§ 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna till
48 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 §

1 mom. Från intäkt av tjänst får
avdrag göras för samtliga utgifter,
vilka är att anse som kostnader för
fullgörande av tjänsten, såvitt inte
för samma kostnader anvisats sär-
skilt anslag, som, på sätt i 32§ 3
mom. är sagt, ej skall tas upp såsom
intäkt.

1 mom.2 Från intäkt av tjänst får
fysisk person, för tid under vilken
han varit här i riket bosatt göra av-
drag för samtliga utgifter, vilka är att
anse som kostnader för fullgörande
av tjänsten, såvitt inte för samma
kostnader anvisats särskilt anslag,
som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej
skall tas upp såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller
efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt-
skyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utför-
ande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst re-
dovisningsskyldig;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsor-
ten som varit förenad med övernattning;

färdkostnad vid resa i tjänsten;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
tjänstens fullgörande.

1 fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej
skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för
utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de beta-
lats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om
de betalats under året före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets
intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskatt-
ningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte
dras av mot överskott i en annan verksamhet.

Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller
annars i och för tjänsten hänförs
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

2 mom.3 Skattskyldig, som någon
gång under inkomståret varit här i ri-
ket bosatt och som haft intäkt av
tjänst i form av kontant lön eller så-
dan annan ersättning, som enligt 11
kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän

till inkomst av kapital enligt lagen

2 mom. Skattskyldig, som haft in-
täkt av tjänst i form av kontant lön
eller sådan annan ersättning, som
enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring skall anses
som inkomst av anställning, dock

'Senaste lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 53 § 1990:1421.
2Senaste lydelse 1990:1421.

3Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse

försäkring skall anses som inkomst
av anställning, dock inte intäkt av
verksamhet som avses i 1 mom.
tredje stycket, skall utöver kostna-
der som avses i 1 mom. tredje
stycket och punkterna 3—3 c och 7
av anvisningarna anses ha haft utgif-
ter till ett belopp av minst 4 000 kro-
nor. Avdraget får dock inte överstiga
tio procent av intäkten avrundat till
närmast högre hundratal kronor,
och ej heller ensamt eller tillsam-
mans med kostnader som avses i
1 mom. tredje stycket och nyss-
nämnda anvisningspunkter över-
stiga intäkten.

Föreslagen lydelse

inte intäkt av verksamhet som avses
i 1 mom. tredje stycket, skall utöver
kostnader som avses i 1 mom. tredje
stycket och punkterna 3—3 c och 7
av anvisningarna anses ha haft utgif-
ter till ett belopp av minst 4 000 kro-
nor. Avdraget får dock inte överstiga
tio procent av intäkten avrundat till
närmast högre hundratal kronor,
och ej heller ensamt eller tillsam-
mans med kostnader som avses i 1
mom. tredje stycket och ny-
ssnämnda anvisningspunkter över-
stiga intäkten.

Prop.

1990/91:107

53 §

1 mom.4 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast
driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som av-
ses i 26 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nytt-
janderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad
eller avyttras;

för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktie-
bolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2§
7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev och
konvertibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels av så-
dana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteck-
ning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels
optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument,
om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast före-
gått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket
eller stadigvarande vistats här;

för avlöning eller annan därmed
jämförlig förmän, som utgått av an-
ställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån, som utgått av an-
nan anställning eller annat uppdrag
än hos svenska staten eller svensk
kommun, i den mån inkomsten för-
värvats genom verksamhet här i ri-

4Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ket;

för arvode och annan liknande er-
sättning som uppburits i egenskap av
ledamot eller suppleant i styrelse eller
annat liknande organ i svenskt aktie-
bolag eller annan svensk juridisk per-
son, oavsett var verksamheten ut-
övats;

för pension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring till den del be-
loppet överstiger uppburen folkpen-
sion och pensionstillskott som upp-
burits enligt 2 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller, för den som
uppburit folkpension i form av för-
tidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och
52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt2 a§ sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestäm-
melserna i 17 kap. 2 § lagen om all-
män försäkring samordnats med yr-
kesskadelivränta eller annan i
nämnda lagrum angiven livränta, till
den del beloppet överstiger den pen-
sion som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan
ersättning enligt lagen om allmän för-
säkring;

för pension på grund av anställ-
ning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av
annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäk-
ringen meddelats i här i riket bedri-
ven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring och lagen
(1989:225) om ersättning till smittbä-
rare samt enligt annan lag eller för-
fattning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän;

för dagpenning frän erkänd arbets-
löshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kon-

Prop.

1990/91:107

Nuvarande lydelse

tant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbi-
drag enligt studiestödslagen
(1973:349);

för annan härifrån uppburen, ge-
nom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgif-
ter enligt lagen (1981:691) om soci-
alavgifter, för restituerade, avkor-
tade eller avskrivna egenavgifter i
den mån avdrag har medgetts för av-
gifterna samt för avgifter som avses i
46 § 2 mom. första stycket 3 och som
satts ned genom ändrad debitering i
den mån avdrag har medgetts för av-
gifterna;

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:107

b) dödsbo:
för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

l.5 Vid tillämpningen av 48
4mom. och denna anvisningspunkt
samt 53 § 1 mom. a iakttas följande.
Som folkpension räknas inte barn-
pension eller vårdbidrag. Folkpen-
sion skall anses utgöra en inte obe-
tydlig del av den skattskyldiges in-
komst, om den uppgått till minst
6 000 kronor eller minst en femtedel
av den sammanräknade inkomsten.
Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den enligt
lagen (1969:205) om pensionstill-
skott föranlett avräkning av pen-
sionstillskott.

Anvisningar
till 48
§

1. Vid tillämpningen av 48 § 4
mom. och denna anvisningspunkt
iakttas följande. Som folkpension
räknas inte barnpension eller vård-
bidrag. Folkpension skall anses ut-
göra en inte obetydlig del av den
skattskyldiges inkomst, om den upp-
gått till minst 6 000 kronor eller
minst en femtedel av den samman-
räknade inkomsten. Som folkpen-
sion behandlas även tilläggspension
i den mån den enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott för-
anlett avräkning av pensionstill-
skott.

För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkom-
mer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda grundavdraget
till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdraget till 1,5 basbe-
lopp. För gift skattskyldig, som under viss del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension
och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkom-
mer gift vars make saknar folkpension, uppgår avdraget till 1,5 basbelopp.
Har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om all-
män försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda

5Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagrum angiven livränta skall det särskilda grundavdraget beräknas med led-
ning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte
skett.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folkpension
och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För
den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda
grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och 52 procent av
pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av upp-
buren pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket
gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan pensions-
försäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda
grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folk-
pension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av
den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt
andra stycket gällande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt
till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha
fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället
hade tillämpats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid
1993 års taxering.

Prop.

1990/91:107

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Prop.

1990/91:107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

8 mom.2 Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk eko-
nomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som an-
ges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhål-
lande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan
grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8 mom.
första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdel-
ning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar värde-
papper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller indirekt -
bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltningsföretag), är
frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet
av utdelningen motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma
beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföretag som
avses i 2 § 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag av
livförsäkringsföretag, investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat
från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar.
Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkrings-
företag. Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som
inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning
att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utde-
lande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller
mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget,
eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av
verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det
nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie
eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta äger mer
än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig
om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien
eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppen-
bart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt
och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte
skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av så-
dana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte
motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första
hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller in-
betald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan Svenskt företag är frikallat från

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2Senaste lydelse 1990:651.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattskyldighet för utdelning på ak-
tie eller andel i utländskt bolag un-
der förutsättning

förklara att svenskt företag skall vara
frikallat från skattskyldighet för ut-
delning på aktie eller andel i ut-
ländskt bolag.

Som förutsättning för att en sädan
förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta mo-
ment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskattning
som det utländska bolaget är under-
kastat i den stat där det är hemmahö-
rande är jämförlig med den inkomst-
beskattning som skulle ha skett en-
ligt denna lag, om inkomsten hade
förvärvats i Sverige av svenskt före-

Prop.

1990/91:107

b) att den inkomstbeskattning
som det utländska bolaget är under-
kastat är jämförlig med den in-
komstbeskattning som skulle ha
skett enligt denna lag, om inkoms-
ten ha de förvärvats av svenskt före-
tag.

tag.

Förklaring som nyss sagts får inte
lämnas i de fall då skattebefrielse el-
ler nedsättning av skatt kan följa av
bestämmelse i överenskommelse en-

ligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga
som här avses får överklagas hos re-
geringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som
blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser
skall dock fortfarande tillämpas i fråga om företag som frikallats från skatt-
skyldighet för utdelning genom förklaring om skattebefrielse som lämnats
före ikraftträdandet.

3 Förslag till

Lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs följande.

Prop.

1990/91:107

Inledande bestämmelser

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i
denna lag.

2§ Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (1953:272) har
samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av samman-
hanget. I denna lag avses med bosatt utomlands: om fysisk person att denne
inte är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här, samt med hemmahö-
rande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juri-
disk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast
driftställe här.

Skattskyldighet

3 § Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär
enligt denna lag skattepliktig inkomst.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte
skattskyldiga enligt denna lag.

Betalningsskyldighet

4 § Ansvarig för betalningen av särskild inkomstskatt är den som enligt 9 §
har att göra skatteavdrag. Är denne hemmahörande i utlandet svarar den
skattskyldige själv för betalningen.

Betalningsskyldigheten för den som har att betala annans skatt får efterges
av beskattningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger.

Skattepliktig inkomst

5 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställ-
ning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den
mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av
ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktie-
bolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del belop-
pet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits en-
ligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folk-
pension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen
folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a§
sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § la-
gen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i
nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension
som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersätt-
ning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen-
sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk-
ringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension el-
ler förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst
och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in-
komst av tjänst;

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag
har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad
debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hän-
för sig till näringsverksamhet.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt la-
gen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot
räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i
riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande
(t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som
är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Prop.

1990/91:107

6§ Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-
ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,
om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrym-
der, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe-
riod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket
eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i
riket;

2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare
för kostnad

a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive
slut och

b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;

3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant
i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk

juridisk person uppburit i samband med förrättning i Sverige och som beta-
lats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

a) för resa till respektive från förrättningen och

b) för logi i samband med förrättningen;

4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:000) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall betalas;

5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på
grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är
medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet el-
ler utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalan-
ställd);

6. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av överenskom-
melse eller beslut som avses i 72 § kommunalskattelagen (1928:370).

Skattesats

7 § Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av skattepliktig inkomst.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beskattningsmyndighet m.m.

8 § Beslut om särskild inkomstskatt meddelas av beskattningsmyndigheten.
Beskattningsmyndighet är skattemyndigheten i Stockholms län, utom i fall
som sägs i andra stycket.

Beskattningsmyndighet för skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och
uppbär inkomst av arbete som utförs här är skattemyndigheten i det län där
den som betalar ut ersättningen är registrerad som arbetsgivare. Är utbetala-
ren inte registrerad men bosatt här är skattemyndigheten i det län där han är
bosatt beskattningsmyndighet.

Skatteavdrag m.m.

9 § Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för mottaga-
ren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra skatteavdrag för
betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta gäller inte, om utbe-
talaren är hemmahörande i utlandet.

Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga förmåner,
skall skatteavdraget för dessa beräknas med tillämpning av 8 § uppbördsla-
gen (1953:272).

Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan göras,
är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden, som om skatteav-
drag gjorts.

Har den som har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt en-
ligt denna lag att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år
skatteavdraget skall göras, är utbetalaren skyldig att vid utbetalningen göra
avdrag också för den kvarstående skatten, om han har erhållit beslut av skat-
temyndigheten om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske
i enlighet med vad som sägs i 39 § 1 mom. andra stycket tredje och fjärde
meningarna uppbördslagen och i övrigt enligt punkterna 3 och 4 av anvis-
ningarna till 39 § uppbördslagen i tillämpliga delar.

10 § Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall omedel-
bart efter det han erhållit beslutet från skattemyndigheten överlämna detta
till den som har att göra avdraget.

Fullgörs inte skyldigheten enligt första stycket och är inte förhållandena
sådana som sägs i 40 § 3 mom. uppbördslagen (1953:272), skall avdrag såsom

Prop.

1990/91:107

för preliminär skatt och i förekommande fall kvarstående skatt göras i enlig-
het med vad som sägs i 40 § 1 mom. andra—fjärde styckena och 2 mom.
samma lag. I övrigt gäller vad som sägs i tredje—femte samt sjunde styckena
av anvisningarna till 40 § uppbördslagen.

11 § Om det belopp som betalas ut inte är så stort att skatteavdrag kan göras
för både särskild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på ut-
betalningstillfället skall det belopp som kan innehållas i första hand anses
avse den särskilda inkomstskatten. I övrigt gäller 42 § uppbördslagen
(1953:272) i tillämpliga delar.

12 § I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det be-
lopp som innehållits genom skatteavdrag gäller vad som i fråga om arbetsgi-
vare sägs i 43 § 1 mom. första stycket första meningen uppbördslagen
(1953:272).

13 § Beskattningsmyndigheten skall övervaka att den som är ansvarig för be-
talningen av särskild inkomstskatt enligt denna lag behörigen fullgör sina
skyldigheter.

Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna besked i frågor, som an-
går skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag
eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 9—12 §§.

14 § Utför någon, som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige
har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av
staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbete här i riket, får beskatt-
ningsmyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege-
ringen eller den myndighet regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag
enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs
i den främmande staten.

Har beskattningsmyndigheten meddelat ett beslut enligt första stycket, får
myndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen el-
ler den myndighet regeringen bestämmer besluta att skatt, som på grund av
arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den
främmande staten för att där gottskrivas den skattskyldige. I övrigt gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i 69 a § andra-femte styckena uppbördslagen
(1953:272).

Uppbörd av skatt

15 § Särskild inkomstskatt, som innehållits genom skatteavdrag, skall betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av
den månad, då skatteavdraget gjordes. Om inbetalningen och uppgifter i
samband därmed, om anstånd med betalningen samt om skyldighet att avge
uppbördsdeklaration och påföljder av att skyldigheten underlåts gäller
52—54 §§ uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar. Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer får dock besluta om avvikelser från be-
stämmelserna om inbetalningssätt och om uppbördsdeklarationens innehåll.

Om redovisning av innehållen kvarstående skatt gäller 55 § 2 mom. upp-
bördslagen.

16 § Den som till någon som är skattskyldig enligt denna lag betalat ut be-
lopp, som är undantaget från skatteplikt enligt denna lag på grund av över-
enskommelse eller beslut som avses i 72 § kommunalskattelagen (1928:370),
skall senast vid tid som sägs i 17 § tillställa beskattningsmyndigheten medde-
lande om detta.

Prop.

1990/91:107

17 § Skatt, som skall betalas av den skattskyldige själv, skall erläggas och

redovisas senast den 18 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars.
Om inbetalningssättet och redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Prop.

1990/91:107

Kontrolluppgift

18 § Den som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig att lämna
kontrolluppgift. För sådan uppgift gäller bestämmelserna om kontrollupp-
gift i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i tillämpliga
delar.

Skönstaxering

19 § Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklaration enligt denna lag
eller föreskrifter med stöd av lagen underlåtit att fullgöra denna skyldighet
och har underlåtenheten medfört att skatt inte betalats eller betalats med för
lågt belopp eller föreligger annars grundad anledning att anta att skatt inte
betalats eller betalats med för lågt belopp, skall beskattningsmyndigheten
besluta om den skatt som skall betalas. Därvid får underlaget för beskatt-
ningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket skall meddelas av beskattningsmyndigheten
före utgången av det sjätte året efter det kalenderår under vilket det upp-
bördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats, har gått ut.

Återbetalning av skatt

20 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna
lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för
mycket.

Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndig-
heten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten
uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning
om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

På vad som återbetalas enligt första stycket utgår ränta enligt vad som
föreskrivs i 69 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272). I övrigt gäller i tillämp-
liga delar vad som sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.

Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige
som källstat skall medge avräkning för den skatt som betalats i den andra
avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är
skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av
ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkoms-
ten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på
inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt skall fogas
intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den
utländska skatt som erlagts på inkomsten.

Övrigt

21 § I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs
om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om indrivning m.m. i 57
a-59 och 61— 64 §§, om avkortning och avskrivning av skatt i 65-67 §§, om
central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt att taga del av preliminär självdeklaration
m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77,
77 a och 78 §§, om straffbestämmelser m.m. i 79-81 och 83 §§, om ompröv-
ning m.m. i 84—94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt
om överklagande m.m. i 96—103 §§ uppbördslagen (1953:272). Beslut om

anstånd som avses i 49 § nämnda lag meddelas av beskattningsmyndigheten.
Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad
för denne.

22 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut
enligt denna lag.

Prop.

1990/91:107

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på inkomst som
uppbärs efter utgången av år 1991.

4 Förslag till Prop.

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 27 § 2 mom. och 68 § 5 mom. uppbördslagen
(1953:272)’ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §

2 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:

1) debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare i strid
mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit
att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav fastställts till betal-
ning;

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyl-
dige erlagts; samt

4) överskjutande ingående mervärdeskatt.

