Ändrade regler för anmälan av företagsförvärv enligt konkurrenslagen

Proposition 1996/97:82

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Näringsdepartementet
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Bordläggning
1997-03-05
Inlämning
1997-03-05
Hänvisning
1997-03-05
Motionstid slutar
1997-03-20

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Regeringens proposition
1996/97:82

Ändrade regler för anmälan av företagsförvärv
enligt konkurrenslagen

Prop.

1996/97:82

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen

Stockholm den 27 februari 1997

Göran Persson

Anders Sundström

(Närings- och handelsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20) skall ett företagsförvärv anmälas
till Konkurrensverket för prövning, om de berörda företagen tillsammans
har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder
kronor.                                                   - "

I propositionen föreslås att skyldigheten enligt 37 § att anmäla ett
företagsförvärv när omsättningen för de berörda företagen överstiger fyra
miljarder kronor avskaffas beträffande sådana förvärv där det förvärvade
företagets omsättning föregående räkenskapsår understiger 100 miljoner
kronor. Konkurrensverket skall dock kunna ålägga en part i ett
förvärvsavtal att, trots att förvärvsobj ektets omsättning understiger detta
belopp, anmäla förvärvet till verket, när detta är påkallat av särskilda
skäl. Vidare föreslås att en part alltid skall ha rätt att frivilligt anmäla ett
förvärv till Konkurrensverket

Syftet med ändringen är att Konkurrensverket och företagen inte skall
belastas i onödan

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 82

Innehållsförteckning

Prop. 1996/97:82

1      Förslag till riksdagsbeslut......................... 3

2     Lagtext...................................... 4

3     Ärendet och dess beredning........................ 5

4     Gällande ordning............................... 6

5     Ändrade regler för anmälan av företagsförvärv .......... 8

6     Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ............ 14

7    Författningskommentar.......................... 14

Bilaga 1     Konkurrenslagsutredningens sammanfattning av sitt

förslag         17

Bilaga 2    Konkurrenslagsutredningens lagförslag ........... 18

Bilaga 3    Förteckning över remissinstanserna.............. 19

Bilaga 4    Promemorians lagförslag.....................20

Bilaga 5    Lagrådsremissens lagförslag...................22

Bilaga 6    Lagrådets yttrande .........................24

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997 25

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1996/97 82

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrenslagen
(1993:20).

1* Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 82

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)

Prop 1996/97:82

Härigenom föreskrivs att 34 och 37 §§ konkurrenslagen (1993:20) skall
ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34 §

Stockholms tingsrätt far på
talan av Konkurrensverket
förbjuda ett företagsförvärv som
omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 37 §

Stockholms tingsrätt far på
talan av Konkurrensverket
förbjuda ett företagsförvärv som
omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 37 § eller som
har anmälts frivilligt enligt vad
som anges där

Förvärvet skall förbjudas, om

1. det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt
hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en
effektiv konkurrens på den svenska marknaden i dess helhet eller på en
avsevärd del av den, och

2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.

Förbud far dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på en
svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon
annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion I stället
far förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats

37 §

Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon som
är part i förvärvsavtalet, om de berörda företagen tillsammans har en
omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor.

Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har
gemensamma ägarintressen eller som hålls samman på något annat sätt,
skall gruppens sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens
årsomsättning

Skyldighet att anmäla ett
företagsförvärv föreligger inte
om det förvärvade företagets
omsättning föregående
räkenskapsår understiger 100
miljoner kronor. Trots att
omsättningen understiger detta

belopp, får Konkurrensverket i Prop. 1996/97:82
ett enskilt fall ålägga en part i
ett förvärvsavtal att anmäla
förvärvet, när detta är påkallat
av särsktlda skäl. En part i ett
förvärvsavtal har dessutom alltid
rätt att frivilligt anmäla ett
förvärv till Konkurrensverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om företagsförvärv som
har skett före ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

Den 1 juli 1993 trädde konkurrenslagen (1993:20) i kraft (prop.
1992/93:56, bet. 1992/93:NU17, rskr. 1992/93:144). Lagen innehåller
bl.a. regler för prövning av företagsförvärv. Enligt 34 § far Stockholms
tingsrätt på talan av Konkurrensverket förbjuda ett företagsförvärv som
omfattas av anmälningsskyldighet. Enligt 37 § skall ett företagsförvärv
anmälas till Konkurrensverket av någon som är part i förvärvsavtalet om
de berörda företagen tillsammans har en viss omsättning.

Regeringen beslöt den 9 november 1995 att bemyndiga chefen för
Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
kartlägga och sammanställa erfarenheterna av den nya konkurrenslagen
(dir. 1995:136). Enligt direktiven skall utredningen, som antagit namnet
Konkurrenslagsutredningen (N 1995:11), bl.a. kartlägga erfarenheter av
och synpunkter på hur ■'eglerna för prövning av företagsförvärv har
fungerat och särskilt överväga om gränsen för skyldighet att anmäla
förvärv ar väl avvägd och lämpligt utformad.

Utredningen har funnit det så angeläget att ändra reglerna i fråga om
anmälningsskyldigheten att den föreslagit förändringar beträffande dessa
regler redan nu, i avvaktan på utredningens slutliga ställningstaganden.

En sammanfattning av förslaget finns i bilaga 1. Utredningens förslag
till lagändring framgår av bilaga 2. Utredningens förslag har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.
En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Närings- och
handelsdepartementet (N96/2693).

