Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret

Proposition 1974:50

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 50 år 1974                         Prop. 1974:50

Nr 50

Kungl. Majrts proposition angående vissa organisationsfrågor m. m. röran­de försvaret; given den 22 mars 1974.

Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande lUl riksdagen föredragande departementsche­fen hemställt.

CARL GUSTAF

ERIC HOLMQVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås vissa organisationsförändringar beträffande flygvapnets myndigheler på lokal nivå. Förslagel innebär bl. a. en klarare uppdelning och avgränsning av stabs-, förbands- och förvaltningsfunklio­nerna vid flygvapnets flottiljer. Genom att bl. a. förrådsverksamheten samordnas kan personalbesparingar uppnås.

Ett förnyat förslag läggs fram om att huvuddelen av den verksamhet som f. n. bedrivs vid Upplands signalregemente (S 1) och staben för Uppsala-Väslerås försvarsområden (Fo 47/48) i Uppsala flyttas tiU Enköping. Vidare föreslås att en pansarbataljon förläggs till det blivande infanteriregementet i Strängnäs.

1 propositionen föresläs också att Kronobergs regementes (111) övningsfält vid Växjö utvidgas och att ett nytt skjutfält anskaffas för Bohusläns regemente (1 17) norr om Uddevalla.

Förslag läggs vidare fram om eftergift av ett statligt lån på 1,4 milj. kr. som år 1967 beviljats för all underlätta bostadsanskaffning för personal vid Ostkustens örlogsbas vid dennas utflyttning till Muskö.

Slutligen redovisas vissa förslag till följdlagstiftning med anledning av den nya regeringsformen.

/ Riksdagen 1974. 1 saml Nr 50


 


Prop. 1974r50

1. Förslag till

Lag om handläggningen av vissa regeringsärenden

Härigenom förordnas som följer.

Regeringsärende får handläggas i den ordning som anges i 7 kap. 3 § andra punkten regeringsformen, om ärendet angår

1.    föreskrifter rörande försvarsmaktens mobilisering,

2.    kommendering och placering av militär och civUmUitär personal,

3.    tjänstledighet för militär och civilmUitär personal,

4.    värnpliktigas och reservpersonals inkallelse och tjänstgöring,

5.    tillträde lUl mUitära skyddsföremål,

6.    svenska örlogsbesök i utlandet samt svenska militära transport- och övningsflygningar till utlandet,

7.    tillträde liU svenskt territorium av annan stals örlogsfarlyg, militära svävare eUer mUitära luftfartyg samt av fartyg, svävare eUer luftfartyg som äges eller brukas av annan stal och nyttjas för annat än enbart affärsdrift,

8.    försvarsmaktens deltagande vid officiella ceremonier och i allmän­nyttig verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975, då lagen (1921rl5) om kommandomål skall upphöra att gälla.

2. Förslag tiU

Lag om beredskapsstyrka

Härigenom förordnas som följer.

1 § Regeringen äger efter framställning av Förenta nationernas general­
sekreterare ställa mUitär beredskapsslyrka till Förenta nationernas förfo­
gande för att deltaga i fredsbevarande verksamhet. Regeringen äger vidare
besluta alt beredskapsslyrkan skall biträda vid hjälpverksamhet utom­
lands i samband med naturkatastrof eller liknande händelse.

2       §  Beredskapsstyrka som avses i 1 § utgör del av försvarsmakten.
Beredskapsstyrkan får omfatta högst två bataljoner saml specialenhe-

ler om tUlsammans högst en bataljons styrka.

3 § Beredskapsslyrkan skall beslå av anställd personal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.


 


Prop. 1974r50

3. Förslag tiU

Lag om beteckningen försvarsmakten

Härigenom förordnas som följer.

Vad i lag eller annan författning eller särskilt beslut föreskrives om krigsmakten skall i stället avse försvarsmakten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.


 


Prop. 1974r50

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 22 mars 1974.

Närvarande: statsmmistem PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT, GUSTAFSSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisa­tionsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.

Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m. Inledning

1 juni 1969 uppdrog Kungl. Majrt åt överbefälhavaren att i samråd med försvarets fredsorganisationsutredning och under medverkan av försvars­grenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och försvarets rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar om krigsmaktens organisation m. m. i lägre regional instans.

1 december 1971 uppdrog Kungl. Majrt vidare åt överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag tiU och vidta de åtgärder som behövs för att under perioden 1912/13-1916/11 minska antalet anställda inom krigsmakten. 1 uppdraget förutsattes att personal­minskningarna skulle ske bl. a. genom att organisationen i lägre regional och lokal instans ändrades.

1 december 1971 redovisade överbefälhavaren bl.a. resultaten av dittiUs gjorda försök och överväganden med anledning av uppdraget rörande organisationen m. m. i lägre regional instans. Överbefälhavaren föreslog vidare principer för inriktningen av det fortsatta arbetet och tidsplan för detta arbete.

För flygvapnets del innebar överbefälhavarens förslag till inriktning av studieverksamheten att underlag i första hand skulle lämnas för att genomföra redan fattade och väntade beslut beträffande förbandsindrag­ningar m. m. Dessutom borde underlag las fram för beslut om organisa­tionens utveckling på lång sikt. Utvecklingen förutsattes innebära bl. a. att ytterligare två flotliljadministrationer dras in och att mobiliserings­verksamheten m. m. inom luflförsvarssektorerna rationaliseras.

Vid anmälan av prop. 1972r45 lämnade min företrädare en redogörelse för de riktlinjer som har meddelats för del fortsatta utredningsarbetet rörande krigsmaktens organisation i lägre regional instans. Han anförde därvid bl. a. att han, allt eftersom resultaten av pågående och planerad studieverksamhet redovisas, avsåg att föreslå Kungl. Majrt att förelägga riksdagen förslag om erforderliga organisationsförändringar. Riksdagen hade inte något att erinra mot detta (FöU 1972rl5, rskr 1972rl84).


 


Prop. 1974r50                                                                          5

I prop. 1973r75 föreslog Kungl. Majrt riksdagen att bl.a. godkänna vissa förslag till omorganisation av myndigheter inom armén och mari­nen. Förslagen som skulle genomföras i två etapper med början den 1 juli 1973 resp. den 1 juh 1974 föranledde inte någon erinran från riksdagen (FöU 1973rl4, rskr 1973rl70).

Genom beslut i december 1973 har Kungl. Majrt reviderat sitt uppdrag till överbefälhavaren angående minskning av antalet anställda inom krigsmakten. Beslutet innebär att en netlominskning av antalet anställda inom krigsmakten med minst 3 900 skaU genomföras under perioden september 1972 — september 1979 genom bl.a. organisationsföränd­ringar i lägre regional och lokal instans.

Överbefälhavaren har i december 1973 och i februari 1974 överlämnat förslag rörande organisation av de lokala och lägre regionala myndigheter inom armén och flygvapnet som inte har omfattats av tidigare förslag i ämnet. Därvid undantas beträffande armén de myndigheter vilkas organi­sation behandlas i försvarets, fredsorganisalionsutrednings delbetänkande nr 10 (Ds Fö 1974rl) med förslag lUl ändringar av fredsorganisationen på Gotland. Delbetänkandet remissbehandlas f. n. Jag avser senare föreslå Kungl. Majrt att förelägga riksdagen förslag beträffande de organisations­förändringar som kan föranledas av överbefälhavarens och fredsorganisa­tionsutredningens förslag beträffande armén och fredsorganisationsut­redningens förslag beträffande flygvapnet.

Flygvapnets flottiljorganisation m. m.

Bakgrund

Flygvapnets nuvarande fredsorganisation baseras i huvudsak på 1948, 1962 och 1963 års försvarsbeslut (prop. 1948r206, SU 1941rl62, rskr 1948r371; prop. 1962rll0, SU 1962rll5, rskr 1962r285; prop. 1963r 110, SU 1963rl]4, rskr 1963r266).

1 prop. 1961 rl 10 anmäldes behov av vissa tjänster i samband med att stridslednings- och luftbevakningssystemet (stril 60) moderniserades. Förslagen godkändes av riksdagen (SU 1961rl04, rskr 1961r279). Med anledning av förslag som senare har lagts fram i ohka propositioner har riksdagen därefter fattat beslut som har inneburit att ytterligare ett 50-tal tiänster har tUlkommit för att bygga ut stridslednings- och luftbevak-ningsorganisationen.

I prop. 1968 r 109 föreslogs alt Göta flygflottilj (F 9) skulle dras in och att Södertörns flygflottilj (F 18) skuUe avvecklas som jaktflottilj. Min företrädare framhöU därvid att man inte borde ta ställning till en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 eller till en nedläggning av Roslagens flygkår (F 2) förrän försvarets fredsorganisationsutredning hade lagt fram fuUständiga förslag om organisationen av flygvapnets förband inom Stockholmsområdet och om flygvapnets skolorganisation. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1968rl24, rskr 1968r282).

1* Riksdagen 1974. 1 saml Nr 50


 


Prop. 1974r50                                                                          6

1 prop. 1970r96 föreslogs att F 2 och Svea flygkår (F 8) skulle läggas ned. Dåvarande F 18 skulle omvandlas från flottilj tUl en skolenhet för utbUdning i huvudsakligen stridslednings- och luftbevakningstjänst. Bar­karby flygfält med berghangar föreslogs stå kvar som krigsbas. För basens skötsel avsågs en bastropp med maskingrupp som skulle underställas chefen för F 18. Vidare skulle dåvarande Hallands flygkår (F 14) byggas ut till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1970r202, rskr 1970r419).

1 prop. 1971rll0 föreslogs att flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj (F 3) skuUe läggas ned. 1 samband därmed togs inte slutlig ställning till lokaliseringen av den provisoriska målflygenhel som f. n. finns vid F 3. Målflygorganisationen föreslogs t. v. ligga kvar vid F 3. Riksdagen godkände förslagen (FÖU 1971r9,rskr 1971 rl40).

1 prop. 1972r45 föreslogs bl. a. att målflygorganisationen skuUe lokali­seras tiU Västgöta flygflottilj (F 6). Riksdagen (FöU I972rl5, rskr 1972rl84) beslöt emellertid att inte ta ställning till målflygorganisatio-nens framtida lokalisering.

1 prop. 1973rl (bU. 6) anmälde min företrädare frågan om organisation av stridslednings- oeh luftbevakningstjänsten (striltjänsten) i fred inom luftförsvarssektorerna O 5 och S 1. På grundval av riksdagens beslut (FöU 1973rl6, rskr 1973rl95) fastställde Kungl. Majrt därefter dessa förbands organisation.

1 prop. 1974rl (bU. 6) anmälde jag bl.a. att överbefälhavaren i december 1973 på grundval av en organisationsöversyn som gjorts av chefen för flygvapnet och försvarets rationaliseringsinstitut har lämnat förslag om organisation av flygvapnets flottiljer och första eskaderstaben.

Nuvarande ordning

Fredstjänsten syftar ytterst tUl att förbereda flygvapnet för dess verksamhet i krig. Fredsorganisationens huvudsakliga uppgift är att producera krigsförband. 1 denna uppgift ingår bl. a. organisation, rekryte­ring, utbildning/taktik och mobilisering. HärtiU kommer flera andra uppgifter som transport-, flygräddnings- och spaningsuppdrag samt inci­dentberedskap. Tjänsten planläggs och bedrivs så att fredsförbanden samtidigt med erforderlig utbUdningskapacitet har en hög krigs- och insatsberedskap.

Huvudfunktionerna vid flottilj anknyter tUl ansvaret för produktion av krigsförband. Dessa omfattar flyg-, bas-, stridslednings- och luftbevak­nings- samt robot- och verkstadsförband. Stabs- och förvaltningsfunktio­nerna utgör stödfunktioner.

Uppgifts- och organisationsstrukturen vid flygvapnets flottiljer grundar sig i stort på bestämmelser från är 1963. Ansvarsgränser och principstruk­tur har därefter successivt modifierats bl. a. på grund av ändrade arbetsuppgifter, nya utbildningssystem samt det nya planerings- och programbudgetsystemet.

Chefen  för första flygeskadern (CEl) leder förbands-


 


Prop. I974r50                                                                          7

produktionen vid attackflottiljerna Västgöta flygflottilj (F 6), Skaraborgs flygflottilj (F 7), Hälsinge flygflottilj (F 15) och spaningsflottiljen Söder­manlands flygflottilj (F 11). Han har därutöver ansvar för attack- och spaningsverksamheten vid Norrbottens flygflottilj (F 21) och visst infly­tande på produktionen av spaningsflyggrupper och attackflygdivisioner med skolflygplan vid krigsflygskolan (F 5), Bråvalla flygflottilj (F 13), Upplands flygflottUj (F 16) och flygvapnets krigsskola (F 20).