Vid debitering av slutlig skatt skall
skattskyldig också gottskrivas sär-
skild inkomstskatt som betalats enligt
lagen (1991:000) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta för
tid under beskattningsåret dä den
skattskyldige varit bosatt i Sverige el-
ler stadigvarande vistats här.

68 §

5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs
äger motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att återbe-
komma skatt har att erlägga sjö-
mansskatt eller bevillningsavgift för
särskilda förmåner och rättigheter
eller kupongskatt.

5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs
äger motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att återbe-
komma skatt har att erlägga sjö-
mansskatt, bevillningsavgift för sär-
skilda förmåner och rättigheter, sär-
skild inkomstskatt för utomlands bo-
satta eller kupongskatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

'Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

5 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av 1990/91:107

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inkomst av anställning, för vilken
den försäkrade inte är skattskyldig
här i riket, skall bestämmas med led-
ning av särskild uppgift från arbets-
givaren. Sådan uppgift skall senast
den 31 januari året näst efter det år,
som inkomsten avser, avlämnas till
den myndighet, som avses i 3 kap.
58 § lagen (1990:325) om självdekla-
ration och kontrolluppgifter. I upp-
giften skall anges den försäkrades
fullständiga namn, födelsetid och
adress samt beloppet av den utbeta-
lade lönen eller ersättningen och
den tidrymd som denna avser. Vi-
dare skall i uppgiften anges, om den
försäkrade fått skattepliktiga natu-
raförmåner. Ett exemplar av uppgif-
ten skall inom tid som nyss sagts av
arbetsgivaren sändas till den försäk-
rade.

Inkomst av anställning, för vilken
den försäkrade inte är skattskyldig
här i riket enligt kommunalskattela-
gen (1928:370) samt inkomst av an-
ställning, för vilken den försäkrade
är skattskyldig enligt lagen
(1991:000) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, skall bestäm-
mas med ledning av särskild uppgift
från arbetsgivaren. Sådan uppgift
skall senast den 31 januari året näst
efter det år, som inkomsten avser,
avlämnas till den myndighet, som
avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontroll-
uppgifter. I uppgiften skall anges
den försäkrades fullständiga namn,
födelsetid och adress samt beloppet
av den utbetalade lönen eller ersätt-
ningen och den tidrymd som denna
avser. Vidare skall i uppgiften anges,
om den försäkrade fått skatteplik-
tiga naturaförmåner. Ett exemplar
av uppgiften skall inom tid som nyss
sagts av arbetsgivaren sändas till den
försäkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som ut-
givit bidrag som avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Inkomst av anställning, som avses i 11 kap. 2 § första stycket o) lagen om
allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde
som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan uppgift skall
av arbetsgivaren lämnas

1. för en försäkrad, som inte är skattskyldig här i riket, i särskild uppgift
enligt första stycket,

2. för en försäkrad, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt, i redares redovisning enligt 14 § samma lag,

3. för annan försäkrad, i kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen om självde-
klaration och kontrolluppgifter.

'Lagen omtryckt 1976:1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

2Senaste lydelse 1990:349.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 107

Prop.

1990/91:107

6 Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Prop.

1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 4§ kupongskattelagen (1970:624)’ skall ha föl-
jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§2

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk
person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter
sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig
till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i ri-
ket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk
juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket
av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats
hos delägaren.

För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket enligt
53 § 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen skall tillämpas bestämmel-
serna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen
som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast
driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller sta-
digvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare
för utdelningsberättigad, om denne
genom annat fång än arv eller testa-
mente innehar rätt till utdelningen
utan att ha förvärvat även aktien.
Detta gäller dock ej om den utdel-
ningsberättigade enligt 7§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhets-
skatt skall likställas med ägare i fråga
om skyldighet att erlägga skatt för
förmögenhet för den aktie, på vilken
utdelningen belöper, eller, ifall han ej
är underår ig, genom gåva erhållit
rätten till utdelningen för en tid icke
understigande tio år eller för sin åter-
stående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar
aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes
förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för
person, som avses i 17 § eller 18 §
lmom. lagen om statlig inkomst-
skatt.

Skattskyldighet föreligger icke för
person, som avses i 17 § eller 18 §
lmom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den nya bestämmelsen tillämpas
på utdelning som blivit tillgängliga för lyftning efter utgången av år 1990.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

2Senaste lydelse 1990:1434.

7 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk 1990/91:107
skatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1986:468) om avräkning av ut-
ländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§*

Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk
juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) el-
ler lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra där-
ifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning av den
del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla nedsätt-
ning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad
som framgår av 4—11 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i
utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt företag vid pröv-
ning enligt 7§ 8 mom. sjätte stycket
lagen om statlig inkomstskatt inte
visa att den inkomstbeskattning som
det utländska bolaget är underkastat
är jämförlig med den inkomstbe-
skattning som skulle ha skett enligt
lagen om statlig inkomstskatt om in-
komsten hade förvärvats av svenskt
företag, och är mottagen utdelning
därför skattepliktig i Sverige, men är
övriga förutsättningar för att erhålla
skattefrihet för utdelningen i nämnda
moment uppfyllda har företaget, ut-
över den avräkning som medges en-
ligt första stycket och enligt dubbel-
beskattningsavtal, genom avräkning
rätt att erhålla nedsättning av statlig
inkomstskatt med ett belopp motsva-
rande tio procent av den skatteplik-
tiga utdelningens bruttobelopp. Vid
sådan avräkning gäller i tillämpliga
delar vad som föreskrivs i 4-11 §§.

5§

Avräkning får ske med ett belopp som motsvarar summan av

a) den utländska skatt som får av- a) den utländska skatt som får av-

'Senaste lydelse 1990:1443.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

räknas enligt 1 § samt räknas enligt 1 § första och andra 1990/91:107

styckena,

b) sådan utländsk skatt vartill rätt b) sådan utländsk skatt vartill rätt
till avräkning föreligger enligt dub- till avräkning föreligger enligt dub-
belbeskattningsavtal. belbeskattningsavtal samt

c) det belopp som får avräknas en-
ligt 1 § tredje stycket.

8 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa 1990/91:107
fall från folkpension m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall
från folkpension m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §*

Preliminär A-skatt skall betalas för

1. tilläggspension och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring, dock inte för barnpension till den del pensionen efter varje avliden
förälder understiger 0,4 basbelopp,

2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

3. livränta enligt

a) lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

b) lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och

d) lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

4. folkpension som tillsammans med annan pension, livränta eller lik-
nande förmån utbetalas av

a) riksförsäkringsverket,

b) allmän försäkringskassa,

c) statens löne- och pensionsverk, eller

d) kommunernas pensionsanstalt, samt

5. folkpension i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att
påföras.

Bestämmelser om skatteavdrag för
sådan ersättning för vilken skatteplikt
föreligger enligt lagen (1991:000) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta finns i den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

‘Senaste lydelse 1990:1445.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991

Prop.

1990/91:107

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wal-
lén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Jo-
hansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wall-
ström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om beskattning av inkomst av tjänst
från Sverige m.m.

1 Inledning

I samband med den översyn av reglerna för beskattning av inkomst av tjänst
som uppbärs av person bosatt utomlands vilken föranleddes av den reforme-
ring av inkomst- och företagsbeskattningen, som beslutats av riksdagen un-
der år 1990 (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356, SFS 1990:650-651), före-
slogs i en promemoria som upprättats inom finansdepartementet (Ds
1990:51) Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m. en övergång till
ett system med definitiv källskatt för beskattning av sådana tjänsteinkoms-
ter. Övergången till ett källskattesystem föreslogs ske i två steg. Riksdagen
fattade i december 1990 beslut (prop. 1990/91:54, SkUlO, rskr. 106, SFS
1990:1421-1422 och 1437) om sådana ändringar i de materiella reglerna som
innebär samma beskattningsresultat för de enskilda som om källskattesyste-
met hade genomförts. Nu är avsikten att genomföra steg två, dvs. att införa
det i promemorian föreslagna källskattesystemet.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-
ser som har yttrat sig bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende.

Reformeringen av företagsbeskattningen har medfört ett behov av änd-
ring av nu gällande regler för skattebefrielse i vissa fall för utdelning från
utländskt bolag. Då villkoren för skattebefrielse inte är uppfyllda föreslås
vidare en alternativ regel om rätt i vissa fall till avräkning med ett schablon-
belopp - 10 % av utdelningens bruttobelopp - för att undvika kedjebeskatt-
ning av utländska dotterbolagsvinster.

Med hänsyn till de ändringar som genomförts i inkomstbeskattningen fö-
religger inte längre skäl att i vissa fall ta ut såväl kupongskatt som statlig in-
komstskatt på utdelning som uppbärs av den som är bosatt i Sverige men inte
är ägare till aktien.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 februari 1991 att inhämta lagrådets yttrande
över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet. Förslagen bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har vid sin granskning av överlämnade lagförslag funnit att för-
slaget till lag om särskild inkomstskatt har ett sådant samband med ett till
lagrådet senare remitterat förslag till lag om särskild inkomstskatt för ut-
ländska artister att lagarna måste samordnas. Ett utkast till en gemensam
lag har upprättats av lagrådet. Lagrådet har angivit att ett alternativ till en
gemensam lag är att ge de båda lagarna en så långt möjligt enhetlig utform-
ning. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Liksom lagrådet anser jag att en närmare samordning bör ske av de två
lagarna. När det gäller hur en sådan samordning bör ske gör jag följande
bedömning. Beträffande arbetstagare som vistas tillfälligt i Sverige under så-
dana förhållanden att skattskyldighet föreligger anser jag det vara av största
vikt att de i huvudsak likabehandlas med här bosatta arbetstagare. De upp-
bär ersättning för sitt arbete som i allt väsentligt är att jämställa med lön
som uppbärs av andra anställda. Artister som tillfälligt vistas här uppbär i
allmänhet ersättningar som är av annat slag och som är avsedda att täcka en
rad direkta och indirekta kostnader som en löntagare i normalfallet inte har.
Av det skälet är också skattesatsen lägre vid beskattningen av utomlands bo-
satta artister. Anmärkas kan också att en artist enligt förslaget till lag om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. beskattas för här-
ifrån uppburen ersättning oavsett om vistelsen är mycket kortvarig och obe-
roende av huruvida utbetalaren av ersättningen har fast driftställe eller an-
nan anknytning till Sverige. Detta är inte fallet beträffande en löntagare som
tillfälligt vistas här. Medan en artist som tillfälligt vistas här beskattas för
emottagen ersättning beskattas som regel inte eventuellt medföljande scen-
arbetare och andra som avlönas av artisten. (Jfr den s.k. 183-dagarsregeln i
förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och motsva-
rande regler i dubbelbeskattningsavtalen.) Sammantaget kan konstateras att
skattskyldighetsreglerna beträffande utländska artister och utländska ar-
betstagare såväl genom de föreslagna interna reglerna som på grund av åta-
ganden i dubbelbeskattningsavtalen skiljer sig åt samt att de ersättningar
som beskattas enligt de föreslagna lagarna är av skilda slag. Den omständig-
heten att en artist i vissa speciella situationer också kan erhålla ersättning i
form av lön samtidigt som han uppbär ersättning i sin egenskap av artist mo-
tiverar inte enligt min uppfattning att regler om beskattningen av de två sla-
gen av ersättning skall finnas i samma lag. Vidare kan nämnas att det bl.a.
beträffande beskattningen av naturaförmåner är motiverat med skilda mate-
riella regler för utländska artister och andra grupper skattskyldiga.

Lagrådets förslag innebär också att riksskatteverket, RSV, inte skulle bli
beskattningsmyndighet när det gäller beskattning av utomlands bosatta ar-
tister. Med hänsyn till den särskilda kompetens som byggts upp hos RSVs
beskattningsavdelning i Ludvika när det gäller beskattningen av utländska
artister och då dessa ärenden på grund av sin speciella karaktär bör hållas
samlade hos en beskattningsmyndighet är det inte lämpligt med samma fo-

Prop.

1990/91:107

rumregler för ärenden rörande utländska artister som beträffande övriga ka-
tegorier skattskyldiga. Även i övrigt finns det bärande skäl för att i vissa av-
seenden ha andra förfaranderegler för utländska artister än de som bör gälla
övriga kategorier skattskyldiga.

I en gemensam lag skulle det således bli nödvändigt att ha betydelsefulla
skillnader såväl i de materiella som de processuella reglerna för utländska
artister resp, för de övriga grupper av skattskyldiga som skulle omfattas av
lagen. Enligt min uppfattning skulle därför en gemensam lag snarast leda till
att det blir svårare för såväl skattskyldiga som skatteförvaltning att över-
blicka vilka regler som gäller i olika situationer. Jag anser inte att de fördelar
av närmast lagtekniskt slag, som en gemensam lag skulle innebära uppväger
dessa nackdelar. Min uppfattning är således att regleringen av beskattningen
av utomlands bosatta artister resp, övriga utomlands bosatta bör ske i två
separata lagar, men med största möjliga samordning mellan de regler som
har nära samband.

Förslaget har omarbetats i nära överensstämmelse med de av lagrådet re-
dovisade synpunkterna. Samordning har därvid skett med förslaget till lag
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. I förslaget har
dock bibehållits överensstämmelse med de materiella regler för beskatt-
ningen av utomlands bosatta för här ifrågavarande inkomster som riksdagen
redan beslutat om. Vidare har i 20 § i förslaget tagits in en bestämmelse som
möjliggör återbetalning av särskild inkomstskatt då detta följer av dubbelbe-
skattningsavtal.

De förslag jag nu lägger fram skiljer sig i övrigt från lagrådsremissens en-
dast genom att vissa redaktionella ändringar har gjorts.

Prop.

1990/91:107

2 Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige

Mitt förslag: Inkomst av tjänst som utbetalas till personer bosatta
utomlands beskattas med en definitiv statlig inkomstskatt på 25 %.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i princip med mitt.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: I prop. 1990/91:54 (s. 286) förutskickade jag, att
ett förslag till lag om en definitiv källskatt på inkomst av tjänst som uppbärs
av utomlands bosatta, i enlighet med promemorieförslaget, att tillämpas
fr.o.m. inkomståret 1992, skulle läggas fram senare. Genom riksdagens be-
slut att fr.o.m. inkomståret 1991 införa en proportionell beskattning av in-
komst av tjänst som uppbärs av utomlands bosatta togs det första steget mot
ett införande av en definitiv källskatt. Skatten för gemensamt kommunalt
ändamål höjdes till 25 % samtidigt som utomlands bosatta frikallades från
skyldighet att erlägga statlig inkomstskatt för i princip all inkomst av tjänst.
Rätten till avdrag för kostnader hänförliga till sådan inkomst togs bort. Vissa
kostnadsersättningar undantogs dock från beskattning. Vidare undantogs
från beskattning såvitt avser pension enligt lagen (1962:381) om allmän för-

säkring, AFL, ett belopp motsvarande uppburen folkpension eller den folk-
pension som skulle ha uppburits om samordning inte skett med yrkesskade-
livränta eller annan livränta som anges i 17 kap. 2 § AFL samt uppburet pen-
sionstillskott eller motsvarande ATP.

För den som är bosatt utomlands och har tillfälliga arbetsinkomster här
för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige gäller i princip samma regler för
betalning av skatt och för taxering som för en här i riket bosatt person. Ar-
betsgivaren är skyldig att innehålla preliminär skatt. Taxering av en person
bosatt utomlands sker på samma sätt som i fråga om en här bosatt person,
dvs. med utgångspunkt i deklaration och kontrolluppgifter. Den skattskyl-
dige skall deklarera sina inkomster på vanligt sätt året efter inkomståret så
snart bruttointäkterna sammanlagt uppgår till minst 100 kr. Den skattskyl-
dige har emellertid ofta lämnat Sverige när det är dags att lämna självdekla-
ration och har kanske dessutom inte uppfattat att han är deklarationsskyldig
här. Härtill kommer att myndigheterna sällan har tillgång till den skattskyldi-
ges hemadress och därför inte kan inhämta upplysningar från honom. Kon-
sekvenserna härav blir att taxering får ske med utgångspunkt i kontrollupp-
gifter eller erlagd preliminärskatt. Därvid kan av förklarliga skäl hänsyn inte
tas till eventuella kostnadsavdrag utan fråga blir i huvudsak om en bruttobe-
skattning.

I syfte att underlätta för den skattskyldige och även förenkla hanteringen
för skattemyndigheterna föreslås att en statlig definitiv källskatt - särskild
inkomstskatt - införs på tjänsteinkomster som uppbärs av personer som är
bosatta utomlands. Skattskyldig enligt den föreslagna lagen är således en-
dast den som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370), KL,
är att anse som bosatt utomlands, s.k. inskränkt skattskyldig. Detta gäller
såväl den som vistas här en kortare period som övriga utomlands bosatta.
Relativt blygsamma inkomster som uppbärs av i utlandet bosatta förorsakar
i dag ett mycket stort merarbete för skattemyndigheterna. Detta kan undvi-
kas i ett system med en definitiv källskatt. I ett sådant system är ärendet i
normalfallet avslutat i samband med att lönen är utbetald och skatten inleve-
rerad. I fråga om skattskyldig som kommer hit för ett korttidsuppdrag hos en
svensk arbetsgivare kan ärendet således vara avslutat när den skattskyldige
lämnar Sverige.

