Utvecklingen på Södertörn

Motion 2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av väg 73.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Södertörnsleden och Citybanan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beslutsformerna för införande av trängselavgifter.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Universitetsansökan från Södertörns högskola.2

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna för företagare att teckna försäkring.3

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelning av polisresurser till Södertörnspolisen.4

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om huvudstadsregionens försvar och räddningsverksamhet.5

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om färjan mellan Slagsta och Ekerö.

1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 2 hänvisat till UbU.

3 Yrkande 3 hänvisat till LU.

4 Yrkande 4 hänvisat till JuU.

5 Yrkande 5 hänvisat till FöU.

Motivering

Södertörn är en möjligheternas region. Det kuperade landskapet, det gröna naturnära mellan det blå vattnets Mälare och Östersjö, bondgårdar, höghus, villor, tätort och glesbygd med starka internationella influenser. Här finns några världsledande storföretag som Astra Zeneca, Scania, Alfa Laval och Ericsson liksom många små företag med stora idéer. Här bor nästan en halv miljon människor, strax utanför Sveriges enda världsstad, Stockholm och Södertörn fortsätter växa.

Tillväxt

Bra villkor för jobb och företagande är i hög utsträckning en bristvara i hela vårt land; trots detta finns många företag på Södertörn som väljer att expandera. De regionala förutsättningarna påverkas starkt av tillgång till utbildning, bostäder och kommunikationer. Man kan gott påstå att tillväxten sker många brister till trots. Detta signalerar att regionen inhyser ett antal mycket starka drivkrafter och faktiskt i sig goda förutsättningar inför framtiden med en ny tillväxtfrämjande regering. Storstockholm ses i nationellt perspektiv som en enda enhet, men Storstockholm är stort, och den inomregionala balansen är väl så viktig att försöka uppnå. Södertörn har under decennier på många områden blivit eftersatt. En hel del bra investeringar har genomförts från offentligt håll, såsom exempelvis uppbyggnaden av Södertörns högskola, inklusive verksamheten i Haninge och Södertälje. Även stora privata investeringar sker såsom Astra Zeneca i Södertälje. I sammanhanget bör nämnas den tillväxtmotor som skapats i och kring Huddinge sjukhus, inklusive delar av Karolinska Institutets verksamhet, med medicinsk teknologi, forskning och utbildning. En tredjedel av alla KI:s anställda är idag lokaliserade till Huddinge sjukhus. I samband med att utvecklingsplanen för hela regionen togs fram inom landstinget konstaterades att på Södertörn fanns ett flertal s k tillväxtcentrum på vilka bör utvecklas.

Det behövs ett antal förändringar och förbättringar av grundläggande förutsättningar för framtidens industriella miljö för att Södertörn i sin helhet ska kunna bli en än starkare tillväxtregion.

Några av dessa är:

• Sluta motverka svenskt ägande - avveckling av dubbelbeskattning är en viktig åtgärd.

• Bryt med den skolpolitik som nedvärderar gedigna yrkeskunskaper - mindre teoritunga yrkesprogram på gymnasiet är en väg.

• Satsa på en bra infrastruktur där det ger störst tillväxteffekter - en rad vägprojekt är exempelvis viktigare ur tillväxtsynpunkt än byggandet av den så kallade Norrbotniabanan.

• Storsatsa på forskning - när staten, som nu, drar ner på grundforskningen uppfattar de forskningsintensiva företagen signalen och placerar forskningsresurser i andra länder.

• Sluta avveckla kärnkraften - även om elmarknaden delvis är internationell inser nu fler och fler länder att det är viktigt att ha en pålitlig nationell energiproduktion.

• Sluta höja skatterna på bilism - det är provocerande när bilföretag kämpar för sin överlevnad att försämra hemmamarknaden på det sätt som nu sker genom flera olika skattehöjningar.

• Främja återväxten genom ett bra småföretagsklimat.

Utbildning

Utbildning och jobb är nyckeln till att bryta segregationen. Barn och ungdomar på Södertörn har minst lika höga ambitioner och livsmål som andra, men dessa blir inte i lika hög grad förverkligade. Genom en god grundutbildning får barn och ungdom en bättre grund att stå på. Södertörn är en tät och nära region. Genom Folkpartiets förslag om nationell skolpeng skulle eleverna ges rätten att fritt söka skola över kommungränserna.

