Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå

Proposition 1971:59

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majits proposition nr 59 år 1971            Prop. 1971:59

Nr 59

Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå; given Stockholms slott den 26 mars 1971.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokoUet över UtbUdningsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vars avlålande tUl riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ls

Min allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

SVEN MOBERG

Propositionens huvudsakUga innehåU

I propositionen föreslås, på gmndval av statsmakternas principbeslut år 1970 (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296), all en ny högskolenhel inrättas i Luleå den 1 juli 1971. I överenssläraraelse raed vad den under universiletskanslersärabelet lydande organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland föreslagit avses en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation bli uppbyggd i Luleå raed start budgetåret 1971/72. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska utbildningslinjen föreslås bli 50 platser läsåret 1971/ 72 och därefter öka tiU 200 platser vid fuU utbyggnad läsåret 1975/76.

I propositionen föreslås atl den maskintekniska utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå skall inriktas raot maskinkonstruktion samt raaterial- och bearbetningsleknik. Verksamheten avses bli organiserad på två storinstilutioner. Fyra tjänster som professor föreslås inrättade vid högskolenhelen i Luleå under budgetåren 1972/73 och 1973/74. Vidare avses tre tjänster sora biträdande professor bli inrättade vid högskolenheten under sararaa period.

Slutligen föreslås alt ledningen för högskolenheten i Luleå under uppbyggnadsskedet skaU vUa på organisationskommittén för högre teknisk UtbUdning och forskning i övre Norrland.

1    Riksdagen 1971.    I saml.   nr 59

Prop. 1971:59

Utdrag av protokoUet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 mars 1971.

Närvarande: Stalsrainislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Moberg anmäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöler fråga om högre teknisk utbildning och forskning i Luleå och anför.

1 Inledning

Våren 1970 lades i prop. 88 fram förslag angående utbyggnaden av högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland. I propositionen föreslogs bl. a. att en ny teknisk utbildnings- och forskningsenhet skulle byggas upp i Luleå innehåUande en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation. Vid planeringen av enheten skaU raan vidare ulgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholra skaU flyttas tiU Luleå. För atl biträda universitetskanslersämbetet i förberedelsearbetet borde en organisationskommitté liUsättas. Riksdagen beslöt i överenssläraraelse raed de framlagda förslagen (SU 1970: 133, rskr 1970: 296).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tUlkaUade statsrådet Mor berg den 21 maj 1970 en organisalionskomraitléi (U 1970: 62) raed uppgift atl under umversitetskanslersärabetet planera den högre tekniska UtbUdningen och forskningen i övre Norrland. Organisationskommitténs direktiv redovisas i 1971 års riksdagsberätlelse (s. 303).

Organisationskommittén har den 17 december 1970 överlämnat sitt första delbetänkande Högre teknisk utbildning och forskning i övre

 Disponenten John Olof Edström, ordförande, professorn Gotthard BjörUng, teknologen Lars-Ake Henningsson, byggnadsrådet Leif Lindstrand, kommunalrådet Nils Malmgren, direktören Folke Nilsson, professorn Lars Nordström, professorn Karl-Gustav Paul, byråchefen Hans Poppius och kanslichefen Zolo östlund. Vidare har landshövdingen Ragnar Lassinantli adjungerats till kommittén.

Prop. 1971:59                                                           3

Norrland, Maskinteknik i Luleå till universitetskanslersämbetet. Efter remissbehandling av belänkandet har ämbetet den 12 febraari 1971 kommit in med förslag angående anordnande av maskinteknisk utbildning och forskmng i Luleå. Ämbetet har samtidigt överlämnat organisationskommitténs betänkande samt de yttranden sora avgivils över belänkandet jämte en samraanstäUning av reraissyttrandena.

Beträffande åtskiUiga av de förslag sora lagts frara av organisalions-kornrailtén, reraissinslanserna m. fl. och av universitetskanslersämbetet fordras inte beslut av riksdagen. För överbUckens och sararaanhangets skull berörs eraeUertid även vissa av dessa förslag.

2 Organisationskommittén

I det följande redovisar jag kortfattat organisationskorarailténs förslag. I fråga om närmare motiveringar tUlåler jag mig att hänvisa tiU betänkandet Högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland, Maskinteknik i Luleå.

2.1 Bakgrund till kommitténs arbete

Som bakgrund tiU sitt utredningsarbete lämnar organisationskommillén inledningsvis en kortfattad redogörelse för de skilda förslag och synpunkter i fråga om raoliv, lokaUsering och inriktning av högre teknisk UtbUdning och forskning i Norrland, sora lagts fram av Norrlands-beredningen och som framförts vid reraissbehandlingen av beredningens belänkande, till vilka statsraakterna log ställning vid behandlingen av prop. 1970: 88 (SU 1970: 133, rskr 1970: 296). Koraraittén redogör vidare för universitetskanslersämbetets förslag i anslagsfrarasläUningen för budgetåret 1971/72 angående inrättande av studiekurser på tekniska äranesområden inora raraen för utbildningsorganisationen vid filosofisk fakultet (jfr prop. 1971: 1 bU. 10 s. 243, 251). Koraraittén konstaterar därvid att den har alt ta hänsyn lill della förslag till breddning av utbildningsutbudet vid filosofisk fakiUlel i första hand när del gäller frågan ora anordnande av utbildning inom vissa tekniska studiekurser vid universitetet i Umeå.

Organisationskoraraillén redogör slutligen för universitelskanslersära-betets uppdrag att planera försöksverksarahet raed systeraatiserad decentraliserad universitetsutbUdning (jfr prop. 1970: 169, SU 1970: 223, rskr 1970: 438). Läsåret 1970/71 bedrivs sådan utbildning i Luleå, SundsvaU och Östersund i bl. a. materaalUc (40 poäng) och för läsåret 1971/72 föreslår ärabetet utbUdning på sararaa orter i bl. a. fysik (40 poäng). Denna försöksverksamhet ger komraittén anledning att undersöka raöjUgheterna tiU sarabmk av vissa lokaler och viss utmstning trots

1*   Riksdagen 1971.    1 saml.   Nr 59

Prop. 1971:59                                                           4

atl den systematiserade decentraliserade universitetsutbUdningen inte iimebär all en permaraent organisation i fråga ora lokaler och lärartjänster etableras på de aktuella orterna.

2.2 Högre teknisk utbildning och forskning

Organisationskoraraillén presenterar i della avsnitt sin principiella syn på högre teknisk utbildning och forskning, dess delar, organisation ra. m. för alt utifrån denna utgångspunkt i följande avsnitt och i senare delbetänkanden återkomma lill sina konkreta överväganden och förslag.

2.2.1 Utbildningens mål

När del gäUer frågan om utbildningens mål delar kommittén in dessa i samhäUets övergripande mål för utbildningen, specifika regionalpolitiska raål saral individuella mål för utbildningen. Kommittén anger som exerapel på samhällets övergripande mål för utbildningen atl lill varje studerande förraedla färdighet alt använda metoder och förbereda för framlida yrkesverksamhet eller för fortsatta studier samt ell — i någon beraärkelse — opliraall utnyttjande av sarahällets resurser för utbUdning. De specifika regionalpolitiska målen för utbildningen innefattar dels strävan atl inora varje region erbjuda de studerande ell allsidigt utbud av förekoraraande ulbUdningsvägar, dels utbildningens raöjlighet alt stiraulera sarahällsutvecklingen i regionen. Sora exerapel på individuella raål anger koraraittén bl. a.

—    att ge en grundläggande naturvetenskaplig och teknisk utbUdning,

—    att ge en fortsatt teknisk utbildning raed inblick i forskningens metoder och arbetssätt, som möjliggör en tidig insats i kvalificerade tekniska uppgifter inora sarahäUel,

—    atl förbereda för eventuell forskarutbUdning,

—    alt ge förmåga tUl kreativt och kritiskt tänkande,

—    atl träna komraunikationsfärdighet.

Dessa raål, som inte anges i prioritetsordning eller gör anspråk på att vara fuUsländiga, bör enligt koraraittén ges en för varje utbUdningslinje specifik utformning.

Organisationskommillén redovisar vidare sin ambition art göra den högre tekniska utbUdningen (och forskningen) i övre Norrland likvärdig med övriga högre tekniska läroanstalters. Della innebär emeUertid inte att UtbUdningen skaU vara identisk utan alt skiUnader kan förekomma bl. a. med hänsyn liU de specifika regionalpolitiska mål sora skall tUlgodoses. Koraraittén stryker dessutom under viklen av atl raiilen för den högre tekniska utbUdningen korapletteras med

—  att genom utbUdning i icke-lekniska ämnen vidga referensramen för
framlida yrkesverksamhet.

Prop. 1971:59                                                          5

Mol bakgrund av de senaste årens debatt ora teknikernas roll i sarahället, livsrailjöns utforraning i vid raenmg och om villkoren för användningen av naturresurserna är det enligt kommittén naturligt att i utbildningsplaneringen ta fasta på de konstmktiva förslagen i denna debatt vid uppläggningen av utbUdningslinjer som är betydelsefulla i dessa avseenden. Med hänsyn härtill har kommittén kompletterat målen för den högre tekniska utbUdningen så atl de studerande skall få en vidgad referensrara och få kännedora dels ora den högre tekniska utbUdningens och den kommande yrkesverksamhetens roll i samhällssystemet, dels om den indirekta påverkan på samhällets struktur och funktionssätt sora kan bli följden av ingenjörens lösningar av olika tekniska problera.

2.2.2  Utbyggnaden av högre teknisk utbildning

Organisationskommittén konstaterar beträffande storleken och inriktningen på utbyggnaden av högre teknisk utbUdning alt tidigare utbygg-nadsbeslul liU stor del grundals på en antalsmässig uppskattning av arbetsmarknadens behov av civilingenjörer, ofta byggda på trendframskriv-ningar. Med hänsyn tiU dels arbelsraarknadens ökade dynaraik, dels en allt större utbytbarhet raeUan gmpper raed ungefär lika lång utbildning men med olika inriktning och utbytbarhet mellan grupper med olika lång utbildning men med samma inriktning, upplever kommittén sådana antalsmässiga beräkningar som alltmer osäkra. Kommittén framhåller dessutom att dess förslag tUl inriktning, uppläggning och dimensionering av den högre tekniska utbUdningen inte enbart får betraktas sora avpassade för dagens arbelsraarknad utan givelvis bidrar tiU att förändra den.

2.2.3  Studieorganisationen

Koraraittén föreslår alt studieorganisationen vid den högre tekniska utbildningen i övre Norrland i huvudsak bör läggas upp på samma sätt som vid de existerande högre tekniska läroanstalterna och således omfatta en fyraårig utbUdning med en studieordning anpassad efter nuvarande läsårsindelning. Kommittén föreslår dock att den nya utbUdningen i högre grad än utbildningen vid de gamla läroanstalterna bygger på principen om successiv differentiering varigenom den studerande i utbildningsgången går från grundläggande äranen tiU tiUämpade och från »breda» ämnen tiU specialiserade enligt följande raodeU.

— första studieåret        gmndläggande     matematisk-naturveten-

skapliga studier kompletterade med kurser av bl. a. sludiemoliverande karaktär,

—    andra studieåret         grundläggande tekniska studier,

—    tredje studieåret        specialiserade tekniska studier,

—    fjärde studieåret        fördjupning och träning i metodik samt

examensarbete.

