Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Motion 2017/18:3842

av Aron Modig m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skillnaden i beskattning av pension och arbete ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket och ersättningen inom bostadstillägget för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna för ett längre yrkesliv och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka pensionsrätten för barnår med ett år och höja jämförelseinkomsten i pensionsrätt för barnår samt tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiepensionen automatiskt ska delas lika mellan föräldrar som har barn som inte fyllt tolv år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa det avdrag som görs vid överföring av premiepension och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort undantagsregeln för grupperna med flyktingskäl, alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande vad gäller kvalificering till garantipensionen och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Tabeller 

Tabell 1. Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (KD)

1:1

Garantipension till ålderspension

13 080 300

400 000

1:2

Efterlevandepensioner till vuxna

10 869 800

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

9 026 600

+2 241 000

1:4

Äldreförsörjningsstöd

1 103 200

300 000

2:1

Pensionsmyndigheten

555 769

3 000

Summa

34 635 669

+1 538 000

Tabell 2. Avvikelser gentemot regeringen

Miljoner kronor

       Avvikelse från regeringen (KD)

2018

2019

2020

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

1:1

Garantipension till ålderspension

–400

–400

–400

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

+2 241

+2 341

+2 441

1:4

Äldreförsörjningsstöd

–300

–300

–300

2:1

Pensionsmyndigheten

–3

–6

–8

Summa

+1 538

+1 635

+1 733

Kristdemokraternas utgångspunkter

Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för Kristdemokraterna. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som graden av respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen.

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Äldre ska ses som unika personer med skilda intressen och bakgrunder, behandlas väl och kunna känna välbefinnande.

En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan inte bara handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs att ta tillvara och att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är lika viktiga beståndsdelar.

Att kunna åldras med bibehållen värdighet måste vi kunna garantera varje människa, men många äldre känner idag oro inför de sista åren av livet. Kristdemokraterna ser flera angelägna politiska åtgärder och reformer som på såväl kort som lång sikt stärker äldres ekonomiska ställning. En viktig grund är dock den pensionsreform som trädde i kraft 2003. Denna garanterar pensionssystemets stabilitet, och är något som Kristdemokraterna värnar.

Förstärkningar av nuvarande pensionärers ekonomi

På senare tid har pensionssystemets så kallade broms diskuterats flitigt eftersom den upplevts leda till en olycklig ryckighet i pensionernas utveckling från år till år. En följd av detta är att den så kallade pensionsgruppen, som Kristdemokraterna är en del av, har genomfört en förändring av pensionssystemets balansering så att utvecklingen i avseende på både upp- och nedgångar ska jämnas ut på ett annat sätt än tidigare. Detta har varit en välkommen förändring för många pensionärer, som ökar förutsägbarheten i pensionssystemet.

Kristdemokraterna har länge varit drivande för att sänka skatten för pensionärerna. Under alliansregeringarna 2006–2014 förhandlade vi fram hela fem sänkningar av skatten på pensioner och därutöver tre höjningar av bostadstillägget för pensionärer. För en garantipensionär kom detta att innebära motsvarande en extra pensionsutbetalning per år, jämfört med om förändringarna inte hade vidtagits. Det var med andra ord en historisk förbättring av pensionärernas ekonomiska situation.

Helt utjämnad skatt mellan lön och pension

Även med detta i ryggen anser Kristdemokraterna att det nu är dags att prioritera pensionärerna på ett annat sätt än tidigare. Därför föreslår vi att hela skillnaden i beskattning mellan lön och pension, som blev en effekt av jobbskatteavdraget, ska slopas från och med den 1 januari 2018. Till skillnad från regeringen anser vi inte att denna skattesänkning kan vänta i flera år.

För den som har en pension på 19 000 kronor per månad innebär det att skatten sänks med 513 kronor redan nästa år. Det är ett viktigt tillskott för den enskildes ekonomi men för Kristdemokraternas del handlar detta också om rättvisa. Det är därför vi lägger 34,4 miljarder kronor mer än regeringen på att sänka skatten för pensionärerna.