Landet är frän luftförsvarssynpunkt f. n. indelat i åtta I u f t f ö r -svarssektorer som i sin tur består av ett antal luflbevakningsom-råden (kompaniområden). Sektorgränserna har anpassats främst efter luftoperativa, stridslednings- och luflbevakningstaktiska och sambands­tekniska krav. Viss anpassning har även gjorts tiU annan territoriell indelning. 1 stora drag kan sägas att Östra och Södra mUitärområdena utgörs av två sektorer samt Västra militärområdet och Bergslagens, Nedre Norrlands och Övre Norrlands mUitärområden av vardera en sektor.

Ledningen av verksamheten inom sektorerna i fred har knutits tiU vissa flottiljer, s. k. sektorflotliljer. Dessa har en förstärkt stabs­funktion, bl. a. i form av stabschef och stridslednings- och luftbevak-ningsavdelning. Floltiljchefen vid dessa flottiljer är samtidigt sektorchef. SkiUnaden meUan s. k. sektorfloltilj och flottilj Ugger främst däri att seklorchefen har samordningsansvar i fred för sektorfunktionerna, strids­lednings- och luflbevaknings- samt bas- och underhållstiänsten. Som en följd härav har även krigsförberedelsearbetet större omfattning vid sektorflottilj. De s. k. sektorflottiljerna är följander Västmanlands flyg-flortUj (Fl, jakt), Jämtlands flygflottilj (F 4, jakt), Skaraborgs flyg­flottilj (F7, attack). Skånska nygflottiljen (F 10, jakt), Kalmar flyg­flottilj (F 12, jakt) Bråvalla flygflottilj (F 13, jakt) och Norrbottens flygflottilj (F 21, jakt, spaning och lätt attack).

Övriga flottiljer som berörs är Västgöta flygflottilj (F 6, attack), Södermanlands flygflottilj (Fil, spaning). Hälsinge flygflottilj (F15, attack). Upplands flygflottilj (F 16, jakt) och Blekinge flygflottilj (F 17, jakt).

Utbildningsanstalter som berörs i detta sammanhang är krigsflygskolan (F 5) och flygvapnets krigsskola (F 20).

Chef för jaktflottilj jämte chefen för F 21 är i fred underställd vederbörande mUitärbefälhavare medan chef för attack- och spanings­flottilj är underställd chefen för första flygeskadern.

Från flygoperativ synpunkt och i mobiliseringshänseende lyder flygva­penförbanden — med undantag för utbildningsanstalterna och första flygeskaderns förband - i fred under fyra mUitärbefälhavare, nämligen militärbefälhavarna för Södra och Östra mUitärområdena samt Nedre och Övre Norrlands mUitärområden. Västra militärområdets och Bergsla­gens mihtärområdes flygoperativa intressen företräds av militärbefälha­varna i Södra resp. Östra militärområdena.

Beträffande utbUdning i fred lyder flygvapenförbanden utom utbild­ningsanstalterna och första flygeskaderns förband under tre militärbefäl­havare, nämligen mUitärbefälhavarna för Södra och Östra militärområde-


 


Prop. 1974r50                                                                          8

na samt Övre Norrlands militärområde. Den grundläggande utbildningen leds dock ofta direkt av chefen för flygvapnet och inte av mUitärbefälha­varna.

Chef för s. k. sektorflottUj har direklivrält gentemot övriga flottiljche-fer inom den egna sektorn i fråga om stridslednings- och luflbevaknings-tjänst samt bas- och underhållstjänst i den mån beredskap och krigsförbe­redelsearbete inom sektorn berörs.

Chef för flygflottilj som är underställd chefen för första flygeskadern lyder i vissa avseenden, bl. a. i fråga om mobiliserings- och krigsförbere-delsearbete, under militärbefälhavare.

Flygvapnets skolchefer är direkt understäUda chefen för flygvapnet men lyder i vissa avseenden rörande förvaltning, mobilisering och krigs­planläggning under mUitärbefälhavare.

Eftersom organisationsstrukturen mom flygvapnet i stort grundar sig på beslut alltsedan år 1948, uppvisar de enskUda flottiljerna betydande oUkheter i fråga om organisationen. Prmciporganisationen för en flottih framgår av en sammanstäUning som torde få fogas tiU statsrådsprotokol­let i detta ärende som bilaga 1.

Överbefälhavarens förslag

De föreslagna organisationsförändringarna inom flygvapnet grundar sig på en av försvarets rationaliseringsinstitut utarbetad rapport som har överlämnats till chefen för flygvapnet. Denne har remissbehandlat rap­porten och därefter överlämnat sill förslag om fredsorganisalion och personaluppsättning vid flygvapnets enheter till överbefälhavaren.

Överbefälhavaren konstaterar inledningsvis att den organisation som nu gäller i lägre regional och lokal instans inom flygvapnet uppvisar en bristande balans meUan uppgifter och resursfördelning inom fredsorgani-satibnen. Den ekonomiska utvecklingen leder enligt överbefälhavaren för flygvapnets del tUl att krigsorganisationen minskar och detta medför att omfattande förändringar måste vidtas inom flygvapnets fredsorganisa­tion.

Överbefälhavaren finner att flygvapnets fredsorganisation måste utfor­mas så att den successivt kan anpassas till de planerade krigsorganisatoris­ka förändringarna och få en sådan uppbyggnad att gjorda och planerade investeringar i materiel och vapensystem kan tas till vara.

Det krav på personalminskningar som Kungl. Majrt har ställt har enligt överbefälhavaren ytterligare skärpts genom 1972 års försvarsbeslut. 1 programplanen för perioden 1974/75-1978/79 har överbefälhavaren angett att flygvapnets fredsorganisation planeras kunna minskas med 685 personer. Genom chefens för flygvapnet förslag och andra planerade åtgärder beräknas detta mål kunna nås.

Med hänsyn tiU att arbetsuppgifterna vid första flygeskaderns stab beräknas öka beträffande bl. a. krigsplanläggning och på grund av att altacksystemet med skolflygplan har tUlkommit biträder överbefälhava­ren   chefens   för   flygvapnet   förslag  om  en   mindre  personalökning  i


 


Prop. 197450                                                                           9

förhällande liU nuvarande organisation.

Överbefälhavaren anser att en funktioneU uppdelning i en sektorstabs-funktion och en flottiljstabsfunktion är nödvändig. Överbefälhavaren biträder därför chefens för flygvapnet förslag om en sektorslabschef för sektorflottUjer och en flottiljstabschef vid flottiljer utan sektoransvar. Vidare anser överbefälhavaren i likhet med chefen för flygvapnet att en personalavdelning och en särskild planerings- och budgetavdelning bör organiseras.

Seklorchef och flottiljchef föreslås vid seklorflottilj vara samma person. Han bör benämnas sektorflottiljchef. Sektorchefs uppgifter avser främst krigsförberedande och övergripande sektorfunktioner av operativ/ taktisk eller teknisk art. Dessa utgör vid sektorer med bara en flottilj som regel s. k. liUikauppgifter för flottiljchefen. Inom sektorerna S 1, O 5 och ÖN 3 har sektoruppgiften sådan tyngd och omfattning att den domine­rar. Överbefälhavaren föreslår därfören släUföreträdare för sektorflottilj-chefen vid F 10/S 1 och F 21/ÖN 3. Till denne kan enligt chefens för flygvapnet närmare bestämmande delegeras ansvar för antingen förbands-produktion och förvaltning eUer seklorfrågor. Vid övriga sektorflottUjer bör i första hand stabschefen tjänstgöra som ersättare för chefen. Överbefälhavaren föreslår vidare att chefen för sektor O 5 med stab organiseras fristående.

Förslaget mnebär sammanfattningsvis att organisationen vid varje flottilj indelas funktioneUl i lednings- och stabsenheter, förbandsenheter samt förvaltnings- och driftenheter. Lednings- och stabsfunktionen blir seklionsindelad och tiUförs bl. a. en planerings- och budgetavdelning. Nuvarande väder- och trafikledningsavdelningar förs till förbandsfunktio­nen. Den föreslagna basorganisationen medger en rationellare flygtidspro­duklion samtidigt som krigsorganisationens krav kan tUlgodoses. Beträf­fande förvaltningsorganisationen föreslås en teknisk enhet inkluderande en verkstad som är inriktad mot teknisk tjänst, en intendentenhel som är inriktad mot beständsförvaltning och en kameral enhet organiserad pä en kassadetalj och en avlöningsdetalj. Vidare föreslås att förrådsverksamhe-len samordnas. Överbefälhavaren anser dock att samordningen av fUial-och verkstadsförråden bör föregås av försöksverksamhet. En slutlig integrering av förrådsverksamhelen beräknas kunna genomföras budget­året 1 977/78. För att kunna genomföra en samordnad förrådsverksamhet behövs investeringar i nya förråd. Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna uppnäs genom att antalet anställda minskar, främst inom verkstads- och förrådsavdelningarna. Förslaget innebär att antalet anställda beräknas kunna minskas med ca 230 när nu aktuella organisationsförändringar har genomförts. Beträffande den organisatoriska tiUhörigheten för bastrop­pen med maskingrupp vid Barkarby flygfält föreslår överbefälhavaren i hkhet med chefen för flygvapnet att ansvaret förs över från chefen för F 18 till chefen för F 1.


 


Prop. 1974.50                                                                         10

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande

Försvarets rationaliseringsinstitut som har yttrat sig över chefens för flygvapnet förslag biträder i huvudsak förslagel till organisation och personaluppsättning. Institutet framhåller att inga ytterligare tjänster bör tillföras organisationen utöver de tjänster inslilulel i efterhand har biträtt. Vidare anser institutet att nuvarande personunion mellan sektor­chef och flottiljchef bör behållas. Beträffande ledningsfunktionen inom sektor O 5 förordar institutet att den inordnas i sektorflottiljen F 1.

Institutet anför vidare att en provisorisk organisation för första flygeskaderns stab kan övervägas på grund av eventuellt kommande översyn av den regionala stabsorganisationen.

Den föreslagna principorganisationen inom förvaltningssidan innebär enligt institutet att organisationen delas upp på funktionella fack. Härvid har hänsyn tagils till en lämplig avvägning av ansvarsområden och materielsystem m. m. Stor vikt har lagts vid att tillgodose det krav på flygtidsproduklion som ligger inbyggt och investerat i flygplansystemet.

Institutet bedömer att ytterligare rationaliseringar är möjliga under 1970-talel inom bl. a. utbUdningssektorn samt genom samordning av vissa funktioner över försvarsgrenarna. Under 1980-talet kan ändrade förutsättningar bl. a. i fråga om krigsorganisation och materielinnehåll innebära att ytterligare rationaliseringsåtgärder kan aktualiseras.

Departementschefen

Överbefälhavaren har lämnat förslag till organisationsförändringar vid vissa av flygvapnets myndigheter i lägre regional och lokal instans.

Överbefälhavarens förslag innebär i stort att personalen vid första flygeskaderstaben ökas något med hänsyn lUl de utökade arbetsuppgifter­na rörande bl. a. krigsplanläggning. Vidare innebär förslaget att fredsorga­nisationen av flygflottiljerna får en hkartad uppbyggnad med särskilda lednings- och stabsenheter, förbandsenheter saml förvaltnings- och drift­enheter. Härigenom blir den fredsmässiga organisationen bättre anpassad tiU krigsorganisationen. Överbefälhavaren föreslär vidare att förrådsverk­samhelen vid flottiljerna samordnas, vilkel innebär all antalet anställda inom flygvapnet kan minskas. En förutsättning härför är emellertid att investeringar sker i nya förrådsbyggnader m. m.

Jag kan i huvudsak biträda överbefälhavarens förslag till principorgani­sation för flygvapnets förband jämte utbildningsanstälterna F 5 och F 20. För att få en klarare uppdelning och avgränsning av stabs-, förbands- och förvaltningsfunklionerna biträder jag sålunda förslaget alt organisera flygvapnets förband på lednings- och stabsenheter, förbandsenheter saml förvaltnings- och driftenheter.