Högre utbildning

Ett viktigt led i att ge invånarna på Södertörn bättre livschanser är en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen. Uppbyggnaden av Södertörns högskola har betytt enormt mycket, inte bara för de ökade möjligheterna för ungdomar på Södertörn att kunna få högskoleutbildning på hemmaplan. Den har alla förutsättningar att få en ökande betydelse för den regionala utvecklingen. Detta får inte bromsas av dogmatisk negativism mot Storstockholmsregionen. Södertörns högskola har våren 2002 lämnat in en ansökan om att bli godkänd som universitet. Sedan en rad andra högskolor fått universitetsstatus har Thomas Östros meddelat att fler inte kommer att få denna. Södertörns universitetsansökan är således nedstoppad i en byrålåda på Utbildningsdepartementet. Denna måste i stället bedömas på sina akademiska meriter. För Södertörns fortsatta utveckling till attraktiv region för människor och företag skulle Södertörns universitet bli en viktig byggsten. För att inte fastna i denna långbänk sker nu ett arbete med utveckling av den högre utbildningen på Södertörn i andra former, tillsammans med KTH och KI.

Övergången till högre utbildning bland ungdomar på Södertörn är lägre än i regionen i övrigt, även om den förbättrats. Om vi ska komma tillrätta med den inomregionala obalansen krävs krafttag inom en rad områden utöver högskoleplatserna i sig. Folkpartiet har förslag till reformering av såväl studiemedel som bostadspolitik. Det är vidare viktigt att den samverkan mellan högskola och kommuner som finns för att främja övergång utvecklas.

Campus Telge och Campus Haninge är viktiga för att sprida den högre utbildningen och den akademiska miljön. På senare tid har framtiden för dessa diskuteras. Det är mycket angeläget att Södertörns högskola fyller Campus Telge med passande utbildning så att detta utvecklas, inte nedmonteras.

Detta är viktigt för Södertälje och för de studenter som genom denna Campus finner närhet till det livliga och expanderande näringslivet och till företagsamheten i Södertäljeregionen och forskningssamarbetet med de ledande världsföretagen i kommunen, Astra Zeneca och Scania.

Kommunikationer

Södertörn har i årtionden hamnat på undantag i prioriteringen av infrastrukturprojekt. Utöver den evighetslånga långbänken om flygplats finns ett antal mycket angelägna väg- och järnvägsprojekt som är viktiga nycklar för en positiv utveckling. Vi vill särskilt nämna några av dessa.

Det första är väg 73, en av landets mest olycksdrabbade vägar. Särskilt sträckan mellan Nynäshamn och Västerhaninge är underdimensionerad för den stora trafiken till bland annat Gotlandsfärjorna. Detta är inte bara ett problem för Gotlandstrafiken, vägen utgör en viktig del av gotlänningarnas kommunikation med fastlandet. Det är även viktigt för hela Södertörn. Nynäshamn och östra Södertörn skulle genom en fungerande trafiksituation få en betydligt bättre situation som attraktiv del av en dynamisk region. Nynäshamns hamn kan få en betydligt större roll i transportapparaten både mot öst och norr, men det förutsätter att kommunikationerna fram och åter till hamnen fungerar och är säkra.

"I de flesta övriga länen i Sverige har vägar med motsvarande trafikmängder sedan länge en högre standard", skriver Vägverket i en beskrivning över sina planer för en ombyggnad av vägen. Utbyggnadsplanerna av väg 73 (Fors-Älgviken) måste förverkligas i enlighet med fattade beslut och utfästelser.

Det andra är järnvägens "getingmidja", vilken är ett hinder i all spårbunden trafik mellan norra och södra Sverige. Så också mellan Södertörn och Stockholm. Den dagliga arbetspendlingen försvåras påtagligt av det stundvisa infarktliknande tillståndet på centralbron. Att Citybanan snarast färdigställs är viktigt för hela Sverige, men det är av särskild vikt för Södertörn.

