Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Motion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda den svenska skattebasen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra skattetrycket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska det personliga ansvaret för ett aktiebolags skatteskulder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra ersättningsreglerna vid skattemål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk skatteprocess pågår och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla avdragsrätten för gåvor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera utredningen om att avveckla fastighetstaxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Tabell 1 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (KD)
1:1	Skatteverket	7 590 735	−40 000
1:2	Tullverket	1 862 074	−11 000
1:3	Kronofogdemyndigheten	1 946 575
	Summa	11 399 384	−51 000
	Specificering av anslagsförändringar
	PLO		−10 000
	Budgetrådgivare		+10 000
1:3	Kronofogden

Tabell 2 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 till 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Miljoner kronor

	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
1:1	Skatteverket	–40	–75	–115
1:2	Tullverket	–11	–20	–29
1:3	Kronofogdemyndigheten		–9	–19
	Summa	–51	–104	–163
	Specificering av anslagsförändringar
	PLO	–10	–19	–29
	Budgetrådgivare	+10	+10	+10
1:3	Kronofogden		–9	–19

Kristdemokratiska utgångspunkter i skattepolitiken

Enligt Kristdemokraternas mening är syftet med skatter att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt. Det är också viktigt att det utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.

Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste löna sig. Skatte-, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimliga av medborgaren.

I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattning av inkomster, varor, tjänster, fastigheter, förmögenhet eller andra former av beskattning får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandling.

Skattesystemet ska bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att underlätta bland annat för småföretagsamhet.

Nivån på mervärdesskatten bör i princip vara generell. En hög generell nivå på momssatsen medför dock att undantag kan behöva göras. Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas.

Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skyldigheter gentemot kommunens invånare.

Under alliansregeringsperioderna 2006–2014 sänktes skattetrycket – mätt som totala skatteintäkter som andel av BNP – från 46 procent till 42,7 procent. Det var en väldigt positiv utveckling, som bidrog både till ökad frihet för människor och familjer och till ökade incitament till arbete och företagsamhet. Även framgent är det ett mål i sig att sänka skattetrycket, men varje skattesänkning måste samtidigt vägas mot andra angelägna prioriteringar inom välfärden. Kristdemokraterna anser att målbilden för skattetrycket bör vara att det inte ska överskrida 50 procent.

Sänkta skatter stärker Sverige

Kristdemokraterna sätter människans frihet högt. Därför anser vi att skattetrycket bör sänkas, för att medborgarna ska få mer pengar över i plånboken. Det stärker hushållens ekonomi och ökar tillväxten i landet, varpå fler jobb skapas och utanförskapet minskar. Kristdemokraterna anser att inkomstskatterna är för höga i Sverige. Jobbskatteavdragen som infördes under alliansregeringen var viktiga reformer för ökad frihet, starkare ekonomi och fler jobb. Den politiken bör fortsätta när väl statsfinanserna tillåter och andra prioriteringar är gjorda. Sänkt inkomstskatt, höjt grundavdrag och en avskaffad värnskatt är vägar framåt för att minska skattetrycket i Sverige.

Avskaffa pensionärsskatten

Under alliansregeringen 2006–2014 sänktes skatten på pension hela fem gånger. Men för att prioritera att bryta utanförskapet och skapa fler jobb sänktes skatten på arbete mer. Det gav upphov till en skillnad i beskattningen mellan lön och uppskjuten lön: pension. Kristdemokraterna menar att skillnaden bör tas bort helt. Vi anser att skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare är orättvis, minskar legitimiteten för skattesystemet och bidrar till att förstärka skillnaden mellan grupper. Trots storslagna vallöften från Socialdemokraterna har nuvarande regering bara genomfört en blygsam skattelättnad för pensionärer.

Kristdemokraterna prioriterar och finansierar fullt ut en sänkning av skatten på pension så att den likställs med den på lön. Det innebär en reform på 11,8 miljarder för 2018.

