Vindkraft

Motion 2012/13:N344
av Josef Fransson och Thoralf Alfsson (SD)
Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2012-10-05

Avsändare

Hela dokumentet

Vindkraft (doc, 68 kB)
Motion till riksdagen
2012/13:N344
av Josef Fransson och Thoralf Alfsson (SD)

Vindkraft


Förslag till riksdagsbeslut

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upphäva planeringsmålet om 30 TWh vindkraftsel per år.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta bort elcertifikatstilldelningen för framtida investeringar i vindkraft.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att justera fastighetsskatten på vindkraft så att den motsvarar skatteuttag per energienhet för andra kraftslag.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fondering av medel för skrotning av uttjänta vindkraftverk.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ersättning för förlorat värde på fastigheter vid uppförande av vindkraftverk.3

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av de ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägare vid uppförande av vindkraftverk.3

1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 4 hänvisat till MJU.

3 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till CU.

Motivering

För ett antal år sedan beslutade riksdagen om ett planeringsmål om 30 TWh vindkraftsel per år, vilket motsvarar någonstans mellan 6 000 och 7 000 2-megawattsverk med en totalhöjd på ca 140 meter. Hitintills har man byggt ca 6 TWh/år, vilket innebär att man, för att uppnå planeringsmålet, måste femdubbla dagens vindkraft. En så stor andel vindkraft är dock inte bara kostsam rent investeringsmässigt utan blir mycket besvärlig att hantera på elnätet i och med att vindkraft av förklarliga skäl är beroende av vinden. Vi har bostäder, sjukhus, industri och mycket annat som behöver energi även de dagar det inte blåser, och att reglera dessa svängningar skapar kostsamma utmaningar. För att motivera vindkraftsutbyggnaden har man anfört koldioxidutsläpp som ett av de bärande argumenten, men högst troligt gör vi oss helt beroende av importerad elström producerad med gas och kol för att kunna reglera fluktuationerna. Än värre blir satsningen med anledning av att Sveriges elproduktion redan var nästintill koldioxidfri. Under hela livscykeln genererar vindkraft dessutom mer koldioxid än kärnkraft per enhet producerad energi. Som exempel går det åt ca 8 gånger mer stål och betong per kWh el från vindkraften, till stor del därför att dessa bara levererar el i genomsnitt mindre än 25 % av maxeffekt. Vindkraftverken är även ett hot mot många större rovfågelarter som riskerar dödas av bladens rotation. Men kanske viktigast av allt är vad som händer med vår landsbyggd och landskapsbilden. Stora delar av Skåne och Västra Götaland har redan så många verk att man inte kan titta åt något väderstreck utan att dessa, ofta 120–180 meter höga, industrifastigheter definierar horisonten. Har man dessutom sin bostad på fel plats kan man drabbas av både buller och solreflexer. Många drabbade beskriver det som olidligt att vistas utomhus de dagar vinden ligger på. Sammantaget ser vi stora problem med planeringsmålet om 30 TWh/år vindkraftsel, varför vi anser att målet snarast bör upphävas.

Elcertifikatssystemet

Vindkraften subventioneras på olika sätt och är helt beroende av detta för att få lönsamhet. De stora pengarna kommer via så kallade elcertifikat som under de senaste åren genererat 15–35 öre extra per kWh. 2012 års låga elpriser har dock kommit att bli besvärliga för vindkraftsägarna och den egna branschorganisationen ropar nu efter mer bidrag och subventioner från medborgarnas pengar. Samma branschorganisation har för övrigt tidigare motiverat vindkraftsutbyggnaden med att det skulle generera lägre elpriser, vilket givetvis är helt orimligt. Elcertifikatssystemet snedvrider konkurrensen och är ett mycket kostsamt subventionssystem för samhället. Hela systemet bör därför fasas ut genom att nya investeringar i vindkraft inte tilldelas elcertifikat.

Fastighetsskatt på vindkraft

Den huvudsakliga elproduktionen kommer idag från kärn- och vattenkraft, och dessa är belagda med effektskatt respektive fastighetsskatt som i slutändan båda hamnar på ungefär 5,5 öre. Vindkraften har en mycket låg fastighetsskatt som i praktiken ger staten några tiondels öre/kWh i intäkt. Detta måste ses som en subvention till vindkraften, vilket snedvrider konkurrensen. Många av de investeringar i vindkraftverk som genomförts har gjorts under givna förutsättningar att man kan tillräkna sig både elcertifikat och den nedsatta fastighetsskatten. Därför föreslår vi att framtida vindkraftverk skall beläggas med en fastighetsskatt som motsvarar skatteuttag per energienhet för andra kraftslag.

Fondering av medel för skrotning av uttjänta vindkraftverk

Överslagsberäkningar har gett för handen att kostnaden för att montera ner ett uttjänt 2-megawatts vindkraftverk kan uppgå till ca 700 000 kr. Kommunerna saknar, med den nuvarande lagstiftningen, rätt att ställa krav på ekonomiska garantier på att den som uppför vindkraftverk verkligen också finansierar skrotningen när det blir dags. I en normal marknadsekonomi kan vi förvänta oss att en del av vindkraftsbolagen får ekonomiska bekymmer och i en del fall kanske också kommer att gå i konkurs. Detta faktum kan bli problematiskt när vindkraftsverkets ekonomiska eller tekniska livslängd har uppnåtts. I värsta fall kan markägaren tvingas stå för nedmonteringskostnaden. Det är därför angeläget att ansvarsförhållandet redan i dagsläget utreds och fastställs. En metod torde vara att de som uppför alternativt driver vindkraftverken årligen fonderar medel, på låsta konton, för att säkerställa betalning av de kostnader som uppstår vid nedmontering och skrotning. 2 öre per kWh är en siffra Energimyndigheten nämnt för kostnader kring nedmontering.

Förlorat fastighetsvärde

Vid uppförande av stora industrifastigheter, såsom vindkraftverk, för det med sig betydande lokala konsekvenser, såsom fördärvade natur- och kulturvärden, estetiska samt landskapsbildsmässiga värden. Ofta annekterar man också mark som kan komma i konflikt med framtida markanvändningsintressen. Många av dem som har oturen att ha bostadsfastigheter på fel ställe när vindkraftverken byggs upp kan dessutom drabbas av oljud och solreflexer. Dessa konsekvenser av vindkraftsetableringen betyder allt för ofta att fastighetsägare kring vindkraftverk får se värdet på sin fastighet falla.

Med anledning av denna insikt om problematiken med sänkta fastighetsvärden föreslår vi en lagstiftning som stipulerar att de som etablerar vindkraftverk ersätter kringboende för det eventuellt sänkta fastighetsvärdet.

Undertecknade föreslår också en utredning kring problematiken som redovisar i motionen framförda lokala följder av vindkraftsutbyggnad i termer av ekonomiska konsekvenser för de närboende.

Stockholm den 4 oktober 2012

Josef Fransson (SD)

Thoralf Alfsson (SD)

Yrkanden (6)