Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

Motion 2002/03:Sk347 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en anpassning av energibeskattningen på svensk växthusodling.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsgivaravgifter och sociala avgifter för säsongsanställd personal.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsbehov.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom ramen för landsbygdsprogrammen inkludera dels ett konventionellt stöd för resurshållande trädgårdsodling, dels ett nationellt stöd för ekologisk växthusodling.3

1Yrkande 2 hänvisat till SfU.

2Yrkande 3 hänvisat till AU.

3Yrkande 4 hänvisat till MJU.

En närande näring

En inhemsk produktion av trädgårdsprodukter och potatis är en förutsättning för att svenska konsumenter ska kunna erbjudas produkter av hög kvalitet baserade på uthålliga och miljövänliga produktionsförhållanden. Antalet företag inom den gröna sektorn är ca 4 000 med frilandsodling och/eller växthusodling av annat frukt, bär, grönsaker och prydnadsväxter. Dessutom finns ett stort antal företag med potatisodling. Inom dessa sektorer är företagen väl spridda över landet och utgör en väsentlig resurs för att bibehålla en levande landsbygd och för att skapa sysselsättningstillfällen i hela landet.

Inom sektorn arbetar flera tiotusentals anställda och företagare. En väsentlig del av dessa är deltidssysselsatta i skörde- och andra säsongsbetonade arbetsuppgifter. Att en mycket stor andel av de sysselsatta finns inom säsongsbetonade arbetsuppgifter måste beaktas när det gäller att skapa bättre konkurrens- och lönsamhetsförhållanden för näringen.

Samtidigt som det gäller att slå vakt om marknadsanpassningen av produktions- och marknadsförhållandena innebär småskaligheten inom dessa sektorer att företagen har relativt sett svårare att möta de ojämlika konkurrensförhållanden som i många avseenden råder i relation till de viktigaste konkurrentländerna. Trädgårds- och potatisodlingen bär liksom jordbruket på konkurrenshämmande skatter och regleringar. I denna motion fäster Kristdemokraterna uppmärksamheten på några av dessa problem.

Växthusodlingens energibeskattning

Kristdemokraterna har till riksdagen under en följd av år påtalat att det svenska systemet för energibeskattningen av växthusodlingen konkurrensmässigt kraftigt missgynnat odlingen i relation till odlingen i konkurrentländerna. I ett flertal statliga utredningar har slagits fast att växthusodlingen är en mycket energiintensiv näringsgren och är utsatt för en stark internationell konkurrens. Energikostnadens betydelse liksom i det sammanhanget även energiskatternas betydelse som en konkurrensnackdel har påvisats på ett mer genomgripande sätt genom utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige, SOU 1997:167. Utredningen föreslog lättnader i skattebelastningen och en omläggning av beskattningssystemet för växthusodlingen. Sedan dess har emellertid ingenting hänt i frågan som förbättrat växthusodlingens konkurrensmöjligheter. I stället har konkurrenstrycket från import av växthusodlade produkter från andra gemenskapsländer markant ökat och prisnivåerna på inhemsk produktion pressats ner. Den successivt försvagade lönsamheten har lett till att en alltför stor andel av växthusbeståndet idag är föråldrat och att nyetableringen av företag är svag.

Från Kristdemokraternas sida har i tidigare motioner ställts krav på att koldioxidskatten för växthusodlingens del avvecklas eller åtminstone reduceras till i nivå med konkurrentländernas beskattning i avvaktan på att ett nivåmässigt enhetligt beskattningssystem kan läggas fast inom hela EU. I det sammanhanget har också krav framställts om att 0,8-procentsregeln avvecklas för växthusodlingens del till förmån för ett generellt och likformigt nedsättningssystem.

Vår kritik mot 0,8-procentsregeln gäller förutom att den ger väsentligt högre koldioxidskatt än i konkurrentländerna även att den skapar uppenbart skeva konkurrensförhållanden internt inom den svenska växthusodlingen. Genom regelns koppling till EU:s mineraloljedirektiv missgynnas växthusföretag med uppvärmning med olja i förhållande till företag som har möjlighet att utnyttja naturgas. I vissa lägen kan skatten för företag med oljeuppvärmning vara dubbelt så hög som för företaget som kan utnyttja naturgas. Vi ser det som helt fel att beskattningssystemet skall ge denna effekt utifrån det förhållandet att naturgasen inte är tillgänglig i alla delar av landet.

