Vård av demokratin

Motion 2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet poliser i Sverige.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändring av polisens utbildning, behovet av övning inför konkreta uppgifter, behovet av skyddsutrustning och utveckling av taktik, mot bakgrund av händelserna i Göteborg.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av internationellt underrättelsesamarbete.

  4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som ger polisen möjlighet att i samband med demonstrationstillstånd meddela att maskering inte tillåts.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans undervisning i samhällskunskap och demokratifrågor.1

1Yrkande 5 hänvisat till UbU.

Motivering

Maskerade demonstranter beväpnade med påkar och stenar, upplopp, massiv skadegörelse, gatsten som kastades mot människor och dödade polishästar blev facit av demonstrationerna under EU-toppmötet i Göteborg våren 2001. De som rest till Göteborg för att göra sin politiska uppfattning hörd misslyckades därför att deras intressen kördes över av våldsverkare.

Det våld som förekom i Göteborg är något som närmast kan beskrivas som organiserad, nationell och internationell lågnivåterrorism. Det är inte fråga om ungdomar vilka som helst, som vill göra sin röst hörd i politiska frågor, utan om grupper som rest till internationella toppmöten just i syfte att attackera, förstöra och sprida skräck. Däremot blir alla som söker ursäkta våldet moraliskt medskyldiga till det som händer.

Lagen skall upprätthållas

Att som svenska aktivister hänvisa till ”provokationer” från polisens sida är ingen ursäkt för våldshandlingar. Inte heller kan krav på ”förhandlingar” ursäkta något våld. Lagen är lika för alla, den kan inte förhandlas bort. Lag stiftas av riksdagen, inte av gatans parlament i Göteborg. Polisens uppgift är att se till att lagen upprätthålls. Polisen skall alls inte hålla ”en låg profil”, som begärts inför demonstrationer. Polisen skall upprätthålla lagen.

Det är en politisk fråga att ge polisen stöd för att lösa arbetsuppgifterna samt att göra klart att lagen inte är förhandlingsbar.

Försöken från aktivisternas sida att lägga skulden på polisen får inte stå oemotsagda. Däremot måste berörda organisationer och deras roll i att skapa ett klimat där våld accepteras nu synas. Det kan säkert stämma att inte medlemmar i dessa organisationer aktivt utövat våld. Men det hindrar inte att organisatörer av demonstrationer har ansvar för hur demonstrationer avlöper och för dem som deltar. Reagerar man inte när meddemonstranter har rånarluvor och påkar?

Vidare har företrädare för organisationer bakom demonstrationerna uttalat förståelse för dem som kastat gatsten och spridit kaos. Den hårdaste kritiken har i stället riktats mot polisen. Det säger en del om deras världsbild.

Polisen har våldsmonopol

Polisen har i en demokrati monopol på användning av våld. Detta för att det skall förekomma så lite våld som möjligt i samhället. Polisen skall använda våld så restriktivt som möjligt, men man har rätt att använda våld för att upprätthålla lag och ordning. Att polisen använder visst våld kan inte ursäkta civilpersoners våld. Samtidigt är en levande debatt om polisens agerande viktig och nödvändig. Polisen skall hålla sig inom lagarna och upprätthålla förtroende bland allmänheten.

Situationen för enskilda poliser i Göteborg var synnerligen utsatt. Ingen polis går opåverkad genom det som där skedde. Därför är det massiva stöd som svenska folket gett polisen välkommet. Det är viktigt att förutsättningarna för polisens arbete skildras. Tragiskt nog verkar många ungdomar ha bilden att polisen är en fiende.

Stärk polisen för framtiden

Händelserna i Göteborg ställer frågor både om polisens antal, utbildning, övning, utrustning och taktik.

Stora polisinsatser som den i Göteborg gör att andra delar av Sverige lämnas utan poliser. Detta gäller både i ögonblicket när poliser från landet dras samman och i efterhand då övertid tas ut. Likväl verkar antalet poliser i Göteborg inte ha varit tillräckligt. Berörda poliser fick jobba närmast dygnet runt. Händelserna i Göteborg visar, precis som händelser i vardagen, att antalet poliser i Sverige snarast måste ökas med cirka 4.000.

Många av de poliser som mötte kaoset i Göteborg saknade adekvat utbildning för situationen. Man hade heller inte övat i förväg, för att på den vägen förbereda insatsen. Berörda poliser luftlandsattes bildligt talat i en kaotisk situation.

