Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Motion 2017/18:2532

av Per Klarberg m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Utveckling av statens transportinfrastruktur

Vår gemensamma infrastruktur betingar ett enormt värde och är en resurs utan vilken staten som sådan är omöjlig. För att hålla jämna steg med statens ambition att ständigt erbjuda bättre och effektivare service för medborgarna måste infrastrukturen kontinuerligt utvecklas. Minst lika viktigt är att satsningarna görs samhällsekonomiskt sunt och på de projekt som är mest brådskande, lönsamma och skapar störst nytta, samtidigt som man tar hänsyn till aspekter som landsbygd, familjeliv och företagande.

I ett läge där svensk infrastruktur på många plan står inför en systemkollaps väljer regeringen att lägga några av sina stora infrastruktursatsningar på cykelinfrastruktur och hållbara stadsmiljöer. Vi anser detta – i det ansträngda läge landet idag befinner sig – vara en allvarlig felprioritering, och vi skär därför ner på regeringens extrasatsningar på området, för att istället omfördela medlen till mer akuta områden.

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Järnvägsunderhållet i Sverige har helt havererat där en allt för stor del av arbetet utgörs av akuta åtgärder istället för förebyggande arbete, mycket på grund av att infrastrukturen under lång tid använts som en budgetregulator.

Därför väljer Sverigedemokraterna att kraftigt satsa på järnvägsunderhållet i väntan på regeringens tillförda medel efter innevarande mandatperiod.

Marknadspott

För att ytterligare stärka svensk infrastruktur satsar Sverigedemokraterna på en särskild marknadspott för att åtgärda hastigt uppkomna flaskhalsar som exempelvis står i vägen för betydande näringslivssatsningar. Anslaget ska disponeras av Trafikverket och ligger i linje med vad som framförts av Näringslivets Transportråd.

Anslag för att avskaffa Sjöfartsverkets avgiftsfinansiering

Sverigedemokraterna ser sjöfarten som ett underutnyttjat och underprioriterat transportslag som både skulle kunna avlasta våra ansträngda vägar och järnvägar, samtidigt som det är positivt för miljön.

Sjöfartsverket är i dagsläget till stor del avgiftsfinansierat. Det betyder att sjöfarten, trots dess samhällsekonomiskt positiva effekter, bär en stor del av sina kostnader. Sverigedemokraterna vill hjälpa sjöfarten genom att staten tar en större andel av kostnaderna för farlederna, lotsar och andra avgiftsbelagda delar av sjöfarten. Vårt mål är att på sikt helt anslagsfinansiera sjöfartsverket.

Därför skjuter vi i årets budget till betydande belopp för att i större utsträckning anslagsfinansiera sjöfartsverket och minska sjöfartens kostnader.

Andra förslag som berör kommunikationer

Nej till flygskatt

Flyget har, liksom alla andra trafikslag, en viss miljöpåverkan och det är viktigt att jobba för att minska denna. Sverigedemokraterna ser positivt på satsningar på t.ex. förnybara flygbränslen och andra miljövänligare tekniker inom flygindustrin.

Regeringen vill införa en skatt på flygresor, med syfte att minska flygets klimatpåverkan. Om en sådan skatt införs skulle det innebära slutet för en stor del av vår inrikesflygfart samtidigt som det skulle få oproportionella negativa effekter på svensk ekonomi jämfört med den eventuella marginella miljönyttan.

Inrikesflyget i Sverige står i dagsläget för ungefär 1 procent av de totala utsläppen av koldioxid samtidigt som hela transportsektorn står för 38 %. Samtidigt är flyget inte helt utbytbart, vilket innebär att människor fortfarande kommer att flyga i en liknande omfattning men till en högre kostnad, om en flygskatt skulle införas. Studier visar att skatten skulle minska de svenska utsläppen med 0,2 %, samtidigt som BNP skulle minska med 1,5 till 5,4 miljarder kronor första året.

Sverigedemokraterna säger därför nej till ett införande av flygskatt.

Nej till kilometerskatt

Regeringen planerar införa en s.k. kilometerskatt, d.v.s. en skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer. Detta skulle, ovanpå tidigare nämnda faktorer, innebära nådastöten för många svenska åkerier, med i vissa fall en nära nog fördubbling av skattetrycket när det gäller trafikspecifika skatter.

Sverigedemokraterna motsäger sig därför en skatt på avstånd.

Omorganisering av trafikpolisen

Registrering av cabotagetransporter ska ske vid ankomst till våra gränser. Sverigedemokraterna förespråkar att ett elektroniskt system, likt det tyska LKW-Maut-systemet, införs i Sverige för bilar vägande över 12 ton. Systemet bygger på att transpondrar monteras i de lastbilar som vill utföra transporter i Sverige, vilket gör att myndigheterna lätt kan kontrollera färdväg och antal dygn en utländsk bil befunnit sig i landet. Detta säkerställer att avgifter betalas och att cabotageregler samt kör- och vilotidsdirektivet efterlevs. Polisen skulle på detta vis få ett effektivt verktyg för att stävja det allt mer omfattande fusket.

För att beivra fusket på vägarna kommer det framöver även krävas stora satsningar på trafikpolisen. Sedan mitten av åttiotalet har antalet trafikpoliser på våra vägar minskat från drygt 1 800 till 190. Därför anser Sverigedemokraterna att det krävs en ambitionshöjning gällande utbildning och rekrytering av specialiserade trafikpoliser. Dessa bör i sin tur vara organiserade i en separat gren av polisen i likhet med tyska BAG, och liksom sin tyska förebild på sikt kunna bli helt självfinansierande.

Nej till Bonus-Malus

Med början 2018 kommer, med regeringens förslag, en ny typ av beskattning av nya bilar införas, den s.k. Bonus-Malusen. Förslaget är utformat att straffa fossildrivna fordon, samtidigt som det premierar elbilar.

Sverigedemokraterna anser att det är positivt att Sveriges fossilberoende minskar, men att den föreslagna skatten är felaktigt utformad – den riskerar att göra det motsatta.

Därför avslår vi den föreslagna Bonus-Malusen.


Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

25 512 794

1 000 000

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

21 347 306

+1 000 000

1:3

Trafikverket

1 386 846

1:4

Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

188 308

1:5

Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

62 284

1:6

Ersättning avseende icke statliga flygplatser

167 313

1:7

Trafikavtal

930 000

1:8

Viss internationell verksamhet

28 757

1:9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

53 540

1:10

Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

150 000

1:11

Trängselskatt i Stockholm

1 528 925

1:12

Transportstyrelsen

2 139 603

1:13

Trafikanalys

68 162

1:14

Trängselskatt i Göteborg

899 954

1:15

Sjöfartsstöd

1 518 000

2:1

Post- och telestyrelsen

42 040

2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

140 278

2:3

Grundläggande betaltjänster

35 537

2:4

Informationsteknik och telekommunikation

72 844

2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

146 014

Nya anslag

3:1

Marknadspott

+1 000 000

3:2

Anslag för att avskaffa Sjöfartsverkets avgiftsfinansiering

+1 000 000

Summa

56 418 505

+2 000 000

Per Klarberg (SD)

Jimmy Ståhl (SD)

Tony Wiklander (SD)

Sara-Lena Bjälkö (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-04 Granskad: 2017-10-04 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)