Härefter har förslaget beretts i Närings- och handelsdepartementet,
vilket lett fram till utarbetandet av en promemoria. Promemorians
lagförslag framgår av bilaga 4. Ett antal myndigheter och organisationer
har fått tillfälle att framföra synpunkter på promemorian vid ett
remissmöte den 30 januari 1997. Dessa är desamma som framgår av
bilaga 3. Vad som härvid framkommit redovisas i ett protokoll från

mötet Promemorian och protokollet finns tillgängliga i Närings- och Prop 1996/97:82
handelsdepartementet (N96/2693)

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 februari 1997 att inhämta Lagrådets

yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran Lagrådets yttrande finns i

bilaga 6

4 Gällande ordning

Enligt 37 § konkurrenslagen skall ett företagsförvärv anmälas till
Konkurrensverket av någon som är part i förvärvsavtalet, förutsatt att de
berörda företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår
som överstiger fyra miljarder kronor. När så är fallet följer av
bestämmelsen att samtliga förvärv skall anmälas, oberoende av förvärvets
storlek, och att anmälan skall göras på parts eget initiativ, utan särskild
anmodan I den meningen är anmälningsskyldigheten generell Om
förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har
gemensamma ägarintressen eller som hålls samman på något annat sätt,
skall gruppens sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens
årsomsättning

Enligt 34 § far Stockholms tingsrätt, på talan av Konkurrensverket,
förbjuda ett företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldighet enligt
37 § Förvärvet skall förbjudas om det skapar eller förstärker en
dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma
förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på den svenska
marknaden eller på en avsevärd del av den och detta sker på ett sätt som
är skadligt från allmän synpunkt. Förbud far dock inte meddelas i fråga
om förvärv som har skett på en svensk eller utländsk börs, en
auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller
genom inrop på exekutiv auktion. I stället far förvärvaren åläggas att
avyttra det som har förvärvats

Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av ett
företagsförvärv, far förvärvaren i stället för förbud enligt 34 § åläggas att
avyttra ett företag, en rörelse eller en del av en rörelse, eller att
genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd (36§).

En anmälan av detta slag medför att Konkurrensverket enligt 38 § far
besluta om att genomföra en särskild undersökning av företagsförvärvet
Ett sådant beslut skall meddelas inom 30 dagar från det anmälan kom in
till verket. Av 39 § följer att en talan hos Stockholms tingsrätt om
ingripande mot förvärvet far väckas bara efter beslut om särskild
undersökning enligt 38 §

Enligt 3 § avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver
verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur Till den del sådan
verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte av

begreppet företag.                                                      Prop 1996/97:82

I 4 § anges att med företagsförvärv avses förvärv av företag som driver
verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av en
rörelse samt fusion Ett förvärv där äganderätten till ett företag eller en
rörelse mte övergår i sin helhet skall anses som företagsförvärv bara om
förvärvet ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på företaget
eller rörelsen.

Av förarbetena till konkurrenslagen (prop. 1992/93:56 s. 40) framgår
att man bör se kontrollen av företagsförvärv som en undantagsåtgärd
Bara vissa större företagsförvärv bör kunna bli föremål för samhällets
prövning överhuvudtaget. Ett ingripande med förbud bör ske endast när
sådana förvärv far antas leda till mer påtagliga skadliga effekter i ett
långsiktigt perspektiv. Det avgörande för prövningen bör vara om ett
förvärv leder till väsentligt minskat konkurrenstryck eller om
konkurrensen sätts ur spel. Ytterligare framhålls att det är angeläget att
uppnå ett system med fasta och korta tidsfrister för prövningen av
förvärvsärenden, då det är viktigt för företagens planering att det inte
under för lång tid råder osäkerhet om ett företagsförvärv kommer att
godkännas eller inte. För att uppnå en objektiv utgångspunkt för när
första tidsfristen börjar löpa, bör det finnas en skyldighet att till
Konkurrensverket anmäla sådana förvärv som kan bli föremål för
ingripande enligt lagen. Vidare anförs att en ytterligare fördel som man
uppnår med en anmälningsskyldighet är att det ökar effektiviteten i
förvärvskontrollen Det förvärvande företaget kan inte överraska
konkurrensmyndigheten med att omedelbart integrera det förvärvade
företaget i sin egen verksamhet på så sätt att det verkar avhållande mot
att förbjuda förvärvet på grund av de stora skador en uppbrytning kan
åstadkomma.

Under tiden 1 juli 1993 - 30 juni 1996 anmäldes enligt uppgift från
Konkurrensverket 659 företagsförvärv enligt 37 § till verket I 625 av
dessa ärenden avslutades handläggningen under den angivna tiden. 579
förvärv lämnades efter prövning i sak utan åtgärd av verket Återstoden
avskrevs t ex efter återkallelse I 30 av de anmälda ärendena fattade
verket beslut om särskild undersökning enligt 38 §. I 7 fall gjorde
förvärvspartema s.k. frivilliga åtaganden, vilka i flertalet fall förenats med
vite med stöd av 57 §.

Konkurrensverket har härutöver lämnat närmare uppgifter i fråga om
de ärenden om företagsförvärv som verket avslutade under tiden 1 mars -
30 juni 1996. Under den perioden avslutades 98 ärenden. 93 förvärv
lämnades efter prövning utan åtgärd. I 68 av dessa ärenden hade det
förvärvade företaget en omsättning som inte uppgick till 200 miljoner
kronor. I 58 av dessa uppgick omsättningen mte till 100 miljoner kronor.