Prop. 1971:59                                                           6

Kommittén föreslår vidare att en längre period av läsåret än som nu är faUet skall användas för studier och att kortare tid anslås för tentamina. Relationen meUan studietid och lenlaraenslid under läsåret som f. n. är 80 %—20 % kommer enligt förslaget alt förändras tiU 90%—10%. Denna förändring möjUggörs genom att flera mindre äranen förs samman tiU blockämnen, varigenora antalet tentaraina minskar. Koraraittén frarahåUer att raan genora atl skapa blockäranen uppnår pedagogiska fördelar i form av bättre översikt av blockämnels oUka delar och ökade raöjUgheter tUl saraordning av utbUdningsplaneringen. Enligt kommitténs förslag koraraer de studerande att under läsåret paraUellt studera två tentamensäranen och ett obligatoriskt icke-tentamens-ämne.

Organisationskommittén redovisar en begränsad undersökning av möjUghetema att införa elt gemensarat första studieår som omfattar dels den föreslagna maskintekniska utbUdningen, dels de delar av utbUdningen vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm som avses bU flyttade tUl Luleå. For dessa båda utbUdningslinjer föreUgger enligt kommittén inga hinder fÖr val av ämnen ingående i ett gemensamt inledande läsår så att för resp. linje väsentUga kurser får utrymme och utan att studieplanen innehåller onödiga avsnitt för någon av UtbUdningslinjerna. Med hänsyn tiU sin målsättning att genom utbUdning vidga teknikerns referensram så att denne upplever sitt teknikområde insatt i ett större samraanhang, föreslår koraraittén alt avsnitt från exempelvis statskunskap, nationalekonomi, sociologi, psykologi, arbetsmedicin och ergonomi ingår i utbildningen under samtUga studieår. Koraraittén återkommer tUl de konkreta förslagen härvidlag i samband med UtbUdnings- och studieplanerna för resp. utbildningslinje. Kommittén framhåUer vidare att i den gmndläggande högre tekniska utbUdningen bör ingå praktisk verksamhet. I fråga ora fördelningen raeUan mUjöpraktik, färdighetspraklik och tiUämpad utbUdning har kommittén gjort den avvägningen att tyngdpunkten bör ligga på mUjöprakliken.

Den av koraraittén föreslagna läsårsorganisationen fömtsätter alt de studerande i större utsträckning än f. n. håUer den planerade studietakten, då bl. a. möjligheterna tiU omtentamina minskar. Kommittén förutsätter därför dels att den studerande själv med lärarens hjälp bedömer sin studiesituation redan under pågående kurs, dels att studievägledare kopplas in så fort den studerande uppvisar otiUräckUga studieresultat. Kommittén återkommer senare med förslag tiU resurser för studieväg-ledningsverksamheten.

2.2.4 Utbildningsenhetens organisation

Organisationskommittén föreslår en provisorisk organisation .för de delar av verksamheten som, på grund av uppbyggnadsarbetet, ej kan regleras genom universiletsstadgan (1964: 461). Kommittén kommer alt föreslå

Prop. 1971:59                                                          7

en fuUständig organisation — utbildningsenhetens status och styrelseform samt samband med andra universitet och högskolor — i ett senare delbetänkande. För att utbUdning skall kunna påbörjas hösten 1971 föreslår koraraittén följande provisoriska organisation. Högre teknisk utbUdning och forskning skaU bedrivas vid en högskolenhet i Luleå och utbUdningen ges på en eUer flera utbildningslinjer. Den omedelbara styrelsen vid högskolenheten handhas av organisationskomraittén, varigenom konsistorium och rektorsämbete kommer all saknas i inledningsskedet. Högskolenhetens centrala förvallning sköts dels genom alt en under kommittén placerad tjänsteman svarar för att på högskolenhelen ankommande förvaltnings- och verkstälUghelsuppgifter fuUgörs, dels genom att kamerala delar av personaladministrationen samt kassa och redovisning handhas av universitetet i Uraeå. För behandling av utbUdningsärenden föreslår koraraittén att en utbildningsnämnd inrättas för varje utbildningslinje.

2.2.5 Forskning — utveckling

Organisationskommittén behandlar vidare bl. a. vissa aUmänna frågor rörande den tekniska forskningen och dess inriktning samt samverkan raeUan högre teknisk utbUdning och forskning och industriella forsknings- och utvecklingsorgan.

Kommittén framhåUer att den tekniska forskningen i övre Norrland bör ha tiUämpad inriktning och vara dimensionerad och organiserad så att den är självgenererande och således kan bedrivas i en miljö som är kvalitativt likvärdig med andra läroanstalters. De forskningsområden komraittén ämnar föreslå komraer att bestå av dels en bas av äranen sora finns vid raotsvarande sektioner/utbildningslinjer vid övriga tekniska fakulteter, dels riksunika forskningsområden för alt om raöjligl undvika dubbleringar när det gäller satsningar på olika tekniska områden. Vidare bör man enUgt koraraittén beakta värdet av den samhälls-sliraulans för landsdelen som forskmng på olika områden kan ge.

Elt vidgat forskningssamarbete mellan universitet och högskolor saral utanför dessa stående institutioner anser koramiltén angeläget. Komraittén hänvisar därvid tUl universitetskanslersämbetets utredning ora forsk-ningssaraverkan mellan universiteten, högskoloma och näringslivet. Komraittén erinrar vidare om all ämbetet tUlsatt en arbetsgrupp för atl utreda frågor sora aktualiseras vid inrättande av extra professurer vid forskningsinstitut ra. m. utanför universitet och högskolor.

Kommittén ämnar följa arbetet i nämnda arbetsgrupp och i det fortsatta utredningsarbetet undersöka möjligheten och lämpligheten av all inrätta extra tjänster som professor. Kommittén ålerkoraraer i anslulning tiU sina konkreta förslag liU forskningsområden liU frågan ora saraverkan raed olika industrieUa forsknings- och utvecklingsenheter i övre Norrland.

Prop. 1971:59 8

2.3 Maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå

2.3.1 AUmänt

Organisationskoraraillén redovisar inledningsvis det raål för raaskin-teknisk utbUdning som utbUdningsrådet för maskinteknik formulerat, vUket utgör allraän utgångspunkt för koraraitténs förslag till uppläggning av raotsvarande utbUdning vid högskolenhelen i Luleå. Med hänvisning tiU sin principieUa uppfattning om utformningen av den högre tekniska UtbUdningen gör kommittén tUlägget att en väsentUg del i målet för denna UtbUdning är alt ge den studerande kännedora om utbUdningens och den koraraande yrkesverksamhetens roU i elt samhäUeligt system, vilket innebär att SamhäUsvetenskapUga orienteringskurser komraer att studeras tUlsararaans raed de tekniska äranena. Den raaskintekniska utbUdningen i Luleå föreslås få en uppbyggnad sora karakteriseras av elt successivt val av ämnen raen där fyra lerrainers utbildning dock i huvudsak är gemensararaa. Utbildningen de sista lerrainerna komraer alt koncentreras kring ett tiUärapal tekniskt ärane, som skaU studeras till den högsta nivå studietiden medger.

2.3.2 Inriktning av maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå

Organisationskoramillén konstaterar raed utgångspunkt i en utförd sararaanstäUning och analys av utbildnings- och forskningsorganisationen inom det maskintekniska orarådet vid de existerande tekniska fakulteterna att basen inora detla teknikoraråde beslår av dels en konslruklions-och produktionsteknisk äranesgrapp, dels en äranesgrapp inom området industrieU ekonomi och organisation. Vidare utgör de värmetekniska resp. skeppstekniska ämnena två betydande ämnesgrupper, som emellertid finns företrädda endast vid de äldre tekniska fakulteterna. Mot denna bakgmnd och efter analys av nuvarande forskningsspecialiseringar inora de centrala raaskintekniska äranena vid de tekniska fakulteterna drar kommittén följande slutsatser i fråga om inriktningen av den raaskintekniska UtbUdningen och forskningen i Luleå

att de konstruktions-, raaterial- och bearbelningslekniska orarådena, sora utgör en generell slorame inom varje maskinteknisk enhet, skaU täckas inora högskolenheten saral att de forskningstj änster sora koraraittén föreslår skall ges viss inriktning eller atl innehavarna av forsk-nmgstjänslerna skaU själva kunna skapa viss profil hos sin verksamhet inom ett mer totalt raönster inom landet,

att de organisationstekniska områdena skall läckas vid högskolenheten eUer genora saraverkan med separat institution och att därvid de specieUt industrieUa aspekterna skall beaktas men att forskningstjänster eUer innehavare av dessa skaU ha möjligheter till profileringar.

Prop. 1971:59                                                          9

att raöjligheten av specialiteter av »rikskaraktär» för den raaskintekniska utbildningen och forskningen vid högskolenheten skall noga undersökas.

Inom det konstmklionstekniska ämnesområdet bör enUgt kommittén ämnena maskinkonstruktion, maskinelement, håUfasthetslära och transportteknik (transportmedel) ges en inriktning raot tung och medeltung konstruktion. Inom orarådet för konstruktionsraaterial kan en delvis ny profU skapas genom alt man i såväl forskning som utbildning binder samman processteknik raed bearbetningsteknUc och konstruktionsteknik med inriktning raot raetaller, sintermaterial, keraraiska raaterial, organiska material och syntetiska material. Kommittén föreslår vidare all ämnesorarådet raekanisk bearbetningsleknik vid högskolenheten inriktas mot varm och halwarm bearbetning. För de båda sistnämnda teknikområdena är enligt kommittén möjligheterna tUl samverkan raed raelaU-urgiska forskningsstationen i Luleå och dess planerade utbyggnad raot bearbetningsteknik uppenbar. Vidare anges industriell ekonomi och organisation som etl lämpUgt forsknings- och utbildningsområde. Komraittén redovisar dessutora sin avsikt att i etl senare delbetänkande återkomma med förslag ora en speciaUsering inom finmekaniken, vilken svarar mot ett riksintresse och som kan komraa att lokaliseras till SkeUefteå (presenteras i bUaga lill belänkandet).

Den maskintekniska utbildningen vid högskolenheten i Luleå bör enUgt kommitténs förslag bestå av två studieinriktningar nämligen raaskin-konstruklion samt material- och bearbetningsteknik. Som en tänkbar tredje studieinriktning antyds den nyssnäranda specialiseringen mol finmekanik. Uppdelningen på olika studieinrUctningar kommer att ske i början av Iredje läsåret. Under första läsåret raeddelas undervisning i äranena teknikens raateraatiska hjälpraedel, teknikens naturvetenskapliga grimder saral orientering om tekniken. Undervisningen i åtskiUiga av delkurserna under det första läsåret avses stödjas av TV genom att TRU-producerade prograra eller delar därav föreslås bli använda som kompletterande inslag i den traditionella undervisningen. Under del andra läsåret sker undervisning i gmndläggande tekniska äranen, frärast raaskin-teknik, material- och bearbetningsleknik samt elektroteknik. Under del tredje läsåret raeddelas undervisning i specialiserade tekniska ämnen vid endera av de nyssnämnda studieinriktningarna. Under det avslutande fjärde året avses de studerande välja raellan elt antal huvudämnen vid resp. studieinriktning varefter sista lerrainen används för exaraensarbete. Under samtUga läsår sker undervisning i olika samhälls- och beteende-vetenskapliga äranen.