Beträffande ledningsfunktionen inom sektor O 5 anser jag i likhet med försvarets rationaliseringsinstitut att denna bör inordnas i F 1 och inte organiseras fristående. Med anledning härav bör en ställföreträdande floltiljchef tiUkomma vid F 1. Jag delar vidare överbefälhavarens uppfatt-


 


Prop. 1974.50                                                                         11

ning att det vid flottiljerna F 10 och F 21 förutom floltiljchef bör finnas en ställföreträdande flottiljchef. Jag förordar alltså att stäUföreträdande flottUjchef bör finnas vid flottiljerna F 1, F 10 och F 21.

Jag har i andra sammanhang förordat alt förrådsverksamheten inom armén och marinen samordnas. Motsvarande rationaliseringsvinster anser jag möjliga alt nå även inom flygvapnet. Jag biträder därför överbefälha­varens förslag liU en integrerad förrådsverksamhet.

De uppgifter som f. n. ävUar första flygeskaderstaben kommer enligl min bedömning att finnas kvar även i forisättningen. 1 organisationsfrå­gan är jag dock inte beredd att nu ta stäUning. Jag delar försvarets rationaliseringsinstituts uppfattning alt första flygeskaderns stab med hänsyn tiU den kommande översynen av den regionala och centrala stabsorganisationen t. v. bör få en provisorisk organisation.

1 detta sammanhang vUl jag även föreslå att ansvaret för en vid Barkarby flygfält placerad bastropp med maskingrupp bör föras över från F 18 tUl F 1. Denna överföring bör ske redan den 1 juli 1974.

Principorganisationen av en flygflottilj enligl den lösning jag förordar framgår av en sammanställning som torde få fogas tUl statsrådsprotokol­let i detta ärende som bilaga 2.

Den nya organisationen bör faststäUas att gäUa med början från den 1 juh 1 975. 1 de faU militär eUer civilmilitär personal behöver placeras på arbetsuppgifter av företrädesvis civU karaktär inom verkstadsenhelerna får delta anses som en övergångsåtgärd under begränsad lid.

De personalminskningar inom flygvapnet som kan uppnås genom de åtgärder jag här har förordat bör kunna ske utan friställningar och sålunda främst genomföras i samband med naturliga avgångar i förening med en effektiv omplaceringsverksamhel.

Till flygvapnets behov av investeringsmedel för de nya förråd m. m. som behövs för att uppnå förutsatta personalbesparingar avser jag att återkomma i annat sammanhang.

Jag vill också erinra om att försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) har lämnat vissa förslag rörande flygvapnets fredsorganisation. Förslagen berör vissa av de förband som omfattas av de organisationsför­ändringar som jag har förordat i det föregående. De bereds f. n. inom försvarsdepartementet. Jag anser att de av mig förordade organisations­förändringarna bör genomföras oavsett vilka förändringar som kan följa av FFUrs förslag. Jag förutsätter dock att inga andra investeringar än sädana som är oundgängligen nödvändiga vidtas beträffande kasern-etablissement m. m. vid de förband som berörs av FFUrs förslag.

Det ankommer på Kungl. Majrt att ta stäUning tUl detaljorganisation och personalbehov för den nya organisationen. Jag avser att uppdra åt statens avtalsverk att i den utsträckning som behövs förhandla om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för personalen.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet som jag har förordat i det föregående

2.  bemyndiga Kungl.  Majrt  att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.


 


Prop. 1974.50                                                                       12

Lokaliseringen av Upplands signalregemente m. m. Inledning

1 prop. 1973rl35 föreslogs bl. a. att Göta livgarde (P 1) i Enköping skulle läggas ner. P 1 rs etablissemenl avsägs därefter utnyttjas för det nya förband som tillkommer genom integration av Upplands signalregemente (S 1) och staben för Uppsala-Väslerås försvarsområden (Fo 47/48) (prop. 1973r75, FÖU 1973rl4, rskr 1973rl70).

Under liden för försvarsutskottets handläggning av propositionen anmälde chefen för televerket till chefen för kommunikationsdeparte­mentet all flyttningen av S 1 till Enköping kunde medföra vissa stör­ningar för televerkets radiostation i VaUby, ca 7 km från Enköping.

Med anledning härav utförde chefen för armén i samråd med televerket under november 1973 vissa praktiska försök i syfte att få fram underlag för en bedömning av störningsriskerna. Försöken visade att S 1 rs verk­samhet med viss materiel inverkar störande på radiostationen i Vallby. Resultaten var emellertid endast preliminära. En fuUständig analys av slörningsförhällandena ansågs därför nödvändig.

Försvarsutskottet (FöU 1973r26) förklarade sig dela dåvarande depar­tementschefens uppfattning att S 1 bör flytta från Uppsala. Utskottet ansåg också all Enköping lämpade sig väl som förläggningsort för S 1. Innan störningsfrågan hade blivit fullt klarlagd ville utskottet dock inte uttala sig för en omlokalisering av S 1 och staben för Fo 47/48 till Enköping. Det ankom enligt utskottet på Kungl. Majrt all återkomma med förslag om S 1 rs lokalisering.

Med hänvisning tUl vad utskottet hade anfört godkände riksdagen (rskr 1973r382) propositionens förslag all P 1 skuUe läggas ner men beslutade att inte ta ställning tiU förslaget beträffande lokaliseringen av S 1 och staben för Fo 47/48.

På uppdrag av Kungl. Majrt har televerket och överbefälhavaren gjort ytterligare utredningar i ärendet.

Televerkets utredning

Televerket anser alt dess undersökning styrker farhågorna att verkets radiostation kommer att bli utsatt för en väsentligt ökad störningsnivå om radiosändare utnyttjas i Enköpingsområdel.

Om S 1 rs radiosändningsverksamhet flyttas till Enköping kommer enligt televerket såväl mottagarstationen som kontrollstationen i Vallby att belastas med merarbete för alt identifiera och eliminera störningar. Vidare måsle restriktioner i fråga om radiosändningsverksamheten utfär­das.

Televerket har gjort upp ett förslag till restriktioner för den mUitära radioverksamheten i Enköpingsområdet, vilket har delgetts bl. a. överbe­fälhavaren. Verket förbehåUer sig rätten all ändra restriktionerna om oförutsedda störsituationer för televerkels radiostation skulle inträffa. Det är inte heller helt uteslutet att en okontrollerbar störsituation kan


 


Prop. 1974 r50                                                                       13

uppstå med påföljd att en av verksamheterna måste flyttas. Flyttnings­kostnaden för televerkets radiostation bedömer verket tiU 20 mUj. kr. HärtiU kommer svårigheterna att finna en likvärdig placering med hänsyn tiU de tekniska krav som måste uppfyllas. Vetskapen om att en sådan valsituation kan uppstå kommer enligt televerkets uppfattning att begrän­sa verkets handhngsfrihet när det gäller att utnyttja Vallbyområdet för framlida radioverksamhel.

Televerket framhåUer slutligen det allmänna värdet av radioskyddade platser med hänsyn liU del eventuella framtida behovet och avråder från att S 1 flyttas tUl Enköping.

Överbefälhavarens utredning

Överbefälhavaren har på grund av KungL Majrts uppdrag låtit chefen för armén utreda fömtsättningarna för att genomföra radioulbUdning i Enköping med omnejd med hänsyn till televerkets restriktioner.

Chefen för armén har vid sina undersökningar funnit att en utbildning i planerad omfattning förutsätter att ett sändarannex med möjlighet alt ansluta mobila radiostationer upprättas på skjutfältet vid Skogs-Tibble eller på annan liknande plats ca 30 km från VaUby. Antalet grupperings-platser på och i närheten av P 1 rs övnmgsfält måsle ökas och redan befintliga grupperingsplatser göras mera lättillgängliga. Det måste vidare vara möjligt att förlägga radiopersonal i anslutning till sändarplalserna, t. ex. i samband med längre övningar. Dessutom behöver ytterligare en instruktör och en tekniker tillföras förbandets organisation pä grund av avståndet mellan kasernen och utbildningsanläggningen och kravet pä kontinuerliga kontakter med televerket. Delta medför enligt arméchefen att de beräknade investeringskostnaderna i samband med flyttningen ökar med 1,7 milj. kr. De årliga driftkostnaderna ökar med 200 000 kr. genom den angivna personalökningen och de längre transporterna vid övningar.

Överbefälhavaren anser att det genom arméchefens utredningar inte har kommit fram något som föranleder honom att ändra sin tidigare inställning till frågan om S 1 rs flyttning frän Uppsala (prop. 1973rl35 s. 50). Vid sin utvärdering och sammanvägning av utredningsunderlaget har han funnit, att televerkets restriktioner inte innebär sådana hinder för signalregementets verksamhet i Enköpingsområdet att den föreslagna omlokaliseringen av enbart detta skäl inte skuUe kunna ske. Han förutsätter därvid att de åtgärder som chefen för armén har angett kommer att vidtas för alt säkerstäUa utbildningen.

Departementschefen

1 prop. 1973rl35 föreslogs bl. a. att Göta hvgarde (P 1) i Enköping skulle läggas ner och dess etablissemenl utnyttias för det nya förband som tUlkommer genom integration av Upplands signalregemente (S 1) och staben för Uppsala-Väslerås försvarsområden (Fo 47/48).

2* Riksdagen 1974.1 saml Nr 50


 


Prop. 1974r50                                                                         14

Medan försvarsutskottet behandlade propositionen anmälde chefen för televerket att flyttningen av S 1 till Enköping kunde medföra störningar på televerkets radiostation i VaUby, som ligger ca 7 km från Enköping. 1 avvaktan på att slörningsfrågan utreddes beslöt riksdagen (FöU 1973r26, rskr 1973r382) att P 1 skulle läggas ner men log inte ställning tiU förslaget beträffande lokaliseringen av S 1 och staben för Fo 47/48. Försvarsutskottet förklarade sig dock dela departementschefens uppfatt­ning att S 1 borde flytta från Uppsala och att Enköping lämpade sig väl som dess nya förläggningsort.

Televerket och överbefälhavaren har därefter gjort vissa undersök­ningar rörande möjligheterna att med hänsyn tiU radiostationen i Vallby flytta S 1 rs verksamhet till Enköping.

Televerket har vid sin undersökning funnit alt vissa restriktioner är nödvändiga för mUitära radiosändningar inom Enköpingsområdet. Ell förslag till sådana restriktioner har överlämnats till överbefälhavaren. Verket avråder från att S 1 flyttas.

Överbefälhavaren finner att televerkets restriktioner inte innebär så­dana hinder för S 1 att bedriva sin verksamhet i Enköping att en lokalisering dit av enbart detta skäl inte kan ske. Detta förutsätter dock vissa investeringar, som överbefälhavaren beräknar tUl 1,7 milj. kr. Driftkostnaderna bedöms vidare öka med 200 000 kr. per år vid en sädan lokalisering.

Vid mina egna överväganden i frågan vill jag inledningsvis erinra om att försvarsutskottet har förklarat sig dela uppfattningen att S 1 bör flyttas från Uppsala och att Enköping är en lämplig ny lokaliseringsort för förbandet (prop. 1973rl35 s. 62, FöU 1973r26 s. 12).

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att min företrädare i propositionen berörde skälen för den föreslagna lokaliseringen av S 1. Bl. a. anförde han att nya byggnads- och iståndsättningsarbeten för S 1 i Uppsala som hade beräknats tUl 95 mUj. kr. under den närmaste 20-årsperioden kunde undvikas om förbandet flyttades. Behovet av investeringar i Enköping för S 1 angavs tiU ca 35 milj. kr. (s. 62). De merkostnader som överbefälhavaren räknar med till följd av televerkets restriktioner framstår mot denna bakgrund som små.

Min företrädare anförde vidare i propositionen att han räknade med att en mindre del av verksamheten vid den till S 1 anknutna arméns stabs-och sambandsskola (StabSbS) skulle ingå i den blivande arméns tekniska skola i Östersund. Lokaliseringen av övrig utbildningsverksamhet som är knuten till S 1 borde övervägas närmare (s. 62). Dessa överväganden har klarlagt att denna utbildningsverksamhet bör förläggas lUl Enköping i samband med att S 1 flyttas dit. Frågan om möjligheten att vid en sådan åtgärd behålla tolkutbildningen vid StabSbS behöver dock ytterligare utredas.

Med hänvisning tUl det anförda och efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag alt huvuddelen av den verk­samhet som i dag bedrivs vid S 1 och staben för Fo 47/48 lokaliseras till P 1 rs etablissemenl i Enköping.