I två ärenden har Konkurrensverket väckt talan vid Stockholms tingsrätt
med yrkande att tingsrätten skall förbjuda förvärvet med stöd av 34 §. I
båda fallen har det förvärvade företaget en omsättning under 100 miljoner
kronor.

1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 82

5 Ändrade regler för anmälan av företagsförvärv Prop 1996/97 82

Regeringens förslag: Den generella skyldigheten enligt 37 § att
utan åläggande anmäla ett företagsförvärv när omsättningen för de
berörda företagen överstiger fyra miljarder kronor avskaffas
beträffande sådana förvärv där det förvärvade företagets omsättning
föregående räkenskapsår understiger 100 miljoner kronor I dessa
fall ersätts den nuvarande ordningen av att Konkurrensverket i ett
enskilt fall kan ålägga en part i ett förvärvsavtal att, trots att
förvärvsobjektets omsättning understiger detta belopp, anmäla
förvärvet till verket, när detta är påkallat av särskilda skäl En part
i ett förvärvsavtal har dessutom alltid rätt att frivilligt anmäla ett
förvärv till Konkurrensverket

Utredningens förslag: Omfattningen av skyldigheten att anmäla
företagsförvärv enligt 37 § begränsas. Skyldigheten att anmäla ett
företagsförvärv gäller inte för sådana förvärv där det förvärvade företagets
omsättning för föregående räkenskapsår uppgår till högst 100 miljoner
kronor. Denna begränsning skall dock inte gälla om förvärvet medför att
förvärvaren eller, om denne ingår i sådan grupp som anges i paragrafens
andra stycket, gruppen av företag skapar eller förstärker en dominerande
ställning på den svenska marknaden eller en avsevärd del av den
Utredningen uttalar bl.a. att det är sannolikt att dessa förvärv oftare än
andra kan hämma konkurrensen på ett sätt som är skadligt från allmän
synpunkt och att bestämmelsen innebär att förvärv som saknar betydelse
för marknadsdominansen inte behöver anmälas.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser är positiva
till att en inskränkning av den generella anmälningsskyldigheten sker i
någon form. Anmälningsskyldigheten i nuvarande omfattning anses bl.a
som betungande, omfattande, resurskrävande och kostsam De flesta har
dock vant kritiska till att - under en viss beloppsgräns - en
anmälningsskyldighet skulle knytas till att ett dominanskriterium uppfylls
i det enskilda fallet Det har bl a hänvisats till svårigheterna att bedöma
marknadsandel och den osäkerhet regleringen därmed medför Några har
yttrat att skyldigheten helt borde upphöra om förvärvsobjektets
omsättning understiger 100 miljoner. En del vill därvid ha en högre
beloppsgräns. Andra har sett det som i någon mån bättre än ett
dominanskriterium om en anmälningsskyldighet i stället vore knuten till
en viss marknadsandel. Två remissinstanser har varit kritiska till att det
överhuvudtaget görs en temporär reglering och menar, att man bör
avvakta utredningens slutliga ställningsstagande beträffande
anmälningsskyldigheten.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser är alltjämt
positiva till att en inskränkning av den generella anmälningsskyldigheten
sker. Åtskilliga är i princip positiva till promemorieförslaget Flera

remissinstanser har dock ansett att Konkurrensverket endast bör kunna Prop 1996/97:82
ålägga en part i ett förvärvsavtal att anmäla förvärvet när det är påkallat
av synnerliga skäl och att beslut om åläggande skall kunna överklagas
Några remissinstanser har ansett att en tidsgräns bör införas för när
Konkurrensverket kan ålägga ett företag att anmäla ett förvärv. Vidare har
framförts att det bör förtydligas hur det förvärvade företagets omsättning
skall beräknas

Skälen for regeringens förslag:

Allmänna överväganden

Den nuvarande anmälningsplikten vid företagsförvärv har medfört att ett
stort antal företagsförvärv anmäls till Konkurrensverket för prövning. Det
är nu väsentligt fler förvärvsärenden som granskas än vad som var fallet
när 1982 års lagstiftning gällde. I bara två fall av de anmälda förvärven
har Konkurrensverket hittills väckt talan om att förvärvet skall förbjudas
Av de anmälda förvärven har endast ett fatal gett upphov till några
konkurrensrättsliga anmärkningar eller invändningar från verkets sida
Enligt Konkurrensverket har företagsförvärven i många fall lett till att
konkurrensen på marknaden skärpts. Som exempel nämns att utländska
företag gått in på den svenska marknaden genom förvärv av mindre och
medelstora företag. De senare har därmed kunnat fa ökad finansiell styrka
eller teknisk kompetens och därigenom en starkare ställning på
marknaden.

De första årens erfarenheter av den nya konkurrenslagen leder därför
till slutsatsen att ett mycket stort antal företagsförvärv som mte medför
några negativa effekter från konkurrenssynpunkt trots detta underkastas
prövning enligt lagen.

