Utredning om ett totalförsvar utan militär del

Motion 1988/89:Fö302 av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: FÖ302

av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp)
Utredning om ett totalförsvar utan militär del

Utvecklingen inom den militära sektorn går allt snabbare. En majoritet av
världens vetenskapsmän ägnar sin tid åt vapenteknologi och krigsmaterielutveckling.

För ett litet land blir det allt svårare att hänga med i utvecklingen. Ett
exempel på detta är att Sveriges framtida planerade flygplanssystem JASGripen
har ett i stort sett obefintligt skydd mot supermakternas nya vapen
HPM, High Microwaves. Problemen framgår bl. a. av FOA:s anslagsframställan
för 1989/90.

Att bygga ett forsvar baserat på militär styrka kommer i framtiden att
innebära ökade uppoffringar eftersom omsättningstiden på krigsmateriel,
vapensystem etc. kommer att snabbas upp med anledning av att vapen och
system snabbare kommer att bli omoderna och verkningslösa.

Till detta skall läggas att samhällsstrukturen, som planeras och styrs
fram, medför ökad sårbarhet. Ju mer sårbart ett samhälle blir ju dyrare blir
det att bygga upp ett militärt försvar som kan innebära ett trovärdigt
skydd. Ett sårbart samhälle kostar helt enkelt mer att försvara militärt.

En viktig del i resonemangen kring ett militärt försvar är att det finns en
brytpunkt — en nivå — under vilken det inte fyller någon funktion, det blir
helt enkelt så svagt i förhållande till den uppgift det skall fylla att det bara
får symbolvärde. Det finns gränser för hur svagt ett militärt försvar kan
vara för att överhuvudtaget vara värt att satsa på.

Samtidigt finns naturligtvis en övre gräns för vad ett militärt försvar får
kosta. I Sverige ökar militäranslagets andel av statsbudgeten och är nu
uppe i 8 %. Totalt lägger de svenska skattebetalarna ner 70 miljoner kronor
varje dygn på det militära försvaret.

I debatten krävs nu ökade anslag — JAS-projektet är nu uppe i 47 000
miljoner kronor, allt mer materiel är omodern och ibland kan det, enligt
vissa bedömare, te sig sorglustigt att så mycket är så gammalt och omodernt.

Samtidigt som ökade anslag krävs till militären krävs insatser på andra
områden: vården, skolan, miljövården. Det kanske är så att för att det
militära försvaret skall fylla en rimlig funktion måste anslagen öka radikalt
med tanke på hur sårbart vårt samhälle är.

Var går den ekonomiska smärtgränsen? Och framför allt: gör pengarna
mer nytta inom andra samhällssektorer? Kan säkerheten och totalförsvaret
bli bättre om man i stället för den stora satsningen på militären riktar in sig
på en annan samhällsmodell, minskad sårbarhet, civilmotstånd, självtillit,

småskalig energi- och livsmedelsförsörjning, ökad neutralitet och aktivare
fredsarbete?

Kan de 70 miljonerna som vi varje dygn lägger ner på ett militärt forsvar

— som av miliärer anses fullständigt otillräckligt — göra mer nytta genom
att användas på ett annat sätt? Detta bör förutsättningslöst utredas!

Säkerhetspolitiken och totalförsvarspolitiken är något mycket större och
mer komplicerat än en ensidig militärdebatt ger sken av. Det handlar om:

— utrikespolitik

— handelspolitik

— biståndspolitik

— nedrustningspolitik

— neutralitetspolitik

— energipolitik

— jordbrukspolitik

— sjukvårdspolitik

— regionalpolitik

— skattepolitik

— trafikpolitik

— näringslivspolitik

— ekonomisk politik

En bred och förutsättningslös utredning som belyser hur en samhällsstruktur
och ett försvar helt utan militär skulle se ut skulle kunna bli ett
gott underlag för en ny och seriös framtidsdebatt.

Kanske är det så att Sverige kan bli det första industriland som avvecklar
militären och därmed skulle kunna gå hand i hand med Costa Rica
som föredömen i just det avseendet.

Det vore tragiskt om tanken skulle begravas därför att den svindlar.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående yrkas

att riksdagen beslutar att en förutsättningslös och bred utredning
tillsätts för att se över hur en samhällsstruktur — inkl. näringsliv,
energisystem, livsmedelsförsörjning, jordbruk, transporter, lokal
produktion, utbildning, forskning, skattesystem, ekonomisk politik,
civilförsvar, civilmotstånd, befolkningsskydd etc. — skulle kunna se
ut där totalförsvaret med trovärdigheten i behåll skulle kunna klara
sig utan, eller näst intill utan, militärt försvar.

Stockholm den 22 januari 1989

Birger Schlaug (mp) Åsa Domeij (mp)

Mot. 1988/89
FÖ302

3

fl Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Fö301 — 306