Införandet av 0,8-procentsregeln innebar i ett slag också att ett antal företag inom växthusodlingen med höga omsättningsvärden drabbades av en högre koldioxidskatt än vad man haft i det tidigare nedsättningssystemet då skatten uttogs generellt och likformigt för alla företag. Vissa företag fick härigenom t.o.m. sin skatt fördubblad. Systemet tar således ingen hänsyn till de aktuella företagens konkurrenssituation. För många produktionsinriktningar inom växthusodlingen uppnås de höga omsättningstalen genom höga ingångsvärden för plantmaterial dvs. ett värde som inte är relaterat till energiutnyttjandet. För produktion av krukväxter utgör kostnaden för plantmaterial ca 25 % av försäljningsvärdet och för lökblommor mer än 50 % av försäljningsvärdet. Vi anser det orimligt med ett beskattningssystem som baseras på värden som inte är relaterade till företagets energianvändning.

En kraftig invändning mot 0,8-procentsregeln kan också göras med hänsyn till att denna straffar företag som företar energibesparingar eller utnyttjar alternativ till fossila energikällor. För dessa företag ökar skattebelastningen på den fortsatt nyttjade men reducerade volymen fossilt bränsle.

Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det idag inte existerar något växthusföretag som inte i sin verksamhet är utsatt för internationell konkurrens och som därmed skulle vara helt okänslig för den svenska energibeskattningens skattenivåer eller de negativa effekter som nedsättningssystemet idag ger. Det nuvarande beskattningssystemet dränerar växthusföretagen på viktigt kapital som bättre behövs för att stärka lönsamhet och öka förutsättningarna att vidta energibesparande och energieffektiviserande investeringar. Växthusodlingens skatt på bränsle bör återföras till näringen med ett belopp motsvarande 20 miljoner kronor. Detta krav återfinns i partiets budgetmotion.

Arbetskostnad – årsavstämning av arbetsgivaravgiften m.m.

Kostnaden för arbetskraften utgör vid sidan av kapitalkostnader, och i växthusodlingen energikostnader, den största enskilda kostnadsposten i trädgårdsproduktionen. Särskilt kostnaderna för tillfälligt anställd arbetskraft, skörde- och säsongsarbetskraft, är mycket omfattande.

Näringen har stora problem att rekrytera svensk arbetskraft till sitt skörde- och säsongsarbete. Därför är det avgörande för verksamheten att goda möjligheter finns när det gäller säsongsarbetskraft från andra länder.

Säsongsarbetstillstånd för arbetskraft utanför EU/EES-området regleras genom kvoter. Arbetstillstånden avser en arbetsperiod på tre månader inom perioden 1 april till 31 oktober. Den tilltagande bristen på svensk arbetskraft liksom konkurrenstrycket på företagen inom denna sektor har kommit att innebära att behovet av denna arbetskraftsresurs ökat dramatiskt både vad avser kvotens storlek, säsongsmässigt arbetskraftsbehov utanför den nu gällande perioden 1 april–31 oktober och de individuella arbetstillståndens längd. Flera länsarbetsnämnder klarar inte att tillgodose det regionala arbetskraftsbehovet om inte reglerna anpassas till de enskilda företagens behov. Dock skall inte avkall göras på kraven om att den svenska arbetsmarknadens avtal och regler skall följas liksom att arbetsgivaren skall tillgodose rimliga krav på den sociala standard som erbjuds denna tillfälliga arbetskraft.

I en situation där sysselsättningen i samhället generellt förbättras och incitamenten att ta tillfällig anställning i denna sektor därmed ytterligare minskar är det nödvändigt att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att arbetskraftssituationen för näringen ska kunna få en tillfredsställande lösning. Kristdemokraternas tidigare begäran om en utredning på området kvarstår därför.