Den nuvarande ordningen medför således att Konkurrensverkets
resurser tas i anspråk för ärenden som saknar egentlig betydelse för
konkurrensen. Den medför också att företagen i många av dessa ärenden
tvingas till omfattande arbete med att ta fram uppgifter som krävs för
verkets prövning och kan få betydande kostnader för juridiska ombud
m.m

Konkurrensiagsutredmngen har inte slutfört sitt arbete och har därmed
inte tagit slutlig ställning till regelsystemet för företagsförvärv.
Utredningen har dock redovisat att den anser en ändring av
anmälningsskyldigheten så angelägen att den funnit anledning att lämna
ett förslag i den delen i avvaktan på utredningens slutliga överväganden.
De nyss redovisade starka olägenheterna av nuvarande ordning ger
fullgod anledning för regeringen att ansluta sig till utredningens synsätt.
Slutsatsen blir därmed den att nuvarande ordning i fråga om den
generella anmälningsskyldigheten har sådana följder, att förändringar i
regelsystemet i denna del nu bör övervägas särskilt, i syfte att begränsa
denna skyldighet.

Några remissinstanser har vid båda remissomgångarna ansett att
anmälningsskyldigheten bör upphöra vid gränsen 200 miljoner kronor.                  9

Man pekar därvid på att detta belopp motsvarar Konkurrensverkets

uppfattning om hur stora företag kan vara utan att deras eventuellt Prop. 1996/97:82
konkurrensbegränsande avtal påverkar konkurrensen på den svenska
marknaden på ett märkbart sätt, enligt vad som föreskrivs i 6 §, förutsatt
att inte heller marknadsandelen överstiger en viss gräns (jfr KKVFS
1993:2) Häremot far invändas att det är fråga om två skilda prövningar
Gränsen 200 miljoner kronor avser förbudet i 6  § mot

konkurrensbegränsande avtal Vad det rör sig om i det nu aktuella
lagstiftningsärendet är förvärv av företag som därmed upphör att vara
fristående aktörer på marknaden De rättsliga förutsättningarna för
ingripande enligt förbudsbestämmelserna i 6 respektive 34 § är inte
desamma. Regeringen bedömer, med hänsyn till erfarenheterna i
rättstillämpningen, det lämpliga valet vara att följa utredningens förslag,
vilket överensstämmer med promemorians förslag Detta innebär att den
generella anmälningsskyldigheten slopas beträffande förvärv där det
förvärvade företagets omsättning föregående räkenskapsår understiger 100
miljoner kronor

Utredningen har vidare föreslagit att en anmälningsskyldighet trots detta
skall gälla under den nyss nämnda gränsen, om förvärvaren genom
förvärvet skapar eller förstärker en dominerande ställning på den svenska
marknaden eller en avsevärd del av den. I fråga om gränsdragningen för
anmälningsskyldighet genom begreppen marknadsdominans respektive
marknadsandel har kritikerna pekat på bl a svårigheter att avgränsa vad
som är relevant marknad, risken för felbedömningar respektive att
anmälan sker för säkerhets skull samt osäkerhet från
rättssäkerhetssynpunkt om när anmälningsskyldighet inträder Regeringen
finner denna kritik tungt vägande I första hand bör därför en annan väg
prövas

Att som föreslagits i vissa remissyttranden över utredningens förslag,
slopa kontrollen helt beträffande förvärvsobjekt vilkas årsomsättning
understiger viss gräns framstår emellertid inte som den nu framkomliga
eller lämpliga vägen. I dag prövas alla förvärv oberoende av storlek, när
gränsen fyra miljarder kronor har passerats. Det saknas i nuläget
beredningsunderlag som visar att det är lämpligt att reducer; det
nuvarande kontroll området i fråga om förvärvsobj ekt av viss minsta
storlek på så sätt att dessa avskärs från varje kontrollmöjlighet. Inte heller
finns det något underlag som gör det möjligt att bedöma var gränsen i så
fall skulle dras

Samtidigt bör uppmärksammas att de fall där ingripande är påkallat
säkerligen blir alltmer sällsyntaju mindre förvärvsobjektets årsomsättning
är. Detta far anses följa av att förvärv av mindre företag mera sällan far
sådana samhällsekonomiska och andra konsekvenser som utgör de
rättsliga förutsättningarna för ingripanden på företagsförvärvsområdet vid
prövningen enligt konkurrenslagen

Såsom framgår av promemorians förslag kan dock i mer sällsynta fall
även sådana mindre förvärv vara nog viktiga för att kvalificera för
prövning, sett utifrån de samhällsekonomiska och konsumentpolitiska
intressen som konkurrenslagen skall slå vakt om.

En sådan undantagssituation är s.k. successiva förvärv, där ett redan                  10

starkt företag har som strategi att undan för undan köpa upp mindre

konkurrenter eller även utan en sådan strategi rent faktiskt gör sådana Prop. 1996/97:82
förvärv vid olika tillfällen. På mer koncentrerade marknader, med
marknadsdominans för ett eller flera företag tillsammans eller med
fåtalskonkurrens, kan detta i vissa fall få särskilt negativa effekter från
allmän synpunkt. Varje sådant förvärv kan visserligen i sig vara av
mindre betydelse, sett uteslutande ur synvinkeln att det förvärvade
företaget har en liten omsättning Förvärv av detta slag utsläcker dock
konkurrenter som kan ha en potential för tillväxt som skulle ha kunnat
höja konkurrenstrycket i ett kortare eller längre perspektiv. Samtidigt
tillväxer förvärvaren i storlek, om än långsamt Om marknaden är så
koncentrerad att det vid sidan om företaget med marknadsdominans, eller
i ett läge med duopol eller liknande, endast finns fa små konkurrenter,
kan ett visst förvärv av ett litet företag vara starkt negativt från
konkurrenssynpunkt

Ett annat exempel är att ett starkt företag på en mer koncentrerad
marknad, med mycket få små företag, förvärvar en enstaka liten
nyetablerare, för att hindra att denne i framtiden kan komma att utmana
förvärvarens ställning. Detta kan inverka mycket negativt på andra
presumtiva nyetablerares vilja att våga sig in på marknaden, vilket kan
över tid allvarligt skada konkurrenstrycket.

