Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Motion 2009/10:MJ405 av Lars Ohly m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:

Anslag		Regeringens förslag (tkr)	Förändring (tkr)
1:3	Åtgärder för biologisk mångfald	1 777 000	300 000
1:15	Hållbara städer	200 000	–200 000
1:	Stöd till klimatinvesteringar	0	700 000
	Summa:	1 977 000	800 000

Vi avvisar regeringens verkningslösa satsning Hållbara städer, som regeringen dessutom själv väljer att avveckla 2011. I stället föreslår vi ett återinförande av Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) som regeringen avvecklat. Vi vill göra en storsatsning på Klimp och tillföra programmet 700 miljoner kronor per år.

Regeringen har gjort kraftiga neddragningar på skyddet av biologisk mångfald under mandatperioden. Vi förstärker i stället anslaget för biologisk mångfald med 300 miljoner kronor per år 2010–2012.

Vi är positiva till att regeringen höjt anslaget till havsmiljön i enlighet med vad vi tidigare föreslagit, så att ca 1 miljard kronor satsas på havsmiljön under en treårsperiod. Vi vill emellertid använda medlen mer effektivt än regeringen genom att införa ett nytt havsinvesteringsprogram (HIP) som ska erbjuda medfinansiering för miljömässigt kostnadseffektiva åtgärder för minskade utsläpp till haven. Vidare är vi kritiska till att regeringen avvecklar skatten på handelsgödsel, eftersom den motverkar målet med havsmiljöpolitiken.

Vi avsätter lika mycket medel som regeringen på internationella klimatinvesteringar, men jämfört med regeringen anser vi att klimatinvesteringar utomlands ska göras enbart i utvecklingsländer och inte i vissa EU-länder som regeringen föreslår. Dessutom ska de inte användas för att nå det svenska nationella klimatmålet.

1:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Hälften av Sveriges hotade arter finns i skogen och enligt alla experter behövs det ökade resurser till skogen för att bevara dem. Enligt flera statliga rapporter (bl.a. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, maj 2008, samt Statskontoret, oktober 2007) är naturreservat den mest effektiva metoden att bevara och stärka biologisk mångfald och bevara ekosystemens funktioner. Vi är därför starkt kritiska till regeringens minskade anslag till biologisk mångfald under mandatperioden. I stället förstärker vi anslaget med 300 miljoner kronor per år. Vi vill även utreda möjligheten att ta ut en naturvårdsavgift för att finansiera uppköp av naturreservat. Därutöver föreslår vi ytterligare 50 miljoner konor per år 2010–2012 för skydd genom naturvårdsavtal och biotopskydd i skogen (inom ramen för utgiftsområde 23).

1:15 Hållbara städer

Vi avvisar regeringens verkningslösa satsning på hållbara städer till förmån för ett återinförande av det framgångsrika klimatinvesteringsprogrammet.

1:12 Havsmiljö

Vi välkomnar att regeringen uppmärksammar och ökar satsningarna på havsmiljön i nivå med vad vi föreslagit riksdagen de senaste två åren. Östersjön är idag ett av världens mest hotade ekosystem och åtgärder för att livrädda havet är nödvändiga. Vi vill däremot inte finansiera satsningen på havsmiljön genom minskat anslag till skydd av skog, vilket regeringen gjort, utan utökar istället ramanslaget. Vår satsning på 1 miljard kronor på havsmiljön under tre kommande år ligger kvar. Vi vill införa ett nytt havsinvesteringsprogram (HIP) för att i likhet med klimatinvesteringsprogrammet erbjuda medfinansiering för miljömässigt kostnadseffektiva åtgärder för minskade utsläpp till havsmiljön. Vi är kritiska till att regeringen avvecklar skatten på handelsgödsel, eftersom det motverkar havsmiljöpolitiken.

1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar

Vi avsätter lika mycket medel som regeringen på internationella klimatinvesteringar, men i motsats till regeringen anser vi att klimatinvesteringarna ska göras i utvecklingsländer och inte i vissa EU-länder som regeringen föreslår. Utsläppsminskningar utomlands ska inte heller användas för att nå det svenska nationella klimatmålet, utan genomföras som ett komplement till en svensk ambitiös klimatpolitik som innebär 45 % minskade utsläpp i Sverige i den ickehandlande sektorn.

Stöd till klimatinvesteringar

Vi motsätter oss starkt regeringens beslut att avveckla klimatinvesteringsprogrammet (Klimp). Klimp infördes av den rödgröna majoriteten 2002 och var en vidareutveckling av det lokala investeringsprogram (LIP) som infördes 1998. Klimp beräknas enligt Naturvårdverket leda till minskade utsläpp av växthusgaser på 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter om året och har en positiv effekt på sysselsättningen. Det är lika mycket utsläpp som ca 180 000 genomsnittliga svenskar orsakar under ett år (inkluderar dock inte utsläpp i andra länder från svensk konsumtion). Projekten inom Klimp beräknas dessutom minska energianvändningen i Sverige med 1,2 TWh per år och leda till miljöförbättringar inom ramen för flera av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Klimatnyttan per bidragskrona har ökat med tiden. Trots att Klimp har varit framgångsrikt och trots att en enig klimatberedning föreslog ett utvecklat investeringsprogram, har regeringen valt att avveckla Klimp. Vi vill återinföra och storsatsa på klimatinvesteringsprogrammet. Vi avsätter 700 miljoner kronor i detta syfte. Programmet ska särskilt utformas så att det är de mest samhälls- och klimatmässigt effektiva åtgärderna som beviljas och genomförs.

Skatteutgifter

Skatten på förbränning av hushållsavfall infördes 2006. Ett av syftena var att förstärka hierarkin i avfallspolitiken där avfall i första hand ska kunna materialåtervinnas innan förbränning övervägs. Även möjligheten att producera biogas genom utsortering och rötning av hushållsavfall är viktig. Även om skatten i dagsläget har brister, är det viktigt att säkerställa hur dessa ambitioner kan utvecklas innan skatten tas bort, utvecklas i nya former eller ersätts av andra styrmedel. Regeringen bör därför ta initiativet till en sådan översyn av hur mål- och medelseffektivitet i avfallspolitiken kan utvecklas. Skatten på förbränning av avfall bör således tills vidare vara kvar i avvaktan på en förutsättningslös och grundlig analys av mål- och medelseffektivitet för avfallspolitiken.

Stockholm den 1 oktober 2009
Lars Ohly (v)
Marianne Berg (v)	Jacob Johnson (v)
Hans Linde (v)	Elina Linna (v)
Alice Åström (v)	Lena Olsson (v)