Alla de inkomster, som en inskränkt skattskyldig uppbär och för vilka
skattskyldighet föreligger här i riket, lämpar sig inte för en definitiv käll-
skatt. Skatteplikten enligt den föreslagna lagen omfattar därför endast intäk-
ter hänförliga till inkomst av tjänst. Enligt förslaget bryts bestämmelserna
om skattskyldighet för inkomst av tjänst för inskränkt skattskyldiga ut ur KL
och förs in i en ny lag, lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Vad som föreslås bli skattepliktig inkomst enligt den föreslagna lagen är såle-
des i princip identiskt med vad som nu är skattepliktig inkomst av tjänst en-
ligt KL. Den som enligt förslaget skall erlägga särskild inkomstskatt för viss
inkomst frikallas enligt KL från skattskyldighet för denna inkomst.

Från tillämpligheten av den föreslagna lagen har undantagits sådan i ut-
landet bosatt personal vid svenska beskickningar, delegationer och lönade
svenska konsulat samt deras medföljande familjer på vilka KLs regler om
här bosatta skall tillämpas enligt 69 § KL och motsvarande bestämmelse i

Prop.

1990/91:107

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Vidare undantasfrån beskatt-
ning enligt den s.k. 183-dagarsregeln ersättning till person som är hitsänd till
Sverige av utländsk arbetsgivare, kostnadsersättningar för resor till och från
Sverige samt för logi vid tillfällig anställning här eller för den som bevistar
styrelsemöten här, inkomst på vilken lagen om särskild inkomstskatt för ut-
ländska artister är tillämplig samt ersättning till SIDA-anställd som är med-
borgare i anställningslandet. Dessutom är vissa andra inkomster som är helt
eller delvis undantagna från beskattning enligt KL inte heller skattepliktiga
enligt den föreslagna lagen.

Den särskilda inkomstskatten föreslås i likhet med fastighetsskatten, ku-
pongskatten, sjömansskatten och skatten på inkomst av kapital tas ut i form
av en separat statlig inkomstskatt. Skattesatsen föreslås bli 25 % av den skat-
tepliktiga inkomsten, dvs. lika med den skatt som tas ut för gemensamt kom-
munalt ändamål fr.o.m. inkomståret 1991. Någon avrundning av utbetalat
belopp föreslås inte ske. Skatteuttaget blir därmed i princip detsamma in-
komståret 1991 som inkomståret 1992. Att differentiera skatten i olika in-
komstlägen är praktiskt ogenomförbart när det gäller en definitiv källskatt
såvida inte varje skattskyldig har endast en arbetsgivare/utbetalare. Även
om det vore möjligt att hantera ett system med en högre skattesats över en
viss inkomstnivå skulle det ändå inte innebära att skatt skulle komma att tas
ut efter förmåga eftersom skattemyndigheterna här inte har möjlighet att be-
akta den i utlandet bosatte skattskyldiges hela situation när det gäller intäk-
ter och utgifter eller levnadsomständigheter i övrigt.

Ansvarig för inbetalning av skatten är enligt förslaget utbetalaren av den
skattepliktiga inkomsten eller den skattskyldige själv i de fall utbetalaren har
hemvist i utlandet.

För den som är skattskyldig enligt den föreslagna lagen skall beslut om
särskild inkomstskatt meddelas. Sådant beslut skall meddelas på ansökan
antingen av den skattskyldige själv eller av den som utbetalar ersättningen.

Beslut om särskild inkomstskatt föreslås meddelas av skattemyndigheten
i Stockholms län utom i det fall då fråga är om sådant beslut för skattskyldig
som kommer hit och utför arbete hos arbetsgivare här. I det senare fallet
synes det lämpligt att skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges ar-
betsgivare är registrerad för inbetalning av skatt meddelar beslutet. Är ar-
betsgivaren inte registrerad föreslås i stället att skattemyndigheten i det län
där arbetsgivaren är bosatt skall meddela beslut om särskild inkomstskatt.

Avdrag för särskild inkomstskatt skall göras av den som utbetalar skatte-
pliktig ersättning. Den som har sin arbetsgivare i utlandet och därför har att
erlägga preliminär B-skatt i nuvarande system blir dock även i det föreslagna
systemet skyldig att själv inbetala skatten. Redovisning och inbetalning av
särskild inkomstskatt föreslås ske enligt vissa huvudregler som anges i den
föreslagna lagen. I den mån dessa behöver kompletteras avses reglerna i
uppbördslagen (1953:272), UBL, gälla i tillämpliga delar. I den föreslagna
lagen finns därför hänvisningar till bestämmelser i UBL. Vidare avses rege-
ringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare före-
skrifter bl.a. om inbetalningssättet och redovisningen i det fall skatt skall be-
talas av den skattskyldige själv. Åtnjuter den skattskyldige naturaförmåner
i sådan utsträckning att det kontant utbetalda beloppet inte förslår till före-

Prop.

1990/91:107

skrivet skatteavdrag för såväl detta belopp som förmånerna föreslås utbeta-
laren bli ansvarig för mellanskillnaden.

Med hänsyn till att den som är skattskyldig till särskild inkomstskatt även
kan ha inkomster för vilka skatteplikt föreligger enligt KL och SIL föreslås
att utbetalaren skall göra avdrag för kvarstående skatt om han erhållit beslut
av skattemyndigheten om detta. UBLs regler om skyldighet att göra avdrag
för kvarstående skatt föreslås därvid bli tillämpliga.

Skattemyndigheten föreslås få rätt att enligt en särskild bestämmelse fatta
beslut om uttag av skatt beräknad på en inkomst uppskattad efter skönsmäs-
siga grunder om det visar sig att arbetsgivaren underlåtit att betala in skatt
eller betalat in skatt med för lågt belopp.

I fråga om arbetstagare som har hemvist i en främmande stat med vilken
Sverige ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än
en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse) föreslås att skatteavdrag får
underlåtas om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande
staten i likhet med vad som nu gäller i fråga om preliminär skatt. Sverige har
för närvarande endast en sådan överenskommelse, bilaga 3 till förordningen
(1982:909) om avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
om handräckning i skatteärenden. Avsikten är att vid de förhandlingar som
pågår om en ny sådan överenskommelse mellan de nordiska länderna söka
få till stånd en motsvarande ordning i fråga om sådan slutlig skatt som den
här föreslagna.

Den som har gjort skatteavdrag enligt lagen om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta föreslås bli skyldig att lämna kontrolluppgift. Skälet till
detta är att man behöver kunna hänföra inbetald särskild inkomstskatt till
en enskild skattskyldig för det fall att han antingen flyttar hit eller vistas så
länge i Sverige att han blir oinskränkt skattskyldig här. Sådan särskild in-
komstskatt som betalats för tid under vilken den skattskyldige varit bosatt
här skall därvid gottskrivas honom som preliminär skatt.

Vidare föreslås bestämmelsen i UBL om arbetsgivares ansvar för skatt för
vilken han har gjort avdrag från lön bli tillämplig även i fråga om särskild
inkomstskatt.

Har särskild inkomstskatt betalats in i strid med bestämmelserna i lagen
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta föreslås den skattskyldige
efter ansökan ha rätt till återbetalning av vad som betalats in för mycket.
Sådan ansökan skall enligt förslaget göras skriftligen och vara skattemyndig-
heten till handa senast vid utgången av det sjätte kalenderåret efter det år då
inkomsten uppbars.

I fråga om anstånd med betalning och indrivning av skatt samt ompröv-
ning och överklagande m.m. synes det lämpligt att låta UBLs bestämmelser
gälla i tillämpliga delar.

Ändringar föreslås förutom i KL, SIL och UBL även i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

Prop.

1990/91:107

försäkring och lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension

m.m.

Prop.

1990/91:107

3 Skattebefrielse för utdelning från utländska
dotterbolag

Mitt förslag: Bestämmelserna om skattebefrielse för utdelning från
utländska dotterbolag blir tillämpliga även i fråga om utdelning från
länder med vilka Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal. Dessa be-
stämmelser kompletteras dessutom med en rätt till avräkning med
10 % av utdelningens bruttobelopp - utöver avräkning för på utdel-
ningen belöpande källskatt - i det fall ett företag inte förmår visa att
det utländska dotterbolaget är underkastat en inkomstbeskattning
jämförlig med en beskattning enligt svenska regler. Beslut om skatte-
befrielse resp, rätt till schablonmässig avräkning av bakomliggande
bolagsskatt handläggs som ett led i den årliga taxeringen.

Skälen för mitt förslag: Genom den lagstiftning om ändrad företagsbe-
skattning som riksdagen beslutade år 1979 (prop. 1978/79:210, SkU57, rskr.
389, SFS 1979:612) infördes i KL och SIL nu gällande bestämmelserom skat-
tebefrielse för utdelning från utländskt dotterbolag (även inbegripet utdel-
ning av övriga näringsbetingade aktier) till svenskt moderföretag. Bestäm-
melserna utformades som en dispens som handläggs av RSV. Förutsättning-
arna för sådan befrielse är dels att utdelningen skulle ha varit skattefri om
den skett mellan svenska bolag, dels att den inkomstbeskattning som det ut-
ländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jäm-
förlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten hade
förvärvats i Sverige av ett svenskt företag. RSVs möjligheter att medge så-
dan skattebefrielse inskränktes till de fall då det utdelande bolaget är hem-
mahörande i ett land med vilket Sverige inte har ingått något dubbelbeskatt-
ningsavtal. Dessa regler överfördes till 7 § 8 mom. SIL i samband med att
den kommunala beskattningen av juridiska personer slopades (prop.
1984/85:70, SkU23, rskr. 110, SFS 1984:1061). Skatteavräkningssakkunniga
framlade i sitt slutbetänkande, (SOU 1988:45) Vissa internationella skatte-
frågor, ett förslag till en definition av utländskt bolag i inkomstskattelagstift-
ningen. Genom den efterföljande lagstiftningen (prop. 1989/90:47, SkU16,
rskr. 102, SFS 1989:1040) infördes en sådan definition i 16 § 2 mom. SIL. I
lagrådets yttrande (s. 66 i propositionen) anmärkte lagrådet att denna defini-
tion skulle kunna innebära en begränsning av det i 7 § 8 mom. SIL använda
begreppet utländskt företag och förordade att detta moment ändrades så att
samma begrepp användes i både 7 § 8 mom. och 16 § 2 mom. SIL vilket också
skedde. En första förutsättning för att RSV skall kunna lämna sådan förkla-
ring som avses i 7 § 8 mom. SIL är därmed att det utdelande bolaget är att
anse som ett utländskt bolag enligt definitionen i 16 § 2 mom. SIL. Det krävs
således att RSV kan konstatera att det utdelande bolaget är en utländsk juri-

disk person som är hemmahörande i ett land som har ett system för beskatt-
ning som är likartat med den svenska beskattningen av aktiebolag. Därefter
gäller det att konstatera att den inkomstbeskattning som det utländska bola-
get i fråga är underkastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som
skulle ha skett enligt svenska regler för beskattning. Enligt vad föredragan-
den anförde vid införandet av bestämmelserna om skattebefrielse (prop.
1978/79:210 s. 159) ”bör man i detta sammanhang kunna anse en skatt av
ungefär 30 % på beskattningsunderlaget, sådant det skulle ha beräknats en-
ligt svenska regler, som 'jämförlig’ med svensk bolagsskatt”. I prop.
1989/90:47 s. 71 uttalades att när det gäller att avgöra om beskattningen är
likartad med den svenska aktiebolagsbeskattningen kan ett något generö-
sare synsätt på skattenivån tillämpas än när det vid förklaring om skattebefri-
else är fråga om att avgöra om den inkomstbeskattning som det utländska
bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med
motsvarande svenska.

Vid den reformering av företagsbeskattningen som genomförts har skatte-
satsen för bolag sänkts från 52 % - från 57 % om även vinstdelningsskatten
inräknas - till 30 % samtidigt som skattebasen breddats. Detta motiverar,
enligt min mening, en justering av det skatteuttag som i detta sammanhang
bör kunna accepteras såsom ”jämförligt”. Vid den tidpunkt då dispensregeln
för utdelning från utländska dotterbolag infördes beräknades den totala
skattesatsen för aktiebolag till i genomsnitt 52,6 %. Med hänsyn till de osä-
kerhetsmoment som alltid föreligger vid jämförelser mellan olika skattesys-
tem ansågs ett skatteuttag med 30 % på ett beskattningsunderlag beräknat
enligt svenska regler för beskattning som en i sammanhanget jämförbar
nivå. Samma osäkerhet föreligger även i dag vid jämförelser av verklig skat-
tebelastning i olika skattesystem. Skattebefrielsen mellan svenska bolag
grundar sig på kunskap om den skattemässiga behandlingen av den bakom-
liggande bolagsvinsten. Generellt sett föreligger inte motsvarande situation
när det gäller ett svenskt företag och dess utländska dotterbolag. Det väsent-
liga är dock att det utdelande bolaget beskattas med en jämförbar bolags-
skatt. I det begreppet ligger att det skall vara fråga om en direkt skatt på
inkomst. Kravet på jämförlighet med den svenska skatten bör dock inte dri-
vas för långt. Utländska dotterbolag verkar under andra ekonomiska villkor
och i en annan konkurrenssituation än motsvarande svenska. Skattebelast-
ningen är beroende av utformningen av skattesystemet i sin helhet. Syftet
med skattebefrielsen är att undvika den kedjebeskattningssituation som an-
nars skulle uppkomma. Med hänsyn till dels de skillnader som föreligger
mellan skattesystemen i olika länder, dels att den bas som utgör underlag för
beräkning av skatten i Sverige avsevärt breddats bör man, enligt min me-
ning, numera kunna acceptera en skatt på 15 % på ett underlag beräknat
enligt svenska regler för beskattning såsom ”jämförlig”. Vid beräkning av
det fiktiva beskattningsunderlaget skall dock bortses från reglerna om av-
sättning till skatteutjämningsreserv. I de länder som har en reell bolagsbe-
skattning torde skatten oftast ligga på en sådan nivå att villkoret att en jäm-
förlig beskattning skall ha skett är gott och väl uppfyllt. Detta torde under-
lätta såväl skattemyndigheternas bedömning av om rätt till befrielse förelig-
ger som bolagens möjlighet att visa att villkoret är uppfyllt. Därvid bör god-

Prop.

1990/91:107

tas att utdelningen ett visst år kan innefatta vinster som inte beskattats på
grund av t.ex. regler om förlustutjämning. Inte heller bör enstaka realisa-
tionsvinster som undantagits från beskattning enligt lagstiftningen i det land
varifrån de härrör påverka bedömningen av skattenivån. Jag tänker då
främst på realisationsvinster vid försäljning av fastighet som utgjort anlägg-
ningstillgång i bolaget, vilka vinster kan vara helt skattebefriade. Är där-
emot företagets verksamhet inriktat på att skapa lågbeskattade eller obe-
skattade vinster måste sådana vinster läggas till det fiktiva beskattningsun-
derlaget vid bedömningen av om skatten är jämförlig med en svensk beskatt-
ning. Beskattningsunderlaget för det utdelande bolaget skall bestämmas på
samma sätt som för ett svenskt bolag - dock med undantag för avsättning
till skatteutjämningsreserv - vid bedömningen av om den skatt som bolaget
underkastats är jämförlig. Det innebär att inkomster som på grund av be-
stämmelser i SIL eller i dubbelbeskattningsavtal inte skall vara med i be-
skattningsunderlaget vid beskattning av ett svenskt bolag inte heller skall
vara med i det fiktiva beskattningsunderlaget för det utländska bolaget. Det
kan t.ex. vara fråga om utdelningsinkomster som skulle ha undantagits från
beskattning på grund av bestämmelserna i 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL om
det mottagande bolaget varit svenskt eller filialinkomster som undantagits
från svensk beskattning genom bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal.
Skulle den situationen uppkomma att beskattningsunderlaget vid den fiktiva
beräkningen blir noll bör, enligt min mening, bolaget trots detta i vissa fall
kunna anses ha blivit föremål för en jämförlig beskattning. Det kan, även
om övriga förutsättningar är uppfyllda, inträffa att det utdelande bolaget
(bolag A) som enda inkomst erhåller utdelning från ett dotterbolag (bolag
B) som varit föremål för en beskattning som är lika med eller överstiger
15 %. I sådant fall skulle utdelningen inte ha ingått i ett svenskt beskattnings-
underlag. Är däremot den beskattning som bolag B underkastats inte jäm-
förlig dvs. är den lägre än 15 % skall utdelningsinkomsten ingå i bolaget As
fiktiva beskattningsunderlag och därvid kan utdelningsskattebefrielse inte
komma i fråga för bolaget As utdelning till det svenska moderbolaget.

I det fall det utdelande bolaget i det land där det är hemmahörande erhållit
avdrag för utdelningen bör, vid bedömningen av om en jämförlig beskattning
skett, jämförelsen göras med ett vanligt svenskt aktiebolag och inte med ett
svenskt förvaltningsföretag. Vid jämförelsen bör således bortses från avdra-
get för utdelningen och de övriga regler som är specifika för förvaltningsföre-
tag. Anledningen är att då fråga är om svenskt förvaltningsföretag som upp-
bär svenska utdelningsinkomster kunskap finns om bakomliggande beskatt-
ning. Samma situation föreligger inte beträffande utländska förvaltnings-
företag som uppbär utländska utdelningar.

