Utgiftsområde 21 Energi

Motion 2017/18:2523

av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen beslutar att 3 § f lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska tas bort.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Statens energimyndighet

313 389

38 000

1:2

Insatser för energieffektivisering

233 000

+117 000

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

10 000

10 000

1:4

Energiforskning

1 477 723

150 000

1:5

Planeringsstöd för vindkraft

85 000

85 000

1:6

Energimarknadsinspektionen

120 914

1:7

Energiteknik

975 000

975 000

1:8

Elberedskap

258 000

1:9

Avgifter till internationella organisationer

25 328

+1 000

1:10

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

90 000

90 000

Nya anslag

2:1

Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft

+150 000

2:2

Investeringsstöd biogas

+75 000

2:3

Vätgasstrategi

+100 000

Summa

3 588 354

905 000

Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som leveranssäkerhet under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Vattenkraften är en viktig del av Sveriges energimix då man står för både en betydande del av baskraften men även används med fördel för att reglera effektbehovet.

Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid utgöra grunden för svensk energiförsörjning. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fossila energikällor. Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Sverigedemokraterna anser således att vi ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige.

Sverigedemokraternas anser att den svenska energipolitiken måste vila på tre ben; leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesanktioner på energimarknaden raserar förutsättningarna för att nå ens något av dessa mål.

Anslagsförändringar under utgiftsområde 21

1:1 Statens energimyndighet

Statens Energimyndighet har sedan tidigare erhållit ett ökat förvaltningsanslag för att ge förutsättningar att bidra till genomförandet av regeringens satsningar på bland annat smarta elnät, solceller och energilagring. Då Sverigedemokraterna inte har med motsvarande satsningar i vårt budgetförslag så minskas därför förvaltningsanslaget motsvarande tidigare ökning.

1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft som ett led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga mellan de olika energislagen.

1:4 Energiforskning

Sverigedemokraterna menar att forskning på nya energilösningar har stor potential att lösa många av de framtidsutmaningar vi står inför och ökar därför anslaget för energiforskning. Vår ambition med energiforskningen är att reducera Sveriges beroende av fossila bränslen och att utveckla den inhemska energiindustrin. På längre sikt kommer inte subventioner till enskilda energislag att lösa några problem. Miljövänliga och förnybara energislag måste alltså kunna hävda sig själva på marknaden.

Sverigedemokraterna menar att det är viktigt att forskningen som bedrivs i slutändan ska resultera i relevanta produkter som är gångbara på den svenska och internationella marknaden. Varor och tjänster som växer fram ur svensk energiforskning ska bidra till bl.a. en ökad export, reell tillväxt och internationella marknadsandelar och inte endast vara framtagna för att stimulera visioner som i slutänden inte kan bära sina egna kostnader utan ändlösa subventioner. Sverigedemokraterna bryter även ut en del av anslaget för energiforskning för en riktad satsning på en statlig forskningsreaktor kring fjärde generationens kärnkraft, dvs dessa forskningsmedel växlas bara mot varandra och är således ingen ambitionssänkning.

1:6 Planeringsstöd för vindkraft

Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:6 Planeringsstöd för vindkraft som led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga mellan olika energislag.

1:8 Energiteknik

Dagens investeringsstöd för installation av solceller, vilket enligt regeringens budgetproposition skall fortgå kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter som Sverige redan har ett stort produktionsöverskott.

Idag ges investeringsstöd för installation av solceller som uppgår till 30 procent av kostnaden för företag och där regeringen nu vill utökad subventionsgraden även för privatpersoner till 30 procent, alltså material såväl som installationen. Då anslaget uteslutande under budgetperioden avser investeringsstöd till solceller samt stöd till energilagring så tar Sverigedemokraterna bort anslaget 1:8 Energiteknik.

1:9 Avgifter till internationella organisationer

Sverige bör delta i det internationella arbetet tillsammans med andra kärnkraftsnationer för att utveckla tekniken för att fler länder ska kunna få tillgång till leveranssäker och ren baskraft. En snabbare etablering av storskalig kommersiell drift av fjärde generationens kärnkraftverk skulle innebära möjligheten för såväl en utfasning av fossilbaserad kondenskraft som minskade mellanlager av använt kärnbränsle. Sverige bör därför ansluta sig till GIF, Generation IV Forum, för att tillsammans med andra länder utveckla tekniken.

1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

Regeringen avsätter medel under budgetperioden till offentliga aktörer för samverkan och spridandet av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning.