2.3.3 Institutions- och personalorganisation m. m.

Organisationskoramillén föreslår atl den maskintekniska utbildningen och forskningen i Luleå bedrivs inom ramen för två slorinstitulioner.

Prop. 1971:59

10

näraUgen institutionen för raaskinkonstruklion saral institutionen för raaterial- och bearbelnmgsteknik. Kommitténs utgångspunkter för dess förslag lill institutionsorganisation har varit

all institutionerna bör organiseras så alt slagkraftiga arbetsgrupper kan bUdas för gemensamma forskningsuppgifter,

atl institutionerna bör samlas kring vissa grundläggande eller profilerande forsknragsområden, viUca också bör raotsvara utbUdningens områden i den avslutande utbildningen (fjärde läsåret),

att den avslutande utbildningen företrädesvis bör ges av personer med direkt anknytning till forsknings- och utvecklingsarbete under det att den grundläggande utbildnmgen avseende frärast de två första åren bör ges av andra lärare, vUka ej nödvändigtvis måste ha sådan anknytning.

I fråga ora sammansättningen av forskargrupperna vid institutionerna anför kommittén följande.

Dessa grupper bör vara samraansatla av personer med näraliggande men ej varandra helt täckande specialiteter; vidare är en spridning i åldershänseende önskvärd. Vid de befintliga högskolorna utgörs forskargrupperna i regel av professor och assistenter inom en institution. Det är påfallande i hur Uten utsträckning forskare ur elt meUanskikt raellan assistenter och professsorer är knutna lill institutionema. Detla förefaller organisationskommittén vara en brist sora vid organiserande av en ny enhet för högre teknisk utbUdning och forskning bör korrigeras. Organisationskommittén tror sig ha kunnat konstalera alt, i faU då biträdande professor, docent eUer forskarassistent varit knutna till en jnslilution, slagkraften i forsknings- och utvecklingsarbetena har varit avsevärt högre. En fömlsällning syns då också vara att biträdande professor (tidigare laborator) ej har elt helt avskilt forskningsområde ulan sära verkar raed övriga i geraensararaa projekt.

Mot denna bakgrund föreslår koraraittén följande personalorganisation och tidsplan för dess uppbyggnad.

			Tidpunkt
			för inrät-
Tjänst/ämne			tande
InsUtutionen för maskinkonstruktion
Professor	Maskinkonstruktion		1.7.1972
Professor	Transportteknik		1.7.1973
Bitr. professor	Maskinelement		1.1.1973
Bitr. professor	Hållfasthetslära		1.1.1973
Docent	Mask inkonslruktion		1.7.1973
Forskarassistent	Maskinkonstruktion		1.1.1974
Universitetslektor	Maskinkonstruktion		1.1.1972
Universitetslektor	Maskinkonstruktion		1.7.1973
Universitetslektor	Elektroteknik		1.1.1972
SpeciaUärare	Värme- och kraftteknik-	L
Universitetslektor	Teknikens matematiska	hjälpmedel	1.7.1971
Universitetslektor	Teknikens naturvetenskapliga grunder		1.7.1971
Universitetsadjunkt	Teknikens matematiska	hjälpmedel	1.7.1971
Universitetsadjunkt	Teknikens naturvetenskapliga grunder		1.7.1971

Prop. 1971:59

11

		Tidpunkt
		för inrät-
Tjänst/ämne		tande
Institutionen för maten	ial- och bearbetningsteknik
Professor	Konstruktionsmaterial	1.7.1972
Professor	Bearbetningsteknik	1.7.1973
Bitr. professor	Produktionsteknik	1.1.1974
Docent	Konstruktionsmaterial	1.1.1974
Forskarassistent	Material- och bearbetningsleknik	1.7.1973
Universitetslektor	Materialteknik	1.1.1972
Universitetslektor	Bearbetningsteknik	1.7.1972
Speciallärare	Träleknologi'
Speciallärare	Kontroll- och provningsteknik'
Speciallärare	Organiska och syntetiska materiaP
Speciallärare	Ytbehandling'
Universitetslektor	Industriell organisation	1.1.1973
Universitetslektor	Samhällskunskap	1.1.1972
SpeciaUärare	ADB'

' Speciallärare tiUsätts av högskolans styrelse, vilken tills vidare är organisationskommittén. Kostnaden bestrids inom ramen för kursanslaget.

Beträffande de föreslagna tjänstema som speciaUärare anför kommittén.

I ovanstående förteckning har organisationskoraraillén tagit upp ell antal speciaUärarljänsler. Inora koraraittén har det särskilt framhållits all del vore önskvärt alt som lärare i dessa äranen i stället för speciallärare kunna knyta aktiva forskare eller universitetslektorer. Undervisningens begränsade omfattning gör emeUertid atl kommittén här måste förutse speciaUärare. Kommittén viU i detta sammanhang stryka under vikten av alt central myndighet främjar raöjligheten alt tjänster sora forskare eller lärare blir gemensamma för annan teknisk högskola och högskolenhelen i Luleå. Som exerapel viU koraraittén frarahålla all för speciallärartjänslen i värrae- och kraftteknik, där undervisningen avslutningsvis kanske bör inriktas raot förbränningsraotorteknik, ett samarbete med institutionen för energiteknik vid CTH skulle vara lämpligt. På samraa sätt skuUe undervisningen i organiska och syntetiska material kunna befrämjas genora samarbete med någon av de två etablerade forskningsgrupperna vid KTH och CTH. För speciallärartjänsten i trä-teknologi förutser komraittén ell saraarbele med Iräforskningsinstitutet i Stockholm samt för speciallärartjänslen i kontroll- och provningsteknik på samma sätt ett samarbete med statens provningsanstall. Komraittén förutsätter atl speciaUärare i vissa ämnen kan erhåUas från Uraeå universitet. Undervisningsvolyraen i dessa äranen bör adderas till övriga åUgganden för universiletsinslilulionema för att ge underlag för inrättandet av ordinarie tjänster.

Organisationskoramillén föreslår alt vid liUsätlningen av tjänsterna för den maskintekniska utbildningen och forskningen vid högskolenhelen i Luleå ett inlerimsförfarande skaU tiUärapas. Vederbörande fa-kullet vid universitetet i Uraeå föreslås handlägga tiUsätlningsärendena när det gäUer tjänsterna som universitetslektor och universitetsadjunkt i äranena teknikens raateraatiska hjälpmedel resp. teknikens naturveten-

1**    Riksdagen 1971.    1 saml.    nr 59

Prop. 1971:59                                                         12

skapUga gmnder samt tjänsten som universitetslektor i samhäUskunskap. TiUsätlningsärendena för övriga tjänster föreslås bU handlagda av Chalmers tekniska högskola. Rätlen att väcka förslag om kaUelse av viss person tiU tjänst som professor eller biträdande professor vid högskolenheten, bör — föratom ledamot av vederbörande fakultet eUer sektion — även tiUkomma organisationskommittén.

Organisationskomraittén stryker under betydelsen av att en kraftig satsning sker på studievägledning bl. a. raed hänsyn till att den föreslagna studieorganisationen inte kommer alt innehålla någon tentamensperiod i början av höstterminen (s. k. september-period). Vidare förutsätter kommittén att tvåoitsutbildning kommer all inrättas varvid det är angeläget att de studerande som skall fullfölja studierna vid annan ort bedriver sina studier raed så liten eftersläpning som möjligt. Behovet av studievägledning läsåret 1971/72 har av kommittén beräknats uppgå tUl sammanlagt 400 timmar.

Kommittén föreslår att ell inlerimisliskl förfarande tillämpas när det gäUer sammansättningen av utbUdningsnämnden läsåret 1971/72. En förutsättning för alt den maskintekniska utbildningen skall kunna starta detta läsår är att kommittén utarbetar förslag till utbUdnings- och studieplaner. Komraittén föreslår därför att den såsora högskolenhetens styrelse får fungera sora ulbUdningsnämnd frara till utbUdningens start, varefter en utbUdningsnärand lillsatls beslående av fyra lärare utsedda av kommittén — av vilka en ordförande — fyra studerande och en representant för övrig personal.

2.3.4 Utbyggnadstakt

Organisationskommittén föreslår atl den raaskintekniska ulbildnings-Unjen i Luleå byggs ut enligt följande sammanställning.

Intagnings-  Totalt antal

Läsår       kapacitet     studerande

1971/72	50	50
1972/73	100	150
1973/74	150	300
1974/75	150	450
1975/76	200	600
1976/77	200	700
1977/78	200	750
1978/79	200	800

2.4 Resursbehov

2.4.1 Driffltostaader

Organisationskommittén har lagt fram kostnadsberäkningar som avser uppbyggnaden av den maskintekniska utbUdnings- och forskningsorgani-

Prop. 1971:59                                                                        13

salionen. Kommittén har därvid utgått från atl verksarahelen vid högskolenhelen i Luleå skaU vara likvärdig raed övriga tekniska läroanstalters. Sora tidigare redovisats föreslår koraraittén all följande forskar- och lärartjänster inrättas för den maskintekniska utbUdningsUnjen.

Tjänst                                                                           Antal

Professor   ............................................................. ..... 4

Biträdande professor ............................................. ..... 3

Docent   .................................................................       2

Forskarassistent   .................................................. ..... 2

Universitetslektor....................................................      9

Universitetsadjunkt   ............................................. ..... 2

Speciallärare ..........................................................      6

28

Dessutom föreslår koraraittén alt vid högskolenhetens förvallning inrättas tre tjänster budgetåret 1971/72, näraUgen en byrådirektör i A 28, en kontorsskrivare i A 10 och en expeditionsförman i A 10. Behovet av övrig personal anges i koslnadstermer grundade på järaförelser med övriga tekniska fakulteter. Kostnaderna är angivna i 1970 års koslnads-och löneläge. Samtliga lönekostnader inkluderar ell lönekostnadspålägg på 23 % saml för lärarpersonalen etl filialtillägg på 15 %. Kommittén påpekar alt dess pågående utredningsarbete rörande en gruv- och geovelenskaplig UtbUdningslinje bör observeras vid bedöraningen av kostnadsberäkningarna eflersora vissa kostnader i sararaanslällningen belastar den raaskintekniska utbUdningsUnjen oproportionerligt högt.

Beräkning av löpande kostnader för högskolenheten i Luleå, maskinteknisk utbildningslinje (1 OOO-tal kr.)