Höjt bostadstillägg för pensionärer

Bostadstillägget för pensionärer (BTP) är ett tillägg till den allmänna pensionen som, likt garantipensionen och äldreförsörjningsstödet, är en del av grundskyddet för pensionärer. Det riktar sig med andra ord till de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Ensamstående personer som är berättigade till bostadstillägg kan få ersättning för 95 procent av bostadskostnaden upp till ett tak om 5000 kronor per månad plus ett tillägg på 340 kronor per månad. För den som är gift, sambo eller registrerad partner och lever ihop med sin motpart gäller hälften av dessa belopp.

Till följd av att hushållens inkomster har ökat, räntorna varit låga och bostadsbristen stor under 2000- och 2010-talen har bostadspriserna gått upp kraftigt. Detta har även gällt hyrorna, även om de stigit i lägre takt. Trots detta har taket i BTP varit detsamma sedan 2007. Tyvärr motsvarar inte dessa nivåer längre de verkliga boendekostnader som pensionärer möter på hyresmarknaden.

Utredningen Bostäder att bo kvar i[1] föreslog 2015 en höjning av taket för bostadstillägget så att detta ska stå i bättre paritet med de förutsättningar som gäller på dagens bostadsmarknad.

Regeringen föreslår nu också att hyrestaket i BTP höjs till 5 600 kronor, fast då med en delvis förändrad modell som ger en högre ersättningsgrad för hyror upp till 5000 kronor men en lägre sådan för hyror som ligger på 5000-5 600 kronor. Kristdemokraterna menar att detta är ett stag i rätt riktning men att det är nödvändigt att gå längre. Partiet föreslår istället att hyrestaket i bostadstillägget höjs till 7500 kronor för ensamstående och till 3 750 kronor per person för sammanboende, med utgångspunkt i den nu gällande modellen.

Därutöver föreslår Kristdemokraterna att tilläggsbeloppet inom ramen för BTP höjs med 500 kronor per månad för ensamstående respektive 300 kronor per person och månad för sammanboende. Sammantaget innebär dessa förändringar att det maximala belopp som bostadstillägget för pensionärer kan uppgå till höjs från 5090 kronor till 7965 kronor för ensamstående respektive från 2545 kronor till 4032 kronor för sammanboende.

Sammantaget lägger Kristdemokraterna drygt 2,2 miljarder kronor mer än regeringen på ett förbättrat bostadstillägg för pensionärer.

Sverige står inför en stor demografisk utmaning

Sveriges befolkning lever lyckligtvis i genomsnitt allt längre och den så kallade försörjningskvoten växer. Den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder blir mindre och mindre i förhållande till övriga åldersgrupper, med resultatet att försörjningsbördan för dem som arbetar ökar.

År 2015 var Sveriges försörjningskvot knappt 75, vilket innebär att 100 personer i den antagna arbetsföra åldern 20–64 år ska försörja nästan 75 personer i icke arbetsför ålder. Enligt SCB:s prognos kommer denna kvot år 2060 att uppgå till 92.[2]

Denna demografiska utmaning kan förväntas skärpas ytterligare framöver till följd av de senaste årens stora migration till Sverige, förutsatt att inte sysselsättningsgraden bland utrikes födda, framför allt hos utomeuropeiskt födda, förbättras drastiskt.[3] 

Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen stora ansträngningar för hela samhällsekonomin, och därigenom för såväl finansieringen av vår gemensamma välfärd, för pensionernas utveckling och för äldres generella välstånd. Utmaningen är av en sådan dimension att framtiden för välfärdsstaten såsom vi känner den hänger på hur Sverige klarar av att möta den.

Fler behöver arbeta mer och längre

För att Sverige ska klara av att möta denna demografiska utmaning behövs till att börja med en långsiktigt stark och stabil ekonomisk tillväxt och en hög sysselsättningsnivå. Det krävs att fler arbetar mer. För att åstadkomma detta behövs i sin tur en generell ekonomisk politik som främjar innovationer, risktagande, entreprenörskap, företagande, arbete och en välfungerande matchning på arbetsmarknaden.

