Vårdpersonalens år

Motion 2002/03:So309 av Chatrine Pålsson och Sven Brus (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utlysa 2003 eller 2004 till vårdpersonalens år.

Motivering

Ska sjukvården och äldrevården fungera måste det finnas tillräckligt med välutbildad och motiverad personal. Vårdjobben måste bli mer attraktiva. Vi vill utropa 2003 eller 2004 till vårdpersonalens år och genomföra en rad åtgärder. Detta skulle visa att alla som överväger att utbilda sig för vårdjobb kan lita på att vården är en framtidsbransch.

När vårdpersonal talar om problem på sin arbetsplats återkommer ständigt vissa saker. Arbetsmiljön är dålig, det är för lite självbestämmande och lönekuvertet är för tunt. Och man behöver inte leta länge för att se varningssignaler om tillståndet i vården. Utbredda symtom på ohälsa bland vårdpersonalen är stress, utmattning och självmordstankar.

Aktuell statistik visade att i november 2001 var över 5 000 sjuksköterskor i landstingen sjukskrivna över 30 dagar. Nära 40 % av personalen i äldrevården saknar utbildning för sitt jobb. Under 1990-talet har åldersstrukturen för de anställda förskjutits mot högre åldrar. Risken för längre sjukfrånvaro ökar med åldern, och därför kommer troligen sjukfrånvaron att öka även i fortsättningen. Ett stort stressmoment är att många inte hinner utföra det arbete man kan och en gång haft ambitionen att förverkliga. Resultatet blir att såväl personal som patienter och vårdtagare mår dåligt. Vi hör alltför många uttrycka förtvivlan över att cynism börjar spridas som ett ”överlevnadssätt”. De anhörigas situation påverkas också negativt och otryggheten växer.

Lösningen på problemen är inte enbart pengar utan också nya tankegångar och möjligheter. Vi vill föreslå fyra huvudområden i en bred strategi för att vända utvecklingen rätt. För det första ska det på varje arbetsplats skapas ett ”andrum”. Vårdpersonalen måste få chans att utvecklas i arbetet. Tid och resurser måste avsättas för eftertanke, handledning och kompetensutveckling. Alla medarbetare i vården borde ha en individuell plan för kompetensutveckling. Det kostar naturligtvis pengar. Men hur mycket kostar det att kvalificerad personal flyttar utomlands eller går över till läkemedelsindustrin?

Nästa punkt gäller organisationen av vården som behöver förnyas med stor flexibilitet, utöver de bestämmelser som skall tillgodose medicinsk säkerhet. Om man delegerar ansvar och befogenheter långt ut i organisationen får man större känsla för arbetet och ökad delaktighet. Personalen måste få påverka organisationen och använda sin kunskap till att påverka. Det gäller såväl arbetsvillkor, inflytande över arbetstid som större frågor och skapandet av en ny personalroll. Vi vill också framhålla att de anhörigas insatser kräver personal som har tid och kunskap om hur anhörigstöd bör utformas.

För det tredje vill vi lyfta fram de enkla, små vardagliga uttrycken för uppskattning och erkänsla. En check till massagebehandling, en blomma vid sjukdom, jullunchen eller sommarfesten är uttryck för en personlig omtanke.

Vår fjärde punkt gäller tiden för vård. Vårdpersonalens tid med patienterna har under de senaste åren blivit allt mindre. Administration har istället tagit allt mer tid i anspråk. Låt vårdens personal arbeta med det de är bra på, nämligen att vårda. Då kan fler administratörer, ekonomer, städpersonal och läkarsekreterare behövas.

För att garantera god vård åt alla medborgare krävs insatser för vårdpersonalen. Därför borde ett vårdpersonalens år utlysas 2003 eller 2004 för att skapa goda förutsättningar för rekrytering och för att behålla den hårt ansträngda personal som redan finns.

Stockholm den 21 oktober 2002
Chatrine Pålsson (kd)	Sven Brus (kd)