Polisen saknade den utrustning situationen krävde, inte minst för personskydd. Det är nonchalant både mot poliser och allmänhet att sätta in så oförberedda personer i allvarliga situationer. Det ter sig vidare uppenbart att polisens taktik inte utvecklats i takt med hoten. Ansvaret för dessa underlåtenhetssynder bär regeringen, men också polisledningen.

I samtliga dessa delar måste snabb förändring vidtas. Det gäller såväl antalet poliser i landet, deras utbildning, möjlighet att öva inför konkreta uppgifter, tillgång till skyddsutrustning och stärkt taktisk utveckling.

Ytterligare en fråga som kravallerna i Göteborg särskilt aktualiserar är den svenska polisens förmåga att samla in underrättelser för att kunna undvika hot mot det öppna samhället. Terrorism är en internationell företeelse, därför krävs internationell samverkan för att stoppa den. Det gäller inte minst på underrättelsesidan. Det finns kringresande proffsdemonstranter, som drar mellan toppmöten på olika orter för att ställa till bråk. Den fria rörligheten i Europa är inte till för detta.

Dagens hot mot säkerheten klarar inget land att hantera på egen hand. Det är en viktig insikt för oss i Sverige.

Förbjud maskering

Under kravallerna i Göteborg uppträdde ett stort antal personer maskerade, iklädda rånarluvor, för att hindra identifiering. Dessa individer var också i övrigt klädda på enhetligt sätt, i syfte att hindra identifiering. I skydd av anonymiteten begicks allvarliga brott mot personer och egendom samt skapades upplopp.

Demonstrationer på allmän plats kräver tillstånd som kan förenas med villkor för att upprätthålla ordning och säkerhet. Hinder för demonstranter att uppträda under maskering bör nu införas, så att polisen tidigt kan gripa in och hindra problem. Detta skulle kunna åstadkommas genom att ge polisen möjlighet att i samband med demonstrationstillståndet meddela att maskering inte tillåts.

Demokratin börjar i samtalet

När jag träffar ungdomar på skolor slås jag ofta av hur stor behovet är av att diskutera hur demokratin fungerar. Och vad som krävs av oss alla för att den skall fungera. Det förekommer alldeles för sällan att vuxna resonerar om demokratins fundamenta med unga människor.

Vad händer om människor som i Göteborg tar lagen i egna händer? Kommer politiker närmare eller längre ifrån folket om man kastar tårtor på ministrar? Lyssnar regeringen mer eller mindre på demonstranter som bär rånarluva? Hur gör man om man vill göra sin röst hörd, eller påverka i en fråga?

Ursäkten för att agera som i Göteborg är svag. ”Det finns ingen som lyssnar”, sägs ofta. Hur vet man det? Jag fick inte ett enda brev eller mejl inför mötet i Göteborg, där globaliseringen diskuterades. Vad är det för fel på att skriva insändare, ett brev till regeringen, eller att mejla till alla riksdagsmän? Gör man inte det, så är det en lättgenomskådad ursäkt att påstå att ingen lyssnar. Det är möjligt att inte alla delar de åsikter man förmedlar, men det är ju det fina i demokratin att man kan välja den politiker som gör det. Man övertygar fler om sin sak med pennan än med gatstenen i hand.

Skall vi undvika fler Göteborg börjar arbetet här hemma. I familjerna, när föräldrar resonerar med sina barn. I politiken, genom delaktighet för och diskussioner med ungdomar. I skolan, där demokratins villkor förklaras, diskuteras och problematiseras. Skolans undervisning i samhällskunskap och demokratifrågor måste intensifieras. Vi står inför problem när många ungdomar varken i teorin eller praktiken känner till, eller förstå hur demokratin fungerar.

Att fördjupa unga människors kunskap och skapa en dialog om demokratins sätt att fungera är den mest angelägna uppgiften om vi skall undvika fler händelser som kravellerna i Göteborg.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 7 oktober 2002

Sten Tolgfors (m)


Yrkanden (5)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet poliser i Sverige.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändring av polisens utbildning, behovet av övning inför konkreta uppgifter, behovet av skyddsutrustning och utveckling av taktik, mot bakgrund av händelserna i Göteborg.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av internationellt underrättelsesamarbete.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som ger polisen möjlighet att i samband med demonstrationstillstånd meddela att maskering inte tillåts.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans undervisning i samhällskunskap och demokratifrågor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.