Om man - med inriktning på dessa mer sällsynta situationer - under
nivån 100 miljoner kronor slopar den generella anmälningsskyldigheten
men samtidigt, och under vissa förutsättningar, tillåter en
prövningsmöjlighet i enskilt fall, tillgodoses skyddsbehovet för de berörda
allmänna intressena. Samtidigt kan man i troligen betydande omfattning
undvika de problem som dagens system skapar.

En sådan prövningsmöjlighet kan skapas efter viss förebild av hur den
tidigare konkurrenslagen var utformad. Någon formell gräns för att
undanta företag under viss storlek från prövning infördes inte i 1982 års
konkurrenslag. Inte heller infördes regler om obligatorisk anmälan av
företagsförvärv mom lagens kontrollområde. I stället gällde att dåvarande
Näringsfrihetsombudsmannen (NO) snarast skulle besluta om att
undersöka ett företagsförvärv, så snart han fann anledning till detta. Om
part i avtal om företagsförvärv anmält förvärvet till NO för prövning av
fråga om förbud m.m., skulle ombudsmannen snarast besluta antingen att
undersöka förvärvet eller att lämna det utan åtgärd såvitt avsåg sådant
förbud m.m. Om NO beslutat att undersöka förvärvet, och ville begära
prövning av frågan om förbud m.m., skulle han senast inom tre månader
från beslutet göra detta hos Marknadsdomstolen, om inte parterna i
avtalet om förvärvet samtyckte till en förlängning av denna frist.

Närmare om den lagtekniska utformningen

Vid en samlad bedömning framstår som lämpligast att, såsom föreslagits
i promemorian, avskaffa den generella anmälningsskyldigheten under
nivån 100 miljoner kronor och att ersätta den med en föreskrift om att
Konkurrensverket under viss förutsättning kan ålägga en part i ett
förvärvsavtal att anmäla ett visst individuellt förvärv, när det förvärvade                    j j

företagets omsättning understiger 100 miljoner kronor. Ett sådant system

bör av bl.a. rättssäkerhetsskäl vara kopplat med en möjlighet att anmäla Prop. 1996/97:82
ett förvärv av detta slag frivilligt, så att nu gällande ordning med en frist
för Konkurrensverket m.m aktiveras Denna möjlighet bör finnas för att
det skall gå att fa rättslig visshet om ingripande kommer att ske eller mte,
i de mycket speciella situationer där ett företag, som är part i fråga om
ett litet förvärv av det aktuella slaget, kan känna en befogad tveksamhet
i frågan om huruvida förvärvet klarar en prövning enligt konkurrenslagen
Systemet måste, i konsekvens därmed, medge, att tingsrätten, på talan av
Konkurrensverket, kan förbjuda också ett förvärv som har anmälts
frivilligt.

Systemet med anmälan och prövning i fråga om företagsförvärv under
gränsen för den generella anmälningsskyldigheten har en alldeles särskild
undantagskaraktär, på grund av de ekonomiska förhållandena som
redovisats i det föregående Denna karaktär bör framgå av
författningstexten

Flera remissinstanser har, beträffande promemoneförslaget, i det
avseendet framfört som sin uppfattning att undantagskaraktären bör
markeras genom att verket ges befogenhet att ålägga part att anmäla ett
förvärv endast när detta är påkallat av synnerliga skäl Regeringen anser
att en så snävt utformad regel skulle leda till att konkurrenslagens
skyddsintressen eftersattes opåkallat. Vad som bör få ett uttryck i själva
bestämmelsen är bara det förhållandet att anmälningsskyldigheten under
den aktuella gränsen har en alldeles särskild undantagskaraktär Om det
väl föreligger indikationer av viss styrka som talar för att ett mindre
förvärv vid närmare undersökning kan visa sig vara av sådan
angelägenhetsgrad som redovisats ovan, bör detta vara tillräckligt för att
ingripa med ett åläggande att anmäla förvärvet. Det anförda uppnås
genom att det i bestämmelsen anges att åläggande får meddelas endast
när det är påkallat av särskilda skäl.

Det förslag regeringen därmed stannat för kommer mte helt att
undanröja resursåtgång för de prövande allmänna organen. En del förvärv
kommer att anmälas frivilligt. Särskilt om undantagskaraktären markeras
tydligt, måste det dock antas att dagens problem reduceras påtagligt,
samtidigt som de befintliga resurserna kan användas på ett sätt som är
mer ändamålsenligt

Frågor om överklagande, uppgiftsskyldighet och vite m.m.