 


Prop. 1974.50                                                                         15

Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga som har samband med riksdagens beslut med anledning av de förslag som lades fram i prop. 1973rl35. Riksdagsbeslutet innebär bl. a. att Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs skall utgå ur pansarlruppernas organisation och att den pansarutbUdning som bedrivs vid förbandet ersätts med infanteriutbildning. Behov kommer emellertid all finnas av viss pansarut­bUdning i Mellansverige under en övergångsperiod efter organisationsför­ändringen. Med hänsyn härtiU har det befunnits lämpligl att låta en pansarbataljon ingå i det nya infanteriförbandet. Jag förordar en sådan lösning. Batahonen avses få en benämning som anknyter till Göta livgarde.

De förordade organisationsförändringarna medför problem för den berörda personalen. Jag förutsätter därför att förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda personalens organisationer pä såväl lokal som central nivå. Ohka åtgärder bör vidtas för att underlätta omplace­ringen av den personal som kan komma all bh övertalig och för att erbjuda denna annan anställning.

Det bör ankomma pä Kungl. Majrt att fastställa tidsplan för omorgani­sationernas genomförande och alt la stäUning till enskildheter i förehg­gande förslag.

Under åberopande av del anförda hemställer jag alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen att

1.  godkänna vad jag har förordat rörande lokalisering av Upplands signalregemenle m. m.,

2.  godkänna vad jag har förordat rörande verksamheten vid det blivande infanleriförbandet i Strängnäs,

3.  bemyndiga Kungl. Majrt alt vidta de övergångsåtgärder i övrigt som behövs för all genomföra förslagen.


 


Prop. 1974r50                                                                      16

Vissa markförvärv för armén

I prop. 1974rl (bU. 6 s. 227) anmälde jag att chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av 1 11 rs övningsfält vid Växjö saml till anskaffning av ell nytt skjutfält för 1 17 norr om Uddevalla. Jag räknade därvid med all frågan om de föreslagna markanskaffningarna skulle kunna underställas vårriksdagen i särskUd proposition så snart försvarels fastighelsnämnd hade slutfört sina utredningar om förslagen. 1 avvaktan härpå beräknade jag för nästa budgetår under anslaget Arméförband r Anskaffning av anläggningar ett medelsbehov av 1,3 mih. kr. för utvidg­ning av 1 llrs övningsfält och 500 000 kr. för elt nytt skjutfält för 1 17.

Fastighelsnämnden har numera slutfört sina utredningar och lagt fram förslag om markanskaffningar för ifrågavarande ändamål. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Utvidgning av I 11 rs övningsfält

Chefen för armén

1 11 rs övningsfält i Växjö ligger söder om regementets kasernområde och i anslutning tiU della. Fältet omfattar 480 ha, varav 50 ha utgör mark som tiUhör Växjö kommun och som kommunen har upplåtit till regementet genom särskilt avtaL Genom särskUda överenskommelser med kommunen har regementet tidigare disponerat även två andra områden norr resp. sydost om kasernområdet för övningar. Genom kommunens kraftiga expansion sedan början av 1960-talet har dock dessa områden tagils i anspråk för bebyggelse i sådan ulslräckning all det inte längre är möjligt att utnyttja dem för utbildning. Utöver närövningsfältet dispone­rar regementet övningsfältet Kronobergshed om ca 90 ha. Detta fält ligger 20 km från kasernerna och kan därför endast i ringa omfattning utnyttjas vid grundutbUdningen. Del utgör dock ett viktigt komplement som förläggnings- och övningsområde vid krigsförbandsövningar. För skol- och fältskjutningar disponerar regementet det s. k. Notterydsfältet om ca 220 ha som hgger ca 10 km nordost om kasernerna. För utbildning i stridsskjutning disponerar regementet skjutfältet vid Kosta som ligger ca 50 km öster om regementet och omfattar knappt 3 000 ha.

Närövningsfället är i sin nuvarande omfattning otillräckligt. Utbild­ningen har dock hittills kunnat bedrivas med relativt god effekt på grund av tillmötesgående från enskUda markägare som har upplåtit mark för övningsändamål. Under senare år har markägarna dock visat sig allt mindre benägna att stäUa mark tiU förfogande, främst på grund av de stora markskador som den ökade motoriseringen har medfört. Förbandet har härigenom tvingats förlägga en stor del av övningarna på relativt stort avstånd från kasernerna vUket har inneburit tidsförluster och ökade kostnader. Den förkortade utbildningstiden medför att allt större krav måste ställas på alt övningsliden utnyttjas effektivt. En förutsättning härför är att närbelägen övningsmark i tillräcklig omfattning står till förfogande.


 


Prop. 1974r50                                                                         17

Enligl chefen för armén bör övningsfältet utvidgas med ca 300 ha genom förvärv av mark söder om det nuvarande fältet. En sådan utvidgning skulle väsenligt förbättra möjligheterna att tillgodose gällande ulbildningskrav.

Det föreslagna utvidgningsområdel består till större delen av kuperad skogsmark. Bmkad mark och ängsmark finns huvudsakligen längs områ­dets västra gräns. Utvidgningen berör fyra fastigheter. Tio personer är fasl bosatta inom området. EU utvecklat vägnät finns inom området. Den civila trafiken bedöms inle komma all störas i nämnvärd omfattning av den militära övningsverksamhelen. Hastighetsbegränsningar bedöms inle behöva tillgripas.

Försvarets fastighetsnämnd

Fastighetsnämnden har vid sin utredning besiktigat det nuvarande övningsfältet, del föreslagna utvidgningsområdel och trakten däromkring. Vidare har nämnden orienterat länsstyrelsen i Kronobergs län, övriga länsmyndigheter och Växjö kommun om utvidgningsförslagel. Länssty­relsen och kommunen har i skriftliga yttranden tUlstyrkt förslaget. Länsstyrelsen har anmält all en skiss till trafikledsplan för Växjöområdel upptar en större trafikled, som till viss del skuUe beröra det föreslagna utvidgningsområdet. Underhandskontakter med vägförvaltningen i länet i denna fråga har dock gett vid handen att det bör gå att lösa de samordningsproblem som skuUe kunna uppkomma vid en eventuell framtida utbyggnad av trafikleden.

Fastighetsnämnden har också orienterat de fyra fastighetsägarna om utvidgningsförslagel. Samtliga markägare har skriftligen framfört syn­punkter. Ägaren tUl fastigheten Bergunda lr6, som äger ca 200 ha av utvidgningsområdet, har bl. a. framfört åsikten att området utan större olägenhet bör kunna minskas. Stiftsnämnden i Växjö stift, som förvaltar ett kyrkan tiUhörigt skogsskifte om ca 50 ha av fastigheten Bergunda 1 rl, har framhållit att det är till stor nackdel för kyrkan av avstå fast egendom. Stiftsnämnden har därför framfört önskemål om att kyrkan erhåller annan mark i stället för den som avses ingå i utvidgningen. De två övriga markägarna, som vardera äger en fastighet om ca 20 ha, har uttalat önskemål om i första hand att deras fastigheter skall utgå ur förslaget och i andra hand att bostadshusen och ekonomibyggnaderna med visst markområde däromkring skall undantas. Den ena markägaren har vidare framfört önskemål om att få behålla och fortsätta driften vid en grusfyndighel på sin fastighet.

Chefen för armén har av fastighetsnämnden beretts tillfälle att yttra sig över de synpunkter och önskemål som har framförts tiU nämnden i samband med utredningsarbetet. Chefen för armén har därvid uttalat bl. a. att det framlagda utvidgningsförslagel tillgodoser elt minimibehov för regementet vid övningar i främst awärjningsstrid vid kust. Några begränsningar av förslaget kan därför inte godtas. De två mindre mark­ägarnas fastigheter är så belägna all de behövs för de avsedda övningarna.


 


Prop. 1974r50                                                                         18

De bör därför ingå i utvidgningen. Chefen för armén viU dock inte motsätta sig all de nuvarande ägarna får bo kvar på fastigheterna och att skälig tomtmark styckas av i anslutning tiU bostadshusen. Det kan vidare medges alt grustäkten på den ena fastigheten även i fortsättningen utnyrtjas av den nuvarande ägaren eller hans son.

Fastighetsnämnden anför att den finner det klarlagt att 1 11 behöver förbättrade övningsbelingelser i anslutning tiU kasernetabUssemenlel i Växjö. Det föreslagna området är enligl nämndens mening lämpligt för den avsedda övningsverksamheten. Någon begränsning av det föreslagna ulvidgningsområdet bör enUgt nämnden inte ske. Nämnden föreslår därför all övningsfältet utvidgas enligt chefens för armén förslag.

Fastighetsnämnden konstaterar alt de sociala olägenheterna av den föreslagna utvidgningen bör bh obetydliga. Av de tio personer, som bor inom området, är nio bosatta på de två mindre fastigheterna och kan sålunda enligt chefens för armén medgivande bo kvar. Medgivandet att utnyttja grustäkten på den ena fastigheten även i fortsättningen innebär att ölägenheterna ytterligare begränsas. Från jordbmkspohtisk synpunkt anses utvidgningen inte heller medföra några nämnvärda olägenheter. Sliflsnämndens önskemål att få ersättningsmark bör enhgt fastighets­nämnden kunna tUlgodoses genom att lantbruksnämnden lämnar stifts-nämnden tiUstånd att förvärva lämplig salubjuden mark.

Värdering av utvidgningsområdel utförs av fortifikationsförvaltningen. Faslighetsnämnden bedömer att markanskaffningen kan genomföras tUl rimhga kostnader.

Nytt skjutfält för I 17

Chefen för armén

1 17rs markinnehav i närheten av Uddevalla utgörs av 1 225 ha ägd mark och ca 610 ha arrenderad mark. Övningsfältet Samneröd omfattar ea 450 ha och ligger omedelbart norr om och i anslutning tiU regementets kasernområde. Fältet är från utbUdningssynpunkl mindre lämpligt efter­som terrängen tUl vissa delar är svårtillgänglig. En väsentlig fördel med fältet är att det har förbindelse med Bulids skjutfält. Detta skjutfält som har en areal av ca 775 ha är genom sin utformning och begränsade storlek otillräckligt för stridsskjutningar med andra vapen än kulsprutepistol. Genom arrendering av ett område om ca 610 ha omedelbart väster om skjutfältet har det dock blivit möjligt att genomföra skjutningar med samtliga direktskjutande infanterivapen. Vid skjutningar avlyses det arrenderade området och utnyttjas som riskområde. Inom skjutfältet kan med viss svårighet två kompanier samtidigt genomföra stridsskjutning i anfall med understöd av granatkaslarpluton. Skjutningar med artilleri kan genomföras i begränsad omfattning. Inom södra delen av skjutfältet finns en skolskjutningsbana och en pansarvärnsbana (rälsmålbana). Den buller-och tryckvågsverkan som uppkommer vid pansarvärnsskjutningar innebär emellertid sådana sanitära olägenheter för de närboende att skjutulbUd-


 


Prop. 1974r50                                                                        19

ningen på pansarvärnsbanan inte kan genomföras med fuUkalibrig ammu­nition. Den bostadsbebyggelse som redan nu finns och som planeras söder om skjutfältet innebär tillsammans med ett väntal behov av mark för fritidsaktiviteter i fältets närhet att del kan bli nödvändigt att minska skjutverksamheten ytterligare. Med hänsyn till att uppträdande och strid mot pansar — främst skarpskjulning med pansarvärnsvapen — är ett av de viktigaste avsnitten inom såväl grund- som repelitionsulbUdningen vid ett infanteriregemente anser chefen för armén att åtgärder i första hand måste vidtas för att tillförsäkra regementet fullgoda möjligheter till skjututbUdning med dessa vapen.

Utöver Samnerödsfältet och Buhds skjutfält disponerar 1 17 Backamo lägerplats ca 25 km söder om Uddevalla. Lägerplatsen omfattar en areal av ca 60 ha och utgör elt värdefuUt komplement som förläggnings- och utbildningsområde för regementet. Vidare disponerar regementet Rams­viks skjutplats vid kusten ca 55 km västnordväst om Uddevalla. Skjut-platsen som omfattar ca 60 ha används främst sommarlid för skjututbild­ning med värnkanoner och granatkastare. Den aUt mer ökande frilids-verksamheten vid kusten förutses dock komma att medföra begränsade möjligheter att utnyttja skjutplatsen sommarlid.

För all 1 17rs behov av förbättrade möjligheter till skjututbildning med pansarvärnsvapen skall kunna tillgodoses föreslår chefen för armén att ett nytt skjutfält om ca 1 600 ha anskaffas i trakten av sjön Östra Krokevatlnel ca en mU norr om regementets kasernområde. Inom det föreslagna skjutfältsområdet kan en pansarvärnsbana med skjutavstånd upp till 800 m. anordnas. Området kan vidare utnyttjas för viss annan skjututbUdning, t. ex. med granatkastare, saml för utbUdning i spräng-tjänst. Härigenom skulle det bU möjligt att i avsevärd utsträckning avlasta Bulidsfältet från störande utbildningsverksamhet.

