Utgiftsområde 21 Energi

Motion 2015/16:3202 av Maria Weimer m.fl. (FP)

av Maria Weimer m.fl. (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att under 2016 för anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.1.3).
  3. Riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att under 2016 för anslaget 1:6 Planeringsstöd för vindkraft besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.1.6).
  4. Riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att under 2016 för anslaget 1:11 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017–2019 (avsnitt 3.1.1).

Motivering

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi.

Uppvärmningen av jorden genom ökade koldioxidutsläpp är den största framtidsutmaningen för vår generation. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. Näringsliv och privatpersoner måste kunna lita på en trygg elförsörjning med hög leveranssäkerhet till rimliga priser alla årets dagar. En långsiktig och stabil energiförsörjning är avgörande för klimatet, svenska jobb och svensk konkurrenskraft och därmed vår tillväxt och välfärd.

Sverige kan spela en roll som föregångsland avseende omställning till fossiloberoende och vi har i dag ett elöverskott som kan exporteras. Genom export av bland annat kärnkraftsel till våra EU-grannar kan vi bidra till att göra EU mer fossilfritt samtidigt som vi bidrar till våra grannars energisäkerhet och minskar deras beroende av rysk gas.

Energifrågorna är i högsta grad gränsöverskridande och tjänar på ett starkare EU-samarbete. I tider av ökad konflikt i vårt närområde och där bland annat gasleveranser används som politiskt påtryckningsmedel behövs en trygg energiförsörjning på europeisk nivå. Här kan Sverige spela en viktig roll i en integrerad europeisk energimarknad. Folkpartiet liberalerna ser positivt på EU-kommissionens förslag till energiunion och anser att Sverige måste vara pådrivande för ett närmare europeiskt samarbete på energiområdet.

Folkpartiet liberalerna står fast vid Alliansens energiöverenskommelse, som också riksdagen fattat beslut om. Kombinationen av satsning på förnybar energi och en möjlighet till att förnya svensk kärnkraft är central för att säkra en koldioxidfri elproduktion för hela vårt närområde. Visionen för energipolitiken bör vara en långsiktigt hållbar och klimatneutral energiförsörjning med högsta möjliga försörjningstrygghet och energisäkerhet.

Energiproduktion skapar nästan alltid någon form av miljöpåverkan. Fossila bränslen skadar klimatet och förorenar luften. Kärnkraft skapar farligt avfall som måste hanteras. Förnybar energi förbrukar inte resurser som tar slut, men kan i vissa fall påverka naturen och tära på den biologiska mångfalden. Energisystemets miljö- och klimateffekter ska minskas genom energieffektivisering och en successiv introduktion av klimatneutrala produktionsformer. För att driva på miljöanpassningen behövs generella regelverk för utsläpp och säkerhet, samt ekonomiska styrmedel. Det är av stor vikt att staten är neutral mellan energislagen.

Den som förorenar klimatet ska betala för sig. Koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utvecklat men reformerat utsläppshandelssystem inom EU är viktiga styrmedel. Det måste kosta att skada klimatet. Vårt fokus är på att minska koldioxidutsläppen. Torv klassas i dag som ett förnybart bränsle inom ramen för elcertifikatssystemet medan det inom handelssystemet och FN betraktas som fossilt eller likvärdigt med fossila bränslen, vilket enligt Folkpartiet liberalerna är mer rimligt.

I decemberöverenskommelsen ingår att regeringen och allianspartierna ska föra samtal om den framtida energipolitikens inriktning. Regeringen har också tillsatt en energikommission för att nå en bred överenskommelse om Sveriges framtida energiförsörjning. Trots detta vidtar regeringen ensidigt åtgärder som innebär en kraftig omläggning av framtidens energipolitik. Regeringen straffar ut svensk kärnkraft genom en höjd effektskatt vilket leder till att kärnkraften blir allt mer olönsamt och kraftbolag planerar för att tidigarelägga nedläggningen av fungerande kärnkraftsreaktorer. Det är slöseri med samhällsekonomiska resurser. Regeringen väljer vidare att utvidga subventioner till förnybara energikällor genom elcertifikatssystemet trots att energimarknaden redan är så mättad att inga nya investeringar lönar sig. Folkpartiet liberalerna anser att regeringen därmed föregår energikommissionens arbete och underminerar dess betydelse. 

Folkpartiet liberalerna vill rikta fokus på att minska vårt beroende av fossila energikällor i stället för att straffa koldioxidfri produktion. Målet ska vara en klimatsmart energiproduktion som är stabil i hela landet och året om. Regeringens politik leder till förtida stängning av fungerande reaktorer vilket påverkar svensk elförsörjning på lång sikt. Det behövs en konsekvensanalys av vad stängningar av reaktorer betyder för förlorad baskraft och ökad energiimport liksom klimatet, vilket är ett uppdrag som bör läggas på Energimyndigheten. Vidare avvisar Folkpartiet liberalerna regeringens höjning av effektskatten på kärnkraft och föreslår i stället att effektskatten avskaffas helt och att det görs i tre steg från 2016–2018. Den avskaffade effektskatten kompenseras delvis inom sektorn genom höjd energiskatt. Denna reform, liksom andra skattepolitiska förslag som omnämns under detta utgiftsområde, redogörs för i denna motions skatteavsnitt.