I detta sammanhang förtjänar det att påpekas att det i avtalens bestäm-
melser om utdelningsskattebefrielse ofta krävs att ”den vinst av vilken utdel-
ningen härrör skall ha varit underkastad normal bolagsskatt i den andra av-
talsslutande staten”. I sådant fall är det således endast beskattningen av den
utdelade vinsten som är i fråga och inte som enligt bestämmelsen i SIL be-
skattningen av bolaget som sådant. Skulle en tillämpning av SILs bestäm-
melser vara mera gynnsam hindrar inte avtalets regler att SILs bestämmelser
tillämpas eftersom avtalens bestämmelser endast kan lindra beskattningen.

Prop.

1990/91:107

Nu torde detta mera sällan inträffa eftersom bolagen i de fall då nämnda ly-
delse finns intagen i ett avtal kan välja att i form av utdelning ta hem de vins-
ter som blivit beskattade med normal bolagsskatt.

Vid bedömningen av om rätt till utdelningsskattebefrielse föreligger bör
varje år bedömas för sig. Ett bolag, som t.ex. är etablerat i ett stödområde i
utlandet där bolagsvinster under viss begränsad tid antingen undantas från
beskattning eller beskattas med en reducerad skatt, får således inte ett se-
nare år då bolaget varit föremål för en jämförlig beskattning skattefritt ta
hem de vinster som uppsamlats under de år då bolaget åtnjutit skattelättna-
der.

Givetvis är det endast den skatt som betalats på de inkomster som ingår
i det fiktiva beskattningsunderlaget som skall beaktas vid jämförelsen och
således inte t.ex. källskatter på utdelning som inte ingår i detta beskattnings-
underlag.

Med nuvarande lydelse av bestämmelsen uppställs endast krav på en jäm-
förlig beskattning i den stat där det utdelande bolaget är hemmahörande.
Uppbär detta bolag filialinkomster från ett tredje land och är dessa filialin-
komster undantagna från beskattning i det land där det utdelande bolaget är
hemmahörande genom t.ex. ett skatteavtal mellan dessa båda länder ingår
inte filialinkomsten i beskattningsunderlaget där. I sådant fall bör, enligt min
mening, skatten på filialinkomsten i det tredje landet beaktas vid bedöm-
ningen av om det utdelande bolaget är underkastat en med svensk beskatt-
ning jämförlig beskattning i det fall denna inkomst skall ingå i det svenska
underlaget. Jag föreslår därför att orden ”i den stat där det är hemmahö-
rande” tas bort. I syfte att klargöra att ett svenskt företags utländska inkoms-
ter även skall beaktas vid jämförelsen enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket b SIL
föreslås att även orden ”i Sverige” tas bort.

Även med den generösare tillämpning av begreppet jämförlig beskattning
som nu förordas kommer fall av kedjebeskattning av bolagsvinst från ut-
ländska dotterbolag att uppkomma. Bestämmelserna i 7 § 8 mom. SIL är en-
dast tillämpliga på utländska bolag. Såsom tidigare sagts krävs det i princip
att en utländsk juridisk person för att bli betraktad som utländskt bolag skall
vara föremål för en beskattning som är likartad med den som svenska aktie-
bolag är underkastade. Fastän ett generösare synsätt bör tillämpas i fråga
om skatteuttaget vid denna bedömning än vid bedömningen av om jämförlig
beskattning föreligger, bör, enligt min mening, införas möjlighet att lindra
kedjebeskattning även i det fall då det utdelande bolaget inte visats vara
föremål för en jämförlig beskattning men det utdelande bolaget är att anse
som ett utländskt bolag och övriga förutsättningar för befrielse föreligger.

I de fall det svenska företaget inte förmår visa att den inkomstbeskattning
som det utländska bolaget varit underkastat är jämförlig med en beskattning
enligt svenska regler föreslås därför att företaget i stället - om övriga förut-
sättningar för befrielse är uppfyllda - skall vara berättigat till avräkning med
10 % av utdelningens bruttobelopp. En sådan schablonregel torde eliminera
de allra flesta kvarvarande fall av egentlig kedjebeskattning av bolagsvinst.
Ett annat sätt att undvika sådan kedjebeskattning vore att medge avräkning
för den faktiska bakomliggande bolagsskatten (s.k. underlying credit). I de
länder där detta system tillämpas har det dock oftast visat sig att de utred-

Prop.

1990/91:107

ningar som krävs för att få fram erforderliga uppgifter är så resurskrävande
att endast mycket stora företag, som förfogar över en sådan organisation
som gör det möjligt att utreda skattebelastningen för varje transaktion, kan
erhålla den avräkning som företaget är berättigat till. Jag förordar därför den
föreslagna schablonregeln som är enkel att tillämpa och föga resurskrä-
vande.

Det framlagda förslaget innebär att bestämmelserna om skattefrihet för
utdelning från utländskt dotterbolag och i förekommande fall en schablon-
mässig avräkning av bakomliggande skatt blir direkt verkande och att dessa
ärenden förs över från RSV till skattemyndigheterna för att handläggas vid
den årliga taxeringen. Vidare föreslås bestämmelserna bli tillämpliga även i
fråga om utdelning från länder med vilka Sverige har ingått dubbelbeskatt-
ningsavtal. Utvidgningen till att låta reglerna gälla för samtliga fall då fråga
är om utdelning från dotterbolag i utlandet är ett led i strävan att ha ett en-
hetligt system för behandlingen av samma slag av transaktioner vare sig de
härrör från avtalsland eller icke avtalsland. Ett sådant regelsystem kan där-
efter byggas på med bestämmelser i varje särskilt avtal om Sverige i förhål-
lande till visst land är berett att i utbyte mot fördelar för svenska investe-
ringar avstå sin beskattningsrätt i vissa bestämda situationer. Jag tänker här-
vid på att Sverige för att främja investeringar i utvecklingsländer ofta genom
bestämmelser i avtal godtar att skattebefrielse medges under begränsade
tidsperioder trots att en reducerad skatt eller i vissa fall ingen skatt alls tas
ut på bolagsvinster. Sådan befrielse bör enligt min mening inte förekomma
utan en uttrycklig bestämmelse i avtal. I praktiskt taget alla dubbelbeskatt-
ningsavtal som Sverige ingått finns bestämmelser om utdelningsskattebe-
frielse eller en hänvisning till bestämmelserna i SIL antingen i den artikel
som behandlar utdelning eller i metodartikeln.

Att låta samma regler gälla för såväl avtals- som icke-avtalsland eliminerar
dessutom risken för att en inkomst från ett icke-avtalsland i en viss situation
skulle kunna få en mera gynnsam behandling än motsvarande inkomst från
ett avtalsland. En intern regel som gäller i förhållande till alla länder får även
den effekten att avtalens regler blir tillämpliga endast om de medför ett mera
gynnsamt resultat än det som uppnås enligt den interna regeln. Bestämmel-
serna i avtalen kan således endast utvidga skattefriheten till att omfatta situa-
tioner som inte täcks av bestämmelserna i SIL. Bestämmelserna i SIL blir så
att säga minimiregler.

Till skillnad mot bestämmelserna om skattebefrielse för utdelning från ut-
ländskt dotterbolag i SIL tillåter bestämmelserna i dubbelbeskattningsavta-
len ofta s.k. slussning av utdelning som dotterbolaget i den andra avtalsslu-
tande staten erhåller på grund av innehav av aktier och andelar i ett bolag i
tredje land. Förutsättningen för skattebefrielse i dessa fall är att utdelningen
skulle ha varit skattefri om de aktier eller andelar av vilken utdelningen beta-
las hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. Föredraganden
har i prop. 1983/84:19 s. 145 och prop. 1989/90:33 s. 47 uttalat att detta vill-
kor inte kan anses uppfyllt i de fall då Sverige inte har något dubbelbeskatt-
ningsavtal med denna tredje stat. Skälet till detta är att frågan om skattefri-
het för utdelning enligt gällande regler avgörs vid den årliga taxeringen i
fråga om utdelning som omfattas av dubbelbeskattningsavtal medan pröv-

Prop.

1990/91:107

ningen i de fall då utdelningen kommer från icke-avtalsländer görs av RSV
efter ansökan. För att villkoret skulle vara uppfyllt skulle krävas en prövning
av en hypotetisk ansökan om dispens vilket ansetts uteslutet. När frågan om
skattefrihet för utdelning enligt det framlagda förslaget i samtliga fall hante-
ras som ett led i den årliga taxeringen, såväl i fråga om utdelning från avtals-
land som i fråga om utdelning från icke-avtalsland, kommer saken i ett annat
läge. Enligt min mening bör därför även utdelning från ett icke-avtalsland
kunna undantas från beskattning när slussning är tillåten enligt tillämpligt
dubbelbeskattningsavtal under förutsättning att den bolagsbeskattning som
bolaget underkastats i detta land är att anse som jämförlig med en beskatt-
ning enligt svenska regler.

Jag förutsätter att RSV som har erfarenhet av handläggningen av ansök-
ningar om skattebefrielse i här aktuella fall är väl rustat att bistå skattemyn-
digheterna med råd och rekommendationer. Med hänsyn till att handlägg-
ningen kräver kunskap om utländska skattesystem är det av vikt att RSV
förser skattemyndigheterna med uppgift inte bara om de länder vilkas bo-
lagsbeskattning är jämförlig utan även om det i vissa länder finns regioner
där bolag som är etablerade i dessa regioner åtnjuter sådana skattemässiga
fördelar att inkomstbeskattningen inte kan anses jämförlig med den svenska.
Det är därvid viktigt att uppmärksamma att det även i länder med en normalt
sett jämförlig beskattning kan finnas vissa typer av verksamheter liksom
vissa företagsformer som beskattas mycket lågt eller inte alls. Jag tänker då
på vissa coordination centres och huvudkontor (s.k. operational headquar-
ters) vilka ibland beskattas med utgångspunkt i en skattebas som leder fram
till ett skatteuttag som inte kan accepteras som jämförbart. Skattebefrielsen
bör således inte omfatta utdelning från sådana lågbeskattade verksamheter
eller företagsformer, däremot kan avräkning med 10 % av utdelningens brut-
tobelopp komma i fråga om bolaget som sådant omfattas av ett dubbelbe-
skattningsavtals regler om begränsning av beskattningsrätten och således på
den grunden är att anse som ett utländskt bolag. De av RSV meddelade be-
sluten avser ofta flera år. Genom att frågan om skattebefrielse enligt det
framlagda förslaget skall behandlas av skattemyndigheten i samband med
den årliga taxeringen kan sådan befrielse endast avse varje taxeringsår för
sig.

De framlagda förslagen föranleder ändring i 7 § 8 mom. SIL samt 1 och
5 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

Prop.

1990/91:107

4 Viss dubbelbeskattning av utdelning

Mitt förslag: Den som är utdelningsberättigad utan att äga aktie skall
inte längre betala kupongskatt för utdelningen.

Skälen för mitt förslag: För närvarande skall kupongskatt betalas även för
utdelning till den som är bosatt i Sverige om han, genom annat fång än arv
eller testamente, förvärvat rätt till utdelningen utan att ha förvärvat aktien

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 107

[4§ tredje stycket kupongskattelagen (1970:624)]. Skattskyldigheten gäller Prop.
dock inte för rättighetshavare som jämställs med ägare i förmögenhetsskat- 1990/91:107
tehänseende eller den som fyllt 18 år och lyfter avkastning under minst tio
år. Kupongskatten är 30 % av utdelningen och innehålls resp, inbetalas av
Värdepapperscentralen (VPC) AB eller utbetalaren. Härutöver skall den
utdelningsberättigade betala statlig inkomstskatt med 30 % för utdelningen

(3 § 9 mom. SIL).

Den dubbelbeskattning som därigenom uppkommer har haft till syfte att
hindra ett kringgående av beskattningsbestämmelserna. I det nya skattesys-
temet beskattas kapitalinkomster med en proportionell statlig inkomstskatt
på 30 %. Grundavdrag medges inte från inkomst av kapital. Det s.k. sparav-
draget har slopats. Endast fysiska personer och dödsbon skall beskattas i det
nya inkomstslaget kapital.

Det har vidare införts en skyldighet för fysiska personer som är bosatta i
Sverige och för svenskt dödsbo att betala preliminär skatt med 30 % på bl.a.
utdelning. Denna skyldighet gäller fr.o.m. april i år.

Efter ändringarna i inkomstbeskattningen finns det inte längre skäl att be-
hålla den aktuella dubbelbeskattningen. Kupongskatten bör därför slopas
för utdelning till den som är bosatt i Sverige och som är utdelningsberättigad
utan att äga aktien.

5 Följdändringar i annan lagstiftning

I ett antal lagar angående skatt och förmånsrätt för skattefordring finns hän-
visningar till KL och UBL. Eftersom lagen om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta innehåller vissa bestämmelser som överförts från KL och
andra bestämmelser som motsvarar UBLs bestämmelser bör även hänvis-
ningar till denna nya lag inarbetas i dessa lagar. Förslag om nödvändiga änd-
ringar kommer att läggas fram i annat sammanhang.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folk-
pension m.m.

Förslaget under 5 har upprättats i samråd med chefen för socialdeparte-
mentet.

Prop.

1990/91:107

7 Författningskommentar

7.1 Kommunalskattelagen (1928:370)

33 § 1 och 2 mom.

Eftersom skattskyldighet enligt KL för inkomst av tjänst i princip inte längre
föreligger för den som är bosatt utomlands fyller förbudet att göra kostnads-
resp. schablonavdrag från sådana inkomster numera inte någon funktion.

53 § 1 mom.

Uppräkningen av de inkomster hänförliga till inkomst av tjänst för vilka
skattskyldighet föreligger i Sverige för dem som är inskränkt skattskyldiga
har flyttats från KL till 5 § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bo-
satta. Därmed upphör skattskyldigheten enligt KL samtidigt som inkoms-
terna blir skattepliktiga enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta. Skattskyldigheten enligt KL bibehålls dock för vinst vid avyttring av
aktier m.m. i fåmansföretag som enligt 3 § 12 mom. SIL skall redovisas som
inkomst av tjänst.

Anvisningar

till 48 §

Punkt 1

Hänvisningen till 53 § 1 mom. a KL har tagits bort med hänsyn till att defini-
tionen av vad som anses utgöra folkpension vid tillämpning av lagen om sär-
skild inkomstskatt för utomlands bosatta tagits in i 5 § i denna lag.

till 53

Punkt 2

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt har, utan ändringar i sak, förts
över till lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, se nedan un-
der 5-6 §§ i den nya lagen.

7.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

7§ 8 mom.

Bestämmelserna om utdelningsskattebefrielse har utvidgats till att omfatta
utdelning från dotterbolag i land med vilket Sverige ingått dubbelbeskatt-
ningsavtal. Bestämmelserna blir direkt verkande så att handläggning av
dessa frågor skall ske inom ramen för den årliga taxeringen.

7.3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

1§

I denna paragraf anges att särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är en
statlig skatt.

2§

Enligt denna paragraf har i denna lag använda beteckningar, om inte annat
sägs, samma innebörd som i KL, SIL och UBL. Vidare har här införts defini-
tioner av begreppen ”bosatt utomlands” och ”hemmahörande i utlandet”.

3§

I denna paragraf anges de personer som är skattskyldiga till särskild inkomst-
skatt. Vidare undantas sådan svensk medborgare som anges i 69 § KL (jfr
17§ SIL), dvs. svenska diplomater i utlandstjänst och deras familjer, från
skattskyldighet enligt denna lag. KLs regler för här i riket bosatta tillämpas
på inkomster som dessa personer, som på grund av tjänsten varit bosatta
utomlands, uppbär.

4§

Här anges att ansvarig för betalningen av skatten är den som har att göra
skatteavdrag. Vidare anges att i de fall då denne är hemmahörande i utlandet
den skattskyldige själv är ansvarig för att skatt betalas. Har utbetalaren med
tillämpning av bestämmelserna i denna lag jämförda med UBLs regler i nå-
got fall innehållit och betalat in för lågt skattebelopp öppnas här en möjlighet
för den skattemyndighet som i detta fall rätteligen skulle ha meddelat beslut
om särskild inkomstskatt att avstå från att kräva in återstående skattebe-
lopp.

5§

Bestämmelsen innehåller en uttömmande uppräkning av skattepliktig in-
komst enligt denna lag och motsvarar uppräkningen i tidigare 53 § 1 mom. a
och punkt 2 av anvisningarna till 53 § KL. I andra stycket har tagits in en
definition av vad som avses med folkpension enligt denna lag motsvarande
den bestämmelse som definierar begreppet i punkt 1 av anvisningarna till
48 § KL. Första stycket av punkt 2 av anvisningarna till 53 § KL har tagits in
i denna paragraf i näst sista stycket. Denna bestämmelse har betydelse bl.a.
för frågan huruvida pension har intjänats genom verksamhet som huvudsak-
ligen utövats här. Enligt paragrafens sista stycke är inkomst inte skattepliktig
enligt denna lag i vidare mån än enligt KL. Detta innebär att inkomst som
uppräknats här men som under vissa förutsättningar är skattefri enligt t.ex.
19 § KL inte heller beskattas enligt denna lag.

