Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion 2017/18:2525

av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -)

 Sammanfattning

Sverigedemokraterna tillför resurser till Polismyndigheten för att utbilda och anställa 7000 nya poliser fram till 2024. Vi tillför vidare resurser för att kraftigt höja polisens löner samt förbättra arbetsvillkor och utrustning. Sverigedemokraterna satsar på hela rättskedjan, både genom ökade resurser till Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges domstolar och rättsliga biträden samt till Kriminalvården, Brottsoffermyndigheten och Brottsförebyggande rådet.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda 7 000 fler poliser och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat utrymme för höjda polislöner och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens utrustning och förstärkningsvapen och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade resurser till Polismyndigheten för fler civilanställda och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförandet av beredskapspolisen och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till vittnesskyddsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad kapacitet för nationella insatsstyrkan och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Säkerhetspolisen och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Åklagarmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Ekobrottsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Sveriges domstolar och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Brottsförebyggande rådet och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättning för skador på grund av brott och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till rättsliga biträden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Polismyndigheten

24 516 124

+1 375 000

1:2

Säkerhetspolisen

1 492 507

+110 000

1:3

Åklagarmyndigheten

1 519 317

+150 000

1:4

Ekobrottsmyndigheten

677 008

+12 000

1:5

Sveriges Domstolar

5 601 459

+168 000

1:6

Kriminalvården

8 648 702

+500 000

1:7

Brottsförebyggande rådet

148 270

+10 000

1:8

Rättsmedicinalverket

425 276

1:9

Gentekniknämnden

5 547

1:10

Brottsoffermyndigheten

47 233

+10 000

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

121 953

+115 000

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 354 657

+200 000

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

39 987

1:14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

24 174

1:15

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

47 157

1:16

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

18 272

1:17

Domarnämnden

8 140

1:18

Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

81 000

Summa

45 776 783

+2 650 000

1.1   Polismyndigheten

7000 fler poliser

Sverigedemokraternas vision – att betydligt fler brott ska utredas och klaras upp – innebär att det krävs en kraftig förstärkning av Polismyndigheten. Fler poliser är en förutsättning för att rättssamhället ska kunna bemöta hotet från den organiserade brottsligheten och stävja våldsamheterna i förorten.

Det arbete som inleddes 2006 med att öka polisens numerär från cirka 17 500 poliser till 20 000 var lovvärd. Men på grund av den snabba befolkningsökningen, som en följd av hög invandring, och dåliga arbetsvillkor har antalet poliser sedan 2010 minskat – både i relation till befolkningen och i absoluta tal.

Sverigedemokraterna vill med anledning av detta göra en rejäl satsning på fler poliser och därutöver säkerställa att antalet poliser i relation till befolkningen inte minskar på sikt: Vi budgeterar för att utbilda 7000 fler poliser, utöver Polismyndighetens nuvarande utbildningsprogram, fram till 2024 – en ökning med 35 procent jämfört med dagens antal. Vi vill vidare att poliser efter 2024 utbildas i den takt som krävs för att upprätthålla vår målbild om 250 poliser per hundratusen invånare.

Resurstillskottet ska säkerställa att polisen kan bekämpa den organiserade brottsligheten och öka sin närvaro i kriminellt belastade förorter. Polisen ska även öka sin närvaro på landsorten och i mindre städer. Någon form av minimibemanning lokalt bör utredas så att medborgare inte möts av stängda polisstationer och långa inställelsetider i glesbygden.

Rekryteringen kan förväntas inledas först 2019 och för detta ändamål avsätts 280 miljoner kronor för att påbörja utbildningen av 2 350 nya poliser. Denna satsning ökas 2020 till 550 miljoner kronor.

Kraftigt förbättrade arbetsvillkor

Inför höstterminens start var det bara 693 personer som antagits till polisutbildningens 800 platser, trots 5926 sökande. För andra terminen i rad står hundra platser står tomma vid terminsstart. Samtidigt har antalet poliser som lämnar myndigheten ökat lavinartat under mandatperioden, till följd av dålig löneutveckling, försämrade arbetstidsavtal och en sjunkande status för yrket.