1971/72   1972/73   1973/74   1974/75   1975/76   1978/79
Kostnadsslag                              50 stud     150 stud  300 stud 450 stud 600 stud  800 stud

Avlöningar tiU lärarpersonal     720        1580 2 850          4 100       4 810        5 830

Driftkostnader   ....................   325           890 1400          2100        2 400       2 900

VetenskapUga bibliotek:

avlöningar.......................... .... —           110 180            210          350          500

Vetenskapliga bibUotek:

80	100	150
700	1 100	1300
2 100	2 500	3 500
1000	1000	1000

bokinköp m. m....................      50          500                                                 50

Central förvaltning, verkstad m. m. . 180          250                                        400

Gemensamma driftkostnader                                                        145           600        1500

Kostnader för datamaskintid   100           500                                               750

Övrigt (höjning av vissa gemensamma

riksstatsanslag)  .............. 250 250            250          250          250

1520 4 680 7 280 10 540       12 510       15 430

2.4.2 Investeringskostnader

I organisationskoramitténs uppdrag ingår alt bedriva utredningsarbetet raed sikte på att delar av bergssektionen vid tekniska högskolan i Stock-

Prop. 1971:59                                                          14

holra skall flytta tiU Luleå. Med hänsyn härtill och till pågående överväganden inom koraraittén ingår i koraraitténs uppskattning av det totala lokalbehovet i Luleå utrymme för en gmv- och geovelenskaplig utbildningslinje med en årUg intagning av ca 100 studerande. Koraraittén uppskattar det totala lokalbehovet till 24 000—26 000 ra"" för undervisningslokaler, institutionslokaler och geraensarama lokaler. Av denna yla hänför sig 17 000—19 000 m'' liU den maskintekniska utbUdningen och forskningen. I denna ytram ingår inle ulrymraen för TV-studio, bespis-ningslokal och bibliotek.

Undervisningen komraer under läsåren 1971/72 och .1972/73 att bedrivas i provisoriska lokaler och lokalbehoven beräknas för de båda läsåren tUl 701 ra" resp. 3 000 ra". Planeringen tar sikte på att de första permanenta lokalema skaU tas i bruk läsåret 1973/74. Avsikten är att i samband med den sista utbyggnadsetappen avveckla de provisoriska lokalema så att aU imdervisning vid fuU utbyggnad läsåret 1978/79 skaU bedrivas i permanenta lokaler.

Kommittén bedömer att provisorielokaler bör lokaUseras tiU Porsön nordost om stadens centrala delar och öster om gamla E 4. Detta område studeras f. n. av byggnadsstyrelsen som elt av alternativen för förläggningen av de permanenta lokalerna. Luleå koramun har utfäst sig atl kostnadsfritt stäUa markområde, ulmslal raed vatten, avlopp, elektricitet och vägförbindelser tiU högskolenhetens förfogande.

Koraraittén har uppskattat kostnaden för utmstning för de raaskintekniska institutionema särat för vissa geraensamraa lokaler tUl 20 railj. kr., varav 600 000 kr. avser utmstning för läsåret 1971/72. Kostnadsuppskattningen grandas på jämförelser med utmslningskoslnadema i saraband raed ny- eUer ombyggnadsprojekt för maskinteknisk utbUdning och forskmng vid andra läroanstalter. Vidare har koraraittén beräknat kostnaderna för inredning resp. försörjningsåtgärder tiU vardera 5 mUj. kr.

Organisationskorarailténs förslag tiU investeringar för raaskinleknisk utbildning och forskning i Luleå uppgår sararaanfatlningsvis till följande belopp.

Byggnader ...............................................    48 milj. kr.

Försörjningsålgärder...................................    5 raUj. kr.

Inredning.................................................    .5 milj. kr.

Utrustning................................................   20 raUj. kr.

78 milj. kr.

2.5 Kontaktade intressenter m.m.

Organisationskommittén har mot bakgrund av statsmakternas beslut angående högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland (prop.

Prop. 1971:59 15

1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296) bedrivit sitt utredningsarbete raed sikte på att raaskinleknisk utbUdning skaU kunna inledas i Luleå hösten 1971. Med hänsyn tiU den pressade tidsplanen har koraraittén ansett del angeläget atl under pågående utredningsarbete få synpunkter på aktuella överväganden och förslag genora kontakter raed skilda intressenter. Kommittén har hafl underhandskontakter med företrädare för bl. a. tekniska fakulteten vid universitetet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, universitetet i Uraeå, SFS, Jernkontoret, Sveriges raekanförbund och Svenska teknologföreningen. Vid sararådel har värdefulla synpunkter framkorarait såväl i fråga om principer som skilda konkreta förslag. Vissa av dessa synpunkter har koraraittén beaktat i del aktueUa förslaget raedan andra påpekanden koraraer all nyttjas i det fortsatta utredningsarbetet.

Flertalet av de kontaktade instanserna har uttalat sig positivt om den föreslagna studieorganisationen. Även organisationen med elt fåtal men genom sin storlek slagkraftiga institutioner har ansetts ändamålsenlig. Jernkontoret har framhåUit alt en bearbelningsteknisk utbUdnings-och forskningsinriktning bör baseras på kemisk-metallurgisk-raetaUogra-fisk grund. Komraittén föreslår emeUertid att bearbelningslekniken i Luleå skall inriktas raot raekanisk bearbetning med grunden i fysik och har således inte anselt sig böra frångå sitt förslag på denna punkt. Vidare har SFS uttryckt farhågor för att problera kan uppslå vid övergång från första läsårets studier i grundläggande raateraalisk-nalurvetenskap-liga ämnen till studierna i de tekniska äranena under andra läsåret. Komraittén anser dock att sludiesvårighelerna vid övergången raellan de båda årskurserna koraraer att rainska dels genom den föreslagna orienteringskursen om tekniken, dels genora den nya uppläggningen av de grundläggande matematisk-naturvetenskapliga studiekurserna.

Som bilagor till det första delbelänkandet har organisationskoraraillén fogat dels förslag tiU utbUdnings- och studieplaner för en raaskinleknisk utbildningslinje i Luleå, dels en preUminär presentation av en till SkeUefteå lokaliserad utbildnings- och forskningsorganisation i finmekanik saral slutligen en korapletlerande redogörelse för utformningen av studieorganisationen.

3 Remissyttrandena

över organisationskorarailténs belänkande har, efter remiss, yttranden avgetls av rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala, rektorsämbetet vid universitetet i Lund som överlämnat yttrande från sektionen för maskinteknik, rektorsämbetet vid universitetet i Umeå som överläranal yttrande från raaleraalisk-naturvelenskapliga fakulteten och samhällsvetenskapliga fakultetens ulbUdningsnämnd, rektorsämbetet vid högskol-

Prop. 1971:59                                                         16

enheten i Linköping sora överlämnat yttrande från tekniska fakulteten och dess ulbUdningsnämnd, rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm efter hörande av utbUdningsnämnden vid sektionen för maskinteknik, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola efler hörande av tekniska fakultetens ulbUdningsnämnd och utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik.

Vidare har yttranden avgetls av arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling, byggnadsstyrelsen, statens provningsanstalt, arbelarskyddsstyrelsen, komraittén för television och radio i utbildningen (TRU), länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun. Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen. Svensk industriförening, Norrlandsfonden, Sveriges raekanförbund. Svenska gruvföreningen, Jemkonlorel, Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott, Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska teknologföreningen, Västerbottens läns företagarförening, Sveriges förenade studentkårer (SFS) saml studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola.

Den av universitetskanslersämbetet överlämnade sammanställningen över yttrandena har i huvudsak följande lydelse.

3.1 Utbildningens mål

Koraraittén har ambitionen all den högre tekniska utbildningen i övre Norrland skall vara likvärdig raed övriga tekniska läroanstalters. Sora delraål anges att utbildningen i icke-lekniska äranen skall vidga de studerandes referensramar för den framtida yrkesverksamheten. De flesta remissinstanserna instämraer i kommitténs målforraulering, som innebär att utbildningen skaU vara likvärdig raed övriga tekniska läroanstalters. Delraålet att vidga de studerandes referensraraar genora inslag av sara-häUsvetenskapliga äranen i utbUdningen uppfattas av många som mycket positivt, bl. a. av samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd vid universitetet i Umeå, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå kommun, Umeå kommun, Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges Mekanförbund, TCO, SFS samt studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott antar alt detta inslag i utbUdningen kan göra högskolenhelen raer attraktiv för potenlieUa studerande än andra tekniska högskolor.

Tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping anser alt strävan atl ge de studerande vidgade referensraraar är ett intressant experiment, men tvivlar på att kommitténs förslag kommer alt göra utbUdningen likvärdig raed andra tekniska högskolors. Yttrandena från rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt SACO

Prop. 1971:59                                                         17

har sararaa innebörd, raedan rektorsämbetet och utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm anser sig kunna konstatera all resultatet av koraraitténs förslag raåste vara att en civilingenjörsexaraen som avläggs i Norrland blir av betydligt lägre kvaUtet än examen från någon av de övriga tekniska högskolorna.

3.2 Studieorganisationen

3.2.1   Successiva val

Kommittén föreslår en utbildningsgång där den studerande går från grundläggande ämnen tUl tillämpade och från »breda» ämnen tUl specialiserade. Principen om successiva val under studiegången accepteras i allmänhet av remissinstanserna. Endast rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt SFS anför kritiska synpunkter. De anser all om de studerande redan från början gör etl raålval erhålls vinster i studietid och planering.

3.2.2   Studieårsorganisation

Koraraittén föreslår en ny sludieårsorganisalion, som innebär en längre period av schemalagd undervisning och något kortare tid för tentamen jämfört raed nuvarande studieordning. Detla innebär också alt antalet tentaraina rainskar. De flesta reraissinslanserna anser atl förslaget är intressant och väl värt att pröva. Rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola är dock raindre positiva och menar alt den nuvarande sludieårsorganisaiionen och förhållandel meUan studietid och lenlaraenslid vuxit frara ur erfarenheten. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm skriver följande.

Med en studieorganisation enligt organisationskorarailténs förslag synes vara förenade stora risker för all antingen en betydande eftersläpning koraraer att uppstå eller studieinnehåUel i realiteten raåste begränsas.

Viss tveksamhet beträffande förslaget att avskaffa lenlamenlsperioden i början av hösten framförs av TCO och SFS medan studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola hävdar atl denna tentamensperiod måste finnas för att inte försvåra de studerandes studieplanering.

3.2.3 Studiemoduler och blockämnen

Ell färre antal tentaraina kan åstadkommas genom atl, som komraittén föreslår, ell antal raindre ämnen förs sararaan liU större s. k. block-

Prop. 1971:59                                                         18

ämnen. Deras storlek anges i ämnesmoduler, definierade genom den totala arbetstid en studerande beräknas behöva. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm, Ingenjörsvetenskapsakademien, SFS samt studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola StäUer sig i princip positiva liU koraraitténs förslag. Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola delar inte denna uppfattmng utan anför.

Ora åsyftad flexibilitet i elt större syslera inte kan vinnas är vinslen med ämnesmoduler tveksam. Man har då bara tillfört studieorganisationen ell nytt formellt vUlkor som kan vara hindrande vid den rullande studieplansöversyn som är karakteristisk för de tekniska högskolorna.

Tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping finner inte heUer koraraitténs argument för blockämnen övertygande, utan anser att kommittén därigenom tvingats samraanföra äranen utan något inbördes sararaanhang till ett block.