Anslaget är i budgetpropositionen kopplat till det investeringspaket kring klimatklivet som regeringen presenterat och där man med dessa medel vill skapa förutsättningarna för sina ideologiska utgångspunkter, då Sverigedemokraterna inte har med motsvarande satsningar i vårt budgetförslag så tas anslaget bort.

2:1 Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft

Sverigedemokraterna anslår medel för både forskning och utveckling samt uppförande av en svensk forskningsreaktor. Anslagets storlek bygger på den skrivelse som överlämnades till Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien där budget var satt till drygt 1,5 miljarder kronor under perioden 2013-2023, för att med god marginal inte underskatta kostnaden så anslås 150 miljoner kronor årligen

Idag utnyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan återstående avses att grävas ned som avfall. Flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, som även kallas för fjärde generationens kärnkraft, pågår just nu. I denna typ av reaktorer kan det sedan tidigare använda kärnbränslet istället återanvändas.

Utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning så har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. För att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs också en hög nationell kompetens och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Framtiden kräver ren energi till rimliga priser och i det perspektivet måste forskningen få fart. En lämplig plats för en forskningsreaktor skulle kunna vara Oskarshamn, där det idag använda kärnbränslet finns. 

2:2 Investeringsstöd biogas

Sverigedemokraterna ser att Sverige har en outnyttjad potential för framställning av metangas av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam, matrester, slaktavfall, stallgödsel och annan biomassa. Metangas går att använda till både el- och värmeproduktion men då den också går utmärkt att använda som fordonsbränsle är den extra intressant. Metangas av restavfall kan aldrig ensamt ersätta dagens fossila bränslen inom transportsektorn, men i målsättningen att sänka landets utsläpp av växthusgaser ger biogas dubbel verkan. Dels är den förnybar, vilket medför att den inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Dels innebär användandet av biogas att avgången av metangas, vilken i sig klassas som växthusgas, reduceras. Sverigedemokraterna satsar därför på ett utökat investeringsstöd för biogasen till marknadsintroduktion av ny teknik på området och där varje projekt kan få högst 25 miljoner kronor och medlen får utgöra högst 45 % av merkostnaderna i projektet.

2:3 Vätgasstrategi

Betydande satsningar sker globalt på fordon med bränsleceller med vätgas som energibärare. I Europa

har utvecklingen med vätgasstationer ökat enormt, det byggs ut som aldrig förr. I Norge satsar regeringen även stort på vätgas som bedöms resultera i 100 vätgasstationer samt ett minimum av 50 000 vätgasfordon inom en 10 årsperiod.

I Sverige har dock tekniken en rätt blygsam tillvaro, trots potentialen i denna teknik, och det finns dessvärre endast ett fåtal vätgasstationer. Mycket på grund av att det finns få färdiga bränslecellsfordon att köpa eller leasa från olika biltillverkare. Det finns däremot ett flertal kommuner som idag testar bränslecellsbilar, men en förutsättning för introduktion av bränslecellsfordon bredare är att det finns en infrastruktur för att tanka fordonen, vilket idag saknas.

En annan viktig del vad gäller bränslecellstekniken är att den kan användas till mycket mer än bara bilar, exempelvis kan man byta ut dieseldrivna elgeneratorer som idag används som reservkraft på sjukhus, serverhallar och liknande. Fördelen är även att vätgasen inte blir gammal till skillnad från dieseln som är en färskvara med ett bäst före datum. Bränslecellstacken kan även stå inomhus vilket är mer komplicerat med ett dieselverk som dessutom har en hög ljudnivå och avger rökavgaser, vilket man helt slipper med bränslecellstekniken.

Sverigedemokraterna vill därför tillföra medel för att fler pilotanläggningar ska komma på plats i syfte att bygga upp en infrastruktur för såväl lättare som tyngre fordon samt för att vidareutveckla tekniken i en vätgasstrategi för Sverige. 

Förändringar på skatter kopplat till utgiftsområde 21

Borttagen skattereduktion för förnybar mikroproduktion av förnybar el

Regeringen har sedan tidigare infört en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas Skattereduktion för förnybar mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 10 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform ganska modesta kostnader i statsbudgeten, 30 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. Hårdraget kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.

Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.

Höjd fastighetsskatt vindkraft

Vindkraften har idag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, istället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 procent) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse.

För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Josef Fransson (SD)

Johan Nissinen (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-04 Granskad: 2017-10-04 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (4)