Sverige behöver en mer likvärdig beskattning inom energisektorn och en liberalisering av energipolitiken som sätter klimathänsyn, långsiktiga spelregler, och konkurrensneutrala villkor i första rummet. Att låta kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft konkurrera på egna meriter är grunden för en liberal och fungerande energimarknad.

Vi lever i en spännande tid där det pågår en snabb teknisk utveckling på energiområdet. Det finns en stor potential att fortsätta bygga ut förnybara energislag, solenergi och biogas samt att utveckla nya tekniker som vågkraft. Tekniska innovationer och produktutveckling liksom utvecklingen av nya tjänster och affärsmodeller är viktiga delar för att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem. Det behövs förutsägbara, enkla och teknikneutrala styrmedel som underlättar för nya lösningar och leder till att vårt beroende av fossila energikällor minskar. I dag är fastighetsskatten på vindkraftverk 0,2 procent av taxeringsvärdet medan fastighetsskatten på sol är högre, 0,5 procent. För att underlätta introduktion av solenergi på marknaden föreslår Folkpartiet liberalerna att fastighetsskatten helt tas bort på produktionsanläggningar för solenergi. Förslaget innebär minskade skatteintäkter från 2016 med 40 miljoner kronor.

Regeringen väljer en rad kortsiktiga bidrag för att stimulera förnybar energi. Ambitionen är lovvärd men det behövs inte mer pengar till investeringsstöd. Vad svensk energimarknad behöver är långsiktiga och teknikneutrala styrmedel inte kortsiktiga och oförutsägbara bidrag. Därmed avvisas regeringens höjning av anslag 1:3, 1:6 och 1:8.

Regeringens tidigare signaler om avskaffad skattebefrielse för bland annat småskalig solenergi visar på en otydlig och kortsiktig politik. Det är positivt att regeringen till viss del backat från förslaget. Oklara ekonomiska spelregler gynnar inte en växande marknad. Solenergi har stor utvecklingspotential och att allt fler privatpersoner men även offentliga aktörer och företag väljer denna energiform är glädjande. Folkpartiet liberalerna anser dock att regeringen fortfarande försvårar för utbyggnaden av solenergi eftersom man håller fast vid att beskattning utgår per juridisk person i stället för per anläggning. Systemet drabbar fastighetsägare och andra med ett diversifierat fastighetsbestånd och hämmar därmed utbyggnaden av solenergi på platser där småskalig energiutvinning och energianvändning sker på samma punkt.

Vi lever i en tid där hela energimarknaden är under förändring. Folkpartiet liberalerna kommer därför fortsätta att utveckla sin politik för att främja en koldioxidfri energiproduktion utan kortsiktiga bidrag och med långsiktiga och konkurrensneutrala villkor. 

Miljöpåverkan från transportsektorn måste minska och åtgärder krävs för att nå det långsiktiga målet om en fossilfri fordonsflotta. Under utgiftsområde 20 föreslås en rad insatser för att komma närmare målet. Det är positivt med den marknadsdrivna elektrifiering av transportsektorn som pågår. En mer omfattande elektrifiering av transportsektorn kräver en stabil och koldioxidsnål elproduktion som kan leverera ren el till eldrivna fordon. Här spelar våra klimatsmarta energislag, vattenkraft, kärnkraft och förnybar el, en viktig roll. 

Samtidigt behövs en bättre laddinfrastruktur för att främja en fossilfri fordonsflotta, och det är rimligt att staten står för en del av kostnaden för att skapa denna infrastruktur. Med start 2016 anslår Folkpartiet liberalerna 75 miljoner kronor för ett nytt anslag 1:12 Laddstolpar för att stimulera utbyggnad av laddinfrastruktur.

Vidare avvisas regeringens höjning av anslag 1:11 och 18 miljoner kronor av regeringens höjning av anslag 1:1. Folkpartiet liberalerna föreslår att PLO-uppräkningen för åren 2016–2018 justeras på samma sätt som för innevarande budgetår. På detta utgiftsområde påverkas anslag 1:1 och 1:4.

Tabell 1. Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (FP)

1:1

Statens energimyndighet

279 727

19 000

1:2

Insatser för energieffektivisering

253 000

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

10 000

10 000

1:4

Energiforskning

1 349 376

1:5

Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket

102 900

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

15 000

15 000

1:7

Energimarknadsinspektionen

110 707

1:8

Energiteknik

390 000

200 000

1:9

Elberedskap

255 000

1:10

Avgifter till internationella organisationer

21 328

1:11

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

25 000

25 000

Nya anslag

1:12

Laddinfrastruktur

+75 000

Summa

2 812 038

194 000

Specificering av anslagsförändringar

1:1

Statens energimyndighet

18 000

1:1

Statens energimyndighet

1 000

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

10 000

1:4

Energiforskning

1:6

Planeringsstöd för vindkraft

15 000

1:8

Energiteknik

200 000

1:11

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

25 000

1:12

Laddinfrastruktur

+75 000

Maria Weimer (FP)

Said Abdu (FP)

Erik Ullenhag (FP)

Tina Acketoft (FP)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Christer Nylander (FP)

Birgitta Ohlsson (FP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Granskad: 2015-10-10 Hänvisad: 2015-10-13
Yrkanden (4)