3.3 Studieinriktningar

3.3.1 Maskinteknisk utbildning

Följande utbUdnings- och forskningsoraråden föreslås för maskinteknik i Luleå: maskinkonstruktion med profUeringen transportteknik i betydelsen transporlkonslruktion, konstmklionsmalerial med profileringen keramer, bearbelningsteknik med profUeringen varm bearbetning, industrieU organisation och ekonomi särat, som en tänkbar specialitet, finmekanik. Luleå kommun, länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrlandsfonden tiUstyrker kommitténs förslag för samtUga studie- och forskningsinriktningar. Styreben för teknisk utveckling anser beträffande profUeringen mot transportteknik i betydelsen transportkonstruktion inora orarådet maskinkonstruktion, att man snarare borde rikta in sig på lättare konslmktioner än på tung och raedellung konstmktion. Styrelsen föreslår vidare alt komraittén liU att börja med helt koncentrerar utbUdningen lill material- och tillverkningsteknik saml materialkunskap. Den svenska verkstadsindustrin behöver i hög grad speciellt utbildade raale-rialingenjörer, varför sådan utbUdning bör anordnas i Luleå.

Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm är starkt kritisk mot det föreslagna forskningsområdet varm och halwarm bearbetning inom ämnet material- och bearbetningsleknik samt forskningsområdet keramer inora äranel konstruktionsraaterial.

I en långsiktig planering for bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm är dessa områden de naturliga utvecklingsområdena. Med denna sektions solida basering på ämnena kemi, melallografi och fasta tiUståndets fysik har bergssektionen de möjligheter att framgångsrikt utveckla dessa områden som högskolenhelen i Luleå saknar, särskUt då baseringen på ovannämnda grundläggande ämnen.

Prop. 1971:59                                                         19

Jernkontoret ger uttryck för samraa uppfattning och avstyrker bestämt de föreslagna specialiseringarna mot varm och halwarm bearbetning och mot keramer och anför.

För ca 15 år sedan var den uppfattningen ganska allraänt rådande atl den varra- och kallbearbelningslekniska studieinriktningen raera borde närraa sig den raaskintekniska. Denna inställning är numera helt ändrad. Man har aUtmer korarait liU insikt ora all å ena sidan de raelallurgiska resp. varm- och kaUbearbetningsprocesserna saral värmebehandlingsoperationer är så intimt kopplade och att materialens karaktäristika å andra sidan är så avhängiga av hela den integrerade produktionskedjan, alt denna måste ses som elt system. För bearbetaren inom den me-taUtiUverkande industrin är därför en grundlig keraisk-fysikalisk-raetal-lurgisk-raetallografisk utbildning nödvändig.

Sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund anser atl den föreslagna utbUdningen och forskningen i finraekanik är väl motiverad. Rektorsämbetet och tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping instämmer inte helt i koraraitténs förslag på denna punkt. Man erinrar om att 1963 års universitets- och högskole-kommitté och organisationskoramillén för anordnande av högre utbUdning i Linköping och senare högskolenhelen i Linköping själv föreslagit att en topptjänst i finraekanik skuUe inrättas vid högskolenheten. En professur i finraekanik skuUe innebära atl ett fruktbärande saraarbele med den medicinska tekniken kom tiU stånd vilket är en förutsättning för att den medicinska tekniken vid högskolenheten skall få en internationell ställning.

3.3.2 Bergsvetenskaplig utbildning

I remissbehandlingen av norrlandsberedningens betänkande framfördes förslag ora flyttning av de gmvinriklade delarna inora bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm till Luleå. I prop. 1970: 88 föreslog föredraganden alt den fortsatta planeringen av en teknisk enhet i Luleå bör bedrivas raed sikte på atl delar av bergsseklionen vid näranda högskola skall flyttas lUl Luleå. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm förutsätter att raan senare får tillfälle alt yttra sig över elt kommande förslag om en eventuell geovelenskaplig utbildning i Luleå. Men redan nu viU rektorsämbetet frarahålla, alt en flyttning av vissa delar av bergsseklionen får betydelsefuUa konsekvenser inle bara för utbUdningen inora bergsseklionen, ulan även för vissa andra delar av utbUdningen inora högskolan.

Utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm anför följande ora en eventuell flyttning av delar av bergssektionen.

Ora raan därvid i propositionen avser den gruvtekniska utbildningen

Prop. 1971: 59                                                                        20

vid bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm vill utbildningsnämnden inle uttala någon särskild åsikt, SkuUe däreraot propositionen även inkludera sådana delar av bergsseklionen sora avser utbildning inora materialtekniken och andra metaUografin närstående områden eUer metallbearbetningstekniska ämnen vill utbildningsnämnden som sin åsikt starkt understryka olämpligheten av en sådan avtappning av högskolans nuvarande utbildningsinriktning.

Norrlandsfonden anför atl den sedan början av 1960-talel ägnat allt större intresse åt mineraltekniska frågor i Norrland och speciellt industrimineral. Fonden anser det sannolikt att detta område skulle kunna utgöra bas för en betydande industriell expansion i Norrland ora tillräckUga resurser disponeras för de olika stadierna från prospektering tiU exploatering inklusive utbildning och forskning. Norrlandsfonden understryker raot denna bakgrund betydelsen av all en bergvelenskaplig sektion inrättas i Luleå.

3.4 Lokaliseringen av institutionen för fiumekanik

Komraittéa skisserar i en bilaga till betänkandet hur studieinriktningen för finmekanik kan komma atl utformas. Efter två års studier i Luleå föreslås alt de studerande flyttar till Skellefteå, där en institution för finmekanik föreslås bli placerad. Flera remissinstanser varnar för de svårigheter sora en uppdelning av utbildningen på två orter kommer att medföra, dels från undervisnings- och forskningssynpunkt, dels av studiesociala skäl. Dessa synpunkter framförs av tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping, styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelsen i Norrbottens län. Ingenjörsvetenskapsakademien, Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott. Svenska teknologföreningen, SFS samt studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm resp. Chalmers tekniska högskola.

Utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund och Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott erinrar ora alt en förläggning av högre teknisk utbUdning i Norrland frärast raotive-rades av lokaliseringspoliliska skäl. För atl den högre tekniska enheten alls ska få någon sådan effekt, bör någon uppdelning av den finmekaniska utbUdningen och forskningen inle ske.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anser alt SkeUefteå har en lämpligare industriell bas än Luleå och därför lämpar sig bättre för högre teknisk utbildning. De båda organisationerna föreslår att inte endast den finmekaniska studieinriktningen bör få den föreslagna delningen på Luleå/Skellefteå, ulan också studieinriktningen för maskinteknik. Liknande synpunkter framförs av Västerbottens läns företagarförening.

Prop. 1971:59 21

3.5      Lärarorganisationen

De tekniska högskoloma och universiteten anser allmänt alt de av kommittén föreslagna resurserna totalt är alldeles för knappa. Tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping finner att professorslätheten i förhållande lill studerandeantalet är för-vånadsvärt låg. Man efterlyser också, i Ukhet raed SACO, högre tjänster inora del gmndläggande matematiska och naturvetenskapliga området.

Rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola kritiserar koraraitténs förslag atl docenter och forskarassistenter — befattningar som i första hand är avsedda för forskarutbildningens behov — i väsentlig utsträckning ska fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet på grundutbildningsnivån.

SFS anser alt undervisningen i blockäranena bör handhas av lärarlag, beslående av två eUer tre lärare, i större omfattning än vad kommittén föreslår. Därmed skulle raan få en integrering av de ämnesområden som ingår i ett blockämne, vUket enligt SFS, är den avgörande fördelen raed blockäranen.

3.6      Utbildningsenhetens organisation

Kommittén föreslår att utbildningen och forskningen bedrivs vid en högskolenhet och utbildningen förmedlas vid en utbildningslinje. Provisoriskt handhas styrelsen av högskolenheten av organisationskommillén. Den centrala förvaltningen sköts dels genom en tjänsteman, dels genom all kamerala delar av personalorganisationen saral kassa och redovisning handhas av förvaltningen vid Uraeå universitet. Vid varje utbildningslinje inrättas en utbUdningsnärand. Utbildningsnämden vid sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund anser alt erfarenheterna därifrån talar för att det förvaltningstekniska samarbetet med universitetet i Umeå bör inskränkas till de rena servicefunktionerna, typ kamerala funktioner, som inte direkt har att göra med enhetens priraära uppgifter, forskning och utbUdning. SFS föreslår all den föreslagna utbildningsnämnden får en stark stäUning och i möjligaste mån tillåts fungera som styrelse för högskolenheten. Studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola ser med tillfredsslällelse alt styrelsen har getts en sådan utforraning atl ulbUdningsanstallen koramer alt leda fram till en fristående högskolenhet. Studentkårerna anser all studerande vid raaskinleknisk sektion vid de befintliga tekniska högskoloma ska ingå i organisationskoramillén från och med utbildningens start hösten 1971.

3.7      Dimensionering och tidsplan m.m.

UtbUdningen föreslås starta läsåret 1971/72 raed ell intag av 50 studerande. Läsåret 1975/76 har intagningskapaciteten ökat till 200 stu-

Prop. 1971: 59                                                        22

derande, vilket är fortvarighelstiUstånd. Tekniska fakulteten vid högskolenheten i Linköping ifrågasätter ora inle inrättandet av den högre tekniska UtbUdningen i Norrland kunde uppskjutas tills vidare med tanke på den här framförda kritiken och med hänsyn till den goda tillgången på utbUdningsplalser i maskinteknik vid befintliga högskolor. Sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund och rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm yttrar sig inte över sluderandeanlalet, raen anser att den föreslagna högskolenheten är för liten. Närmast syftar raan då på antalet lärartjänster.

I fråga om lokaler ra. ra. för den föreslagna högre tekniska utbildningen och forskningen i Luleå anför byggnadsstyrelsen att de provisoriska lokalema för de två första läsåren projekteras och uppförs av Luleå stad. Ora utbUdningen såsora föreslagils skaU starta höstterminen 1971 bör enUgt byggnadsstyrelsen permanenta lokaler stå färdiga höstterminen 1973. Styrelsen studerar f. n. i samråd med staden två förläggningsalternativ, dels en innerstadsförläggning, dels en förläggning till Porsöområdet. Byggnadsstyrelsen kan f. n. inle bedöma om permanenta lokaler kan stå färdiga tUl höstterminen 1973 vid en innerstadsförläggning raedan detta är möjligt enligt Porsöalternativet ora planeringen kan följa de riktlinjer sora gällt för utbyggnaden av högskolenhelen i Linköping. Styrelsen anser vidare att det av koraraittén angivna investeringsbehovet för byggnader, försörjningsåtgärder och inredning för den raaskintekniska linjen på sammanlagt 58 milj. kr. vara en rimlig utgångspunkt på nuvarande stadium.

4 Universitetskanslersämbetet

4.1 Utbildningens mål

Inora universitetskanslersämbetet har betänkandet granskats av fakul-telsberedningen för de tekniska vetenskaperna saral utbUdningsråden för resp. maskinteknik och bergsvetenskap. Fakullelsberedningen har i huvudsak varit positiv tiU de fraralagda förslagen. Inora utbUdningsråden har kritiska synpunkter framförts mol vissa punkter i belänkandet.