6§

Bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 53 § KL om skattebefrielse i
vissa fall vid kortare tids vistelse här (183-dagarsregeln) och för vissa lokal-
anställda samt för vissa kostnadsersättningar till utomlands bosatta har utan
sakliga ändringar överförts till punkterna 1-3 och 5 i denna paragraf. Någon

Prop.

1990/91:107

möjlighet för regeringen att skattebefria lokalanställd i utomeuropeiskt land Prop.
som inte är svensk medborgare föreligger inte längre. 1990/91:107

Som punkt 4 har tagits in en bestämmelse motsvarande det tidigare stad-
gandet i 54 § KL, som undantar från tillämpningen av denna lag inkomst för
vilken skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ar-
tister m.fl. skall betalas.

7§

Denna bestämmelse reglerar skattens storlek. Skatt tas ut med 25 % av den
skattepliktiga inkomsten eftersom något avdrag inte medges. Inte heller
skall någon avrundning ske.

8§

Enligt huvudregeln skall skattemyndigheten i Stockholms län vara beskatt-
ningsmyndighet. Detta innebär att beslut om särskild inkomstskatt i fråga
om t.ex. samtliga pensioner till utomlands bosatta kommer att handhas av
skattemyndigheten i Stockholms län.

Skattemyndigheten i Stockholms län meddelar också sådant beslut beträf-
fande den som uppbär inkomst av arbete vid tillfällig vistelse här och vars
arbetsgivare är registrerad i Stockholms län eller som saknar arbetsgivare
här i landet. I övriga fall blir det skattemyndigheten i det län där arbetsgiva-
ren är registrerad som meddelar beslutet. Ar arbetsgivaren inte registrerad
meddelas beslutet på samma sätt som enligt UBLs regler om uppbörd av
skatt av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bosatt.

9§

Enligt denna bestämmelse skall varje utbetalare av sådan ersättning som an-
ges i 5 § denna lag göra skatteavdrag för betalning av särskild inkomstskatt.
Skatteavdrag skall också göras för värdet av skattepliktiga förmåner i enlig-
het med bestämmelserna i 8 § UBL. Utbetalaren ansvarar för den del av
skatten som överstiger kontant lön när förmånsdelen av inkomsten är så stor
att den kontanta ersättningen inte förslår att betala skatten för hela den skat-
tepliktiga inkomsten. I sådant fall skall dock skatt inte tas ut på skattebelop-
pet.

I det fall den som är skattskyldig till särskild inkomstskatt har blivit debite-
rad kvarstående skatt vilket t.ex. kan inträffa året efter utflyttning från Sve-
rige eller om den skattskyldige uppbär inkomst av näringsverksamhet som
bedrivs här, är utbetalaren skyldig att göra skatteavdrag även för denna skatt
om han erhållit beslut om detta. Avdraget skall göras på det sätt som före-
skrivs i angivna bestämmelser i UBL.

10 §

Enligt denna paragraf skall den som skall vidkännas avdrag för särskild in-
komstskatt överlämna beslut om sådan skatt till den som har att göra avdra-
get så snart han mottagit det. Bestämmelsen överensstämmer med vad som
gäller enligt 40 § UBL i fråga om arbetstagare som skall betala preliminär A-
skatt. Lämnas inte beslutet och är inte förhållandena sådana som sägs i 40 §

3 mom. uppbördslagen skall utbetalaren av den skattepliktiga inkomsten Prop.
göra ett sedvanligt förhöjt avdrag för preliminär skatt och i förekommande 1990/91:107
fall ett lika stort avdrag för kvarstående skatt enligt bestämmelserna i 40 §
UBL.

11 §

Om utbetalt belopp inte förslår till att betala såväl särskild inkomstskatt som
den kvarstående skatt, som belöper på utbetalningstillfället, skall skatteav-
draget i första hand anses avse särskild inkomstskatt. Bestämmelsen över-
ensstämmer med vad som gäller enligt UBL i fråga om preliminär A-skatt.

12 §

Den som har att göra skatteavdraget är enligt denna paragraf skyldig att
lämna den skattskyldige uppgift om det belopp som innehållits genom skat-
teavdrag på särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt.

13 §

Skattemyndighetens skyldigheter enligt denna paragraf överensstämmer
med vad som gäller i fråga om skattemyndighetens skyldigheter med av-
seende på avdrag på lön för preliminär A-skatt och kvarstående skatt enligt
44 § UBL.

14 §

Skattemyndigheten får besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall
ske då fråga är om lön till person som har hemvist i ett land med vilket Sve-
rige har ingått en s.k. uppbördsöverenskommelse och preliminär skatt beta-
lats på lönen i mottagarens hemviststat. För närvarande har Sverige endast
en sådan överenskommelse, nämligen den mellan de nordiska länderna.

15 §

Bestämmelsen reglerar tidpunkten för skatteuppbörden. Vidare innehåller
paragrafen bestämmelser om hur inbetalning av skatt skall ske och om skyl-
dighet att lämna uppbördsdeklaration. Möjligheter ges också att föreskriva
avsteg från UBLs regler om t.ex. skyldighet att lämna uppbördsdeklaration.

16 §

Bestämmelsen ålägger den som till skattskyldig enligt denna lag betalat ut
belopp som är undantaget från skatteplikt på grund av dubbelbeskattnings-
avtal en skyldighet att meddela detta till beskattningsmyndigheten.

17§

För den som själv har att betala in skatt gäller samma tidpunkt för skatteupp-
börden som för här bosatta utbetalare av belopp som är skattepliktigt enligt
denna lag.

18 §

Bestämmelsen ålägger den som gjort skatteavdrag skyldighet att lämna kon-
trolluppgift.

För att skatt som betalats in enligt bestämmelserna i denna lag skall kunna
gottskrivas den som felaktigt betalat särskild inkomstskatt krävs att skatte-
beloppet kan identifieras. Det kan gälla den som - utan att det var avsikten
från början - stannat kvar så länge i Sverige att han blivit oinskränkt skatt-
skyldig. Kontrolluppgift skall lämnas för den som är skattskyldig enligt
denna lag för att sådan avstämning skall kunna ske. Sådan uppgift behövs
givetvis också för att skattemyndigheten skall kunna fullgöra sin kontroll-
funktion.

19§

Bestämmelserna i denna paragraf ger skattemyndigheten rätt att i vissa fall
besluta om att skatt skall utgå på ett underlag beräknat enligt skönsmässiga
grunder.

20 §

Bestämmelsen öppnar en möjlighet att återbetala skatt som betalats in i strid
med denna lag. Det kan gälla skatt på inkomst som är undantagen från be-
skattning enligt denna lag. Ränta utgår därvid på det belopp som återbeta-
las.

Återbetalning kan även bli aktuell vid t.ex. utbetalning enligt svensk all-
män socialförsäkringslagstiftning eller på grund av svensk pensionsförsäk-
ring till person bosätt i Spanien eftersom Sverige skall avräkna den skatt som
kan ha erlagts i Spanien på dessa utbetalningar, s.k. omvänd credit. I dessa
fall utgår det dock ingen ränta på det återbetalda beloppet.

21 §

I fråga om anstånd, indrivning, avkortning och avskrivning av skatt samt ar-
betsgivares ansvar för skatt för vilken han gjort skatteavdrag, straffbestäm-
melser, omprövning och överklagande m.m. gäller UBLs regler i tillämpliga
delar.

22 §

Enligt denna bestämmelse kan även särskild inkomstskatt bli föremål för in-
försel enligt bestämmelserna i 15 kap. utsökningsbalken. Motsvarande be-
stämmelse finns i 60 § UBL.

7.4 Uppbördslagen (1953:272)

27§ 2 mom.

Särskild inkomstskatt som betalats för tid under vilken den skattskyldige va-
rit bosatt eller stadigvarande vistats här skall gottskrivas honom vid debite-
ring av slutlig skatt.

Prop.

1990/91:107

68§ 5 mom.

Enligt denna bestämmelse får skatt som av någon anledning skall restitueras
tas i anspråk för att betala ogulden särskild inkomstskatt.

7.5 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

3§

För beräkning av pensionsgrundande inkomst skall inkomst av anställning
bestämmas för försäkrad som är skattskyldig enligt lagen om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta med utgångspunkt i särskild uppgift på
samma sätt som i fråga om försäkrad som på grund av sexmånadersregeln
inte är skattskyldig för inkomst av anställning. Därvid skall endast sådana
inkomster beaktas som enligt denna lag utgör underlag för sådan beräkning
i fråga om här bosatta personer.

7.6 Kupongskattelagen (1970:624)

4§

Bestämmelserna om dubbelbeskattning i fall då kupongen avskilts från ak-
tien har slopats. Ändringen gäller utdelning som blivit tillgänglig för lyftning
efter utgången av år 1990. När kupongskatt innehållits under första halvåret
1991 för utdelning som inte skall belastas med kupongskatt enligt de nya be-
stämmelserna får rättelse ske i efterhand genom reglerna om restitution av
kupongskatt. Det kan anmärkas att även den särskilda bestämmelsen för
bulvanförhållanden som kvarstår i paragrafen kan medföra dubbelbeskatt-
ning.

7.7 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

En regel som utgör ett komplement till bestämmelsen i 7 § 8 mom. SIL om
skattebefrielse för utdelning från utländskt bolag föreslås införd i syfte att
undvika kedjebeskattning av bolagsvinst i de fall då förutsättningarna för
skattebefrielse inte föreligger. En förutsättning för tillämpning av denna
schablonregel är dock att samtliga förutsättningar för skattebefrielse enligt
7 § 8 mom. sjätte stycket SIL är uppfyllda med undantag för kravet på jäm-
förlig beskattning. Schablonavräkningen, 10 % av utdelningens bruttobe-
lopp (=utdelningens belopp före avdrag för kostnader och skatt), för bak-
omliggande bolagsskatt inverkar inte på bolagets rätt till avräkning för den
källskatt som erlagts i det land där det utdelande bolaget är hemmahörande.

För att det svenska företaget skall kunna erhålla avräkning enligt denna lag
med det schablonbelopp som föreskrivs i 1 § tredje stycket krävs en utvidg-
ning av denna bestämmelse eftersom här är fråga om lindring av kedjebe-

Prop.

1990/91:107

skattning av bolagsvinst. Här har nu angivits att schablonbeloppet skall ad- Prop.
deras med avräkningsbara skatter vid beräkning av avräkningsbart belopp. 1990/91:107

7.8 Lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från
folkpension m.m.

1§

Ändringen innebär att preliminär A-skatt inte skall betalas för de pensioner
och andra ersättningar som räknas upp i denna paragraf och som uppbärs av
utomlands bosatta vilka är skattskyldiga enligt lagen om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta.

8 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folk-
pension m.m.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.

Prop.

1990/91:107

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
betänkandet (Ds 1990:51) Beskattning av inkomst av tjänst från
Sverige m.m.

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksförsäkringsver-
ket (RFV), riksskatteverket (RSV), statens löne- och pensionsverk (SPV),
kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Jönköping, Centralorganisatio-
nen SACO/SR, Företagareförbundet, Företagens Uppgiftslämnardelega-
tion, Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG), Landsorgani-
sationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Pensionärernas Riksorgani-
sation, Småföretagens Riksorganisation, Svensk Industriförening, Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska Försäk-
ringsbolags Riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska Livförsäk-
ringsföreningars Riksförbund samt Sveriges Industriförbund.

Yttrande har också inkommit från Föreningen Sveriges Uppbördschefer.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 1

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

LAGRÅDSREMISSENS

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att punkt 2 av anvisningarna till 53 § skall upphöra att gälla,
dels att 53 § 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 48 § skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

53 §

1 mom.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast
driftställe här i riket;

eller avyttras;

för inkomst vid avyttring dels av
aktier och andelar i andra svenska
aktiebolag, handelsbolag och eko-
nomiska föreningar än sådana som
avses i 2 § 7 mom. lagen om statlig
inkomstskatt, dels av konvertibla
skuldebrev och konvertibla vinstan-
delsbevis som utgetts av svenska ak-
tiebolag, dels av sådana av svenska
aktiebolag utfästa optionsrätter som
avser rätt till nyteckning eller köp av
aktie och blivit utfästa i förening
med skuldebrev och dels optioner
och terminer som avser något av nu
nämnda finansiella instrument, om
överlåtaren vid något tillfälle under
de tio kalenderår som närmast före-
gått det år då avyttringen skedde
haft sitt egentliga bo och hemvist här

1 Senaste lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 53 § 1990:1421.

2 Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.

i riket eller stadigvarande vistats i riket eller stadigvarande vistats här. 1990/91:107

här;

för avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån, som utgått av an-
ställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för pension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring till den del be-
loppet överstiger uppburen folkpen-
sion och pensionstillskott som upp-
burits enligt 2 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller, för den som
uppburit folkpension i form av för-
tidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och
52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestäm-
melserna i 17 kap. 2 § lagen om all-
män försäkring samordnats med yr-
kesskadelivränta eller annan i
nämnda lagrum angiven livränta, till
den del beloppet överstiger den pen-
sion som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan
ersättning enligt lagen om allmän för-
säkring;

för pension på grund av anställ-
ning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av
annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäk-
ringen meddelats i här i riket bedri-
ven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring och lagen

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1989:225) om ersättning till smittbä-
rare samt enligt annan lag eller för-
fattning, som utgätt till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbets-
löshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kon-
tant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbi-
drag enligt studiestödslagen
(1973:349);

för annan härifrån uppburen, ge-
nom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialav-
gifter, för restituerade, avkortade el-
ler avskrivna egenavgifter i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
samt för avgifter som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3 och som satts
ned genom ändrad debitering i den
mån avdrag har medgetts för avgif-
terna;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Anvisningar
till 48 §

l.3 Vid tillämpningen av 48§ 4
mom. och denna anvisningspunkt
samt 53 § 1 mom. a iakttas följande.
Som folkpension räknas inte barn-
pension eller vårdbidrag. Folkpen-
sion skall anses utgöra en inte obe-
tydlig del av den skattskyldiges in-
komst, om den uppgått till minst
6000 kronor eller minst en femtedel
av den sammanräknade inkomsten.
Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den enligt

1. Vid tillämpningen av 48 § 4
mom. och denna anvisningspunkt
iakttas följande. Som folkpension
räknas inte barnpension eller vård-
bidrag. Folkpension skall anses ut-
göra en inte obetydlig del av den
skattskyldiges inkomst, om den upp-
gått till minst 6000 kronor eller
minst en femtedel av den samman-
räknade inkomsten. Som folkpen-
sion behandlas även tilläggspension
i den mån den enligt lagen

3 Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lagen (1969:205) om pensionstill- (1969:205) om pensionstillskott för-
skott föranlett avräkning av pen- anlett avräkning av pensionstill-
sionstillskott. skott.

Prop.
1990/91:107

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid
1993 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

8 mom.2 Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk eko-
nomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som an-
ges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhål-
lande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan
grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2§ 8 mom.
första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdel-
ning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Riksskatteverket kan på ansökan Svenskt företag är frikallat från

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1990:651.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förklara att svenskt företag skall
vara frikallat från skattskyldighet för
utdelning på aktie eller andel i ut-
ländskt bolag.

Som förutsättning för att en sådan
förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta mo-
ment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

skattskyldighet för utdelning på ak-
tie eller andel i utländskt bolag un-
der förutsättning

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

tag.

Förklaring som nyss sagts får inte
lämnas i de fall då skattebefrielse el-
ler nedsättning av skatt kan följa av
bestämmelse i överenskommelse en-

ligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga
som här avses får överklagas hos re-
geringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som
blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser
skall dock fortfarande tillämpas i fråga om utdelning som frikallats från
skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse som lämnats före ikraft-
trädandet.

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 107

3 Förslag till

Lag om särskild inkomstskatt

Härigenom föreskrivs följande.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Inledande bestämmelser

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i
denna lag.

Skattskyldighet

3 § Skattskyldig är fysisk person för tid under vilken han varken varit här i
riket bosatt eller stadigvarande vistats här. Detta gäller dock inte om något
annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut som sägs i 72 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 20 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Ansvarig för skatt som skall betalas enligt bestämmelserna i denna lag är
sådan arbetsgivare som sägs i 10 § eller sådan arbetstagare som sägs i 14 §.

Skattepliktig inkomst

4§ Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ-
ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-
ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i
den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av leda-
mot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag
eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del belop-
pet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits en-
ligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folk-
pension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen
folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a §
sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § la-
gen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i
nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension
som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersätt-
ning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen-
sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk-
ringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller
förmån, om förmånen utgår härifrån på grund av förutvarande tjänst och
den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till

smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in-
komst av tjänst;

Vid tillämpning av denna paragraf iakttas följande. Som folkpension be-
handlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott
föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension
eller vårdbidrag som folkpension.

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som
är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Begränsning av skattskyldigheten

5 § Skattskyldighet enligt denna lag föreligger inte för sådan person som av-
ses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) och 17 § lagen (1947:576) om stat-
lig inkomstskatt.