Även om svensk ekonomi idag går starkt kommer inte denna situation att vara för evigt. Det är från det perspektivet olyckligt för både nuvarande och kommande pensionärer att regeringen för en politik, med skattehöjningar och ökad regelbörda för företag som huvudnummer, som inte i tillräcklig utsträckning stärker Sveriges konkurrenskraft långsiktigt. Kristdemokraterna och de övriga allianspartierna för i motsats till detta en politik som tar avstånd ifrån skattehöjningar på arbete och företagande, och som har som ett huvudsakligt mål just att stärka svensk konkurrenskraft.

Tätt sammankopplat med den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen är behovet av att den genomsnittliga aktiva tiden på arbetsmarknaden förlängs. Politiken kan och bör göra en hel del för att skapa både bättre förutsättningar och starkare incitament för detta. Det som oftast behandlas i debatten är förslagen på åtgärder för att få äldre att stanna kvar längre i arbetslivet. Vanligast förekommande är diskussionen kring pensionsåldern.

Åtgärder för ett senarelagt utträde från arbetsmarknaden

I takt med att medellivslängden stiger ser Kristdemokraterna det som naturligt att också pensionsåldern justeras uppåt. År 2016 var medellivslängden i Sverige 84 år för kvinnor och knappt 81 år för män, i båda fallen en ökning med nästan nio år jämfört med 1960.[4] Ökningen bara sedan 2003, då den nuvarande pensionsreformen trädde i kraft, har varit 1,6 år för kvinnor och 2,4 år för män.

Kristdemokraterna vill därför, inom ramen för pensionsöverenskommelsen, öka de regelmässiga drivkrafterna för ett längre yrkesliv. Det handlar bland annat om att se över gränserna för uttag av inkomstgrundad allmän pension, för tidigast uttag av garantipension och äldreförsörjningsstöd samt för uttag av pension som grundas på avdragsgill avgift. Vi vill också att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år, istället för till 67 år som är fallet idag.

Utöver det rent regelmässiga vill Kristdemokraterna också stärka incitamenten och möjligheterna för äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Idag får den som fyllt 65 år men fortfarande arbetar ett fördubblat jobbskatteavdrag, vilket följaktligen gör att vederbörande får behålla mer av sin lön efter skatt jämfört med en person som inte uppnått denna ålder. Kristdemokraterna sänker denna åldersgräns till 64 år. Tanken bakom är att fler ska hinna upptäcka det ekonomiskt lönsamma i att stanna kvar lite längre i arbetslivet innan de fattar beslutet om den egna pensionsavgången.

Kristdemokraterna föreslår också ett slopande av den särskilda löneskatten för äldre som infördes av regeringen förra året, det vill säga den extra skatt om 6,5 procent på ersättningar för arbete och inkomst av aktiv näringsverksamhet till personer som fyllt 65 år. På så sätt blir det billigare för arbetsgivare att anställa äldre och därigenom ökar även möjligheterna för personer äldre än 65 år att stanna kvar i arbetslivet.

Åtgärder för en tidigarelagd etablering på arbetsmarknaden

Att äldre arbetar längre upp i åldrarna kan dock inte vara det enda svaret på den demografiska utmaningen. Sannolikt finns till och med större möjligheter att förlänga arbetslivet genom att sänka den genomsnittliga åldern för när unga gör entré på arbetsmarknaden. Enligt SCB har etableringsåldern – definierat som åldern då minst 75 procent av en ålderskull förvärvsarbetar – under 2000-talet pendlat mellan 26 och 29 år för män och 29 och 32 år för kvinnor, vilket är att jämföra med en etableringsålder på 20 och 21 år i början av 1990-talet.[5] 

Varje år med vilken denna etableringsålder kan sänkas är viktigt för såväl samhället som för pensionssystemet, men också för den enskildes framtida pension. Samhället och pensionssystemet skulle gynnas av en högre sysselsättning med mer inbetalda skatteintäkter och sociala avgifter. Den enskilde skulle samtidigt få en högre livsinkomst och följaktligen också mer i pension då den dagen kommer. Den pensionskrona som betalas in tidigt får fler år på sig att växa med ränta-på-ränta-effekten än den pensionskrona som betalas in sent.