Del föreslagna skjutfältsområdet består till stor del av mossar som delvis är bevuxna med skog. Vid Östra Krokevattnets norra del och öster om södra delen av sjön finns mindre äkerbruksområden. Övriga delar utgörs av skogsmark. En allmän väg av god beskaffenhet men med relativt hten civil trafik leder till och genom den västligaste delen av området. Ett fätal enskilda vägar och stigar finns inom området. Några nya vägar som berör området är inte planerade. Inga högspänningsledningar finns inom området som inte heller berörs av någon luftled. Chefen för flygvapnet och luftfartsverket har förklarat sig inte ha nägot att erinra mot att området utnyttjas för de avsedda övningarna. Området bedöms ha ringa intresse för civUa fritidsaktiviteter. Uddevalla kommun anser att området är lämpligt för avsedd verksamhet. Buller från skjutverksamheten bedöms inte komma att störa kringboende. Någon ny bebyggelse är såvitt känt inte planerad inom området. 14 personer är fast bosatta inom området som berör ca 20 brukningsenheter.


 


Prop. 1974r50                                                                        20

Försvarets fastighetsnämnd

Fastighetsnämnden har vid sin utredning besiktigat såväl de övnings-och skjutfält som 117 f. n. förfogar över som del av chefen för armén föreslagna nya skjutfältet. Nämnden har vidare orienterat länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, övriga länsmyndigheter, Uddevalla kommun och de berörda markägarna om skjulfällsförslagel. Samtliga har beretts tUlfälle att muntligen och skriftligen framföra sina synpunkter.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i yttrande förklarat sig inle ha någol att erinra mot den föreslagna markanskaffningen under förutsättning att verksamheten inom skjutfältet bedrivs pä sådant sätt att den inle hindrar en utbyggnad av bostadsområdet i Fagerhull öster om fältet. Naturvårdsenhelen inom länsstyrelsen har anfört att området har ringa värde från social naturvårdssynpunkl men all det inom området finns vissa nalurvårdsobjekl som är av intresse för den vetenskaphga naturvården. Höjdemossen inom området har en mycket karaktäristisk flora och är vidare häckningsplats för ljungpiparen. De avsedda skjut­ningarna bedöms dock inte komma att nämnvärt störa fågellivet. Inom området har två naturreservat planerats. Vidare har landskapsskydd planerats för en dalgång inom området. Under förutsättning att intentio­nerna i naturvårdsplaneringen för området kan fullföljas finns från naturvårdssynpunkl inga allvarliga erinringar mot det planerade skjut­fältet.

UddevaUa kommun har låtit undersöka de bullerstörningar som upp­står främst inom bostadsområdet i Fagerhult öster om det föreslagna skjutfältet vid skjutningar med pansarvärnsvapen från avsedd skjutplats. Av undersökningen som grundar sig pä mätningar vid provskjutningar framgår att störande buller kommer att beröra enbart glesbebyggelse med i det närmaste ingen bosättning, att skjutningarna inte kommer att medföra bullerstörningar av någon betydelse inom bostadsområdet i Fagerhult och alt störningarna inom detta område är större vid skjut­ningar från Bulids skjutfält än de bhr vid skjutningar från den planerade skjutplatsen inom det föreslagna nya skjutfältet. 1 yttrande tUl länsstyrel­sen har kommunstyrelsen framhåUit nödvändigheten av att skjutningarna med pansarvärnsvapen flyttas från Bulids skjutfält tiU ett annat skjutfält på större avstånd från Uddevalla med hänsyn tiU att sådana skjutningar är påtagligt störande för närbelägna bostadsområden. Kommunstyrelsen har vidare framhållit alt det föreslagna skjutfältet ligger inom ett område som enligl UddevaUas blockplan har bedömts lämpligt för militär verksamhet. Del har förutsatts alt 1 17 skall ha förståelse för all det planerade skjutfältet behöver utnyttjas för det rörliga friluftslivet. Enligt kommun­styrelsen överväger fördelarna i form av bättre övningsbetingelser för regementet och minskade störningar i de norra delarna av Uddevalla tätort de nackdelar som tUlkomsten av fältet kan innebära för de närboende. Sammanfattningsvis har kommunstyrelsen förklarat sig inte ha något all invända mot skjutfältsförslagel under förutsättning att verksamheten inom fältet bedrivs på sådant sätt att den inte blir störande


 


Prop. 1974r50                                                                         21

för närboende och inte hindrar en utbyggnad av bostadsområdet i Fagerhull.

Flertalet berörda markägare har i skrivelse till faslighetsnämnden bestämt motsatt sig alt det föreslagna skjutfältet kommer till stånd. De har i huvudsak framhållit att det under senare tid ökade villabyggandet i Lane-Ryr öster om del föreslagna området har bidragit tiU att ge liv ål bygden. Denna bebyggelse, främst inom Fagerhultsområdet, skulle drab­bas hårt om fältet kom lUl stånd. Skjutfältet är enligt markägarna olämpligt beläget med hänsyn tUl Uddevalla tätorts expansion. Vidare har markägarna framhållit all del är olämpligt att skapa elt nytt skjutfält som ligger åtskilt från regementets övriga övningsområden, att området är synnerligen lämpligt för det rörliga frUuftslivet och att ett flertal sällsynta fågelarter har sina häckningsplatser inom området. - Ägarna tiU en av de berörda fastigheterna har hävdat att ett nytt skjutfält för 1 17 inte behövs med hänsyn lUl att Remmene skjutfält ligger endast åtta mU från UddevaUa.

Chefen för armén har av fastighetsnämnden beretts tillfälle att yttra sig över markägarnas synpunkter. Vad beträffar uppfattningen att skjutfältet skulle vara olämpligt beläget med hänsyn till Uddevalla tätorts expansion konstaterar chefen för armén all förslaget till markanskaffning har föranletts bl. a. av tätortens ökande expansion mot Bulids skjutfält, vUket har medfört alt skjulverksamheten fått inskränkas. 1 fråga om det rörliga frUuftslivet framhåller chefen för armén att området kommer att vara tillgängligt för allmänheten när skjutningar inle pågår. Genom tillkomsten av nya vägar inom området kommer detta snarare att bli mer tillgängligt för aUmänheten än tidigare. Mot bakgrund av den korta utbildningstiden och de begränsade ekonomiska resurserna anser chefen för armén vidare att Remmene skjutfält ligger för långt från Uddevalla för att kunna utgöra ett realistiskt alternativ till det föreslagna skjut­fältet.

Vissa personer som bor inom eller i närheten av det föreslagna skjutfältet har vid ett allmänt möte beslutat kräva att planerna omprövas. TiU fastighetsnämnden har överlämnats listor med sammanlagt ca 300 namnunderskrifter av personer som har önskat protestera mot skjutfälts-planerna.

Ägare till mark inom det föreslagna skjutfältsområdet har för nämnden lagl fram ett alternativt förslag tUl nytt skjutfält för I 17. Det område markägarna föreslår omfattar ca 1 900 ha och ligger inom Färgelanda kommun i Älvsborgs län omedelbart norr om det av chefen för armén föreslagna skjutfältet. Enligl markägarna är detta alternativ fördelaktigare bl. a. med hänsyn till att bullerstörningarna från skjutningarna skulle flyttas längre bort från bebyggda områden och att ett mindre antal markägare skulle beröras.

På fastighetsnämndens begäran har chefen för armén granskat mark­ägarnas förslag. Efter att ha hört militärbefälhavaren för Västra militär­området och chefen för 1 17 har chefen för armén framhållit att terrängförhållandena inom  det  av  markägarna  föreslagna området är


 


Prop. 1974r50                                                                         22

sådana att det krävs stora planerings- och röjningsarbeten för att anlägga en pansarvärnsbana inom området. Från såväl utbUdnings- som kostnads­synpunkt är del av arméchefen föreslagna området väsentligt bättre än markägarnas förslag. Inom sistnämnda område är enligt inhämtade uppgifter 21 personer bosatta. Inom del av chefen för armén föreslagna området bor 14 personer. Gränserna för detta område kan utan alltför stora ölägenheter för fältets avsedda användning ändras så all viss bebyggelse med tillsammans sju fast bosatta personer undantas från skjutfältet. Någon motsvarande minskning av det område som markägar­na har föreslagit kan enligt chefens för armén bedömning inte ske.

Chefen för armén har vidare berett länsstyrelsen i Älvsborgs län och Färgelanda kommun lUlfäUe att yttra sig över markägarnas förslag. Såväl länsstyrelsen som kommunen har därvid förklarat att det är olämpligt att förlägga ell skjulfält inom detta område. Bl. a. har åberopats att en stor del av området utgör högprodukliv och välbelägen skogsmark, att vissa delar, främst Tjuvemossen, är av intresse från naturvårdssynpunkl och att den sydvästra delen av området är lämplig som strövområde för det rörliga friluftslivet.

Fastighelsnämnden har besiktigat del av markägarna föreslagna skjut­fältsområdet. Nämnden har också kallat fastighetsägarna inom detta område liU elt sammanträde, varvid de orienterats om förslagel och beretts liUfäUe att framföra sina synpunkter. 1 skrivelse tUl nämnden har samtliga markägare protesterat mol förslagel och hävdat bl. a. att skogen mom området är värdefuUare än inom det av chefen för armén föreslagna området, att sydvästra delen av området är myckel attraktiv för fritids­verksamhet och alt ett skjulfält enligt markägarnas förslag skulle inne­bära avfolkning av den levande bygd som finns söder om EUenösjön.

Fastighetsnämnden anser det för sin del klarlagt att 1 17 inte längre har tiUfredsställande möjligheter att bedriva utbildning i skjutning med pansarvärnsvapen sedan bostadsbebyggelsen i Uddevalla tätort har vuxit allt närmare det nuvarande skjutfältet vid Bulid. Nämnden anser det därför nödvändigt att ett nytt fält anskaffas för sådana övningar. Det av chefen för armén föreslagna skjutfältet ligger inom ett område som enligt blockplanen för Uddevalla har bedömts lämpligt för mUitär verksamhet. Den utredning som har gjorts om risken för bullerstörningar har visat att sådana störningar av någon betydelse knappast behöver befaras för någon tätbebyggelse. Från allmän plansynpunkt anser därför fastighetsnämnden att den av chefen för armén föreslagna placeringen av skjutfältet är godtagbar. Nämnden framhåller dock att det är möjligt att enstaka permanentbostäder eller fritidshus inom det glesbebyggda området norr om skjulfältet kan komma att utsättas för bullerstörningar. Först när skjutfältet har tagits i bruk blir det dock enligt nämnden möjligt att säkert klarlägga detta och att bedöma om särskilda åtgärder på grund härav behöver vidtas.

Beträffande det föreslagna områdets värde från viltvårds- och ornilo-logisk synpunkt framhåller fastighelsnämnden att skjutningarna enligt länsstyrelsens naturvårdsenhet inte kommer att störa fågellivet i nämn-


 


Prop. 1974.50                                                                         23

värd omfattning. Erfarenhetsmässigt kommer skjulningama inle heller att få någon menlig inverkan på djurlivet i övrigt. Enligt länsstyrelsen har området inle någon större betydelse för del rörliga frUuftshvet som i stället är koncentrerat till områden väster om det föreslagna skjutfältet. De områden inom det föreslagna skjutfältet som är av intresse för den vetenskapliga naturvården bör enligt nämnden kunna beredas tiUfredsstäl­lande skydd även om de ingår i skjulfältet.

Fastighelsnämnden delar chefens för armén uppfattning att Remmene skjutfält ligger för långt från 1 17rs kasernområde för att regementets skjulutbildning med pansarvärnsvapen skall kunna hänvisas dit.

1 fråga om det av vissa markägare framlagda alternativa förslaget tiU skjutfält konstaterar fastighetsnämnden all detta område enligl chefens för armén bedömning inte är lämpligt som skjutfält främst på grund av terrängförhåUandena. Utredningen har även visat att såväl intrånget från nalurskyddssynpunkt som de sociala konsekvenserna skuUe bli större enligl markägarnas alternativ. Eftersom det inte kommit fram några omständigheter av betydelse som innebär alt markägarnas förslag skulle vara all föredra framför chefens för armén förslag anser fastighelsnämn­den att det inte finns anledning att förlägga skjutfältet till den av markägarna föreslagna platsen.