Beträffande fakullelsberedningens och ulbildningsrådens synpunkter hänvisas till handUngarna i ärendet. Ämbetet ansluter sig tiU organisationskommitténs målforraulering, som innebär all den högre tekniska utbildningen i Luleå primärt skaU vara likvärdig raed den civilmgenjörsut-bildning sora raeddelas vd befintliga tekniska fakulteter i landet saral alt den inom denna allmänna rara skaU bl. a. tUlgodose vissa regionalpolitiska raål och ge de studerande en vidgad referensram för framtida yrkesverksamhet genom utbUdning i icke tekniska ämnen. Enligt ämbe-

Prop. 1971: 59                                                        23

tets uppfattning är det angeläget att de studerande på ett mera aktivt sätt än tidigare görs medvetna om de direkta och indirekta samhäUeliga följderna av olika lösningar av tekniska problem. Från bl. a. vissa remissinstanser vid de tekniska fakulteterna har uttryckts starka tvivel angående möjUgheterna all förena denna samhällsorientering raed kravet på en raed övriga läroanstalter likvärdig utbildning. Ämbetet är medvetet om att en reduktion av de rent raateraatisk-nalurvelenskapliga och tekniska kunskaperna raåste bli följden av ell ökat inslag av orienteringsämnen. Detta gäller även ora raan söker mer än hittills anpassa de gmndläggande matematisk-naturvetenskapUga ämnena direkt lill den efterföljande tekniska utbildningens krav och åstadkomma en ämnesmässig fördjupning inora den valda specialinriktningen raotsvarande den sora koraraer tiU slånd vid övriga tekniska fakulteter. Ärabetet bedömer emellertid all en utökning med kurser i samhäUsvetenskap och beteendevetenskap, specieUt avpassade för civUingenjörsulbildningen, tUlför utbildningen raoraent sora får anses lika värdefuUa för en koraraande yrkesverk-sarahet inom vissa områden. Bl. a. gäller della inom konstraklionstekni-ken där de ergonomiska aspekterna måste utgöra en integrerad dels i den tekniska problemlösningen. Synpunkter i denna riktning har också betonats i reraissbehandlingen inle minst i flera yttranden från företrädare för produktionslivet.

4.2      Studieorganisation

De förslag som organisationskomraittén har lagt fram angående successiva val, sludieårsorganisalion, blockämnen ra. ra. behöver inte underställas riksdagens prövning. Universiletskanslersärabelet vill emellertid framhåUa att förslagen enligt ämbetets raening bör genomföras. Med hänsyn tiU den tveksamhet som redovisats från vissa reraissinstanser vid de tekniska fakulteterna samt vissa studentkårer bör emeUertid detla göras i form av försöksverksamhet. Resultaten bör noga följas och en omprövning av uppläggningen göras när de kunnat utvärderas.

4.3      Studieinriktningar

De av organisationskoraraillén föreslagna inriktningarna raot forsknings- och sludieorarådena raaskinkonstruklion, konstmklionsmalerial, bearbetningsteknik samt industriell ekonorai och organisation finner ärabetet, liksora huvuddelen av remissinstanserna, väl avvägda och svarande raot de uppställda regionalpolitiska raålen. När det gäUer inriktningen finmekanik har koraraittén inte lagt frara något definitivt förslag. Ärabetet förutsätter eraeUertid att denna inriktning kommer till slånd och att kommittén snarast behandlar liUhörande frågor.

De närmare profileringarna inom dessa inriktningar har kritiserats

Prop. 1971: 59                                                        24

från skUda håU. Speciellt har rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm och remissinstanserna raed nära anknytning till bergsvetenskap vänt sig raot inriktningarna varra bearbetning inora bearbetningstekniken och keramer inom läran ora konstruktionsraaterial, vUka enligt dessa instanser kräver en koppling till bl. a. äranena kerai, raetallografi och fasta tiUståndets fysik och därför hör hemraa inom den bergsveten-skapliga sektionen. Organisationskommittén har enligt vad som redovisats i betänkandet vid sina kontakter med Jernkontoret tagit del av dessa synpunkter i vad avser bearbetningsleknik. Kommittén har emellertid ansett alt bearbelningslekniken i Luleå bör inriktas raot raekanisk bearbetning raed grunden i fysik och inte ansett sig böra frångå sitt förslag på denna punkt.

Ämbetet delar organisationskommitténs uppfattning att utbUdning inom de näranda områdena kan bedrivas med grunden i fysik men finner alt forskningen och forskarutbildningen, såsora frarahållits av ifrågavarande reraissinstanser, raåste ha den bredare bakgrunden och forskningsmiljön.

Organisationskoraraillén har angett alt samverkan med melaUurgiska forskningsstationen och dess planerade utbyggnad för bearbetningsleknik har förutsatts inom de ovan nämnda profileringsämnena. Jernkontoret har i sitt reraissyttrande anfört atl del ännu är osäkert ora denna utbyggnad skaU komma till slånd. Universilelskanslersämbetet, som anser att tiUkomsten av denna enhet raed dess bredare forskningsrailjö och raöjlighet till sarabruk av utrustning är en förutsättning för alt ifrågavarande profileringar skall komma till stånd, föreslår på grund av nämnda uttalande i Jernkontorets yttrande att klarhet ora dessa samarbets-möjUgheter skapas före ell beslut i frågan ora profileringar.

4.4 Utbildningens fördelning på orter

Organisationskomraittén har preliminärt föreslagit alt utbUdningen de två sista åren inom inriktningen finmekanik förläggs tiU SkeUefteå i anslutning tiU elt av Norrlandsfonden planerat industriellt utvecklingscentrum (lUC). Ett stort antal remissinstanser har varit negativa mot den föreslagna uppdelningen på två orter raed utgångspunkt både i svårigheter för studerande och lärare och i lokaliseringspoliliska invändningar raot en spUltrad forskningssatsning. Andra remissinstanser har funnit anknytningen tiU lUC i SkeUefteå självklart berättigad. Universitetskanslersämbetet tar inte nu ställning i denna fråga ulan förutsätter att komraittén i sitt fortsatta arbete noggrant överväger om ell samarbete med lUC fordrar att de studerande permanent förflyttas tiU SkeUefteå och i så fall i vilket skede av studierna. En sådan förflyttning ställer givetvis speciella krav på studiesociala anordningar.

Prop. 1971: 59 25

4.5      Lärarorganisationen

Universitetskanslersämbetet ställer sig bakora den av organisationskommittén föreslagna beräkningen av lärarbehovet och anser de föreslagna resurserna vara elt miniraura. Det förutsätts därvid alt uppsättningen av kvalificerade handledare skaU kunna kompletteras raed på dellid engagerade personer av typen speciallärare och extra professurer. Ämbetet meddelar i delta sammanhang all den inora ärabetet verksararaa arbetsgruppen för extra professurer inora kort beräknas avsluta sitt arbete och att förslag rörande former för inrättande av sådana tjänster beräknas kunna inges i samband med universitetskanslersämbetets anslagsframstäUning för budgetåret 1972/73.

När det gäller inriktningen av de högre tjänsterna ansluter ämbetet sig tiU organisationskommilléns förslag, med det förbehåUet rörande den närmaste profileringen av professuren i bearbetningsleknik som framgått av resonemangen under avsnillet om studieinriktning.

Från vissa remissinstanser har anförts all professurer bör inrättas även i något eller flera av de grundläggande materaalisk-nalurvetenskap-liga äranena. Ämbetet delar emellertid, i likhet raed bl. a. matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå, organisationskorarailténs uppfattning all man bör koncentrera uppbyggnaden i Luleå lill tekniska ämnen och undvika alt sprida forskningsresurserna i matematik, fysik ra. fl. grundläggande äranen till ytterligare en ort.

Tekniska fakultelsberedningen har frarahåUit alt universitetslektorerna i äranesområdena matematik och fysik i Luleå bör få möjlighet atl bedriva eller på nära håU följa forskningsverksamhet inom sina resp. områden genora någon form av anknytning tiU motsvarande institutioner vid universitetet i Uraeå. Ärabetet understryker vikten av att de bl. a. inom 1968 års ulbildningsulredning (U 68) pågående övervägandena rörande den högre utbUdningens forskningsanknytning snarast leder lill en för universitetslektorernas forskningskontakt tiUfredsställande lösning.

Organisationskoraraillén har föreslagit att tjänster sora universitetsadjunkt inrättas i äranena teknikens raateraatiska hjälpraedel och teknikens naturvetenskapliga gmnder (matematik resp. fysik). För närvarande förekomraer inle adjunktstjänster inom de tekniska fakulteterna. Ämbetet har emellertid tidigare i petita föreslagit all möjlighet skuUe skapas alt inrätta extra sådana tjänster inom ramen för kursanslaget. Matematik och fysik hör till de äranen i vilka det enligt ämbetets mening är berättigat atl inrätta adjunktsljänsler. Man bör för dem, liksom för universitelslektoraien, här vid rekryteringen specielll beakta de möjligheter som finns tUl förening raed tjänst inora gyranasieskolan.

4.6      Utbildningsenhetens organisation

Universitetskanslersämbetet delar organisationskommitténs uppfattning att kommittén tills vidare bör fungera som styrelse för Luleå-

Prop. 1971:59                                                         26

enheten och all universitetet i Uraeå bör handha den kamerala delen av förvaltningen. Då organisationskommittén skall fullgöra konsistoriets uppgifter bör den enUgl ämbetets uppfattning kompletteras raed företrädare för de gmpper som nu försöksvis är representerade i andra konsistorier. Ämbetet avser att senare återkomma raed förslag i denna fråga.

När det gäUer utbUdningsnärand för utbUdningsUnjen finner ärabetet det naturUgt att denna bör vara sararaansatt efter samma principer som i övrigt gäUer för utbUdningsnärander och föreslår raed hänvisning tiU pågående försöksverksarahet alt ärabetet ges berayndigande att besluta om nämndens sararaansättning och arbetsforraer.

4.7      Dimensionering och tidsplan

Organisationskommittén föreslår en första intagning till raaskinleknisk Unje läsåret 1971/72 med 50 studerande, varefter föreslås en successiv ökning tiU läsåret 1975/76, då intagningen når forlvarighetstiUslåndel 200 studerande/år.

Flera remissinstanser har anfört att högskolenheten enligt föreliggande förslag är för liten. Universilelskanslersämbetet anser för sin del att utbildningslinjen med den av komraittén föreslagna dimensioneringen kan utgöra en arbetsdugUg enhet.

För att högskolenheten skall bli bärkraftig fordras emeUertid enligt ämbetets mening en breddning av enhetens utbildningsutbud. I första hand bör därvid, såsom uppdragits åt koraraittén, tmdersökas förutsättningarna för en geovelenskaplig utbildning. Dessutom bör, enligt ärabetet, undersökas möjligheterna tiU andra utbildningsUnjer, varvid bl. a. sådana inom det kemiska området kan länkas.

Med utgångspunkt i den, enligt vad ämbetet erfarit, relativt långt fraraskridna planeringen av undervisningen och i vad som i reraissyttrandena från byggnadsstyrelsen och Luleå stad anförts om byggnadsplaneringen anser ämbetet del möjligt att starta utbildningen redan läsåret 1971/72. Detta förutsätter emeUertid, enligt ämbetet, att rekrytering av lärare och detaljplanering av undervisningen och ulruslningsanskaffning får påbörjas innan riksdagsbeslut fattats om utbUdningens art.