Den senare effekten ska inte underskattas. Pensionsförvaltaren Alecta presenterade i rapporten Ett långt arbetsliv börjar tidigt från 2014 flera räkneexempel på hur den totala månatliga pensionen kan se ut beroende på om en person etablerar sig på arbetsmarknaden vid 25 eller 30 års ålder. Exempelvis kan pensionen för en privatanställd tjänsteman med svag löneutveckling skilja sig åt mer än 4 000 kronor per månad.[6]

För att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden vill Kristdemokraterna därför stärka de ekonomiska incitamenten för unga att stå till arbetsmarknadens förfogande och börja arbeta tidigare. Dels gör vi detta genom att införa ett fördubblat jobbskatteavdrag för personer yngre än 25 år. Vid sidan om att göra det mer lönsamt att arbeta för alla unga så ökar denna skattesänkning också attraktiviteten i de inträdesjobb som Kristdemokraterna och de övriga allianspartierna lagt fram förslag om, och som syftar till att förenkla för bland annat de unga som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma i egen försörjning.

För att tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden för fler föreslår Kristdemokraterna även att en examensbonus införs för personer som tar ut en akademisk examen innan de fyller 25 år. Denna bonus består i en tårig förlängd tid med dubbelt jobbskatteavdrag, alltså fram till 27-årsdagen. För att skapa ytterligare incitament till en tidigarelagd etablering på arbetsmarknaden föreslår Kristdemokraterna även en viss förändring av studiemedelssystemet. Idag kan studenter få studiemedel i högst sex år för studier på heltid på högskoleutbildningar och andra eftergymnasiala utbildningar, detta oavsett om studierna leder mot en examen eller inte. Kristdemokraterna menar att tidsgränserna för studiemedel på eftergymnasial nivå bättre bör anpassas till utbildningarnas längd. Det antal månader med studiemedel som det ska finnas en generell rätt till bör bli färre än i dag, samtidigt som studerande på längre utbildningar och studerande som ska bygga på en examen på grundnivå bör ges möjligheter att få ytterligare studiemedel.

Kristdemokraterna menar alltså att vissa bör kunna få studiemedel under en längre tid än i dag, varigenom drivkraften för välplanerade och effektiva studier ökar. Studerande på längre utbildningar bör likaså ges bättre möjligheter att kunna slutföra sina studier. Konkret anser Kristdemokraterna att universitets- och högskolestudenter ska ha en generell rätt till studiemedel i fyra år. Efter fyra år med studiemedel måste den som önskar mer studiemedel kunna uppvisa antingen en examen från en minst treårig utbildning, eller minst tre års fullgjorda studier på en utbildning som syftar till en examen som omfattar minst 3,5 års heltidsstudier.

Med detta förslag kommer det inte att i lika hög utsträckning som i dag vara möjligt att läsa enbart fristående kurser på lägre nivåer eller att byta mellan olika utbildningar, även om förslaget lämnar ett utrymme för felval och andra förseningar på upp till ett år. För studerande som vill komplettera en treårig examen med t.ex. en masterutbildning eller med andra påbyggnadsstudier, samt för studerande på längre utbildningar, kommer som i dag att lämnas ett utrymme för minst sex års studier.