Utöka friskvårdsförmånerna

Ett ökat intresse och fler utövare av friskvårdsstärkande aktiviteter är en viktig del för folkhälsan. Idag finns därför skattefria friskvårdsbidrag för att stimulera till fysisk aktivitet. Trots det är det skattefria motions- och friskvårdsbidraget som arbetsgivare får ge till anställda begränsat i inkomstskattelagen till enklare form av motion- och friskvårdsaktivitet. I detta ingår inte ridning, golf och utförsåkning. Att golf, ridning och även utförsåkning är motionsformer som har positiv påverkan på både kropp och själ råder det ingen tvekan om. Och att dessa är exkluderade är märkligt. Kristdemokraterna anser att det är rimligt att även motionsformer som kräver viss utrustning ska kunna ge friskvårdsbidrag. Själva utövningen av golf, ridning eller utförsåkning kostar inte nödvändigtvis mer än ett gymkort och då borde det också vara möjligt att få friskvårdsbidrag för utövande av dessa idrotter. Därför anser Kristdemokraterna att aktiviteterna ridning, golf och utförsåkning ska inkluderas som avdragsgilla i inkomstskattelagen.

Institutioner centrala för en välfungerande ekonomi

Myndigheterna Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är av fundamental betydelse för en välfungerande ekonomi som präglas av ordning och reda. Skatteverket ser, framför allt, till att de skatter som bestäms av politikerna i riksdag, landsting/regioner och kommuner tas in.

Tullverket kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, bidrar till ett säkert samhälle och säkerställer en konkurrensneutral och effektiv handel. Det senare är inte minst viktigt för Sverige som ett litet och exportberoende land.

Kronofogdemyndigheten arbetar samtidigt med att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, vilket är viktigt för all form av företagsamhet och för att förtroendet människor emellan ska upprätthållas på en hög nivå. Viljan att göra rätt för sig är av grundläggande betydelse i ett väl fungerande samhälle. Totalt har de tre myndigheterna drygt 14 000 anställda.

Kristdemokraterna anser att den svenska skattebasen bör skyddas. Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering anser Kristdemokraterna att svenska intressen bör värnas. I budgetpropositionen för 2016 tillförde regeringen Skatteverket vissa ytterligare medel för att den ser ett ökat behov att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Kristdemokraterna välkomnar förstärkningen som för 2018 uppgår till 5 miljoner kronor.

Service, tillgänglighet och lokalisering

De tre myndigheternas service till medborgare och företagare bör fortsätta att förbättras. I detta avseende är det förstås centralt med vidareutvecklade e-tjänster. Allt fler människor använder dessa, exempelvis växte antalet besök på Skatteverkets webbplats med 8,6 procent till 48 miljoner besök under 2014. Men för de människor som ännu inte är fullt bekväma med elektronisk kommunikation är möjligheten till personliga möten vid servicekontor av stor betydelse. Myndigheterna behöver därför även fortsättningsvis ha god fysisk närvaro över hela landet.

Kristdemokraterna välkomnar Statskontorets förslag till nya principer för myndigheters lokaliseringar, som bland annat slår fast att myndigheter ska ta hänsyn till regional tillväxt vid beslut om lokalisering. Kristdemokraterna anser att Skatteverkets verksamhet ute i landet är viktig och motsätter sig därför fler nedläggningar av lokala kontor. Därför är det välkommet att regeringen avsätter medel för att utöka antalet servicekontor i Sverige. I likhet med regeringen, avsätter därför Kristdemokraterna pengar för att utöka Skatteverkets antal servicekontor.

Förbättrad skattemoral – den svarta ekonomin på tillbakagång?

En förutsättning för att trovärdigheten för skattesystemet ska kunna upprätthållas är att den svarta ekonomin motarbetas och minskar. Det är inte förenligt med en god etik och ett gott samhällsansvar att undanhålla den skatt som är grunden för den välfärd vi har i Sverige. Människor kan ha invändningar mot olika procentsatser i olika skatter, eller skatters existens överhuvudtaget. Men skattebeslut som är fattade i god demokratisk ordning måste efterlevas, annars riskerar i förlängningen välfärdens finansiering att urholkas.