4.8      Kostnader

Universitetskanslersämbetet ansluter sig i huvudsak till de kostnadsberäkningar för den totala uppbyggnaden av linjen som gjorts av organisationskommittén. Ämbetet förutsätter att kostnaderna för planering av enheten under våren 1971 får belasta åttonde huvudtitelns anslag liU koraraittéer m. m.

När det gäUer budgetåret 1971/72 hemstäUer ärabetet all raedel an-

Prop. 1971: 59                                                        27

visas i enlighet raed förslagen i betänkandet. I fråga om medelsbehoven för senare budgetår ämnar ämbetet återkomraa i sina årUga anslagsfrara-slällningar. Eftersom det från planeringssynpunkt är angeläget all professorer och biträdande professorer kan delta i uppbyggnaden av sina institutioner föreslår dock ämbetet all principbeslut fattas om inrättande av sådana tjänster budgetåren 1972/73 och 1973/74 enUgl organisationskommitténs förslag.

4.9 Allmänt

I övrigl har universiletskanslersärabelet ingen erinran raot principema i de förslag som lagts frara i betänkandet. Den närraare utformningen av studieplaner ra. m. koramer all bli föreraål för behandUng i ulbUd-ningsnäranden och ämbetet, som då har att beakta bl. a. de inkomna remissynpunkterna.

5 Föredraganden

Statsmakterna fattade år 1970 principbeslut om uppbyggnad av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296). Därvid framhöUs bl. a. att utbyggnaden av den högre UtbUdningen är ett viktigt led i strävandena att skapa en allsidig sarahällsservice i hela landet och alt tUlkomsten av högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland skuUe innebära en betydande stimulans för samhäUsutvecklingen i landsdelen. Nyssnäranda beslut innebär all en ny teknisk utbUdnings- och forskningsenhet skall byggas upp i Luleå. Vid enheten skall en maskinteknisk utbildningslinje raed tillhörande forskningsorganisation inrättas. Vid planeringen av enheten skall raan dessutora ulgå från alt en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skaU flyttas tiU Luleå. Vidare skall del fortsatta utredningsarbetet inriktas på alt högre teknisk utbildning skall anordnas även i SkeUefleå/Umeå-orarådel.

I maj 1970 tiUkaUade jag raed stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande en organisationskommitté raed uppgift alt under universilelskanslersära-betet planera den i propositionen föreslagna uppbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. Som jag i det föregående redovisat har organisationskommillén i december 1970 avslutat den första etappen av sitt utredningsuppdrag och lagt fram förslag om uppbyggnad av en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå.

Organisationskommittén anger atl målet för dess planering är att skapa en högre teknisk utbildning i övre Norrland sora är likvärdig raed raotsvarande utbildning vid de befintliga läroanstalterna. Delta innebär emel-

Prop. 1971: 59                                                                        28

lertid inte att utbildningen skaU vara identisk med den vid övriga tekniska fakulteter, ulan koraraittén frarahåller att ulbildrungen kan differentieras för att tiUgodose bl. a. skilda regionalpolitiska raål. I likhet raed majoriteten av remissinstanserna ansluter jag mig till det av kommittén angivna målet för planeringen av den högre tekniska utbildningen i övre Norrland.

Mot bakgrund av de senaste årens debatt om teknikerns roll i samhället föreslår koraraittén alt raålet för den högre tekniska utbUdningen i övre Norrland vidgas så att den i högre grad än befintlig utbildning inryraraer både samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapUga kursavsnitt. Kommittén framhåller vUcten av att de studerande genom derma samhäUsorientering får en vidgad referensrara och ökad kunskap ora den direkta och indirekta påverkan på sarahällets struktur och funktionssätt sora blir följden av ingenjörens lösningar av olika tekniska problera. Förslaget ora ökat inslag av sarahäUs- och beteendevetenskapUga ämnen i civilingenjörsutbildningen har fått ett positivt mottagande av majoriteten av remissinstanserna. De tekniska högskolorna har dock uttalat vissa farhågor för att den föreslagna utbUdningen inte kommer alt bli likvärdig med den sora ges vid de nuvarande tekniska fakulteterna.

Kunskap om samhälle och arbetsliv får med största sannolikhet allt större betydelse för civilingenjörens yrkesverksamhet. Liksom universitetskanslersämbetet finner jag det därför angelägel alt den av koraraittén föreslagna uppläggningen av utbUdningen genomförs i allt väsentligt.

Organisationskomraittén har föreslagit, atl civUingenjörsutbUdning med maskinteknisk inriktning inleds i Luleå höstterminen 1971. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska utbildningslinjen skaU enligt komrailléns förslag ökas successivt från 50 nybörjarplatser läsåret 1971/72 till 200 platser vid fuU utbyggnad läsåret 1975/76. EnUgt vad jag erfarit har planeringen i fråga om lokaler, utmstning ra. ra., som jag koraraer atl behandla senare, fraraskridit så långt all uppbyggnaden bör kunna genoraföras i den av koraraittén föreslagna takten. Mol denna bakgrund förordar jag all utbildningen startar hösten 1971. Jag räknar raed alt intagningskapaciteten vid den raaskintekniska utbildningslinjen i Luleå skäU kunna byggas ut enligt följande sammanställning.

Totalt antal
Läsår                 Antal intagningsplatser  studerande

1971/72.......       50                                   50

1972/73....... ... 100                                 150

1973/74....... ... 150                                 300

1974/75....... ... 150                                 450

1975/76....... ... 200                                 600

Mot organisalionskomraitténs förslag lill uppläggning av studieorganisationen har jag ingen erinran. Med hänsyn tiU pågående utredning av

Prop. 1971: 59                                                        29

civUingenjörsulbildningen delar jag dock universitetskanslersämbetets uppfattning alt den föreslagna studieorganisationen bör tiUärapas såsora fö rsöksverksarahet.

När det gäller frågan om inriktningen av den högre tekniska utbildningen och forskningen vUl jag erinra om att jag i prop. 1970: 88 (s. 22) betonade vikten av att raan beaktar fömtsättningarna i fråga ora dels befintliga och planerade forsknings- och utvecklingsenheter, dels industrins inriktning och omfattning i regionen. Mol denna bakgrund ansluter jag. mig lill kommilléns förslag all den maskintekniska utbildningslinjen bör omfatta studieinriktningarna raaskinkonstruklion samt raalerial-och bearbetningsteknik. De studerande på den maskintekniska utbildningslinjen bör inför första terminen i Iredje årskursen välja mellan dessa inriktningar.

I överenssläraraelse med vad jag anfört om utbildningens inriktning räknar jag med all utbildnings- och forskningsresurserna inora det maskintekniska området vid enheten i Luleå skaU byggas upp inom ramen för två storinstitutioner, nämligen institutionerna för raaskinkonstmktion resp. raaterial- och bearbetningsteknik.

Organisationskommittén har föreslagit att personalorganisationen vid ifrågavarande institutioner skall byggas upp under perioden 1971/72— 1973/74. Universiletskanslersämbelel tUlstyrker kommitténs förslag. Jag ansluter mig härtill och förordar sålunda alt kommitténs förslag i huvudsak läggs lill grund för uppbyggnaden av den nu aktueUa lärar- och forskarorganisationen i Luleå. Eftersom det från planeringssynpunkt är angelägel alt statsmakterna redan nu beslutar ora lidsprogram för inrättande av högre tjänster inom denna organisation, förordar jag atl Kungl. Maj:l inhämtar riksdagens bemyndigande all inrätta fyra tjänster som professor vid den tekniska utbUdnings- och forskningsenheten i Luleå under budgetåren 1972/73 och 1973/74 i de ämnen och från de tidpunkter som anges i följande sammanstäUning. Jag avser att i annat saramanhang föreslå Kungl. Maj:t alt därutöver inrätta tre tjänster som biträdande professor under den aktuella perioden. Även sistnämnda tjänster har tagils upp i samraanställningen.

Tidpunkt
för tjänstens
Institution/tjänst/ämne                              inrättande

Institutionen för maskinkonstruktion

Professor               Maskinkonstruktion        1.7.1972

Professor               Transportteknik             1.7.1973

Bitr. professor         Maskinelement              1.1.1973

Bitr. professor         HåUfasthetslära             1.1.1973

Institutionen för material- och  bearbetningsteknik

Professor               Konstruktionsmaterial     1.7.1972

Professor               Bearbetningsleknik         1.7.1973

Bitr. professor         Produktionsteknik           1.1.1974

Prop. 1971: 59                                                        30

När det gäUer forskningsorganisationens sammansättning i fråga om tjänster anser koraraittén det angeläget alt forskargrupperna orafattar forskare på skUda nivåer såsom professor, biträdande professor, docent och forskarassistent. Jag delar kommitténs syn på betydelsen av att fräraja en stimulerande forskningsmiljö. Detta bÖr kunna underlättas genom alt man organiserar forskningen inom raraen för stora institutioner, vilket i sin tur gör det raöjligt att bygga upp i olika avseenden differentierade forskargmpper. Mot denna bakgrund bör i saraband med det årliga budgetarbetet prövas frågan om utbyggnad av den maskintekniska UtbUdnings- och forskningsorganisationen i Luleå med bl. a. tjänster som docent och forskarassistent.

Komraittén har vidare föreslagit att det vid den tekniska utbUdnings-och forskningsenheten i Luleå under de närraasle budgetåren skaU inrättas universiletsleklorat inom tekniska och samhällsvetenskapliga äranesområden saml universitelsleklorat och tjänster som universitetsadjunkt inom materaatisk-naturvelenskapUga äranesoraråden. Jag har tidigare i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 293) under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar liU lärarpersonal för nästa budgetår beräknat 800 000 kr. för högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för det angivna beloppet inrätta ifrågavarande tjänster vid de av koraraittén föreslagna lidpunkterna under budgetåret 1971/72. TiU frågor ora inrättande av tjänster av nyssnäranda kategorier under senare budgetår avser jag att återkomraa i samband med det årliga budgetarbetet. Jag vill dessutom erinra om all jag i prop. 1971: 1 (bU. 10 s. 293) under anslaget Tekniska fakulteterna m. ra.: Driftkostnader beräknat 200 000 kr. för verksarahelen i Luleå.

Koraraittén har föreslagit att elt interimistiskt förfarande skaU tiUärapas vid liUsätlningen av tjänsterna vid den maskintekniska utbildnings-och forskningsenheten i Luleå. Jag finner i överenssläraraelse raed komrailléns förslag, alt tillsättningen av tjänsterna som universitetslektor inom materaatisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesoraråden tiUs vidare bör ankomma på vederbörande vid universitetet i Umeå, medan tiUsättningen av övriga tjänster sora handläggs av fakultet bör vila på vederbörande vid Chalmers tekniska högskola. Kungl. Maj:l äger utfärda bestäraraelser i hithörande frågor.

Den raaskintekniska utbildningen och forskningen i Luleå bör — sora jag tidigare framhålUt — speciaUseras raot maskinkonstruktion saral raaterial- och bearbetningsteknik. Jag vill i della sammanhang erinra om alt jag i prop. 1970: 88 (s. 22) anförde atl forsknings- och utvecklingsresurserna vid den metaUurgiska forskningsstationen i Luleå borde kunna koraraa den tekniska enheten tUl godo. EnUgt vad jag erfarit övervägs en utbyggnad av raelallurgiska forskningsstationen raed en bearbelningsteknisk avdelning. En sådan utbyggnad skulle givelvis utgöra ett

Prop. 1971: 59                                                        31

synnerligen värdefuUt slöd frärast för den raot raaterial- och bearbetningsleknik inriktade maskintekniska forskningen i Luleå.