6 § Från skattskyldighet enligt denna lag frikallas utomlands bosatt person
för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-
ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,
om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrym-
der, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe-
riod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket
eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i
riket;

2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare
för kostnad

a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive
slut och

b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;

3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant
i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk
juridisk person uppburit i samband med förrättning i Sverige och som beta-
lats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

a) för resa till respektive från förrättningen och

b) för logi i samband med förrättningen;

4. sådan inkomst för vilken avgift enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevill-
ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall betalas eller beträf-
fande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stad-
gande i samma lag;

5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension som utgått av an-
ställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren anställts av svensk
utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverk-
samhet (lokalanställd) och är medborgare i anställningslandet.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Beskattningsbar inkomst

7 § Beskattningsbar inkomst är den skattepliktiga inkomsten.

Skattesats

8 § Särskild inkomstskatt utgår med 25 procent av den beskattningsbara in-
komsten.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beslut om särskild inkomstskatt

9§ För skattskyldig skall beslut om särskild inkomstskatt meddelas av skat-
temyndigheten i Stockholms län.

För skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär lön för arbete
som utförs här skall dock sådant beslut meddelas av skattemyndigheten i det
län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av ar-
betstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad, skall beslutet meddelas
av skattemyndigheten i det län där han är bosatt.

Saknar skattskyldig arbetsgivare här i riket skall beslut om särskild in-
komstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län.

Skatteavdrag m.m.

10 § Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren)
utgör sådan inkomst som avses i 4 § (lön) skall den som utbetalar beloppet
(arbetsgivaren) göra skatteavdrag för betalning av särskild inkomstskatt som
arbetstagaren har att betala.

Åtnjuter arbetstagaren jämte kontant belopp andra förmåner skall skatte-
avdraget beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde med till-
lämpning av 8§ uppbördslagen (1953:272).

Om kontant lön inte är så stor att föreskrivet avdrag kan göras från lönen
ansvarar arbetsgivaren för mellanskillnaden.

Har en arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för särskild in-
komstskatt, att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år
skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön
göra skatteavdrag även för sådan skatt om skattemyndigheten meddelat be-
slut om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet
med vad som sägs i 39 § 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna
uppbördslagen.

I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i punkterna 3 och 4 av anvis-
ningarna till 39 § uppbördslagen.

11 § En arbetstagare, som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt,
skall överlämna beslut om sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det
han mottagit det.

Fullgör inte arbetstagaren sin skyldighet enligt första stycket, skall skatte-
avdrag göras i enlighet med vad som sägs i 40 § 1 mom. andra - fjärde styck-
ena uppbördslagen (1953:272). I övrigt gäller vad som sägs i tredje - femte
samt sjunde styckena av anvisningarna till 40 § uppbördslagen.

12 § Om utbetald lön inte är så stor att skatteavdrag kan göras för både sär-
skild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på utbetalnings-
tillfället gäller 42 § uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar.

13 § I fråga om arbetsgivares skyldighet att lämna uppgift om det belopp som
innehållits genom skatteavdrag på lön gäller vad som sägs i 43 § 1 mom.
första stycket första meningen uppbördslagen (1953:272).

14 § Arbetstagare som saknar arbetsgivare här i landet och som har att be-
tala särskild inkomstskatt är skyldig att själv betala in den skatt som belöper
på lönen.

15 § Skattemyndigheten skall övervaka att arbetsgivare och arbetstagare be-
hörigen fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 10—14 §§.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndigheten
lämna besked i frågor, som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag,
beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna
i 10—14 §§. Sådana besked skall lämnas av den skattemyndighet som sägs i
9§.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

16 § Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklaration i fråga om skatt
enligt denna lag underlåtit att fullgöra denna skyldighet och har underlåten-
heten medfört att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp eller
föreligger annars grundad anledning att anta att skatt inte betalats eller beta-
lats med för lågt belopp skall skattemyndigheten besluta om den skatt som
skall betalas. Därvid får beskattningsbeslutet fattas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket skall meddelas av den skattemyndighet som
sägs i 9 §. Skattemyndighetens beslut skall meddelas före utgången av det
femte året efter det kalenderår under vilket det uppbördsår, då skatten rätte-
ligen skulle ha redovisats, har gått ut.

17 § Utför en arbetstagare, som har hemvist i en främmande stat med vilken
Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer
än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbete här i riket, får
skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteav-
drag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet
görs i den främmande staten.

Uppbörd av skatt

18 § Särskild inkomstskatt, som innehållits genom skatteavdrag som avses i
10 §, skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast
efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes.

19 § I fråga om skatt, som har innehållits genom skatteavdrag enligt denna
lag, gäller vad som sägs i 52-54 §§ och 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)

1 tillämpliga delar.

20 § Skatt, som enligt 14 § skall betalas in till skattemyndigheten av arbetsta-
garen själv, skall redovisas och betalas senast den 18 i månaden efter den
månad då lönen uppbärs. Därvid gäller vad som sägs i 52—54 §§ och 55 §

2 mom. uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall
då gälla arbetstagaren.

Kontrolluppgift

21 § En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig
att lämna kontrolluppgift om lön. För sådan uppgift gäller bestämmelserna
om kontrolluppgift i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-
gifter i tillämpliga delar.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Restitution

22 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna
lag har den skattskyldige rätt till restitution av vad som inbetalats för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos skattemyndigheten se-
nast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars.
Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att sär-
skild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

Övrigt

23 § För skatt som tas ut enligt denna lag gäller i tillämpliga delar vad som
sägs i 49-51, 57a-59, 61-63, 65-67, 68§ 6 mom., 69§ 2 mom., 69a-73,
77, 77 a och 78-103 §§ uppbördslagen (1953:272).

24 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut
enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på inkomst som
uppbärs efter utgången av år 1991.

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 27 § 2 mom. och 68§ 5 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

27 §

2 mom.2 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:

1) debiterad preliminär B-skatt;

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyl-
dige erlagts; samt

4) överskjutande ingående mervärdeskatt.

Vid debitering av slutlig skatt skall
skattskyldig också gottskrivas sär-
skild inkomstskatt som betalats enligt
lagen (1991:000) om särskild in-
komstskatt av skattskyldig för tid un-
der vilken han varit bosatt i Sverige
eller stadigvarande vistats här.

5 m o m.3 Vad i 3 och 4 mom. sägs
äger motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att återbe-
komma skatt har att erlägga sjö-
mansskatt eller bevillningsavgift för
särskilda förmåner och rättigheter
eller kupongskatt.

68 §

5 m o m. Vad i 3 och 4 mom. sägs
äger motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att återbe-
komma skatt har att erlägga sjö-
mansskatt, särskild inkomstskatt,
bevillningsavgift för särskilda för-
måner och rättigheter eller kupong-
skatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1990:579.

3 Senaste lydelse 1985:149.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Inkomst av anställning, för vilken
den försäkrade inte är skattskyldig
här i ri et samt inkomst av anställ-
ning för vilken den försäkrade är
skattskyldig enligt lagen (1991:000)
om särskild inkomstskatt, skall be-
stämmas med ledning av särskild
uppgift från arbetsgivaren. Sådan
uppgift skall senast den 31 januari
året näst efter det år, som inkomsten
avser, avlämnas till den myndighet,
som avses i 3 kap. 58 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter. I uppgiften skall
anges den försäkrades fullständiga
namn, födelsetid och adress samt
beloppet av den utbetalade lönen el-
ler ersättningen och den tidrymd
som denna avser. Vidare skall i upp-
giften anges, om den försäkrade fått
skattepliktiga naturaförmåner. Ett
exemplar av uppgiften skall inom tid
som nyss sagts av arbetsgivaren sän-
das till den försäkrade.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som ut-
givit bidrag som avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

1. för en försäkrad, som inte är skattskyldig här i riket, i särskild uppgift
enligt första stycket,

2. för en försäkrad, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt, i redares redovisning enligt 14 § samma lag,

3. för annan försäkrad, i kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen om självde-
klaration och kontrolluppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

2 Senaste lydelse 1990:349.

6 Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Prop.

1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)1 skall ha föl-
jande lydelse.

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§2

Skattskyldighet föreligger vidare
för utdelningsberättigad, om denne
genom annat fång än arv eller testa-
mente innehar rätt till utdelningen
utan att ha förvärvat även aktien.
Detta gäller dock ej om den utdel-
ningsberättigade enligt 7 § lagen
(1947:577) om statlig förmögenhets-
skatt skall likställas med ägare ifråga
om skyldighet att erlägga skatt för
förmögenhet för den aktie, på vilken
utdelningen belöper, eller, ifall han ej
är underårig, genom gåva erhållit
rätten till utdelningen för en tid icke
understigande tio är eller för sin åter-
stående livstid.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 §
1 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den nya bestämmelsen tillämpas
på utdelningar som blivit tillgängliga för lyftning efter utgången av år 1990.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

2 Senaste lydelse 1990:1434.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt

Prop.
1990/91:107

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1986:468) om avräkning av ut-
ländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk
juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) el-
ler lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra där-
ifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning av
den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla
nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet
med vad som framgår av 4—11 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i
utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt företag vid pröv-
ning enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket
lagen om statlig inkomstskatt inte
visa att den inkomstbeskattning som
det utländska bolaget är underkastat
är jämförlig med den inkomstbe-
skattning som skulle ha skett enligt
lagen om statlig inkomstskatt om in-
komsten hade förvärvats i Sverige av
ett svenskt företag, och är mottagen
utdelning därför skattepliktig i Sve-
rige, men är övriga förutsättningar
för att erhålla skattefrihet för utdel-
ningen i nämnda moment uppfyllda
har företaget, utöver den avräkning
som medges enligt första stycket och
enligt dubbelbeskattningsavtal, ge-
nom avräkning rätt att erhålla ned-
sättning av statlig inkomstskatt i en-
lighet med vad som framgår av 4—11
§§ med ett belopp motsvarande tio
procent av utdelningens bruttobe-
lopp.

5§

Avräkning får ske med ett belopp som motsvarar summan av

a) den utländska skatt som får av- a) den utländska skatt som får av-
räknas enligt 1 § samt räknas enligt 1 §,

1 Senaste lydelse 1990:1443.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) det belopp med vilket rätt till av-
räkning föreligger enligt 1 § tredje
stycket.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som
blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser
skall dock fortfarande tillämpas i fråga om utdelning som frikallats från
skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse enligt 7 § 8 mom. sjätte
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som lämnats före ikraftträ-
dandet.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa
fall från folkpension m.m.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall
från folkpension m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§>

Preliminär A-skatt skall betalas för

1. tilläggspension och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring, dock inte för barnpension till den del pensionen efter varje avliden
förälder understiger 0,4 basbelopp,

2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

3. livränta enligt

a) lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

b) lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och

d) lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

4. folkpension som tillsammans med annan pension, livränta eller lik-
nande förmån utbetalas av

a) riksförsäkringsverket,

b) allmän försäkringskassa,

c) statens löne- och pensionsverk, eller

d) kommunernas pensionsanstalt, samt

5. folkpension i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att
påföras.

Preliminär A-skatt skall dock inte
betalas för sådan ersättning för vil-
ken skattskyldighet föreligger enligt
lagen (1991:000) om särskild in-
komstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1 Senaste lydelse 1990:1445.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från
sjukpenning m.m.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjuk-
penning m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För inkomst som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370) med undan-
tag för vårdbidrag enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
skall preliminär A-skatt betalas en-
ligt bestämmelserna i denna lag obe-
roende av om inkomsten utgör den
skattskyldiges huvudsakliga inkomst
av tjänst enligt 3 § 2 mom. uppbörds-
lagen (1953:272) eller inte.

För inkomst som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370) med undan-
tag för vårdbidrag enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
skall, om inte annat framgår av
andrastycket, preliminär A-skatt be-
talas enligt bestämmelserna i denna
lag oberoende av om inkomsten ut-
gör den skattskyldiges huvudsakliga
inkomst av tjänst enligt 3§ 2 mom.
uppbördslagen (1953:272) eller
inte.Preliminär A-skatt skall inte be-
talas för sådan ersättning för vilken
skattskyldighet föreligger enligt lagen
(1991:000) om särskild inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Prop.
1990/91:107
Bilaga 3

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-14

Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justi-
tierådet Lars K Beckman.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Erik Åsbrink beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folk-

pension m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning

m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren

Kerstin Boström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Allan Larsson beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till

1. lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl.,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-

processen,

6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från artist-
ersättning m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Carl

Gustav Fernlund och kammarrättsassessorn Ulla Werkell.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Inledning

Förevarande två lagrådsremisser (i fortsättningen kallade förslag I och för-
slag II) har föredragits i en följd inför lagrådet. Lagrådet har funnit dem ha

ett sådant samband att de måste handläggas gemensamt. Detta yttrande om-
fattar därför båda remisserna.

I båda ärendena föreslår regeringen en ny beskattningsform för utomlands
bosatta personer. I syfte att nå ett enkelt skattesystem har skatten, som kal-
las särskild inkomstskatt, i princip utformats som en definitiv källskatt på
bruttoinkomsten.

En väsentlig grupp i kretsen av skattskyldiga enligt förslag I är utflyttade
svenska medborgare som uppbär pension och annan inkomst av tidigare
verksamhet i Sverige. Förslaget omfattar emellertid också alla utomlands
bosatta som tillfälligt kommer hit och uppbär inkomster av olika tjänster och
uppdrag. Förslag II träffar också personer i denna senare kategori, nämligen
om deras inkomster härrör från vad som enligt förslaget utgörs av artistisk
eller idrottslig verksamhet. Enligt detta förslag ”inkomstbeskattas” också
vissa former av rörelse, nämligen tillhandahållande av artister eller idrotts-
män för verksamhet i Sverige samt anordnande av artistiska eller idrottsliga
tillställningar här.

Det är tydligt att båda lagarna kan bli samtidigt tillämpliga för en arbetsgi-
vare som skall betala ersättning till personer med olika arbeten och uppgif-
ter. Förhållandet har berörts i motiven till förslag II (se avsnitt 2.2 under
rubriken ”Artistbegreppet”). Likaså står det klart att en och samma person
vid en tillfällig vistelse här kan bli underkastad båda systemen för skatteut-
tag. Ändå har systemen utformats helt olika, inte bara när det gäller skatte-
sats utan också - såvitt lagrådet kan se utan några tvingande skäl - när det
gäller både grundläggande regler och detaljerna i själva förfarandet. Såvitt
gäller artistisk och idrottslig verksamhet skall beskattningen hanteras av
riksskatteverket och speciella, från det vanliga beskattningsförfarandet
skilda regler har utformats för bl.a. redovisning till myndigheten. För andra
typer av arbeten eller uppdrag har däremot i förslag I förfarandet så långt
möjligt inordnats i sedvanliga rutiner för beskattning såväl när det gäller val
av myndigheter som arbetsgivarnas och inkomsttagarnas åligganden. Försla-
gen skiljer sig åt också bl.a. såtillvida att enligt förslag I det förutsätts att
särskilt beslut fattas av en beskattningsmyndighet om den särskilda inkomst-
skatten. Vidare undantas i förslag II förmåner i form av kost, logi etc. från
beskattning enligt regler som inte stämmer överens med den lösning som
valts i förslag I. Lagförslagen har också språkligt och redaktionellt i övrigt
utformats på helt olika sätt.

Komplikationer av denna karaktär kan i och för sig uppstå också med da-
gens system, där beskattningsreglerna avseende artistisk verksamhet i 1908
års lag om bevillningsavgifter skiljer sig avsevärt från annars tillämpliga skat-
teregler. Tillämpningsproblem av denna art kan emellertid inte godtas vid
en ny lagstiftning annat än om de kan väntas uppstå bara i undantagsfall.
Enligt lagrådets mening torde det emellertid tvärtom vara så att vid artist-
och idrottsframträdanden den typiska situationen är att scenarbetare, funk-
tionärer av olika slag och andra personer som inte är artister eller idrottsmän
medverkar. I sådana fall kan bl.a. en högre skattesats bli tillämplig för de
lägre avlönade. Tänkbara exempel på fall där problemen kan uppkomma
beträffande en och samma person som besöker Sverige kan vara att någon
ägnar sig åt både undervisning och framträdanden inför publik eller att en

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

representant för idrotten dels arbetar som tränare och dels uppbär ersättning
när han själv deltar i tävlingar. I motiven till förslag II har andra situationer
antytts där gränsdragningsproblem eller en given uppdelning mellan de två
beskattningssystemen kan bli aktuella.

Lagrådet anser alltså att de två lagarna måste samordnas. Ett av de valda
beskattningssystemen får då väljas. Lagrådet har undersökt hur en gemen-
sam lag skulle kunna utformas och fogar till detta yttrande ett utkast som har
upprättats (se Bilaga). Utkastet kan inte tolkas som ett bestämt ställningsta-
gande till vilket system som bör väljas. Inte heller den närmare utform-
ningen skall betraktas som ett förslag av lagrådet utan enbart som ett under-
lag för fortsatta överväganden.