Lyckligtvis verkar det som att den svarta ekonomin är på tillbakagång. Skatteverket genomför årligen enkätundersökningar riktade till medborgare och företag. I den undersökning som presenterades i mars 2017 framkom att så få som 5 procent av respondenterna anser att det är okej att jobba svart, jämfört med 17 procent tio år tidigare. Undersökningen visade även att acceptansen för svartarbete generellt sett är låg.

Allmänhetens normer kring svartarbete och skattefusk har förändrats i positiv riktning under ungefär samma period som alliansregeringen införde jobbskatteavdragen och de så kallade ROT- och RUT-avdragen. Rapporten ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, som Skatteverket släppte 2011, visade på att de senare skattereformerna haft positiv påverkan på medborgarnas syn på svartarbete. I färska mätningar framkommer dock att benägenheten att anlita svart arbetskraft har ökat i samband med förändringarna i rut- och rot-systemen. Det syns en särskilt stor ökning under åren 2015-2016 i benägenheten att anlita svart arbetskraft. Skatteverket nämner själva den förändring som regeringen gjorde med ROT-avdraget. Kristdemokraterna ser därför allvarligt på att regeringen på olika sätt försämrar dessa reformer så kraftigt.

Kristdemokraterna ser det som centralt att inte minst Skatteverket fortsätter arbetet med att trycka tillbaka den svarta ekonomin. I det avseendet är det extra viktigt att myndigheten håller uppe sina höga förtroendesiffror bland allmänheten. Även dessa hjälper till att hålla uppe skattemoralen.

Ytterst handlar det om att hålla nere det så kallade skattefelet, det vill säga skillnaden mellan den skatt som skulle ha fastställts om alla redovisat korrekt och den skatt som fastställs efter Skatteverkets kontroller. Flera indikatorer talar för att skattefelet minskat under perioden 2007–2012 (”Skattefelets utveckling i Sverige 2007–2012”).

Ett led i detta är att Skatteverket får ökade resurser för att göra oanmälda kontrollbesök och kontrollera personalliggare. Kristdemokraterna välkomnar därför regeringens satsning på Skatteverket med 18 miljoner årligen, för att detta arbete ska kunna utföras med god kvalitet.

Viktigt att ytterligare synliggöra skattetrycket

Som angavs ovan sjönk skattetrycket i Sverige under alliansregeringsåren. Sverige har dock alltjämt en av de högsta skattekvoterna i världen. Sverige hade under 2016 det nionde högsta skattetrycket inom OECD. Och med regeringens höjda inkomstskatter har Sverige nu de högsta marginalskatterna i världen.

Studier visar dock att svenskarna i gemen inte vet hur högt skatteuttaget är. Detta framkom inte minst i en rapport som samhällsdebattören och teknologie doktor Nima Sanandaji presenterade 2015. En viktig orsak till detta är att stora delar av skattetrycket kan betecknas som dolt.

Detta är problematiskt av flera anledningar, inte minst för att det försvårar för medborgarna att bedöma huruvida man får ut det som utlovats av de inbetalade skattepengarna. Om stora delar av skatterna är dolda för medborgarna är det också svårare att bilda opinion för lägre skatter, men samtidigt enklare att höja desamma.

År 2016 deklarerade 5,6 miljoner personer (av totalt 7,8 miljoner) elektroniskt. Det var cirka 200 000 personer fler än 2015. Drygt 906 000 personer deklarerade via sms. Att servicen gentemot medborgarna ökar och deklarationerna förenklas måste ses som positivt. Samtidigt leder det sannolikt till att färre personer riktar full uppmärksamhet mot sina skatteuppgifter, vilket kan bidra till de resultat som Sanandaji påvisar.