När det gäller frågan om huruvida ett åläggande av Konkurrensverket att
anmäla ett visst företagsförvärv skall få överklagas gör regeringen
följande bedömning, som ansluter till promemorians förslag. Beslut av
Konkurrensverket enligt 38 § om att genomföra en särskild undersökning
av ett företagsförvärv, som har anmälts enligt de obligatoriska reglerna
i 37 § får, på sätt som följer av 62 §, jämfört med 60 och 61 §§, inte
överklagas. Enligt 1982 års konkurrenslag gällde en liknande ordning.
Visserligen kunde dåvarande NO enligt 27 § den lagen ålägga viss
näringsidkare att göra anmälan innan denne slöt avtal om företagsförvärv.
Ett sådant beslut kunde överklagas särskilt. Det rörde sig dock därvid i                   12

grunden om vad som var en informationsskyldighet avseende framtida

förvärv. Skyldigheten i fråga kunde åläggas i bred omfattning och fick Prop 1996/97:82
avse exempelvis vissa slags företagsförvärv eller eventuella förvärv av
vissa angivna företag

Den skyldighet som det nu handlar om saknar, till skillnad mot de äldre
reglerna, samband med information som skall säkerställa att vissa förvärv
inte undgår prövning. I stället rör det sig här om att Konkurrensverket
beträffande ett för verket känt företagsförvärv skall kunna framtvinga en
sådan anmälan enligt 37 § som utgör den nödvändiga startpunkten för
den enda rättsliga process som kan leda till förbud m.m. mot ett visst
företagsförvärv Har väl en anmälan skett enligt 37 §, ges nämligen
verket, som berörts tidigare, enligt 38 § den formella möjligheten att
inom viss frist besluta om att genomföra en särskild undersökning av det
anmälda förvärvet Ett sådant beslut är i sin tur en förutsättning för att
verket skall få väcka talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 eller 36 §
om förbud eller om annan i sistnämnda bestämmelse angiven åtgärd. Ett
beslut som har den beskrivna funktionen är inte något som påkallar
överklagbarhet. Samtidigt måste i sammanhanget framhållas att ett
överklagande av ett åläggandebeslut skulle kunna medföra betydande
tidsförluster för Konkurrensverket. En risk skulle då uppstå för att ett
förvärv undandras prövning på grund av den förut redovisade tvåårsregeln
i 42 §

Med hänsyn till den speciella karaktär och funktion som den nu
aktuella bestämmelsen får i systemet bedömer regeringen att det saknas
tillräckliga skäl för att göra Konkurrensverkets beslut om åläggande att
anmäla visst företagsförvärv överklagbart.

I sammanhanget kan tillfogas att det framdeles kan visa sig behövas en
liknande möjlighet som enligt den äldre konkurrenslagen att i generell
omfattning framtvinga information om eventuella framtida förvärv av
vissa slag eller avseende vissa företag. I detta lagstiftningsärende saknas
dock det erforderliga underlaget för att nu införa föreskrifter om en sådan
befogenhet för Konkurrensverket.

Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina
uppgifter enligt konkurrenslagen, får verket enligt 45 § ålägga företag
eller annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat. Särskilda
föreskrifter finns vidare om förhör m m. Om Konkurrensverket behöver
material m.m. av detta slag som underlag för att pröva frågan om
huruvida i ett visst fall åläggande att anmäla ett företagsförvärv skall
meddelas eller inte, får det enligt regeringens mening anses uppenbart, att
verket är i behov av materialet m.m. just för att det skall kunna fullgöra
uppgift enligt konkurrenslagen Vid denna bedömning krävs inte
lagändring för att tillgodose detta behov.

Av 58 § framgår att verket får förelägga vite för fullgörande av
skyldigheter enligt 37 § att anmäla företagsförvärv. I den här föreslagna
nyordningen, där själva anmälningsskyldigheten beträffande ett visst
företagsförvärv under gränsen 100 miljoner kronor uppstår först efter det
att verket ålagt parten, har verket samma möjlighet att förelägga vite i
samband med ett åläggande som beträffande ett förvärv som omfattas av
den generella anmälningsskyldigheten.                                                 j-

För den händelse att ett förvärv inte anmäls gäller en yttersta gräns för

när ett förbud eller åläggande far meddelas beträffande ett visst förvärv. Prop 1996/97:82
Som berörts inträder denna gräns två år efter det att förvärvsavtalet
ingicks Detta följer av 42 §. Det finns vissa skäl som talar för att det kan
vara till fördel att införa en kortare tidsfrist, efter vilken
Konkurrensverket inte får ålägga part att anmäla ett förvärv. I detta
sammanhang saknas ett tillräckligt beredningsunderlag för att införa en
sådan frist. En lagteknisk förändring behöver dock göras redan nu för att
minska dagens problem, och det är inte nödvändigt att från början införa
en kortare frist

I författningskommentaren till 34 och 37 §§ redovisas förslaget närmare

i tekniska avseenden

6   Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

De nya reglerna bör komma i tillämpning så snart som möjligt. Därför
föreslås att de träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter bör
fortfarande gälla i fråga om företagsförvärv som har skett före
ikraftträdandet

7   Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)

34#

Ändringen i paragrafens första stycke är föranledd av att möjligheten att
förbjuda ett företagsförvärv är knuten till anmälningsskyldigheten enligt
37 §. Såsom tidigare föreligger enligt 37 § första stycket en generell
anmälningsskyldighet för samtliga förvärv där de berörda företagens
gemensamma omsättning överstiger fyra miljarder kronor. Enligt den
ändrade lydelsen av 37 § i form av ett nytt, tredje stycke, föreligger inte
längre en sådan generell skyldighet om det förvärvade objektets
omsättning understiger 100 miljoner kronor. Konkurrensverket får dock,
trots att omsättningen understiger detta belopp, i ett enskilt fall ålägga en
part i ett förvärvsavtal att anmäla förvärvet, när detta är påkallat av
särskilda skäl. Därmed uppkommer en anmälningsskyldighet för den
parten. Därvid är det även möjligt för Konkurrensverket att, såsom i fråga
om den generella anmälningsskyldigheten, väcka talan hos Stockholms
tingsrätt om att tingsrätten skall förbjuda förvärvet enligt 34 §. Mot
bakgrund härav behövs ingen ändring av 34 § enbart av det skälet att
Konkurrensverket ges en möjlighet enligt 37 § att ålägga en part att
anmäla ett förvärv.