Det är ett faktum att svenska studenter tar examen sent relativt studenter i andra jämförbara länder. Den genomsnittliga åldern då svenskar tar ut sin första kandidatexamen var 28,1 år 2014, att jämföra med OECD-snittet på 26,1 år eller för den delen Storbritanniens 23,5 år och Nederländernas 23,7 år.[7] Bakgrunden är bland annat att fenomenet sabbatsår mellan avslutade gymnasiestudier och påbörjade akademiska studier är populärt bland svenska unga vuxna. Men därutöver tar många studenter också längre tid än nödvändigt på sig för att slutföra den utbildning man påbörjat. Ibland för att målet med utbildningen är för otydligt, ibland för att man helt enkelt läser i brist på annan sysselsättning. Säkert påverkar det också att den så kallade utbildningspremien, enligt OECD, är lägre i Sverige än i jämförbara länder.[8] Utbildning lönar sig helt enkelt dåligt i Sverige idag.

Vinsterna för samhället, pensionssystemet och den enskilda i en tidigarelagd genomsnittlig examensålder är desamma som anges ovan. Men därutöver kan också tilläggas att dagens höga examensålder leder till minskad produktivitet bland de sysselsatta eftersom det arbete som studenterna utför före och under studietiden som regel är mindre produktivt än det arbete som de kan utföra när de slutfört sina studier.

Rent samhällsekonomiskt blir också den akademiska utbildningen mer lönsam ju tidigare i livet den sker, helt enkelt för att den då medför fler yrkesverksamma år med en högre produktivitet. Ju längre tid en person tar på sig för att slutföra en specifik akademisk utbildning, desto högre blir också kostnaderna för studiemedel.

Sammantaget avsätter Kristdemokraterna 6,6 miljarder kronor i statsbudgeten för 2018 för att stärka incitamenten för ett längre arbetsliv. Som framgår av resonemangen ovan är det en investering som är lönsam på både kort och lång sikt.

Mer jämställda pensioner

Dagens kvinnliga ålderspensionärer har i regel lägre pension än manliga ålderspensionärer. Det beror på att kvinnor i genomsnitt har en lägre pensionsgrundande inkomst än män, vilket i sin tur huvudsakligen grundar sig på att kvinnor historiskt har arbetat färre år än män och på ojämlikheter i lönestrukturen.

Enligt SCB är den enskilt största förklaringen till löneskillnaderna mellan män och kvinnor att kvinnor och män finns i olika yrken. Därutöver har män i genomsnitt högre lön än kvinnor i de flesta yrken, även i många kvinnodominerade sådana. En annan faktor bakom skillnaderna i mäns och kvinnors pensioner är att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten och att de oftare går ned i arbetstid när barnen är små.[9]

Stärkt pensionsrätt för barnår

Sedan 1999 finns i pensionssystemet, efter ett kristdemokratiskt initiativ, en rätt att tillgodoräkna sig pensionsrätt för så kallade barnår. Det innebär att upp till fyra år kan räknas som pensionsgrundande för den av föräldrarna som har haft en lägre inkomst, bland annat på grund av längre föräldraledighet och deltidsarbete. Denna reform har varit viktig eftersom den dels stärker framför allt kvinnors pensioner, dels signalerar att det är en viktig samhällsinsats att ta hand om sina barn.

I dag arbetar många kvinnor deltid även efter barnets fyraårsdag. För att ytterligare kompensera de föräldrar som går ned i arbetstid, eller är hemma med sjuka barn i större utsträckning – vilket fortfarande oftast är kvinnor – utökar Kristdemokraterna antalet barnrättsår från fyra till fem. Dessutom höjer vi den generella jämförelseinkomsten i barnrättsåren från 75 procent till 85 procent, så att de med lägst inkomst får en högre pensionsrätt. Vi avsätter 2,4 miljarder kronor för detta ändamål och finansierar det genom att pensionsrätterna för studieår slopas.

Detta är förslag som också Pensionsmyndigheten har fört fram. Enligt myndigheten uppskattas dessa förändringar minska gapet mellan mäns och kvinnors intjänande till den allmänna pensionen med cirka 0,8 procentenheter.[10]

Automatiskt delad premiepension för föräldrar

Allt för få känner till möjligheten att överföra den så kallade premiepensionen mellan gifta och registrerade partner, så att pensionen utjämnas något mellan den som tjänar mer och den som tjänar mindre.