Vad kan man då göra? Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Det är inte mer än rätt att vi politiker kontinuerligt arbetar med att belysa och informera om hur vårt samhällssystem fungerar och vilka fundament det vilar på. En sådan viktig faktor är skattesystemet och medborgarnas vilja att betala skatt. För att förtroendet framöver ska fortsätta att vara stort för skattesystemet behöver vi göra vad vi kan för att informera om hur det fungerar och hur mycket skatt som egentligen tas in.

Stärkt juridiskt skydd för företagare

Många företagare utsätts för brott. I en undersökning som Företagarna gjort angav en av tre företagare att de utsatts för brott av något slag. Det kan röra sig om allt från bedrägerier och bluffakturor till bolagskapningar eller osund konkurrens från yrkeskriminella som driver regelrätta verksamheter utan att betala skatt.

Kristdemokraterna menar att legitimationskontroll alltid bör göras vid ändring av person- eller företagsuppgifter hos Skatteverket och Bolagsverket. I första hand ska fler uppmuntras att använda e-tjänster där inloggning sker med e-legitimation, bank-id eller andra godkända sätt för legitimering. Den som vill lämna in en ansökan manuellt ska kunna göra detta via servicekontor där Skatteverket eller Bolagsverket finns.

Så kallade bluffakturor har blivit ett allvarligt problem. Varje bluffaktura är i sig ofta på en ganska liten summa men eftersom det sker organiserat kan gärningsmännen med några knapptryck skicka ut fakturor som sammantaget är på mycket stora belopp. Nuvarande bestämmelser om bedrägerier är inte anpassade för den systematik som dessa brott begås med idag. Utredningen ”Stärkt straffrättsligt skydd för egendom” (SOU 2013:85) föreslår att ett nytt brott, grovt fordringsbedrägeri, införs. Kristdemokraterna menar att detta förslag bör genomföras.

Ytterligare en form av bedrägeri är att använda en annan persons identitet för att vilseleda en tredje person att exempelvis leverera varor. Syftet är att den vars identitet man använder ska stå för kostnaderna. För att komma åt detta bör identitetsstöld kriminaliseras som ett särskilt brott. Även i denna del har utredningen ”Stärkt straffrättsligt skydd för egendom” lämnat förslag på hur detta kan göras.

Kristdemokraterna värnar de små och medelstora företagen. För att fler ska få möjlighet att driva företag, anställa och utvecklas måste krångliga och oproportionerliga regler motverkas. Kristdemokraterna anser därför att reglerna kring företrädaransvar i aktiebolag måste vara rimliga. Enligt aktiebolagslagens regler för personligt ansvar vid kapitalbrist är ett aktiebolags styrelse och ledning inte ansvariga gentemot borgenärerna. Motsvarande bestämmelse gäller dock inte skatteskulder, där en styrelse kan hållas ansvariga om det saknas skatteinbetalningar vid likvidation, även om styrelsen följt alla steg i avseende på kontrollstämma etc. Kristdemokraterna vill se över och begränsa styrelsens och ledningens personliga ansvar för skatteskulder i fall där lagen har följts.

Företag kan idag inte få ersättning för juridiska kostnader i väntan på dom i skattemål vid förvaltningsdomstol. Kristdemokraterna vill se över regelverket och göra det möjligt för företag att söka interrimsersättning för rättegångskostnader i väntan på prövning i högre instans, när Skatteverket överklagar.

Vid till exempel skattemål är ordningen sådan att företagare måste betala utdömd skuld i väntan på avgörande från förvaltningsdomstolarna. En entreprenör kan därmed rent teoretiskt få huset utmätt även om vederbörande senare frikänns i högre instans. De anståndsregler som finns är begränsade och tillämpas mycket restriktivt. Kristdemokraterna vill se över anståndsreglerna. Det måste finnas synnerliga skäl om anstånd inte ska beviljas.

I Skatteförenklingsutredningens förslag till regeringen 2014 föreslås att skogskontot ska tas bort. Många skogsägare är beroende av skogskontot då det ger möjlighet till en jämnare affärscykel, genom att 60 procent skogsinkomster kan sparas för att betala för framtida kostnader som skogsvård eller andra investeringar. Kristdemokraterna anser att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå.

