Utökad brandingenjörsutbildning

Motion 1990/91:Ub638 av Åke Selberg m.fl. (s)

Det moderna samhället är komplicerat och sårbart.
Stora värden går till spillo varje år genom olika slag av
olyckor -- framför allt bränder. Vägtrafiken skördar årligen
ett stort antal offer. Olyckor i industrin och på andra
arbetsplatser är också vanliga.

Sårbarheten har ökat behovet både av bättre
förebyggande åtgärder mot olyckor och av en ökad
beredskap för insatser när en olycka har inträffat.
Befolkningsskyddet och räddningstjänsten genomgår sedan
flera år en utveckling som syftar till att höja effektiviteten.
Som exempel kan nämnas att det ökade hotet i den kemiska
verksamheten har fordrat omfattande åtgärder inom både
den kommunala och den statliga räddningstjänsten.
Samordningen av verksamheten i fred med förberedelserna
för verksamheten i krig är en annan viktig del av
strävandena att förbättra de förebyggande åtgärderna och
beredskapen för räddningsinsatser.

Brist på brandingenjörer

Den utveckling av befolkningsskydd och räddningstjänst
som riksdagen har beslutat om försvåras av den brist på
personal med högre utbildning --
brandingenjörsutbildning -- som rekryteras till ett mycket
stort antal ledande befattningar inom den kommunala
räddningstjänsten i landet. Ett betydande antal
brandingenjörer behövs också inom statliga myndigheter
och bl.a. hos industrier med egen beredskap mot olyckor,
försäkringsgivare och företag inom områdena brandteknik
och riskhantering.

Brandingenjörsutbildningen lokaliserades år 1986 till
Lunds universitet. Samtidigt utökades antalet
utbildningsplatser från tidigare 15 per år till 25 i högskolans
regi. En ytterligare utökning till 30 elevplatser äger rum
under år 1990.

Redan vid tillkomsten av den nya utbildningen rådde det
en stor brist på brandingenjörsutbildad personal. De
bedömningar av behovet av personal med denna utbildning
som räddningsverket nyligen har gjort tillsammans med
kommunerna visar på att obalansen kommer att kvarstå
under en stor del av 1990-talet. Detta kommer att allvarligt
hämma den utveckling av befolkningsskydd och
räddningstjänst som riksdagen har beslutat om och som
kommuner och statliga myndigheter har till uppgift att
genomföra.

Särskilda svårigheter i norra Sverige

Ett särskilt problem i detta sammanhang är att
rekryteringen av elever till brandingenjörslinjen i Lund
hittills nästan uteslutande skett från södra och mellersta
Sverige och inte från de norra delarna av landet. Om
underlaget för antagningen av elever inte förändras inom de
närmaste åren riskerar det att ytterligare begränsa
möjligheterna till rekrytering av kvalificerad personal till
räddningstjänsten i norra Sverige. En sådan begränsning
skulle leda till stora olägenheter för det skydd som
människor i en stor del av landet ställer krav på i både fred
och krig. Den utökning av rekryteringsmöjligheterna som
är nödvändig, förutsätter i stället en ny lokalisering av en
del av utbildningsplatserna. Högskolan i Luleå är en i
huvudsak teknisk högskola med flera angränsande
utbildningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att brandingenjörsutbildningen
bör utökas och någon del av utbildningen förläggas till
högskolan i Luleå.

Stockholm den 24 januari 1991

Åke Selberg (s)

Roland Brännström (s)

Sten-Ove Sundström (s)