Ett alternativ till en gemensam lag är att ge de båda lagarna en så långt
möjligt enhetlig utformning. Det har inte angetts i någon av remisserna var-
för en uppdelning har skett. Förutom att artistverksamheten f.n. särbehand-
las kan det givetvis anföras att skattesubjekten i de två lagarna är av olika
karaktär. Detta förefaller emellertid lagrådet snarast böra leda till en upp-
delning så att personer som uppbär inkomster från arbeten och uppdrag vid
tillfällig vistelse i Sverige, inklusive artister och idrottsmän, särbehandlas i
förhållande till de i utlandet stationära, som uppbär pension eller andra fort-
löpande inkomster på grund av tidigare anställningar här eller statliga eller
kommunala uppgifter utomlands. Vid en sådan uppdelning borde man
kunna uppnå en större överensstämmelse i beskattningen av alla inkomster
som härrör från olika slag av tillfällig verksamhet här. De mer komplicerade
regler som behövs för den sistnämnda kategorin kan då för de tillfälliga in-
komsttagarna ersättas av enklare regler (jfr t.ex. reglerna om skattepliktig
inkomst i 4 § i förslag I och 8 § i förslag II).

I det följande redovisas vissa synpunkter på olika bestämmelser i de två
remitterade lagförslagen angående särskild inkomstskatt, vilka synpunkter
har påverkat utformningen av det av lagrådet utarbetade utkastet till gemen-
sam lag.

Förslaget till lag om särskild inkomstskatt (förslag 1)

2§

Begreppen arbetsgivare och arbetstagare används i lagförslaget på ett sätt
motsvarande det som gäller för uppbördslagen enligt 39 § 1 mom. i den la-
gen. Detta framgår av 10 § i förslaget. Denna grundläggande bestämning hör
bättre hemma i ett andra stycke i 2 §. De särskilda beteckningarna kan emel-
lertid avvaras, om i stället orden utbetalare och mottagare av skattepliktig
inkomst används på samma sätt som i förslag II.

3-6 §§.

3 § innehåller vissa regler om skattskyldighet och vidare bestämmelser om
vem som skall vara ansvarig för den särskilda inkomstskatten. I 4 § anges de
skattepliktiga inkomsterna. De två följande paragraferna har som gemen-
sam rubrik ”Begränsning av skattskyldigheten”. Enligt 5 § är svenska diplo-
mater i utlandstjänst och deras familjer frikallade från skattskyldighet enligt
lagen. 6§ innehåller en uppräkning av inte skattepliktiga inkomster.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

Enligt lagrådets mening bör under rubriken ”Skattskyldighet” samlas alla
regler om skattskyldighet.

Undantaget i första stycket rörande de s.k. dubbelbeskattningsavtalen bör
tas upp bland undantagen från vad som annars utgör skattepliktig inkomst.
Bestämmelsen i 3 § andra stycket i förslaget om vem som är ansvarig för att
skatten betalas in hör inte heller samman med skattskyldigheten utan bör
brytas ut till en särskild bestämmelse.

Arbetsgivarens ansvar har i det remitterade förslaget gjorts absolut. Lag-
rådet ifrågasätter om inte omständigheterna kan vara sådana att en eftergift
från betalningsansvaret är motiverad. Arbetsgivaren kan ha haft skälig an-
ledning att underlåta avdrag för särskild inkomstskatt. Har det till exempel
av misstag eller på grund av felaktiga upplysningar utfärdats en skattsedel
avseende preliminär A-skatt och har arbetsgivaren innehållit ett belopp för
skatten enligt tabell, bör han normalt inte anses ansvarig för ytterligare
skatt, om det senare visar sig att skatt hade bort innehållas enligt reglerna i
den föreslagna lagen och den skatten skulle vara högre.

Bestämmelserna om betalningsansvaret och möjligheten till eftergift kan
lämpligen få den särskilda rubriken ”Betalningsskyldighet”.

Den uppräkning som finns i 6 § i det remitterade förslaget innefattar un-
dantag från de i 4 § angivna skattepliktiga inkomsterna. Den inledande ra-
den i 6 § bör därför lyda: ”Från skatteplikt enligt denna lag undantas:”. De
båda paragraferna bör följa på varandra under den gemensamma rubriken
”Skattepliktig inkomst”. Rubriken närmast före 5 § i förslaget skall då utgå.

I fråga om undantaget för resekostnader m.m. i 6§ hänvisar lagrådet till
sitt yttrande vid 8 § förslaget till lag om särskild inkomstskatt för artister m.fl.

7 och 8 §§

Det sägs i 7 § att den beskattningsbara inkomsten skall vara den skatteplik-
tiga inkomsten. I 8§ anges att den särskilda inkomstskatten skall utgå med
25 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Den särskilda inkomstskatten skall enligt förslaget inbetalas varje månad,
i regel av en arbetsgivare i den mening den termen har i lagen. Det kan alltså
förekomma att flera arbetsgivare betalar in skatt för samma period. Den er-
lagda skatten är en definitiv källskatt och det medges enligt förslaget inte
något grundavdrag eller kostnadsavdrag från den skattepliktiga inkomsten.

Enligt lagrådets mening föreligger det inte någon anledning att fastställa
en beskattningsbar inkomst. Ett sådant begrepp kan uppfattas avse inkomst
för en normal skatteperiod. Vidare kan begreppet ge intryck av att fråga är
om den totala skattepliktiga inkomsten för avsedd period från samtliga ar-
betsgivare. Slutligen kan det ge intryck av att ett nettobelopp skall räknas
fram.

Med hänsyn till det anförda anser lagrådet att föreslagna 7 § jämte rubri-
ken före det lagrummet bör utgå.

Om den föreslagna skattesatsen, 25 procent, förtjänar det att anmärkas
att den inte i alla lägen framstår som låg. Enligt en skattetabell, beräknad på
en kommunal skattesats om 28 procent, ger som en följd av grundavdraget
den sedvanliga beskattningen en lägre skatt vid en tvåveckorslön om högst
ca 5 800 kronor, dvs. en månadslön om högst ca 12 500 kronor.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

5 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 107

Enligt huvudregeln i den föreslagna paragrafen skall beslut om särskild in-
komstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län. Har någon un-
der tillfällig vistelse här inkomst för arbete som utförs här, skall beslut i stäl-
let meddelas av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad
eller, om arbetsgivaren inte är registrerad, i det län där han är bosatt. Det
sägs i motiven att såväl arbetsgivare som arbetstagare kan ansöka om beslut
men det framgår inte om avsikten är att ett beslut alltid måste meddelas i
frågan huruvida särskild inkomstskatt enligt lagen skall utgå eller inte. Bl.a.
innehållet i 11 § tyder emellertid på att detta är tanken. Har någon ansökan
inte gjorts innan utbetalning av den skattepliktiga ersättningen skett och har
skattemyndigheten inte på eget initiativ beslutat dessförinnan, bör arbetsgi-
varen - p.g.a. bestämmelserna i 40 § 1 mom. uppbördslagen - ha innehållit
ett belopp motsvarande preliminär A-skatt enligt vanlig skattetabell. Efter-
som det därmed normalt finns medel för skatten fyller ett beslut även i efter-
hand en funktion.

Det framgår inte av remissprotokollet eller lagförslaget om skattemyndig-
hetens beslut skall avse den konkreta utbetalningen eller om beslutet kan
meddelas att gälla tills vidare i fråga om exempelvis pensionsutbetalningar
till en viss pensionär. Det senare alternativet, som förefaller praktiskt, möj-
liggörs om lagrådets förslag godtas, att eventuellt meddelande om skatteav-
drag för kvarskatt inte behöver tas in i beslutet (se vid 10 §).

10§

Första stycket skall ändras om lagrådets förslag vid 2 § följs. Beteckningen
"lön”, som föreslås här för alla typer av inkomster enligt lagen, är missvi-
sande för en del inkomstslag och kan i de paragrafer där den använts lätt
ersättas med andra uttryck.

Enligt 14 § i förslaget svarar arbetstagaren själv för skatten, när han saknar
arbetsgivare här i landet. 110 § första stycket har emellertid inte gjorts något
undantag för arbetsgivare i utlandet när det gäller skyldigheten att göra skat-
teavdrag. Detta måste uttryckligen ske.

Det sägs i tredje stycket att arbetsgivaren skall svara för mellanskillnaden,
om skatten - på grund av utgivna förmåner - är så stor att den kontanta utbe-
talningen inte förslår till fullt skatteavdrag. Detta följer emellertid redan av
3§ andra stycket. För att uppbördsreglerna skall fungera är det däremot
lämpligt att ange att arbetsgivaren svarar för betalning av mellanskillnaden
så som om skatteavdrag gjorts.

Enligt fjärde stycket av förslaget skall arbetsgivare vid betalning av "lön"
som är skattepliktig enligt lagen göra skatteavdrag också för kvarskatt "om
skattemyndigheten meddelat beslut om detta". I specialmotiveringen sägs
detta innebära att arbetsgivarens skyldighet till kvarskatteavdrag inträder
om beslut i fråga om avdraget meddelats "i beslutet om särskild inkomst-
skatt". Är avsikten denna måste lagtexten ändras. Villkoret förefaller emel-
lertid inte praktiskt lämpligt. Arbetsgivarens åliggande i detta avseende är
motiverat så snart han innan någon utbetalning skett får meddelande om
skattemyndighetens beslut angående avdrag för kvarskatt. Lagtexten enligt

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

förslaget bör därför ändras endast så att det - med hänsyn till att arbetsgiva-
ren enligt lagen är ansvarig för skatten - framgår klart att meddelande om
skatteavdraget skall ha kommit honom tillhanda före betalningen.

11 §

Enligt första stycket i paragrafen skall en arbetstagare, som skall vidkännas
avdrag för särskild inkomstskatt, överlämna beslut om sådan skatt till arbets-
givaren omedelbart efter det att han mottagit det. Fullgör inte arbetstagaren
sin skyldighet enligt första stycket, skall enligt andra stycket skatteavdrag
göras i enlighet med vad som sägs i 40 § 1 mom. andra-fjärde styckena upp-
bördslagen, dvs. förhöjt avdrag för sedvanlig preliminärskatt skall göras.

Enligt 40§ 3 mom. uppbördslagen tillämpas inte de bestämmelser om
skatteavdrag som gäller när skattsedel inte lämnats, om arbetsgivaren erhål-
lit besked av skattemyndigheten beträffande vederbörligt skatteavdrag från
arbetstagarens lön. I sådant fall skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt
det erhållna beskedet. Motsvarande bör gälla här.

140 § 2 mom. uppbördslagen finns bestämmelser om skyldighet för arbets-
givaren att göra ett schabloniserat avdrag för kvarstående skatt, om inte ar-
betstagaren visar att han inte är skyldig att erlägga kvarstående skatt. Före-
varande paragraf behandlar fallet att arbetsgivaren inte känner till att arbets-
tagaren skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt. Det är därför na-
turligt att angivna bestämmelser om skyldighet att göra avdrag för kvarstå-
ende skatt görs tillämpliga här.

Det bör anmärkas att den omständigheten att skatteavdrag görs för preli-
minärskatt inte innebär en övergång till vanlig beskattning.

17 §

Enligt förslaget får skattemyndigheten, om det föreligger en s.k. uppbörds-
överenskommelse, under vissa förutsättningar besluta att skatteavdrag inte
skall göras. Bestämmelsen, som motsvarar 44 a § uppbördslagen, komplette-
ras av bestämmelserna i 69 a§ uppbördslagen, som på grund av en hänvis-
ning i 23 § i det remitterade förslaget gäller även här. Hänvisningen till 69
a § uppbördslagen bör enligt lagrådets mening göras i förevarande paragraf.
Härvid bör första stycket i 69 a § skrivas ut och anknytas till beslut enligt
förevarande lag.

18—20§§

I dessa paragrafer har tagits upp de bestämmelser som avses gälla i fråga om
uppbörd av skatt enligt lagen. Ett sista datum för inbetalning anges för ar-
betsgivare i 18 § och för arbetstagare utan svensk arbetsgivare (jfr 14 § i det
remitterade förslaget) i 20 § första meningen. Vidare hänvisas - såvitt gäller
arbetsgivare i 19 § och såvitt avser arbetstagare i 20 § andra meningen - till
52—54 §§ och 55 § 2 mom. uppbördslagen.

52 § uppbördslagen innehåller regler om hur inbetalning skall göras och
när den skall tillgodoräknas betalaren vid girering. Det anges också att inbe-
talningen skall vara kostnadsfri. Reglerna kan utan svårighet tillämpas för
såväl arbetsgivare som arbetstagare. Bestämmelserna i 53 och 54§§ är där-

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

emot, frånsett att de rör skatter av andra slag, avfattade så att det inte är lätt
att se hur de skall tolkas när det gäller en betalningsskyldig arbetstagare. 55 §
2 mom. kan överhuvudtaget inte vara aktuell annat än för en arbetsgivare.

Även om betalningsskyldighet för arbetstagare enligt 14 § är ett ovanligt
fall, måste det krävas att lagtexten är sådan att personer utan specialkunskap
om det svenska skattesystemet skall kunna förstå dem. Enligt lagrådets me-
ning bör det för dessa fall kunna föreskrivas en särskild, enkel rutin.

När det gäller såväl den som betalar ut ett skattepliktigt belopp som motta-
garen bör särskilda, anpassade föreskrifter om innehåll i uppbördsdeklara-
tion och annan redovisning kunna meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

I förslag II har en redovisningsskyldighet gentemot beskattningsmyndig-
heten föreskrivits inte bara efter det skatteavdrag gjorts utan också när ar-
betsgivaren underlåter avdrag för att han anser att ett dubbelbeskattningsav-
tal befriar från skatt. Motivet för denna föreskrift, att ett sådant ställningsta-
gande bör kunna överprövas av myndigheten, torde gälla också fall som om-
fattas av förslag I.

22 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om restitution av skatt. På grund av en
hänvisning i 23 § i det remitterade förslaget gäller bestämmelserna om resti-
tution i 68 § 6 mom. och 69 § 2 mom. uppbördslagen även här. Hänvisningen
till dessa bestämmelser i uppbördslagen bör enligt lagrådets mening göras i
förevarande paragraf. Hänvisningen bör utformas så att det klart framgår att
ränta skall utgå vid återbetalning av särskild inkomstskatt.

23 §

I paragrafen hänvisas till ett stort antal paragrafer i uppbördslagen. Enligt
vad lagrådet föreslagit vid 17 respektive 22 § bör hänvisningen här inte avse
68 § 6 mom., 69 § 2 mom. eller 69 a § uppbördslagen. Hänvisningen bör inte
heller omfatta paragrafer som har upphävts (70, 71, 72 a och 82 §§). Enligt
50 § uppbördslagen meddelas beslut om anstånd av den skattemyndighet
som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser. Den bestäm-
melsen kan inte tillämpas här och bör ersättas av en bestämmelse om att an-
ståndsbeslut meddelas av den skattemyndighet som meddelat beslut om sär-
skild inkomstskatt. I övrigt behövs av 50 § endast en motsvarighet till be-
stämmelsen i tredje stycket om att beslut om anstånd skyndsamt skall med-
delas den skattskyldige utan kostnad för denne. 64 §, som medtagits i upp-
räkningen i förslag II, bör tas med också här.

Uppräkningen av paragrafer kan lämpligen kompletteras med de rubriker
under vilka paragraferna hör i uppbördslagen.

Förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl.
(förslag II)

3§

Paragrafen innehåller enligt det remitterade förslaget de särskilda definitio-
ner som funnits behövliga. Med artist avses den som utövar artistisk verk-

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

samhet och med idrottsman den som utövar idrottslig verksamhet. Artistisk
verksamhet har fått en särskild definition men däremot inte idrottslig verk-
samhet. Lagrådet anser att lagtexten bör återge uttalandet i motiven (avsnitt
2.2) att med idrottslig verksamhet avses framträdande inför publik direkt el-
ler genom ljud- eller bildupptagning.

I det remitterade förslaget definieras ”svenskt fartyg” som sådant svenskt
eller därmed likställt handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt. Enligt punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf i lagen om
sjömansskatt likställs med anställning på svenskt handelsfartyg anställning
på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat,
om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare.
Definitionen på svenskt fartyg i förevarande paragraf bör ges följande ly-
delse: ”sådant svenskt handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1 av anvis-
ningarna till nämnda paragraf.”

6§

Bestämmelsen i andra stycket rörande s.k. dubbelbeskattningsavtal synes
inte ha samband med skattskyldighet utan bör tas upp som ett undantag från
vad som utgör skattepliktig inkomst.

7§

Enligt paragrafen skall bl.a. en artist under tid då han inte är bosatt eller
stadigvarande vistas här beskattas för inkomst av artistisk verksamhet om
inkomsten uppburits från Sverige och verksamheten bedrivits här eller på
svenskt fartyg. Det påpekas i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3, under
rubriken ”Inkomsten skall ha uppburits från Sverige” att med uttrycket
”uppburits från Sverige” skall avses även ersättning som utländsk arrangör
utger till bl.a. utländsk artist för artistisk verksamhet här i riket. Samtidigt
avses uttrycket innebära att ersättning från ett utländskt artistföretag till en
utländsk artist som uppträtt i Sverige inte skall beskattas hos artisten utan
bara hos artistföretaget. Lagtexten är enligt lagrådets mening alltför otydlig
i dessa avseenden.