Däremot är situationen annorlunda när det gäller en parts möjlighet att
frivilligt anmäla ett förvärv. Utan en ändring i 34  § skulle

Konkurrensverket sakna möjlighet att väcka en förbudstalan beträffande Prop 1996/97:82
frivilliga anmälningar Mot bakgrund härav görs ett tillägg i den
nuvarande förbudsbestämmelsen i 34 §. Härigenom far tingsrätten
möjlighet att, på talan av Konkurrensverket, förbjuda även ett förvärv
som inte omfattas av anmälningsplikt men som har anmälts frivilligt till
verket

37 §

Allmänt hänvisas till avsnitt 5. Här kan följande anföras

Bestämmelserna i denna paragraf reglerar skyldigheten att anmäla
företagsförvärv. Sådan skyldighet föreligger enligt första och andra
styckena om de berörda företagen tillsammans har en omsättning
föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor Ingår
förvärvaren i en grupp som består av flera företag som har gemensamma
äganntressen eller som hålls samman på något annat sätt, skall gruppens
sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens omsättning.

Genom föreskrifterna i det nya tredje stycket begränsas den generella
anmälningsskyldigheten på så sätt, att denna inte gäller förvärv där
förvärvsobjektets omsättning föregående räkenskapsår understiger 100
miljoner. Konkurrensverket far dock, trots att omsättningen understiger
detta belopp, i ett enskilt fall ålägga part i ett förvärvsavtal att anmäla
förvärvet, när detta är påkallat av särskilda skal. Angående den närmare
innebörden härav hänvisas till vad som har anförts i avsnitt 5

När det gäller frågan om hur omsättningen skall beräknas kan anföras
följande. Beträffande omsättningskriteriet i första stycket framgår i
specialmotiveringen i prop 1992/93:56 s. 102 att omsättningen skall i
fråga om "de berörda företagen" beräknas på deras totala omsättning i
hela världen för samtliga varor och tjänster. Av andra stycket följer att,
om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har
gemensamma äganntressen eller som hålls samman på något annat sätt,
gruppens sammanlagda årsomsättning skall anses som förvärvarens
årsomsättning. I specialmotiveringen anges att det på säljsidan däremot
bara är det "säljande" företagets omsättning som skall medräknas Detta
har av bl. a. Konkurrensverket tolkats som att endast det sålda företagets
omsättning skall medräknas på säljsidan

I andra stycket preciseras således att hela gruppens omsättning skall
medräknas på köpsidan Så har emellertid mte skett författningsmässigt
såvitt avser säljsidan Vidare får det anses följa av det berörda uttalandet
i specialmotiveringen att en sådan medräkning inte skall ske beträffande
det sålda, dvs. beträffande det förvärvade företaget. Det anförda är
tillämpligt också på omsättningsgränsen i det nya, tredje stycket. På det
sättet följs således systematiken i förhållande till paragrafens första och
andra stycken samt specialmotiveringen till dessa. I konsekvens med vad
som följer av det anförda beräknas vidare omsättningen enligt tredje
stycket på det förvärvade företagets totala omsättning för samtliga varor
och tjänster i hela världen Det saknas i detta lagstiftningsärende                  j5

beredningsunderlag för att överväga en annan ordning

Mot bakgrund av den statistik beträffande anmälda förvärv som Prop 1996/97:82
föreligger, samt vad som är känt i övrigt, torde det mycket sällan finnas
något allmänt intresse av att ålägga en part att anmäla ett förvärv där
objektets omsättning inte uppgår till mer än 25-30 miljoner kronor.

Enligt den sista meningen kan en part i ett förvärv frivilligt anmäla
förvärvet till Konkurrensverket

16

Prop. 1996/97:82

Konkurrenslagsutredningens sammanfattning av sitt Bilaga 1
förslag

Enligt 37 § KL skall ett företagsförvärv anmälas till Konkurrensverket för
prövning om de berörda företagen tillsammans har en omsättning
föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor.

Genom vår kartläggning av anmälda företagsförvärv har framkommit att
Konkurrensverket med nuvarande ordning prövar ett stort antal
företagsförvärv som saknar egentlig betydelse från konkurrenssynpunkt.
Lagens regel om anmälningsskyldighet bör snarast möjligt ändras i syfte
att begränsa denna prövning, som onödigt belastar verket och företagen.

Vi föreslår därför att omfattningen av skyldigheten att anmäla
företagsförvärv enligt 37 § KL begränsas till att avse sådana förvärv där
det förvärvade företagets omsättning för föregående räkenskapsår
överstiger 100 miljoner kronor. Denna begränsning skall dock inte gälla
om förvärvet medför att förvärvaren eller, om denne ingår i en grupp av
företag, gruppen av företag skapar eller förstärker en dominerande
ställning på den svenska marknaden eller en avsevärd del av den

17

Konkurrenslagsutredningens lagförslag

Prop 1996/97:82

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 37 § konkurrenslagen (1993:20) skall ha
följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon som är
part i förvärvsavtalet, om de berörda företagen tillsammans har en
omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor

Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har
gemensamma ägarintressen eller som hålls samman på något annat sätt,
skall gruppens sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens
årsomsättning