För att möjliggöra en satsning på att öka polisens numerär krävs det parallellt satsningar för kraftigt förbättrade arbetsvillkor och höjda löner. Vår ambition med satsningen är att medföra mer nöjda poliser och stärkt status för polisyrket, vilket torde förbättra intresset att söka sig till polisen.

År 2018 avsätts för detta ändamål 650 miljoner kronor som ett första steg för att höja polisernas löner. Anslagsökningen för förbättrade arbetsvillkor ökar därefter 2019 till 1300 miljoner kronor och 2020 ökas anslaget till 2000 miljoner kronor. Ambitionen bör vara att utforma en attraktiv lönetrappa så att även poliser med lägre rang motiveras att stanna kvar i yttre tjänst. Dessutom måste arbetstidsavtal förbättras för att ta hänsyn att jobba i skift, jobba natt, ob-tillägg och de risker yttre tjänst medför. Idag skiljer sig inte villkoren åt för de som jobbar i inre tjänst jämfört med de i yttre, varpå motivationen att stanna i yttre tjänst minskar.

Medan det är upp till Polismyndigheten att exakt avgöra hur dessa medel ska fördelas ger den totala satsningen under budgetperioden ett utrymme för att höja polisens löner med 6000 kronor per månad.

Denna stora anslagstilldelning ger Polismyndigheten möjlighet att på ett avgörande sätt förbättra villkoren för de poliser som tjänar minst och som har den mest utsatta situationen. Därigenom blir det mer attraktivt att vara polis, behålla erfarna poliser på fältet och förbättra möjligheterna att utöka polisens numerär.

Upprustning av polisens utrustning

Poliser i yttre tjänst har flera gånger uttryckt oro för att deras beväpning inte duger för att mäta tungt beväpnade terrorister.[1] Detta uppmärksammades inte minst efter terrorattacker på Drottninggatan i april 2017 då poliser larmade om att det saknades förstärkta skyddsvästar, ballistiska hjälmar, kommunikationsradio och utbildning för att hantera förstärkningsvapnet MP5 – ett vapen som i övrigt har för klen kaliber och för litet magasin för att vara tillräckligt.

Sverigedemokraterna satsar därför 200 miljoner kronor 2018 för en upprustning av polisens utrustning. Vidare avsätts ytterligare 80 miljoner kronor för att inköp av 5000 förstärkningsvapen med kaliber 5.56 och utbildning därtill. Denna satsning skulle göra att en hög andel av tjänstgörande poliser i yttre tjänst både ges tillgång till samt är utbildade för att använda förstärkningsvapen med ordentlig kaliber, funktionalitet och kvalitet.

Fler civilanställda

För att minska den administrativa bördan för poliserna satsar vi därutöver 300 miljoner kronor på fler civilanställda. De frigjorda resurser som detta medför ska gå till att förstärka gränspolisen för att på ett mer omfattande sätt kunna lagföra illegala invandrare samt till arbetet mot organiserad brottslighet och större polisiär närvaro på gator och torg.

Återinförandet av beredskapspolisen

De andra partierna beslutade år 2012 att lägga ner beredskapspolisen. Sverigedemokraterna har varje år sedan dess budgeterat för dess återinförande.

Beredskapspolisen omfattades innan den lades ner av cirka 1500 man som med mycket kort varsel kunde sättas in som förstärkning till den ordinarie polisen. Bara i Stockholmsområdet kunde de vid särskilda händelser sätta in 300 man på under två timmar.

Vid en terrorattack eller större händelse kan detta vara helt avgörande för att säkra tryggheten för befolkningen. Polismyndigheter runt om i landet skickade begäran till dåvarande Rikspolisstyrelsen om att få använda beredskapspolisen, men utan framgång då en övervägande majoritet av de inkomna ansökningarna avslogs. När beredskapspolisen sen avvecklades anfördes det låga utnyttjandet som ett av skälen, och detta trots att det var Rikspolisstyrelsen som själv avslog ansökningarna.

Enligt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) så uppgår kostnaderna som belastat detta anslag till mellan 10 mkr och 20 mkr årligen. Polishögskolan uppgav exempelvis kostnaden för omgång 2007/09 till 15 miljoner kronor.