I första stycket första punkten i det remitterade förslaget undantas från
skatteplikt ersättning som utbetalas av en fysisk person eller dödsbo och som
avser framträdande vid en privat tillställning. Som skäl för detta undantag
anges i remissprotokollet (se avsnitt 2.4) kontrollaspekten och svårigheten
för privatpersoner att tillämpa de särskilda skattereglerna. Resultatet av det
föreslagna undantaget kan emellertid bli att den föreslagna lagen i förslag I
i stället skall tillämpas. Det är alltså angeläget att det i 6§ fjärde punkten
sistnämnda lag föreslagna undantaget - som avser 1908 års bevillningslag och
som inte föreslagits ändrat i förslag II - utformas så att det omfattar de un-
dantag från skatteplikt som görs i förslag II.

I första stycket fjärde punkten undantas inkomst av royalty eller periodvis
utgående avgift. Sistnämnda uttryck bör anknytas närmare till formule-
ringen i punkt tre av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen och ges
följande lydelse: ”4. inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift för
utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar.”

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

8§

I paragrafen föreslås vissa undantag från skatteplikten när det gäller resa
m.m. De föreslagna bestämmelserna överensstämmer inte med motsva-
rande undantag i 6 § förslaget till lag om särskild inkomstskatt. Det framstår
som särskilt angeläget att dessa undantagsbestämmelser ges en enhetlig ut-
formning. Härvid bör utgångspunkten vara att det tydligt framgår av lagtex-
ten och inte bara av motivuttalandena att, förutom direkt utgivna förmåner,
också styrkta kostnader undantas.

9§

I fråga om möjlighet till eftergift av en utbetalares ansvar för betalning av
mottagarens skatt hänvisas till vad lagrådet anfört vid 3—6 §§ i förslag I.

Se beträffande betalningsansvaret också vad lagrådet anför i anslutning till
12§.

10 och 11 §§

Det sägs i 10 § att den beskattningsbara inkomsten skall vara den skatteplik-
tiga inkomsten. 111 § anges att den särskilda inkomstskatten skall tas ut med
15 procent av den beskattningsbara inkomsten. Lagrådet hänvisar till vad
som ovan anförts angående 7 och 8 §§ förslaget till lag om särskild inkomst-
skatt.

Skattesatsen 15 procent, som valts för att systemet i princip inte medger
avdrag för omkostnader, måste trots den låga nivån i vissa fall kunna leda
till en hög beskattning om man jämför med den ”normala” beskattningen i
Sverige. Till förhållandet att de icke avdragsgilla kostnaderna i vissa företag
kan uppgå till en stor andel av intäkterna kommer att den del som slutligen
utgår i ersättning till artisten, idrottsmannen eller artistföretaget innebär en
dubbel beskattning av beloppet (jfr vid 7 §).

12 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att göra skatteavdrag.
Lagrådet hänvisar i tillämpliga delar till vad som ovan anförts angående 10 §
förslaget till lag om särskild inkomstskatt. Av vad som anförts där framgår
bl.a. att i 14 § av det förslaget gjorts ett undantag för ”arbetsgivarens” ansvar
för betalning av ”arbetstagarens” skatt, nämligen för det fall arbetsgivaren
inte finns här i landet. I förevarande förslag förutsätts däremot att, när ar-
rangören av en artistisk eller idrottslig tillställning är hemmahörande i ut-
landet, arrangören ändå skall vara den betalningsansvarige för artistens, id-
rottsmannens eller artistföretagets skatt. Arrangören har därmed att verk-
ställa skatteavdrag och följa alla de regler angående uppbörd m.m. i upp-
bördslagen som hänvisas till i 22 §. Lagrådet finner att detta, även om efter-
levnaden underlättas genom blanketter och anvisningar, inte är en rimlig
reglering.

13 §

I paragrafen anges när särskild inkomstskatt skall redovisas. Enligt andra
stycket i det remitterade förslaget lämnas i de fall en betalningsmottagare är

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

företrädare för en grupp av artister utan att vara ett artistföretag uppgift om
inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen. Det kan påpe-
kas att bestämmelsen endast avser artister och inte idrottsmän. Enligt lagrå-
dets mening är den föreslagna bestämmelsen emellertid närmast ägnad att
skapa oreda, eftersom en betalningsmottagare bör vara antingen ombud för
artisterna eller också ett artistföretag som tillhandahåller artisterna. Lagrå-
det anser därför att bestämmelsen bör utgå.

Prop.

1990/91:107

Bilaga 3

14 §

Med hänvisning till vad lagrådet anfört vid 18-20 §§ i förslag I förordar lag-
rådet att detaljföreskrifterna i denna paragraf ges i form av tillämpningsbe-
stämmelser.

Jfr också vad som anförts om beskattningsbar inkomst under 10 och 11 §§.

17 §

Föreskrifterna i andra och tredje styckena är av den karaktären att de lämpli-
gast meddelas som tillämpningsbestämmelser.

19 §

Tidsfristen för ansökan om restitution måste överensstämma med fristen i
22 § i förslag I.

20-22 §§

Med den ordning beträffande beskattningsmyndighet som valts i detta för-
slag har lagrådet inte någon anledning till erinran mot bestämmelserna från-
sett ett par påpekanden.

121 § anges att vid överklagande bestämmelserna i 8 kap. lagen om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter (förfarandelagen) skall gälla i tillämpliga
delar. Lagrådet anmärker att uttrycket beskattningsår som används i 8 kap.
2 § förfarandelagen inte är tillämpligt när det gäller den särskilda inkomst-
skatten.

Enligt 22 § skall i ett flertal avseenden bestämmelserna i uppbördslagen i
tillämpliga delar gälla för den i förslaget angivna skatten. Hänvisningen till
bestämmelserna i 96—103 §§ uppbördslagen är emellertid felaktig såtillvida
att 98 § bör utgå.

Övriga lagförslag i förslag I och II

Lagrådet har med hänsyn till sin principiella inställning inte funnit det påkal-
lat att lämna synpunkter på de remitterade förslagen.

Bilaga
till lagrådets
yttrande
1991-03-14

Prop.

1990/91:107

Bilaga

Lag om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta personer m.fl.

Inledande bestämmelser

Jfr i förslag I: 1 §

och II: 1 §

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i
denna lag.

I: 2§

II: 2§

I: -

II: 3 §

3 § I denna lag avses med

bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller
stadigvarande vistas här,

hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands
och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller
har fast driftställe här,

artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud-
eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet,

idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller ge-
nom ljud- eller bildupptagning,

idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,

artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot
ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,

arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artis-
tisk eller idrottslig verksamhet,

svenskt fartyg: sådant svenskt handelsfartyg som avses i 1 § lagen
(1958:295) om sjömansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses
i punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf.

Skattskyldighet Prop.

I:3§ 1990/91:107

II: 6 § Bilaga

4 § Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär
enligt 7—11 §§ skattepliktig inkomst.

Skattskyldighet föreligger också för juridiska personer som är hemmahö-
rande i utlandet och uppbär enligt 8, 10 och 11 §§ skattepliktig inkomst av
artistisk eller idrottslig verksamhet.

I: 5§

II: -

5 § Skattskyldighet föreligger inte för en artist eller idrottsman, om han upp-
bär inkomsten från ett artistföretag som är hemmahörande i utlandet.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte
skattskyldiga enligt denna lag.

Betalningsskyldighet

I: 3§
II: 9§

6 § Ansvarig för betalningen av särskild inkomstskatt är den som enligt 14 §
har att göra skatteavdrag. Är denne hemmahörande i utlandet svarar den
skattskyldige själv för betalningen på samma sätt som gäller för arrangör i
fall som avses i 8 § sista stycket.

Betalningsskyldigheten för den som har att betala annans skatt får efterges
av beskattningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger.

Skattepliktig inkomst

I: 4§
II: -

7 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del belop-
pet överstigei uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits en-
ligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folk-
pension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen
folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a §
sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § la-
gen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i
nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension
som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersätt-
ning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen-
sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk-
ringsrörelse;

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in-
komst av tjänst;

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som
är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

I:-

II: 8§

8 § Såvitt gäller artistisk och idrottslig verksamhet gäller följande i stället för
bestämmelserna i 7 §.

Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är kontant
ersättning eller annat vederlag för artistisk eller idrottslig verksamhet i Sve-
rige eller på svenskt fartyg.

Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäk-
ter, reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning som arrangören
uppbär.

Prop.

1990/91:107

Bilaga

I: 6§

II:-

Prop.
1990/91:107

9 § Från skatteplikt enligt 7 § undantas utomlands bosatta personer för: Bilaga

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-
ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,
om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrym-
der, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe-
riod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket
eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i
riket;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på
grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är
medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet el-
ler utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet, (lokalan-
ställd).

I:-

II: 7 §

10 § Från skatteplikt enligt 8 § undantas

1. ersättning som utbetalas av en fysisk person eller ett dödsbo och som
avser framträdande vid en privat tillställning,

2. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,

3. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast driftställe i Sve-
rige,

4. inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av
materiella eller immateriella tillgångar.

Vid tillämpning av första stycket 4 skall ersättning från ljudradio eller tele-
vision anses som inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift till den
del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.

I: 3och6§§

II: 6 och 8 §§

11 § Från skatteplikt enligt denna lag undantas

1. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av överenskom-
melse eller beslut som avses i 72 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi

i samband med inkomsternas förvärvande eller styrkta kostnader härför,

3. ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag, om
det sammanlagda värdet från en utbetalare under en uppbördsmånad uppgår
till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, av-
rundat till närmaste hundratal kronor.

Skattesats

I: 8§

II: 11 §

12 § Särskild inkomstskatt tas ut med 15 procent av skattepliktig inkomst av
artistisk eller idrottslig verksamhet och med 25 procent av annan enligt
denna lag skattepliktig inkomst.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beskattningsmyndighet m.m.

I: 9 §
II: 4 §

13 § Beslut om särskild inkomstskatt meddelas av skattemyndigheten i
Stockholms län, som också är beskattningsmyndighet utom i fall som sägs i
andra stycket.

Beskattningsmyndighet för skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och
uppbär inkomst av arbete som utförs här är skattemyndigheten i det län där
den som betalar ut ersättningen är registrerad som arbetsgivare. Är arbetsgi-
varen inte registrerad men bosatt här är skattemyndigheten i det län där han
är bosatt beskattningsmyndighet.

Skatteavdrag m.m.

I: 10 §
II: 12 §

14 § Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för motta-
garen utgör skattepliktig inkomst enligt lagen, skall göra skatteavdrag för
betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta gäller inte, om utbe-
talaren är hemmahörande i utlandet.

Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga förmåner,
skall skatteavdraget för dessa beräknas med tillämpning av 8 § uppbördsla-
gen (1953:272).

Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan göras,
är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden så som om skatteav-
drag gjorts.

Har den som har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt, att
betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget
skall göras, är utbetalaren skyldig att vid utbetalningen göra avdrag också
för den kvarstående skatten, om han erhållit beslut av skattemyndigheten
om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet med
vad som sägs i 39 § 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna upp-
bördslagen och i övrigt enligt punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 39 § i
tillämpliga delar.

I: 11 §

II:-

15 § Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall omedel-
bart efter det att han erhållit beslutet från skattemyndigheten överlämna det
till den som har att göra avdraget.

Prop.

1990/91:107

Bilaga

Fullgörs inte skyldigheten enligt första stycket och är inte förhållandena
sådana som sägs i 40 § 3 mom. uppbördslagen (1953:272), skall avdrag såsom
för preliminär skatt och i förekommande fall kvarstående skatt göras i enlig-
het med vad som sägs i 40 § 1 mom. andra-fjärde styckena och 2 mom.
samma lag. I övrigt gäller vad som sägs i tredje-femte samt sjunde styckena
av anvisningarna till 40 § uppbördslagen.

Prop.

1990/91:107

Bilaga

I: 12 §

II: -

16 § Om det belopp som skall betalas ut inte är så stort att skatteavdrag kan
göras för både särskild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper
på utbetalningstillfället skall det belopp som kan innehållas i första hand an-
ses avse den särskilda inkomstskatten. I övrigt gäller 42 § uppbördslagen
(1953:272) i tillämpliga delar.

I: 13 §

II: 16 §

17 § I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det be-
lopp som innehållits genom skatteavdrag enligt 12 § gäller vad som i fråga om
arbetsgivare sägs i 43 § 1 mom. första stycket första meningen uppbördslagen
(1953:272).

I: 15 §

II: 17 §

18 § Beskattningsmyndigheten skall övervaka att de som är redovisnings-
skyldiga enligt 20—22 §§ behörigen fullgör sina skyldigheter.

Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna besked i frågor som an-
går skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag
eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 14-17 §§.

I: 17 §

II: -

19 § Utför någon, som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige
har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av
staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbete häri riket, får skattemyn-
digheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt
denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den
främmande staten.

Har skattemyndigheten meddelat ett beslut enligt första stycket, får myn-
digheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt, som på grund
av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till
den främmande staten för att där gottskrivas den skattskyldige. I övrigt gäl-
ler i tillämpliga delar vad som sägs i 69 a § andra-femte styckena uppbörds-
lagen (1953:272).

Uppbörd av skatt

I: 18-19§§

II: 13—14 §§

20 § Den som enligt 14 § har att göra skatteavdrag skall betala den särskilda
inkomstskatten senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast ef-
ter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes. Om inbetalningen
och uppgifter i samband därmed, om anstånd med betalningen samt om skyl-
dighet att avge uppbördsdeklaration och påföljder av att skyldigheten under-
låts gäller 52—54 §§ uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar. Rege-
ringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dock besluta om avvi-
kelser från bestämmelserna om inbetalningssätt och om uppbördsdeklaratio-
nens innehåll.

Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördsla-
gen.

21 § Den som till någon som är skattskyldig enligt 4 och 5 §§ betalat ut be-
lopp, som är undantaget från skatteplikt enligt denna lag enbart på grund av
bestämmelsen i 11 § 1, skall senast vid tid som sägs i 20 § tillställa beskatt-
ningsmyndigheten meddelande om detta.

I: 20§

II: 13-14§§

22 § Skatt som skall betalas av den skattskyldige själv skall erläggas och redo-
visas senast den 18 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars. Om
inbetalningssättet och redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av rege-
ringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Kontrolluppgift

I: 21 §

II:-

23 § Den som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig att lämna
kontrolluppgift. För sådan uppgift gäller bestämmelserna om kontrollupp-
gift i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i tillämpliga
delar.

Skönstaxering

1: 16§

II: 18 §

24 § Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklaration eller redovisning
enligt denna lag eller föreskrifter med stöd av lagen underlåtit att fullgöra
denna skyldighet och har underlåtenheten medfört att skatt inte betalats el-
ler betalats med för lågt belopp eller föreligger annars grundad anledning att
anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp, skall skattemyn-
digheten besluta om den skatt som skall betalas. Därvid får underlaget för
beskattningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket meddelas av beskattningsmyndigheten. Beslu-
tet skall meddelas före utgången av det sjätte året efter det kalenderår under
vilket det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats har gått ut.

Prop.

1990/91:107

Bilaga

Återbetalning av skatt

I: 22 §

II: 19 §

25 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna
lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för
mycket.

Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos skattemyndigheten
senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars.
Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att sär-
skild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

Övrigt

I: 23 §

II: 22 §

26 § I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs
om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om indrivning m.m. i
57a-59 och 61-64 §§, om avkortning och avskrivning av skatt i 65—67 §§,
om central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt att taga del av preliminär självdeklara-
tion m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet i 77, 77 a och 78 §§, om straff-
bestämmelser m.m. i 79, 81 och 83 §§, om omprövning m.m. i 84-94§§, om
beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m.
i 96—103 §§ uppbördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 §
nämnda lag meddelas av den skattemyndighet som är beskattningsmyndig-
het enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skatt-
skyldige utan kostnad för denne.

I: 24§

II: 23 §

27 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut
enligt denna lag.

Prop.

1990/91:107

Bilaga

Innehåll ProP

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1 1990/91:107

Författningsförslag

1 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)......... 2

2 Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ... 7

3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta...... 9

4 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) ............... 15

5 Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-

grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring .................................................. 16

6 Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)............ 18

7 Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt ................................................. 19

8 Lag om ändring lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall

från folkpension m.m................................... 21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 . 22

1 Inledning ............................................. 22

2 Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige.............. 24

3 Skattebefrielse för utdelning från utländska dotterbolag..... 28

4 Viss dubbelbeskattning av utdelning...................... 33

5 Följdändringar i annan lagstiftning ....................... 34

6 Upprättade lagförslag................................... 34

7 Författningskommentar................................. 35

7.1 Kommunalskattelagen (1928:370).................... 35

7.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt............. 35

7.3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta .. 36

7.4 Uppbördslagen (1953:272).......................... 39

7.5 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring .... 40

7.6 Kupongskattelagen (1970:624)....................... 40

7.7 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt...... 40

7.8 Lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpen-
sion m.m.......................................... 41

8 Hemställan............................................ 42

9 Beslut................................................ 42

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser (Ds 1990:51)........ 43

Bilaga 2 Lagrådsremissens författningsförslag................. 44

Bilaga 3 Lagrådets yttrande ................................ 62

gotab 97998, Stockholm 1991

om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

Regeringens proposition1990/91:107