Universitetskanslersämbetet har frarahåUit, att det fordras en breddning av ulbUdningsulbudel för all utbildnings- och forskningsenheten i Luleå skaU bli bärkraftig. I anslutning härlUl vUl jag erinra ora atl statsmakterna med anledning av förslagen i nyssnämnda prop. 1970: 88 (s. 22) beslutat dels alt planeringen av den tekniska enheten bör syfta lill att delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Slockholra skaU flytta tiU Luleå, dels att det i det fortsalla utrednings- och planeringsarbetet bör prövas ora skäl och förutsättningar finns för att senare ytterligare differentiera den högre tekniska utbUdningen i Luleå. EnUgt vad jag erfarit utreder koraraittén f. n. möjUgheterna alt bredda den bUvande bergsvelenskapliga utbUdningen och forskningen i Luleå mot det geovetenskapliga ämnesområdet. I Luleå skulle enligt dessa tankegångar komraa alt finnas en bergsvetenskaplig utbildnmg raed inriktning mot gmvteknik och geovetenskap medan tekniska högskolan i Stockholm alltjämt skuUe svara för den nuvarande bergssektionens me-taUurgiskt inriktade utbUdning och forskning. I della samraanhang vUl jag vidare hänvisa tUl alt chefen för finansdeparteraentet nyligen i prop. 1971: 29 (s. 131) angående oralokaliserLng av viss statlig verksarahet föreslagit att en betydande enhet av Sveriges geologiska undersökning skall förläggas tUl Luleå. Departeraentschefen frarahåller därvid alt en sådan enhet bör, tUlsararaans med den utbildnings- och forskningsverksamhet inom det gmv- och geovetenskapUga området som avses bli förlagd tUl den nya högskolenhelen för högre teknisk utbUdning och forskning i Luleå, kunna bUda en mycket slagkraftig kombination av resurser för forskning och utvecklingsarbete inom ifrågavarande oraråde. Jag räknar raed atl den enhet av Sveriges geologiska undersökning som lokaliseras tiU Luleå komraer att förläggas i anslulning tUl högskolenhelen. Jag vUl dessutom peka på vad Norrlandsfonden anfört i sitt remissvar om atl induslrimineral kan korama alt utgöra bas för betydande industrieU expansion i Norrland, förutsatt att tUlräckliga resurser, inklusive utbUdning och forskning, disponeras för de olika stadierna från prospektering tUl exploatering. Fonden har därvid strukit under den raycket stora betydelsen av att en bergsvelenskaplig sektion inrättas i Luleå.

Organisationskoraraillén har föreslagit alt den högre tekniska utbUdningen och forskningen i Luleå skall ges en provisorisk organisation under uppbyggnadsskedet. Jag förordar, på grundval av universitetskans-lersärabelets och koraraitténs förslag, all denna verksamhet t. v. bedrivs inora raraen för en högskolenhet i Luleå. Högskolenhelen bör inrättas den 1 jiUi 1971. Lednmgen av högskolenheten bör vila på organisationskommittén som, raed undanlag för nyssnäranda tUlsättningsärenden, skaU fuUgöra bl. a. de uppgifter som vilar på lokal universilelsmyndighet — fakultet, rektorsämbete och konsistorium — och univer-

Prop. 1971:59                                                         32

sitetsförvaltning samt dessutom fungera såsom lokal- och utrustnings-programkommitté. Jag räknar i likhet med ämbetet med att kommittén, när den fuUgör konsistorieuppgifler, skall vara kompletterad raed företrädare för de grupper som nu försöksvis är representerade i konsistorierna. Vid högskolenheten skall vidare finnas en utbildningsnämnd. Det ankomraer på universiletskanslersämbelel alt, som ett led i pågående försöksverksamhet raed nya forraer för saraarbete raellan studerande, lärare och övrig personal, besluta om utbildningsnämndens sammansättning och arbetsformer.

Jag räknar med alt organisationskoramitténs sekretariat raåste förslärkas, ora den skall kunna fullgöra de förvaltningsuppgifter sora vUar på lokal universilelsmyndighet. De kamerala delarna av personaladministrationen samt kassa och redovisning bör, såsora koraraittén föreslagit, handhas av universitetet i Umeå. Jag avser att i annat sararaanhang föreslå Kungl. Maj:l att utfärda erforderliga bestäraraelser ora ledningen av högskolenheten i Luleå.

Som närants i det föregående uppför Luleå koramun provisoriska lokaler för högskolenheten inora Porsöområdet, ca 4 km norr om stadsbebyggelsens centrum. Dessa lokaler, av vilka en första etapp planeras bli färdig till höstterminen 1971, avses bli använda även för försöksverksamheten raed systeraatiserad decentraliserad universitetsulbildning i matematik och fysik.

I prop 1970: 88 redovisades all Luleå koramun kan stäUa erforderlig mark till förfogande för högskolenhelen saml alt kommunen är beredd alt tillgodose de ökade anspråk på olika former av samhällsservice som tiUkomsten av enheten för med sig. Sora framgått av min redovisning av byggnadsstyrelsens remissvar har två alternativ för den permanenta förläggningen av högskolenheten närmare studerats, dels en förläggning lill det nämnda Porsöområdet, dels en förläggning till innerstaden. Enligt vad jag erfarit har både organisationskommittén och komraunslyrelsen i Luleå tagit ställning för förläggning lill Porsöområdet.

Sedan jag tagit del av byggnadsstyrelsens utredningsmaterial för de två förläggningsalternativen, har jag efter överläggningar raed bl. a. företrädare för koraraunen och länsstyrelsen funnit att Porsöområdet bör accepteras sora förläggningsplals för högskolenhelen. Vid denna bedömning har jag utgått från de planer kommunen redovisat för en om-fallande bostadsbebyggelse i direkt anslulning till högskoleområdet avsedd att påbörjas under de aUra närmaste åren och för väl utbyggda serviceanordningar, bl. a. i form av en god kollektiv trafikförsörjning. Genora sådana åtgärder skapas förutsättningar för en tUlfredsstäUande arbelsrailjö och en god kontakt raellan högskolenhelen och samhäUet i övrigl. Enligt vad jag också erfarit förbereder kommunen, landstinget och länet särskilda åtgärder för all i samarbete raed studerande och anställda skapa så gynnsamraa betingelser sora möjligt för högskolenheten.

Prop. 1971: 59                                                        33

vilket är särskilt betydelsefullt under uppbyggnadsperioden. Vid överläggningarna med företrädare för kommunen och länsstyrelsen framkom också atl en förläggning lill innerstaden skulle kunna försenas åtskillig lid — kanske flera år — med hänsyn främst lill olösta stadsplanefrågor.

Mol denna bakgrund och med hänsyn till all del är angelägel all utbyggnaden av permanenta lokaler kan ske så snabbt all utbildningen kan påbörjas redan höstterminen 1971, bör enligt min mening planeringen nu inriktas på en perraanent utbyggnad för högskolenhelen inom Porsöområdet. Organisationskommittén redovisar i sitt belänkande alt Luleå komraun utfäst sig alt kostnadsfritt ställa mark med erforderlig försörjning i form av vallen, avlopp, elektricitet och vägar till förfogande. Jag räknar med atl närmare överenskommelse härom liksom om koUektiv trafikförsörjning och om övriga frågor som rör högskolenheten så snart som raöjligt skaU träffas raed komraunen. Jag avser all senare återkomraa lill Kungl. Maj:l raed förslag ora den fortsalla utbyggnadsplaneringen.

Jag har beaktat behovet av raedel för inredning och utrustning av de
provisoriska lokalerna vid rain beräkning av kostnadsraraarna för bud
getåret 1971/72 tiU Kungl. Maj:ts disposition och tiU universitelskans
lersämbelels disposition i resp; inrednings- och utrustningsplanerna under
anslaget lUl inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. ra.
(jfr. prop. 1971: 35). Jag räknar med att särskilda kostnadsramar för in
redning och utrustning för högskolenhelen senare skall föras upp i pla
nerna,                        . .

Under åberopande av vad jag anfört hemsläller jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)    besluta att en högskolenhet skall inrättas i Luleå den 1 juli 1971 i överensstämmelse raed vad jag förordat i del föregående,

2)    godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utbildnings- och forskningsverksamheten i Luleå,

3)    bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad jag förordat i det föregående.

Med bifaU lUl vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådels övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skaU avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill della protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1971: 59                                                         34
Innehåll

Sid.

1    Inledning    ......................................................      2

2    Organisationskommillén....................................... .... 3

2.1    Bakgrund tUl kommitténs arbete ..................... .... 3

2.2    Högre teknisk utbUdning och forskning.............. .... 4

2.2.1     UtbUdningens raål.................................. .... 4

2.2.2     Utbyggnaden av högre teknisk utbildning.... .... 5

2.2.3     Studieorganisationen   ........................... .... 5

2.2.4     UtbUdningsenhetens organisation.............. .... 6

2.2.5     Forskning — utveckling............................ .... 7

2.3 Maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå.....      8

2.3.1     AUmänt   ............................................. .... 8

2.3.2     Inriktning av maskinteknisk utbUdning och forskning i Luleå                 8

2.3.3     Institutions- och personalorganisation ra. ra .... 9

2.3.4     Utbyggnadslakt   ................................... .. 12

2.4 Resursbehov................................................    12

2.4.1     Driftkostnader   .................................... .. 12

2.4.2     Investeringskostnader   .......................... .. 13

2.5 Kontaktade intressenter ra. m......................... .. 14

3 Reraissyttrandena ............................................. .. 15

3.1    UtbUdningens raål......................................... .. 16

3.2    Studieorganisationen  ................................... .. 17

3.2.1     Successiva val  .................................... .. 17

3.2.2     Sludieårsorganisalion............................... .. 17

3.2.3     Studieraoduler och blockäranen................ .. 17

3.3 StudieinrUctningar   ......................................    18

3.3.1     Maskinteknisk utbildning  ........................ .. 18

3.3.2     BergsvetenskapUg utbUdning................... .. 19

3.4    Lokaliseringen av institutionen för finraekanUc.... .. 20

3.5    Lärarorganisationen.......................................    21

3.6    UtbUdningsenhetens organisation.....................    21

3.7    Diraensionering och tidsplan ra. ra....................    21

4 Universitetskanslersämbetet ...............................    22

4.1    Utbildningens mål..........................................    22

4.2    Studieorganisation   ..................................... .. 23

4.3    Studieinriktningar   .......................................    23

4.4    UtbUdningens fördelnmg på orter.....................    24

4.5    Lärarorganisationen    ...................................    25

4.6    UtbUdningsenhetens organisation..................... .. 25

4.7    Dimensionering och tidsplan  .......................... .. 26

4.8    Kostnader   ................................................. .. 26

4.9    AUmänt   ....................................................    27

5 Föredraganden   ...............................................    27