Faslighetsnämnden har särskilt utrett möjligheterna att minska de sociala konsekvenserna av den föreslagna markanskaffningen. Det har därvid visat sig alt chefen för armén kan godta en minskning av skjutfältet med elt område om ca 110 ha i fältets nordöstra del. Därigenom skulle antalet fasl bosatta inom fältet minskas till sju personer. Fastighetsnämnden föreslär att denna del av det föreslagna skjulfältet utesluts om vederbörande ägare så önskar.

1 samband med att markanskaffningen för skjutfältet genomförs är det enligt faslighetsnämnden angeläget att man tar tUl vara aUa möjligheter att underlätta för de personer, som måsle flytta från sina nuvarande hem när fältet tas i bruk, att skaffa sig andra bostäder och att även i övrigt underlätta omställningen för dem. 1 vissa fall skulle omställningen enligl nämndens mening kunna underlättas om de får bo kvar under en övergångstid.

Med stöd av vad som har kommit fram vid utredningen föreslår fastighetsnämnden att ett nytt skjutfält för utbUdning i skjutning med pansarvärnsvapen anskaffas i enlighet med chefens för armén förslag med den begränsning som nämnden har föreslagit.

Det föreslagna skjutfältsområdet värderas av fortiflkationsförvalt­ningen. Fastighetsnämnden bedömer att markanskaffningen kan genom­föras tiU rimhga kostnader.

Departementschefen

Chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av 1 11 rs övningsfält i Växjö. Förslaget innebär att ett område om ca 300 ha i anslutning till det nuvarande övningsfältet bör förvärvas. Av utredningen


 


Prop. 1974r50                                                                         24

i ärendet framgår att fältet i sm nuvarande omfattning är otUlräckligt. Genom att möjligheterna att använda mark i enskUd ägo under senare tid alltmer har beskurUs har regementet tvingats föriägga en stor del av sina övningar på relativt stort avstånd frän kasernerna, vilkel har medfört tidsförluster och ökade kostnader. Den förkortade utbildningstiden innebär ökade krav på att övningstiden utnyttjas effektivt. Detta är möjligt endast om närbelägen övningsmark i tiUräcklig omfattning finns att tUlgå.

Försvarets fastighelsnämnd har yttrat sig över arméchefens förslag. Nämnden flnner det klariagt att 1 11 behöver förbättrade möjligheter att bedriva övningar i anslutning till kasernerna. Nämnden har inhämtat yttranden från såväl länsstyrelsen som Växjö kommun vilka båda har tiUstyrkt chefens för armén förslag. Enligt fastighetsnämndens menmg bör övningsfältet utvidgas enligt förslagel.

1 likhet med faslighetsnämnden och chefen för armén anser jag det angeläget att 111 rs möjligheter all bedriva s. k. närövningar förbättras. Jag förordar att frågan löses genom att det nuvarande övningsfähel i Växjö utvidgas enligl chefens för armén förslag. De berörda markägarna har ifrågasatt en viss begränsning av delta förslag. 1 likhet med fastighels­nämnden och chefen för armén anser jag dock att övningsfältet i föreslagen utvidgad omfattning endast motsvarar minimibehovet för de avsedda övningarna. Någon begränsning av det föreslagna utvidgningsom­rådet bör därför inle komma i fråga.

1 sitt yttrande till fastighetsnämnden har länsstyrelsen i Kronobergs län anmäh att planer föreligger alt eventueUt dra fram en trafikled som skulle kunna komma att beröra utvidgningsområdet. Jag räknar med att del skall gå att lösa de samordningsproblem som kan uppkomma om denna trafikled kommer till stånd. Jag utgår vidare från att den civUa trafiken i övrigt inom området inle kommer att störas i nämnvärd omfattning av den militära övningsverksamheten.

Verkningarna från social synpunkt av utvidgningen torde bli obetyd­liga. Tio personer är fast bosatta inom området. Enligt vad som har kommit fram vid utredningen kan nio av dessa personer utan väsentligt hinder för övningsverksamheten få bo kvar pä sina fasligheter om de så önskar. En grustäkl inom en av fastigheterna inom området kan även i fortsättningen utnyttjas utan att övningarna hindras. Några nämnvärda olägenheter för skogs- och jordbruket har inte påvisats.

Kostnaderna för utvidgningen har fortifikationsförvaltningen överslags­mässigt uppskattat tiU 3,5 milj. kr. Som jag har nämnt i del föregående har medel för att påböria markanskaffningen tagils upp under anslaget Arméförband r Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1974/75 (prop. I974rl biL 6 s. 227).

Chefen för armén har också lagt fram förslag tiU markanskaffning för ett nytt skjutfält för 1 17 norr om Uddevalla. Förslagel innebär att ett område om ca 1 600 ha omkring en mU norr om regementets kasernom­råde bör förvärvas. 1 utredningen framhåUs att regementets nuvarande skjutfält vid Bulid, som ligger norr om Uddevalla och ganska nära vissa


 


Prop. 1974r50                                                                         25

bebyggelseområden inom tätorten, inle kan utnyttjas för pansarvärnsut-bildning med fuUkahbrig ammunition på grund av den buller- och tryckvågsverkan som uppkommer vid sådana skjutningar. Bebyggelsens expansion söder om skjutfältet och väntade anspråk från de boende inom detta område på mark för fritidsaktiviteter i fältels närhet bedöms komma att medföra all möjligheterna tUl pansarvämsskjulningar begrän­sas ytterligare. Med hänsyn liU att utbUdning i uppträdande och strid mot pansar, främst skarpskjulning med pansarvärnsvapen, utgör ell av de viktigaste avsnitten inom både grund- och repetitionsutbildningen anser chefen för armén att åtgärder måste vidtas för att tUlförsäkra 1 17 fullgoda möjligheter till skjututbUdning med sådana vapen.

Försvarets fastighelsnämnd har yttrat sig över chefens för armén förslag. Nämnden anser det klarlagt att 1 17 inle har tillfredsställande möjligheter att bedriva utbildning med pansarvärnsvapen på grund av den hänsyn som måsle las liU den framträngande bebyggelsen söderifrån mot regementets nuvarande skjutfält. Det synes därför enligt nämndens mening vara nödvändigt all anskaffa ett nytt fält för sådana skjutningar. Nämnden har inhämtat yttranden från länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och UddevaUa kommun. Såväl länsstyrelsen som kommunen har förklarat sig inte ha något all erinra mot det föreslagna skjutfältet under förutsällning all verksamheten inom fältet bedrivs på sådant sätl att den inte blir störande för närboende och inle hindrar en fortsall utbyggnad av ett bostadsområde vid Fagerhult öster om fältet. Bullermät­ningar har utförts i samband med provskjulningar inom det föreslagna skjutfältet. Därvid har konstaterats att skjutningar på avsedd plats inom fältet inte kommer att medföra bullerstörningar av någon betydelse för bostadsområdet vid Fagerhult. Uddevalla kommun har för fastighets­nämnden särskilt framhållit att del från kommunens synpunkt är angelä­get att skjutningarna med pansarvärnsvapen flyttas från det nuvarande skjutfältet tiU elt annat skjutfält på större avstånd från tätorten med hänsyn tUl de störningar som f. n. uppkommer för de närbelägna bostadsområdena. Fastighelsnämnden har även utrett ett alternativt förslag tiU nytt skjutfält. Detta har lagts fram av vissa markägare, som berörs av chefens för armén förslag, och avser mark norr om det av arméchefen föreslagna området. Utredningen har gett vid handen alt denna mark inte är lika lämplig för skjutfältsändamäl och att ett skjutfält på denna plats skulle medföra större intrång från bl. a. social synpunkt och naturvårdssynpunkl än ett skjutfält enligl chefens för armén förslag. I samband med utredningen har förslag lagts fram om att använda Remmene skjutfält för 1 17rs skjutningar med pansarvärnsvapen. Fastig­hetsnämnden anser att detta skjutfält ligger för längt från regementets kasernområde för att skjulutbildningen med pansarvärnsvapen skall kunna förläggas dit. Enligt faslighetsnämndens mening bör ett nytt skjutfält anskaffas i huvudsak enligt arméchefens förslag. Nämnden anser dock att ell område om ca 110 ha i del föreslagna fältets nordöstra hörn bör undantas från förvärv för att göra det möjligt för personer som är fast bosatta  inom detta område att bo kvar om de så önskar. Nämnden


 


Prop. 1974r50                                                                        26

föreslår därför en markanskaffning av ca 1 500 ha.

1 likhet med fastighelsnämnden och chefen för armén anser jag att del är angeläget att tillförsäkra 1 17 fuUgoda möjligheter att utbilda de värnpliktiga i uppträdande och strid mot pansar, främst skarpskjulning med pansarvärnsvapen. Jag anser all del genom utredningen i ärendet har klarlagts all del av vissa markägare framlagda alternativa förslaget till nytt skjutfält inte är hka lämpligl för skjutfältsändamäl som det av chefen för armén framlagda förslaget. Markägarnas förslag synes dess­utom innebära större ölägenheter från social synpunkt och från natur­vårds- och fritidssynpunkl. Förslaget har vidare avstyrkts av vederböran­de länsstyrelse och kommun. Jag delar vidare fastighetsnämndens upp­fattning att Remmene skjutfält hgger på alltför stort avstånd, åtta mU, från 1 17rs kasernomräde för att kunna komma i fråga för regementets skjututbildning med pansarvärnsvapen. Jag förordar att regementets markbehov för denna utbildning tillgodoses genom att ett nytt skjutfält anskaffas i huvudsak enligt faslighetsnämndens förslag. Jag anser att fördelarna i form av bättre utbUdningsbelingelser för 1 17 och minskade störningar i de norra delarna av Uddevalla tätort klart överväger de nackdelar som tiUkomsten av ett nytt skjulfält enligt förslaget kan komma att innebära. EnskUda personer som bor i närheten av det föreslagna skjutfältet har framfört allvarliga farhågor för att skjutningar­na på fältet skall komma att medföra störande buller för de närboende. Bullermätningar har dock visat att några bullerstörningar av betydelse inte behöver befaras för någon tätbebyggelse. Däremot kan det inle uteslutas att enstaka permanentbosläder eller fritidshus inom främst det glesbebyggda området norr om skjutfältet kan komma att utsättas för störande buller. Detta kan dock klarläggas först sedan fältet har tagits i bruk. Jag utgår från att bullerfrågan ägnas stor uppmärksamhet från regementets sida och att skjutningarna kommer att förläggas till den del av fältet som är gynnsammast från bullersynpunkt. Jag räknar vidare med att de militära myndigheterna vidtar de åtgärder som kan komma att påkallas av att man konstaterar bullerstörningar som inte är godtagbara för enskilda personer.

Med stöd av vad som har kommit fram vid utredningen bedömer jag att skjutningarna inom fältet inte kommer att störa fågellivet i nämnvärd omfattning. Mot bakgrund av erfarenheterna från andra skjutfält bör skjutningarna inte heller komma att få någon menlig inverkan på djurlivet. Den vetenskapliga naturvärdens intressen synes kunna tillgodo­ses i rimhg omfattning. När del gäller det rörliga friluftslivet framgår det av utredningen att detta i huvudsak är koncentrerat tUl områden utanför det föreslagna skjutfältet. Jag förutsätter dock att även detta fäll i likhet med vad som gäller de flesta andra övnings- och skjulfält kommer att vara tillgängligt för allmänheten när skjutningar inte pågår, dvs. främst lördagar och söndagar samt under helger. Tillkomsten av nya vägar för fältets utnyttjande kan komma att innebära att detta blir mer tillgängligt för allmänheten än tidigare.


 


Prop. 1974r50                                                                        27

Verkningarna från social synpunkt av markanskaffningen synes bli relativt små. Fastighetsnämndens förslag innebär all endast sju fast bosatta personer direkt berörs. Jag viU understryka angelägenheten av att aUa möjligheter las till vara för att underlätta omställningen för de personer som måste flytta när fältet tas i anspråk, t. ex. genom att tillstånd lämnas att bo kvar under en övergångstid. Problem kan även uppkomma vid markanskaffningen genom alt vissa brukningsenheter endast delvis ingår i fältet. Jag anser därför att en särskUd delegation bör liUsättas för att genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl. Maj rt alt besluta i denna fråga.