Jämställdhetsskäl talar starkt för att grundregeln ska vara att makar automatiskt delar lika på den intjänade premiepensionen så länge de har barn som inte har fyllt tolv år, och de som vill frångå denna regel aktivt bör begära detta. Det ska också i fortsättningen vara möjligt att överföra hela sin premiepension till sin make, maka eller registrerade partner. Det bör utredas om samma förutsättningar kan gälla sammanboende med gemensamma barn.

I dag innebär en delning av premiepensionen också att överföringen minskas med 8 procent, så att mottagaren får 94 procent av beloppet medan resten av pengarna fördelas som så kallad arvsvinst. Kristdemokraterna föreslår att detta avdrag slopas helt eftersom att överföring av premiepensionsrätt ska uppmuntras.

Ändrade kvalificeringsregler för garantipension

Garantipensionssystemet är en förmånsbestämd grundtrygghet till dem som haft låg eller ingen förvärvsinkomst under livet. Den är, tillsammans med bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstödet, en del av grundtryggheten för pensionärer och baseras på den enskildas civilstånd, hur stor hans eller hennes inkomstpension är och hur länge han eller hon bott i Sverige. En person måste ha varit bosatt i Sverige i minst tre år för att ha rätt till garantipension men för att få full garantipension krävs att personen bott 40 år i Sverige från och med det år vederbörande fyllde 16 år till och med året för 64-årsdagen. Den tid som en person varit bosatt i Sverige kallas för försäkringstid.

Idag finns särskilda regler för beräkning av försäkringstiden för personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl, som alternativt skyddsbehövande eller som övrig skyddsbehövande. Dessa i vissa fall få tillgodoräkna sig bosättningstiden i sitt tidigare hemland som försäkringstid för garantipension. Kristdemokraterna anser att denna undantagsregel ska tas bort. Det innebär att dessa personer, liksom andra som inte har kvalificerat sig för garantipension, istället kommer att få äldreförsörjningsstöd.

Övriga budgetpåverkande anslagsförändringar

Med anledning av att vi höjer bostadstillägg för pensionärer minskar anslaget för försörjningsstöd med 200 miljoner kronor. Kristdemokraterna bedömer att det finns utrymme för en justering av anslagen till de myndigheter som tillämpar pris- och löneomräkning (PLO) för att på så sätt effektivisera och samtidigt finansiera prioriterade satsningar. Justeringen är beräknad som en 30-procentig minskning av PLO-uppräkningen under 2018–2020. Pensionsmyndighetens anslag justeras därför ned. Anslag 1:4 justeras ned med 100 miljoner kronor anledning av att vi sänker skatten för pensionärer.

Aron Modig (KD)

Jakob Forssmed (KD)

Penilla Gunther (KD)

Robert Halef (KD)

Désirée Pethrus (KD)

Caroline Szyber (KD)

Larry Söder (KD)


[1] SOU 2015:85

[2]   SCB (2017): Försörjningskvot 19602016 och prognos 20172060, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/sveriges-framtida-befolkning-20162060/forsorjningskvot-och-prognos/.

[3] http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2016-06-13-Arbetslosheten-fortsatter-nedat.html

[4] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/sveriges-framtida-befolkning-20162060/medellivslangd-efter-kon-och-prognos/

[5] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0521_2011I30_BR_A40BR1204.pdf

[6] https://www.alecta.se/Global/Rapporter/Ett_l%C3%A5ngt_arbetsliv_b%C3%B6rjar_tidigt.pdf

[7] http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Utbildning-och-forskning/Utbildningsniva/Examensalder/

[8] http://www.altinget.se/artikel/oecd-bekraftar-sverige-har-lagst-utbildningspremie

[9] Länk: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-for-Press/375659/

[10] Pensionsmyndigheten Analys av pensionsrätt för barnår respektive studier ur ett jämställdhetsperspektiv. Svar på regeringsuppdrag 2015-12-08 samt Kompletterande underlag om avskaffad studierätt och utökad barnårsrätt. Svar på regeringsuppdrag. 2016-04-28.

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (10)