Vi vill även rikta riksdagens uppmärksamhet på frågan om arbetsgivaravgiften för säsongsmässigt anställd personal inom trädgårdsnäringen. Den nedsättning av arbetsgivaravgiften som riksdagen beslutade om i juni 1997 efter förslag från regeringen (prop. 1996/97:150) för att stimulera nyanställningar inom framförallt de små och medelstora företagen kan inte fullt ut utnyttjas av företag med säsongssysselsättning. I detta fall missgynnas trädgårdsnäringens småföretagare på grund av sitt säsongsmässigt betingade arbetskraftsbehov.

En jämförelse med arbetskraftskostnaderna för skördearbetskraften i EU-länderna visar att arbetsgivaravgifterna för säsongspersonal är reducerad i de flesta länder. Den s.k. Björkska utredningen (SOU 1997:167) framhöll också att andra länders reducering av arbetskraftskostnaden för säsongsarbete är en betydande konkurrensnackdel för den svenska trädgårdsnäringen. Utredningen konstaterar också att en reducering av motsvarande kostnader för den svenska trädgårdsodlingen skulle, förutom en generellt positiv konkurrenseffekt, även kunna ha en positiv inverkan på förutsättningarna att rekrytera svensk arbetskraf, t.ex. ferieledig skolungdom.

Riksdagen bör mot den bakgrunden begära att regeringen återkommer med förslag som syftar till att minska arbetsgivar- och socialavgifter för säsongsanställd personal samt att ge företag med säsongssysselsättning möjlighet att utnyttja den tidigare beslutade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.

Stöd till resurshållande konventionell trädgårdsodling och ekologisk odling i växthus

I det nationella programmet för landsbygdsutveckling för perioden 2000–2006 har stödet till resurshållande konventionell odling tagits bort. I programmet finns inte heller möjlighet för stöd vid övergång till ekologisk växthusproduktion. Vi beklagar denna brist i programmet eftersom vi i stödet till resurshållande konventionell odling sett en möjlighet till stora miljövinster för samhället och i ett ekologiskt växthusodlingsstöd sett ett starkt incitament för branschen att ta ett viktigt steg i en ekologisk riktning.

Trädgårdsnäringens produktionsformer är arealintensiva och produktionen bedrivs på förhållandevis små brukningsarealer. Detta gör att ett arealstöd för miljöförbättrande åtgärder utgör en viktig stimulans till förändring av produktionsmetodik och produktionsuppläggning. Ofta är kostnaderna och riskerna särskilt vad gäller sjukdomsbekämpning i intensiva kulturer stora och företagen väljer av trygghet att bibehålla en konventionell metodik istället för att pröva ny.

För växthusodlingens del bedrivs idag en alltför begränsad av samhället stödd forsknings- och utvecklingsverksamhet för att ge vägledning för företag som önskar att utveckla produktionen efter ekologiska principer. De växthusföretag som väljer att ställa om produktionen i denna riktning påtar sig därmed ett stort eget arbete och en stor egen kostnad. De erfarenheter som genereras blir därmed till vägledning för andra företag vilka inte behöver möta samma kostnader och risker. Ett stöd får därmed en stor betydelse för att minska riskerna i företagen men utgör också en berättigad ersättning för det forsknings- och utvecklingsarbete som borde varit ett generellt åtagande från samhälles sida.

Vi föreslår att inom miljöstöden i landsbygdsprogrammens ram inkluderas dels ett konventionellt stöd för resurshållande trädgårdsodling, dels ett nationellt stöd för ekologisk växthusodling.

Stockholm den 22 oktober 2002

Sven Gunnar Persson (kd)

Björn von der Esch (kd)

Johnny Gylling (kd)

Göran Hägglund (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Dan Kihlström (kd)


Yrkanden (4)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en anpassning av energibeskattningen på svensk växthusodling.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsgivar- och sociala avgifter för säsongsanställd personal.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsbehov.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom ramen för landsbygdsprogrammen inkludera dels ett konventionellt stöd för resurshållande trädgårdsodling, dels ett nationellt stöd för ekologisk växthusodling.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.