Fortifikationsförvaltningen har överslagsmässigt beräknat kostnaderna för alt genomföra markanskaffningen lUl 7 milj. kr. Därvid har förvalt­ningen räknat med att det i vissa fall kan bli nödvändigt att lösa in hela fastigheter fastän de endast delvis hgger inom skjutfältsområdet. 1 beloppet har vidare räknats in kostnader för eventuella förvärv av enstaka fasligheter norr om skjutfältet, som kan komma att bli störda av skjutningarna på fältet, samt eventuella kostnader för intrång pä rest-fastigheter. Som jag har nämnt i det föregående har medel för att påbörja markanskaffningen beräknats under anslaget Arméförbandr Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1974/75 (prop. 1974rl bU. 6 s. 227).

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att medge att 1 11 rs övningsfält i Växjö utvidgas och att ett nytt skjutfält för 1 17 anskaffas i enlighet med vad jag har angett i det föregående.


 


Prop. 1974r50                                                                      28

Eftergift av lån till Stiftelsen Ösmo bostäder

Efter förslag av Kungl. Majrt i prop. 1967r 105 (bil. 1) anvisade riksdagen (SU 1967r72, rskr 1967rl84) för budgetåret 1966/67 ert investeringsanslag av 1,4 mUj. kr. för lån tUl bostadsrättsföreningen Musköten. Genom beslut i juni 1967 bemyndigade Kungl. Majrt bostads­styrelsen att förfoga över anslaget för att till föreningen betala ut ett särskUt lån om nämnda belopp. Lånet var avsett för förvärv av ett tomtområde i Ösmo kommun, där föreningen skuUe bygga bosläder för den personal vid Ostkustens örlogsbas som efler basens utflyttning tiU Muskö fick sin tjänstgöring förlagd dit. Som vUlkor för lånet skulle gälla bl. a. följande. Lånet skulle avse tiden till dess del planerade byggnads-objektet var slutfört och skulle under denna tid vara amorteringsfritt. Lånet skuUe vidare löpa med en ränta motsvarande statens långsiktiga obligationsränta med ett tiUägg av 0,25 % och del skulle ulan föregående uppsägning vara förfaUet lUl betalning, om föreningen sålde tomtområdet eller upplät del för annat ändamål än bosläder för personalen vid örlogsbasen.

Bostadsrättsföreningen Musköten byggde under åren 1967—1969 bo­stadsfastigheter i Ösmo till en produktionskostnad av ca 25,5 milj. kr. Antalet lägenheter uppgick tiU något mindre än trehundra med en sammanlagd lägenhetsyta av 22 546 m. Härtill kom bl. a. garage med uppställningsplats för 176 bUar och 139 särskUt anordnade parkerings­platser. Föreningens fastigheter åsaltes år 1970 ell taxeringsvärde av 16,9 mUj. kr.

Föreningens styrelse anmälde år 1971 att föreningen i sin verksamhet hade mött betydande svårigheter. Intresset för att teckna bostadsrätt i föreningens fastigheter hade visat sig vara väsentligt mindre än man förutsett. För att lägenheter inte skuUe stå oanvända hade föreningen blivit tvungen att med hyresrätt upplåta de lägenheter för vilka bostads­rätt inte hade tecknats. Inte ens på detta sätt hade föreningen lyckats få full beläggning i fastigheterna. 1 september 1971 fanns i fastigheterna 32 lägenheter som var outhyrda eller uppsagda för avflyttning. Därutöver var en betydande del av garage- och parkeringsplatserna outhyrda. De ekonomiska svårigheter som därigenom uppkommit för föreningen hade lett till att föreningens styrelse hade tagit upp förhandlingar med Ösmo kommun om att föreningens fastigheter skulle överlåtas till den kommu­nala bostadsstiftelsen i Ösmo. En prehminär överenskommelse om villko­ren för en sådan överlåtelse hade träffats. För att kunna fullgöra sina åtaganden enligt överenskommelsen hemsläUde föreningens styrelse att föreningen skulle få ett statligt bidrag och att det särskilda statliga lånet pä 1,4 mUj. kr. fick föras över tiU Stiftelsen Ösmo bostäder.

Efter förslag av Kungl. Majrt i prop. 1971 rl45 (bU. 2) medgav riksdagen (FöU 1971 r23, rskr 1971 r345) dels att föreningen beviljades ett bidrag på 2,3 milj. kr., dels att det särskilda statliga lån på 1,4 milj. kr.


 


Prop. I974r50                                                                         29

som tidigare hade beviljats bostadsrättsföreningen Muskölen fick föras över på Ösmo kommuns bostadsstiftelse på villkor att lånet blev amorte­ringsfritt under fem år för att därefter amorteras av stiftelsen under högst 15 år.

1 skrivelse tiU Kungl. Majrt har Stiftelsen Ösmo bostäder nu hemställt alt del till stiftelsen överförda statliga lånet skaU skrivas av helt.

Med anledning av stiftelsens framställning får jag anföra följande. Syftet med det statliga lån som år 1967 beviljades bostadsrättsföreningen Musköten var att underlätta för föreningen all bygga bostäder i Ösmo för den personal som berördes av utflyttningen av Stockholms örlogsvarv till Muskö. Intresset från personalens sida för att teckna bostadsrätt eller hyra bostad i föreningens fastigheter visade sig emellertid vara väsentligt mindre än man hade konstaterat vid gjorda förhandsförfrågningar. Detta medförde hyresförluster m. m. för föreningen av sådan omfattning att föreningens styrelse inte ansåg sig kunna fortsätta sin verksamhet. Sedan föreningen år 1971 hade fått det förut nämnda statliga bidraget avveckla­de föreningen verksamheten och överlät sina fasligheter tiU den kommu­nala bostadsstiftelsen som bedömdes ha större möjligheter att förvälla och driva fastigheterna på ett från ekonomisk synpunkt godtagbart sätl. Svårigheterna att hyra ut lägenheter i de fasligheter som stiftelsen övertog har dock fortsatt och även ökat. Genom övertagandet har stiftelsen förorsakats betydande förluster. Jag anser del därför rimhgt att det statliga länet efterges.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att medge att det särskUda statliga lån på 1 400 000 kr., som år 1967 beviljades bostadsrättsföreningen Musköten och år 1971 fördes över på Stiftelsen Ösmo bostäder, efterges.


 


Prop. 1974r50                                                                      30

Följdlagstiftning till den nya regeringsformen Inledning

Under 1973 års vårriksdag (prop. 1973r90, KU 1973r26, rskr 1973r 265) antogs som vilande förslag tiU bl. a. ny regeringsform (RF). Förslagel antogs slutligt av innevarande års riksdag (KU 1974r8, rskr 1974rl9, öppet brev uppläst den 6 mars 1974). Enligt övergångsbestäm­melserna skall reglema i den nya RF i aUmänhet börja tiUämpas vid utgången av året efter del då riksdagen slutligt har antagit den nya RF, dvs. fr. o. m. den 1 januari 1975.

Den nya RF gör det nödvändigt med en ganska omfattande följdlag­stiftning. Ett stort antal förslag till följdförfattningar som har utarbetats mom justitiedepartementet har förelagts riksdagen i prop. 1974r35. Inom försvarsdepartementet har som ett led i föhdarbetel liU den nya RF utarbetats ytterligare tre författningsförslag, nämligen dels förslag tiU lag om handläggningen av vissa regeringsärenden, som anknyter tiU regler som finns i 7 kap. 3 § andra punkten den nya RF, dels förslag tUl lag om beredskapsslyrka, som innehåller föreskrifter om användningen av svensk mUilär styrka i FN-tjänst m. m., dels förslag till lag om beteckningen försvarsmakten. Jag viU i sammanhanget erinra om alt grundlagbered­ningen i betänkandet (SOU 1972rl6) med förslag tiU följdförfaUningar tiU den nya RF och den samtidigt antagna nya riksdagsordningen har lagl fram författningsförslag i bl. a. de två förstnämnda hänseendena. Försla­gen har remissbehandlats gemensamt med beredningens huvudförslag i betänkandet (SOU 1972rl5) Ny regeringsform. Ny riksdagsordnmg.

Motivering tiU författningsförslagen

Förslag till lag om handläggningen av vissa regeringsärenden

Enligt 7 kap. 3 § första punkten den nya RF skall regeringsärenden avgöras av regeringen vid regeringssammanträde. 1 andra punkten har undantag gjorts för ärenden som gäller verkställighet inom försvarsmak­ten av författningar eller särskilda regeringsbeslut. Sådana ärenden kan, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement tUl vilket ärendena hör.

Det nu angivna undantaget har sin motsvarighet i 15 § i 1809 års RF. Där föreskrivs att kommandomål får avgöras av konungen, då han själv för riksstyrelsen, i närvaro av chefen för det departement dit ärendet hör. Med kommandomål förstås enligt 15 § "sådana som Konungen, i egen­skap av högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedel-barligen besörjer". 1 15 § föreskrivs vidare att i lag skaU bestämmas vilka regeringsärenden som får handläggas som kommandomål. Med stöd av den bestämmelsen har lagen (1921 rl 5; ändrad 1937r 161) om kommando­mål utfärdats (LKM).


 


Prop. 1974r50                                                                        31

Enligl 1 § LKM får som kommandomål handläggas regeringsärenden som avser verkställighet i mihtärt hänseende av vad krigsmaklen har alt fullgöra på grund av lagar, författningar eller särskilda av konungen i statsrådet fattade beslut. Paragrafens andra stycke innehåller ett förbud att i kommandomålsyäg fatta beslut som innebär rubbning eller förkla­ring av gällande lag eUer författning eller särskilda av konungen i statsrådet meddelade bestämmelser eller berör svenska medborgare annorledes än med avseende på dem åliggande tjänstgöring vid krigsmak­ten eller är av beskaffenhet att för statsverket medföra utgifl, för vars bestridande medel inle har blivit anvisade av riksdagen eller eljest är tillgängliga för konungen.

1 2 § LKM uppräknas de regeringsärenden som med iakttagande av 1 § huvudsakligen får handläggas och avgöras som kommandomål.

Bestämmelsen i 3 § LKM om att cheferna för lantförsvarets, sjöförsva­rels och flygvapnets kommandoexpeditioner skall biträda departements­chefen vid kommandomålens beredning och föredragning inför konung­en är föråldrad. De olika kommandoexpeditionerna slogs år 1945 samman till en för försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition (prop. 1945rl70, SU 1945rl78, rskr 1945r353). Efter 1965 års deparle-mentsreform (prop. 1965r65 bU. 3, SU 1965rll3, rskr 1965r302) utgör kommandoexpeditionen en enhet i försvarsdepartementet. Handlägg­ningen av kommando mål sker efter de regler som finns i departemenlsin-struktionen (1965r386) och med stöd av denna meddelade föreskrifter.

Enligt 4 § LKM får konungen i den ordning som föreskrivs för handläggning av kommandomål uppdra åt en särskUd militär tjänsteman eller myndighet att avgöra ärenden som enligt LKM får behandlas som kommando mål och som är av enklare beskaffenhet.

Som framgår av vad jag förut har anfört, skall i särskild lag anges vUka regeringsärenden som får handläggas i den enklare ordning som föreskrivs i 7 kap. 3 § andra punkten den nya RF.

När chefen för justitiedepartementet anmälde förslaget till den nya RF i statsrådet anförde han att nuvarande avgränsning av ärenden som behandlas som kommandomål borde ses över (prop. 1973r90s. 184). En sädan översyn har ägt rum inom försvarsdepartementet och har resulterat i det här aktuella lagförslaget.

Enligt den nya RF sorterar försvarsmakten såväl reellt som formellt under regeringen. Man kan dock inte säga att regeringen utövar något "befäl över" försvarsmakten i den mening detta uttryck används i mUitära sammanhang. Med hänsyn härtill har uttrycken kommandomål eller kommandoärenden som beteckning för de regeringsärenden som här avses inte ansetts böra komma tUl användning, trots alt dessa uttryck har gammal hävd. Enligt förslaget skall i den nya lagens rubrik endast anges att den avser "vissa regeringsärenden". Delta bör vara tUlräckligt med hänsyn till att den nya RF inte medger särbehandling av någon annan ärendetyp än den som anges i 7 kap. 3 § andra punkten den nya RF.

När i den föreslagna lagen föreskrivs att ett regeringsärende får handläggas i den ordning som anges i 7 kap. 3 § andra punkten den nya


 


Prop. 1974r50                                                                         32

RF innebär detta all regeringsärendet för att få handläggas i den särskilda ordningen skall gäUa verkstäUighet av författning eller särskUl regerings­beslut. Härav följer alt beslut i ärendet inte får strida mol författningen eller regeringsbeslutet. Något uttryckligt förbud som motsvarar föreskrif­ten i 1 § andra stycket LKM behövs därför inte.