Med tanke på de kravaller som utspelats sig exempelvis i Husby och andra utanförskapsområden de senaste åren, som totalt dränerat polisen på resurser, liksom risken för ytterligare terrorattacker, inte minst med tanke på den okontrollerade massinvandringen, så tycks behovet vara större än någonsin för en förstärkningsresurs till polisen. Vi budgeterar därmed för att återinföra beredskapspolisen till en kostnad på 20 miljoner kronor per år.

Utökat stöd till vittneskyddsverksamhet

Vi avsätter 25 miljoner kronor för förstärkt vittneskyddsverksamhet.

Utökad kapacitet för nationella insatsstyrkan

Vi anslår ytterligare 50 miljoner kronor för utökat kapacitet för NI att verka på flera platser samtidigt.

1:2 Säkerhetspolisen

Terrorism och extremism utgör allt större hot – både i omvärlden och i Sverige. FN:s säkerhetsråd har konstaterat att terrorhotet kommit att bli alltmer utbrett och att antalet terrordåd ökar. Säkerhetsrådet har även uttryckt en allvarlig oro över att personerna använder sin extremistiska ideologi för att främja terrorism.

Sverigedemokraterna vill se krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens viktigaste uppgifter.

Vi vill införa en rad åtgärder: Förbjuda propaganda för terrorism, straffa varje form av deltagande i eller stöd till terroristorganisationer, skärpa straffen för terroristbrott, frånta terrorister deras medborgarskap, tillåta hemlig dataavlyssning, tillåta signalspaning vid förundersökningar och ta bort sekretesshinder för underrättelseverksamheten i olika myndigheter.

Därmed ökar vi Säkerhetspolisens anslag med 110 miljoner kronor för att möjliggöra mer personal, effektivare informationsutbyte mellan FRA och Must samt ökade resurser till personskyddet.

1:3 Åklagarmyndigheten

Åklagarmyndigheten ges ett generellt anslag på 150 miljoner kronor för 2018 som en generell resursförstärkning för mer personal för att minska ledtider inom rättsprocessen genom exempelvis mer personal exempelvis för säkerhetsmål och annat.

1:4 Ekobrottsmyndigheten

Budgeten utökas med 12 miljoner kronor för 2018 för att uppfylla deras budgetyrkande.

1:5 Sveriges domstolar

Vi budgeterar för utökad säkerhet vid våra domstolar genom att permanenta säkerhetskontroller med larmbågar införs vid alla Sveriges domstolar inklusive drift och personal. För år 2018 innebär det en kostnad på 168 miljoner kronor varav 75 miljoner kronor utgör en engångskostnad.

1.6 Kriminalvården

Sverigedemokraterna för en politik för kraftigt skärpta straff, vilket skulle om det får genomslag leda till högre beläggning för Kriminalvården.

Vi anslår totalt 500 miljoner kronor i utökat anslag för 2018.

1.7 Brottsförebyggande rådet

För att uppnå vår önskan om utökad statistik gällande invandrarrelaterad brottslighet utökas myndighetens anslag med 10 miljoner kronor för 2018.

1.10 Brottsoffermyndigheten

10 miljoner kronor anslås 2018 som ett riktat anslag för att stödja Brottsofferjourens olika avdelningar i landet. Brottsofferjouren är en viktig ideell kraft som varje år möter tiotusentals brottsutsatta människor. Sverigedemokraterna anser att deras arbete är viktigt att stödja och därför anslås medel för detta ändamål.

1.11 Ersättning för skador på grund av brott

Ytterligare 115 miljoner kronor anslås 2018 för att ge täckning för Sverigedemokraternas ambition att staten ska ta ansvar för att betala ut dömda skadestånd till brottsoffer, samt vår ambition att skadestånd, framförallt beträffande brott mot person, ska öka. Med denna anslagshöjning fördubblar vi nästan detta anslag. Dessutom ska det bekosta en undersökning för att ta reda på hur mycket skadestånd som döms ut vid straffrättsliga förfaranden runt om i landet. Någon sådan översikt finns nämligen inte idag.

1.12 Rättsliga biträden

Vi anslår ytterligare 200 miljoner kronor till rättsliga biträden 2018 för att täcka delar av det underskott som uppkommit i och med Regeringens prioriteringar.

Adam Marttinen (SD)

Patrick Reslow (-)


[1] http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21795847.ab

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-04 Granskad: 2017-10-04 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (17)