I och med riksdagens antagande av Alliansens budgetmotion hösten 2014 fick Skatteverket i uppdrag att förenkla företagares skatteadministration. Kristdemokraterna vill följa upp och vid behov fortsätta detta arbete.

Arbetet mot överskuldsättning

Att komma tillrätta med problemen kring överskuldsättning till följd av snabblån och sms-lån är en viktig fråga, inte minst för många ungdomar som riskerar att hamna i en mycket utsatt situation. Kristdemokraterna har på olika sätt arbetat för att göra förbättringar, exempelvis har det införts tillståndsplikt för snabblåneföretagen. Finansinspektionen har fått i uppdrag att utföra tillsyn av företagen och Konsumentverket har fått utökade sanktionsmöjligheter mot brister i kreditprövningen.

Kristdemokraterna ställer sig positivt till att verka för en översyn av Kronofogdemyndighetens regler för vilka skulder som får lämnas över till myndigheten, liksom när det får göras. I kombination med Finansinspektionens tillsynsuppdrag kan det få en god effekt för minskad överskuldsättning.

Kristdemokraterna föreslår att Kronofogdemyndigheten tillförs 10 miljoner per år 2018–2020 för arbetet med att motverka överskuldsättning. Detta arbete bör exempelvis ta sig uttryck i förstärkt förebyggande arbete och för att undvika långa handläggningstider. Under 2016 var antalet barn som berördes av verkställda avhysningar totalt 387. Kristdemokraterna anser att särskilda insatser bör tillsättas för att minska denna siffra och föreslår därför att barnfamiljer ska vara prioriterade inom Kronofogdemyndighetens uppdrag att motverka överskuldsättning.

Återinför avdragsrätten för gåvor

Kristdemokraterna anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och att det därför behövs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas. Många viktiga verksamheter som till exempel anordnar sommaraktiviteter för barn från ekonomiskt utsatta familjer, tar hand om flyktingar eller driver härbärgen för hemlösa bygger på människors ideella tid och engagemang samt gåvor från människor som vill stödja ekonomiskt. Alliansregeringen införde, på initiativ av Kristdemokraterna, gåvoskatteavdraget för att uppmuntra givande till ideella organisationer. Ett år efter att avdraget infördes ökade det totala givandet till landets 90-kontoorganisationer från 5,2 till 5,8 miljarder, enligt FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd). Under samma period ökade den genomsnittliga månadsgåvan från 131 kronor per månad till 170 kronor per månad. Kristdemokraterna ser därför mycket allvarligt på att regeringen tagit bort möjligheten för den som skänker pengar till välgörande ändamål att göra skatteavdrag för gåvan. Kristdemokraterna anser att gåvoskatteavdraget bör återinföras i sin tidigare utformning och att ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor ska avskaffas. På sikt ser Kristdemokraterna även att takbeloppet för avdragsrätten bör höjas samt att en utveckling av skatteavdraget till att även omfatta juridiska personer bör utredas. Kristdemokraterna vill återinföra avdragsrätten för gåvor och avsätter därför 300 miljoner kr årligen.

Avveckling av fastighetstaxeringssystemet

Kristdemokraterna var drivande i reformeringen av den statliga fastighetsskatten. Vi vill nu gå vidare genom att helt slopa taxeringsvärdessystemet, vilket är kostnadskrävande och bidrar med krångel för enskilda småhusägare. Att systemet finns kvar gör det också enklare att återinföra fastighetsskatten enligt den tidigare modellen.

Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012. Denna lade fram två förslag: ett kring hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett rörande hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden.

Utredningen föreslår därför en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån storleken av byggnad respektive mark, alltså antalet kvadratmeter, med vissa maxbelopp. Kristdemokraterna anser inte att denna modell är optimal utan vill komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.

Larry Söder (KD)
Jakob Forssmed (KD)	Robert Halef (KD)
Désirée Pethrus (KD)	Penilla Gunther (KD)
Aron Modig (KD)	Caroline Szyber (KD)