Skyldighet att anmäla ett
företagsförvärv föreligger inte
om det förvärvade företagets
omsättning för föregående
räkenskapsår uppgår till högst
100 miljoner kronor. Denna
begränsning av
anmälningsskyldigheten gäller
dock inte om förvärvet medför
att förvärvaren eller, om denne
ingår i en sådan grupp som
anges i andra stycket, gruppen
av företag skapar eller förstärker
en dominerande ställning på den
svenska marknaden eller en
avsevärd del av den.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997

18

Prop. 1996/97:82

Förteckning över remissinstanserna i fråga om Bilaga 3
Konkurrenslagsutredningens förslag till ändring av
anmälningsskyldigheten vid företagsförvärv enligt 37 §
konkurrenslagen (1993:20)

1. Stockholms Tingsrätt

2. Marknadsdomstolen

3. Konkurrensverket

4. Närings- och teknikutvecklingsverket

5. Länsstyrelsen i Skaraborgs län

6. Sveriges Industriförbund

7. Grossistförbundet Svensk Handel

8  Sveriges Köpmannaförbund

9  Företagarnas Riksorganisation

10. Svenska Bankföreningen

11 Sveriges Försäkringsförbund

12. Lantbrukarnas Riksförbund

13. Juridiska fakulteten vid Stockholms Universitet

14. Sveriges Advokatsamfund

15. Lagerlöf & Leman Advokatbyrå

16 Advokatfirman Vinge

17. Mannheimer Swartling Advokatbyrå

18. Advokatfirman Delphi

19. Sveriges Akademikers Centralorganisation

20. Tjänstemännens Centralorganisation

21 Landsorganisationen i Sverige

19

Promemorians lagförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop 1996/97:82

Bilaga 4

34 § Stockholms tingsrätt far på
talan av Konkurrensverket
förbjuda ett företagsförvärv som
omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 37 §.

34 § Stockholms tingsrätt far på
talan av Konkurrensverket
förbjuda ett företagsförvärv som
omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 37 § eller som
har anmälts frivilligt enligt vad
som anges där

Förvärvet skall förbjudas, om

1. det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt
hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en
effektiv konkurrens på den svenska marknaden i dess helhet eller på en
avsevärd del av den, och

2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt

Förbud far dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på en
svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon
annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion. I stället
far förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.

37 § Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon
som är part i förvärvsavtalet, om de berörda företagen tillsammans har en
omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor.

Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har
gemensamma äganntressen eller som hålls samman på något annat sätt,
skall gruppens sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens
årsomsättning

Skyldighet att anmäla ett
företagsförvärv föreligger inte
on det förvärvade företagets
omsättning för föregående
räkenskapsår understiger 100
miljoner kronor.
Konkurrensverket får dock, trots
att omsättningen understiger
detta belopp, i ett enskilt fall
ålägga part i ett förvärvsavtal
att anmäla förvärvet, när detta
är påkallat av särskilda skäl.
Vidare har parten rätt att
frivilligt anmäla förvärvet till
Konkurrensverket.

20

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

2 Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om företagsförvärv som
har skett före ikraftträdandet.

Prop. 1996/97:82

Bilaga 4

21

Lagrådsremissens lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)

Prop 1996/97:82

Bilaga 5

Härigenom föreskrivs att 34 och 37 §§ konkurrenslagen (1993:20) skall
ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34 §

Stockholms tingsrätt far på
talan av Konkurrensverket
förbjuda ett företagsförvärv som
omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 37 §

Förvärvet skall förbjudas, om

Stockholms tingsrätt far på
talan av Konkurrensverket
förbjuda ett företagsförvärv som
omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 37 § eller som
har anmälts frivilligt enligt vad
som anges där

1. det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt
hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en
effektiv konkurrens på den svenska marknaden i dess helhet eller på en
avsevärd del av den, och

2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt

Förbud far dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på en
svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon
annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion I stället
far förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.

37 §

Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon som
är part i förvärvsavtalet, om de berörda företagen tillsammans har en
omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder
kronor

Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har
gemensamma äganntressen eller som hålls samman på något annat sätt,
skall gruppens sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens
årsomsättning

Skyldighet att anmäla ett
företagsförvärv föreligger inte
om det förvärvade företagets
omsättning för föregäende
räkenskapsår understiger 100
miljoner kronor. Trots att
omsättningen understiger detta
belopp, får Konkurrensverket i

22

ett enskilt fall ålägga en part i
ett förvärvsavtal att anmäla
förvärvet, när detta är påkallat
av särskilda skäl. En part i ett
förvärvsavtal har dessutom alltid
rätt att frivilligt anmäla ett
förvärv till Konkurrensverket.

Prop. 1996/97:82

Bilaga 5

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om företagsförvärv som
har skett före ikraftträdandet.

23

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-17

Prop. 1996/97:82

Bilaga 6

Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Bengt Lambe

Enligt en lagrådsremiss den 13 februari 1997 (Närings- och
handelsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Per Karlsson

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran

24

Närings- och handelsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997

Prop. 1996/97:82

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusmann,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Östros

Föredragande: statsrådet Sundström

Regeringen beslutar proposition 1996/97:82 Ändrade regler för anmälan
av företagsförvärv enligt konkurrenslagen.

25

gotab 53019, Stockholm 1997

Förslagspunkter (2)

  1. att riksdagen antar regeringens förslag till
    Behandlas i

    Betänkande 1996/97:NU13
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen antar regeringens förslag till
    Behandlas i

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.