Den tredje frågan gäller trängselavgifterna. Det är enligt vår uppfattning oacceptabelt att trängselavgifter införs som en överenskommelse i regeringsförhandlingar, och sedan beslutas av den rödgröna majoriteten i riket tillsammans med samma rödgröna majoritet i Stockholms stadshus. Frågan berör i allra högsta grad de boende och verksamma i kranskommunerna. Stockholmsregionen är en i många stycken gemensam bostads- och arbetsmarknad. Från Södertörn till norrort kan man inte ta sig utan att passera Stockholm. På Södertörn var det endast Salem och Nykvarn som genomförde en folkomröstning om trängselavgifterna. Svaret var där, som i alla de övriga kommuner som genomförde en folkomröstning, ett förkrossande nej. Likaså opinionsundersökningar i Haninge och folkligt engagemang för krav på folkomröstning i Huddinge måste här nämnas eftersom bägge signalerar ett klart negativt ställningstagande mot införande av trängselavgifter, även om de socialdemokratiskt styrda kommunerna inte velat genomföra folkomröstning i frågan. Alldeles oavsett lämpligheten i själva sakfrågan är det oacceptabelt att ett sådant beslut fattas utan att de som är mest berörda får möjlighet att påverka. För Södertörns del borde färdigställandet av ringleden runt Stockholm prioriteras och Södertörnsleden fullföljas. Även färjan mellan Slagsta och Ekerö borde ses som en avlastning för Essingeleden och därmed bekostas av Vägverket. Landets mest trafikerade motorväg E4/E20 mellan Södertälje och Hallunda i Botkyrka kommun söder om Stockholm är bland landets sämsta motorvägar i förhållande till antalet fordon - och därmed bland de mest olycksbelastade. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder måste till, liksom på sikt en utbyggnad till sex filer. En framtida angelägenhet är dubbelspår på Svealandsbanan.

Boende

Det byggs för få nya bostäder i vår region. Den främsta orsaken till den bristande nybyggnationen i allmänhet och bristen på hyresrätter i synnerhet är nämligen den av regeringen förda bostadspolitiken. För att större bostadsområden ska kunna bli attraktiva och ej ekonomiska högriskprojekt krävs infrastruktur i form av tillfartsleder och väl fungerande allmänna kommunikationer. Det är orimligt att regeringen, via Vasallen, tvingar på Botkyrka kommun en omfattande ny stadsdel utan att ta ansvar för tillfart och infrastruktur. Genom att ha ett varierat bostadsutbud med blandat hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor skapas vidare bättre förutsättningar för integration. Lagen om allmänna bostadsföretag (2002:102) försvårar ombildning av kommunalt ägda hyresrätter till bostadsrätter/äganderätt. Lagen motverkar en positiv utveckling, inte minst i våra miljonprogramsområden eftersom den försvårar ombildning till bostadsrätt.

Räddningstjänst

I samband med de omstruktureringar av försvarsorganisationen som nu förestår finns anledning att tro att Berga/Muskö kommer att påverkas. Det är viktigt att huvudstadsregionen och den känsliga skärgården tillförsäkras ett tillräckligt gott skydd för insatser vid miljökatastrof, olycka eller hot som kräver större räddningsinsatser.

Tryggheten

Många människor som bor på Södertörn upplever otrygghet i sin vardag. Säkerheten till och från arbete, skola och fritidssysselsättningar känns inte tillfredsställande, föräldrar känner det otryggt att låta sina barn och ungdomar växa upp för att bli självständiga i förortens många betongmiljöer. Polisens bristande resurser gör att det förebyggande arbetet får stryka på foten för det mer akuta omhändertagandet av grövre brottslighet, i den mån man har möjlighet att arbeta med det. Där den sociala segregationen är som störst är det som mest angeläget att det förebyggande arbetet kan genomföras.

Tryggheten och företagandet

Idag har flera småföretagare svårt att få teckna försäkringar, särskilt om deras verksamhet innebär en stor risk att utsättas för vandalisering, rån, stöld eller faktum att småföretagaren redan, kanske vid ett flertal tillfällen, utsatts för dylika brott. Främst visar detta polisens bristande möjligheter att stävja brottsligheten. Det finns gott om exempel på att företagarna i olika förortscentrum helt enkelt inte godtas som försäkringstagare, andra får betala fullkomligt horribla premier. Det är inte rimligt att småföretagare själva ska bekosta sin trygghet via privata vaktbolag; de ska inte heller tvingas i konkurs för att deras verksamhet ständigt störs av brottslighet som aldrig reds ut. Det är dags att se till att polisen får resurser att på plats finnas tillhands, stävja och utreda brott samt arbeta förebyggande med olika oroshärdar.

Riskbedömningen hos försäkringsbolagen innebär för den som bor eller har sitt företag i utsatta förortsområden på Södertörn ökade kostnader beroende av statlig underlåtenhet. Folkpartiet föreslår en utredning och konsekvensanalys av det rådande försäkringssystemet. Det är inte rimligt att Södertörns invånare ska belastas av både otrygghet och höga premier för försäkringar för att resurserna för polisen är så utarmade.

Folkpartiet anser att polisen totalt sett behöver tillskott av pengar. Södertörnspolisen måste få en större andel av polisresurserna.

Stockholm den 24 september 2004
Karin Pilsäter (fp)
Mia Franzén (fp)	Christina Berlin (fp)