1 prop. 1973r90 (s. 184) framhölls att del främst var kravet på snabbhet som påkaUade att regeringsärende rörande försvarsmakten borde kunna avgöras i enklare former än andra regeringsärenden. Faslän kravel på skyndsamhel inle har ansetts böra komma lUl uttryck i lagtexten, bör den enklare handläggningsordning som här avses ske endast när särskUda skäl påkallar det. Huvudregeln bör vara att regerings­ärende som berör försvarsmakten avgörs i samma former som andra regeringsärenden även om ärendet tiUhör den ärendetyp som enligt vad som sägs i det följande får avgöras i den särskUda ordningen.

För att ett regeringsärende skaU få behandlas i den särskUda ordningen krävs all ärendet finns upptaget i den förteckning som har tagits in i lagförslaget. Ärendeförteckningen är uttömmande. Detta torde bäst stämma överens med föreskriften i 7 kap. 3 § andra punkten den nya RF att i lag skall anges i vilken omfattning här avsedda regeringsärenden får avgöras i den särskilda ordning som tidigare nämnts. 1 anslutning till ärendeförleckningen vill jag framhålla att beslut om försvarsmaktens mobilisering måsle fattas vid regeringssammanträde. De regeringsbeslut som krävs för att verkställa beslutad mobilisering får däremot avgöras i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 3 § andra punkten den nya RF. Motsvarande ordning gäller inkaUelse av värnpliktiga enligt 28 § värn­pliktslagen (1941 r967). 1 övrigt torde ärendeförleckningen inte kräva några kommentarer.

Lagförslaget innehåller inte någon motsvarighet till 3 § LKM. Skälet härför framgår av vad jag har anfört vid redogörelsen för den paragrafen i det föregående.

Inte heller till 4 § LKM finns någon motsvarighet i förslagel. Förkla­ringen härtill är, att i den män regeringen anser att det behövs föreskrifter för tillämpningen av en författning eller ett särskUt regeringsbeslut och att dessa föreskrifter skaU meddelas av myndighet, detta bör komma till uttryck i författningen eller det särskilda regeringsbeslutet.

1 den för kommandomål bestämda ordningen har fastställts vissa reglementen och instruktioner för krigsmaktens verksamhet, nämligen tiänslereglemente för krigsmakten (TjRK), instruktion för krigsmakten vid hävdande av rikets oberoende under allmänl fredstillstånd samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt (IKFN), sjöljänstreglemente för marinen (SRM) och bestämmelser för vaktperso­nal vid krigsmaklen (VaklB). Innehållet i dessa reglementen och instruk­tioner är inte sådant att det kan hänföras till ärende enligl den nya lagen. Arbetet med att inordna dessa föreskrifter i den nya RFrs terminologi och systematik får i enlighet med vad som har anförts i prop. 1974r35 (s. 65) ske successivt. Av punkten 6 i övergångsbestämmelserna till den nya RF framgår emellertid att äldre författning och föreskrift äger fortsatt


 


Prop. 1974r50                                                                        33

giltighet utan hinder av alt den inte har kommit tiU i den ordning som skulle ha iakttagits vid tUlämpning av den nya RF.

Frågan om utformning av och underskrift på expedition i ärende som här avses får las upp liU övervägande vid utarbetandet av tUlämpnings­föreskrifter som ansluter tUl 7 kap. 7 § den nya RF.

Förslag tiU lagom beredskapsstyrka

Genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964r81, SU 1964r65, rskr 1964rl77) godkände riksdagen riktlinjer för uppsättande och användande av en svensk beredskapsslyrka för FN-tjänst. 1 propositionen (s. 3) anförde min företrädare bl. a. att en svensk mUilär beredskapsstyrka borde sällas upp för all kunna läcka förstahandsbehovet för en insats av FN var som helsl i världen i syfte att upprätthålla lugn och ordning. Styrkan borde också kunna biträda vid hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer, olyckor e. d. Vidare angavs att styrkan borde omfatta sammanlagt ca 1 600 man och organiseras i två bataljoner och en teknikerkonlingenl. Bataljonerna borde utrustas för vaktyänst och för all upprätthålla ordning. TeknUcerkonlingentens uppgift skulle vara att kunna driva och hålla i gång tekniskt betonade samhäUsanordningar och utöva transportledning. 1 leknikerkonlingenlen borde därför bl. a. ingå en teknisk kader och en Iransportledningskader. Teknikerkonlingenten borde också omfatta en flygtransportenhet samt en stabs- och observa­törsgrupp. 1 propositionen betonades också all styrkan skulle rekryteras helt på frivillig grund.

Med stöd av riksdagens beslut har utfärdats kungörelsen (1967rl8) om svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst (FN-kungörelsen).

FN-kungörelsen föreskriver bl. a. att svensk beredskapsstyrka efter särskilt beslut av Kungl. Majrt skaU ställas liU FNrs förfogande för att delta i fredsbevarande operation (1 §). 1 1 § anges också att beredskaps­styrkan kan biträda vid hjälpverksamhet utomlands i samband med naturkatastrof eller liknande händelse. FN-kungörelsen innehåller vidare bestämmelser om att beredskapsstyrkan skall bestå av anställd personal, att den enligt bestämmande av Kungl. Majrt skall organiseras på högst tre kontingenter, nämhgen två bataljoner och en teknikerkontingent (2 §) samt att den utgör en avdelning av krigsmakten (3 §). I FN-kungörelsen finns också bestämmelser om anställning, utbUdning, tjänstgöring m. m.

Den nya RF upptar i 10 kap. 9 § en bestämmelse som säger att, om det inte är fråga om att möta väpnat angrepp mot riket, svensk väpnad styrka får sällas in i strid eller sändas till annat land endast om riksdagen medger det eller det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller om skyldighet att vidta åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

En följd av den nu återgivna bestämmelsen blir alt föreskrifter om användningen av mUitär personal i FN-tiänst e. d. i fortsättningen måste finnas i lag (jfr prop. 1973r90 s. 375). Det förslag tiU lag om beredskaps­slyrka  som  har  utarbetats  inom  försvarsdepartementet  innehåller de


 


Prop. 1974r50                                                                         34

föreskrifter som sålunda enligl den nya RF måste finnas i lag.

1 1 § första punkten lagförslaget anges att regeringen efler framställ­ning av FNrs generalsekreterare får ställa en mUilär beredskapsstyrka tiU FNrs förfogande för att delta i fredsbevarande verksamhet. 1 andra punkten bemyndigas regeringen all sätta in beredskapsstyrkan i hjälp­arbete utomlands i samband med naturkatastrofer eller liknande händel­ser. När det i paragrafen talas om alt beredskapsstyrkan skaU vara militär ligger i detta att styrkans personal vid behov får vara beväpnad. Fredsbevarande verksamhet kan innefatta såväl mUitära operationer som stabs- och observatörstjänsl. Liksom hittUls måste varje insats av personal ur beredskapsstyrkan också i fortsättningen föregås av en prövning av regeringen i varje särskUd situation.

Enligt 2 § första stycket lagförslaget utgör beredskapsstyrkan en del av försvarsmakten. Föreskriften i 2 § andra stycket om alt beredskapsstyr­kan får omfatta högst två bataljoner samt specialenheter om tUlsammans högst en bataljons styrka innebär att storleken av den styrka som regeringen enligt förslaget får sända utomlands begränsas tUl tre bataljo­ner eller ca 3 000 man.

Av bestämmelsen i 3 § lagförslaget alt beredskapsstyrkan skall bestå av anställd personal följer att anställningen skall avse tjänstgöring i bered­skapsstyrkan. Härigenom markeras att styrkan skaU rekryteras helt på frivillig grund. Det är aUtså inte möjligt att kommendera vare sig fast anställd personal eller värnpliktiga att ingå i beredskapsstyrkan.

Förslag till lag om beteckningen försvarsmakten

1 den nya RF ersätts beteckningen "krigsmakten" av "försvarsmak­ten". Ordet krigsmakten förekommer i ett stort antal lagar och andra författningar. Det har inte ansetts möjligt att i ett sammanhang byta ut ordet krigsmakten mot försvarsmakten utan detta får ske successivt. Det är därför nödvändigt att genom ett generellt stadgande anpassa termino­login i de äldre författningarna liU den nya benämningen.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Majrt föreslår riksdagen all antaga förslagen lUl

1.    lag om handläggningen av vissa regeringsärenden,

2.    lag om beredskapsstyrka,

3.    lag om beteckningen försvarsmakten.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Majrt Konungen att till riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bilaga tiU delta protokoll utvisar.

Ur protokollelr Britta Gyllensten


 


Prop. 1974r50


35 Bilaga 1


T3


I

c o


 

 

o

 

c

VO

3

 

 

tu

 

n

.a

 

 

 

 

 

c

g

c

rt

 

 

 

 

 

 

 

n

> 

 

 

u

o

 

x>

S

o

.2      u.

o

o


 


c:

o .a G c

 

I


+j    ra r,

C/l t/J    I-,

g O-O

W Ä >


 


Prop. I974r50


36


 


I

O

C

I

.1 C

c

S.

 

§.


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lO

 

 

I-I

 

 

0)

5

 

.c

2

 

c

 

u

 

 

 

 

 

T3

(U

 

O O

 

 

 

-1

 

 

J=

•-3 +j      .o

 

 

 

-   

 

 

1

het enh ihet nhe

 

 

"?

c  «J   S  o

 

 

fe

" ".s

 

 

:0

Teknisk Intende Kamera Sjukvåri

 

 

tu

 

 

 

.-      fn

 

 

 

00       -T!

 

 

 

C         

 

 

 

 

 

 

s   -å

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

•a      «j

 

 

(,-1

 

 

 

o             W5

 

 

 

 

 

—.           bC

 

 

■s

 

 

trafik aknin;

(.-.

 

O

 

 

2

J5        >

.c

 

G

 

 

J3 C

1       1

o

 

u

 

 

Qi

4i

f

o

 

T3 C rt

T3

 

 

■a c ra

rl. väder - och lui

 

 

 

E

 

Ui

 

 

:0

 

 

 

 

 

iS

 

 

 

i2

 

 

 

-    .5 t3

 

 

=3

 

 

 

s     <= -

 

 

:rt

 

 

 

.c S-S S

 

 

iy5

 

 

 

Flygen Basenh Stridsli Robot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OJ

 

 

 

 

 

 

 

(U

 

 

 

J5

 

 

 

C

c

 

 

S

.2

 

 

.o

 

 

 

rt

J

 

 

cn

c

3

 

 

J3

C

 

 

o

 

 

O

00

 

il

T3

 

00

3

 

c

X>

 

'c

.C

 

-o

o

 

u

III

 

1-1

 

 

 

 

!r "rö* C

 

 

o   _.    (U

 

 

-   O   rt

 

 

 

 

 

 

 

 

eö:


tu

Ii

= 1

■?.

il

:0 :0

If

si

> "-.r ra  t«

•g-o-o!

--SS ' o "o

tuCC

•a T3 T3

ti.   U J2

.c rt c

o —   OJ

13   o   c

■> '> "> ■>  "rt -o

.   C

C   rt

■o                 73 -o •

C     C   C   t-   -; .vj

tu       tu UJ w O tu

.-I r<  m  "J   »n  U3


 


Prop. I974r50                                                                         37

InnehåU

Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m. ...... 4

Inledning    .................................................................. ...... 4

Flygvapnets nottUjorganisation m. m........................... ...... 5

Departementschefen   ................................................. .... 10

Lokaliseringen av Upplands signalregemenle m. m.......... .... 12

Inledning    .................................................................. .... 12

Televerkels utredning   ................................................ .... 12

Överbefälhavarens utredning    ................................... .... 13

Departementschefen.................................................... .... 13

Vissa markförvärv för armén    ........................................ .... 16

Utvidgning av 1 11 rs övningsfält     ............................      16

Nytt skjulfäh för 1 17   ................................................. .... 18

Departementschefen....................................................      23

Eftergift av lån lUl Stiftelsen Ösmo bostäder....................      28

Följdlagstiftning liU den nya regeringsformen   ...............      30

Inledning    ..................................................................      30

Motivering tUl förfatlningsförslagen..............................      30

Hemställan   ................................................................      34

Bihgor

Nuvarande principorganisation för flygflottilj    ................      35

Departementschefens förslag tUl prindporganisalion för flygflottUj     36


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen