Sysselsättningen i Västmanland m.m.

Motion 1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Nu är nästan var tionde västmanlänning -- 25 000
personer -- berörd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Omkring 9 000 personer är utan arbete. Drygt 4 000 deltar
i vägledningsprogram. Ungdomspraktiken omfattar 3 200
ungdomar. Varje dag letar alla dessa efter jobb bland
tidningarnas fåtaliga annonser. Förhoppningen är att få en
chans att göra nytta för pengarna de får, att spela en roll i
samhället, att vara behövda. Arbetsförmedlingarnas lediga
jobb-listor är korta -- de innehåller ett knappt 100-tal jobb.

Stora företag blir mindre

Under 1900-talet har Västmanland utvecklats till
Sveriges mest industrialiserade område med tyngdpunkt i
stål- och tillverkningsindustri. Den pågående
lågkonjukturen slår därför särskilt hårt mot länets
sysselsättning. Outokumpu Copper i Västerås har
reducerats till ett företag med bara några hundra anställda.
ABB, också i Västerås, brottas med svårigheter med
åtföljande minskning av personalen. Efter mycket
påtryckningar räddades i sista stund tågtillverkningen vid
ABB Traction, av en statlig tidigareläggning till ett värde av
omkring 1 miljard kronor. Volvos företag i Köping har
reducerat sin personal med en tredjedel till drygt 2 000
personer. I Hallstahammar har Bulten/Kanthal bantats till
ett minimum. Byggarbetslösheten är omfattande, och mer
än var fjärde är arbetslös. Listan kan göras lång.

Kvinnor ut i arbetslöshet

Inom service och handel leder den minskande
efterfrågan till ökande deltidsarbete, permitteringar och
avskedanden, vilket till alldeles övervägande del drabbar
kvinnorna.

Kommunsektorn, särskilt landstinget, är pressad av
ekonomin och avskedar en del av sin personal. Givetvis
drabbar det kvinnorna, särskilt som den rådande
konjunkturen och näringsstrukturen gör att de har svårt att
hitta andra jobb. Skattestoppet i förening med att delar av
det statliga budgetunderskottet ''flyttas över'' på
kommunerna leder till ökad arbetslöshet. Det innebär till
sist rundgång eftersom kostnaderna för den ökande
arbetslösheten drabbar staten.

Det måste bli annat av!

Krafttag för utbildning, forskning och utveckling!

För Västmanland är det ytterst angeläget att det nu görs
stora satsningar på utbildning, forskning och utveckling. De
åtgärder som redovisas i den socialdemokratiska
partimotionen ''Näringspolitik för tillväxt'' skulle betyda en
nödvändig vändpunkt för tillbakagången. I den finns
konstruktiva förslag bl.a. om nya insatser för utbildning och
kompetensutveckling, nya resurser till tillämpad forskning
och utveckling, investeringar i infrastruktur,
branschprogram som stöd till småföretagare samt åtgärder
för kapitalförsörjning.

Den stora satsning på civilingenjörsutbildning som
Socialdemokraterna för fram i partimotioner innebär också
att det finns behov av att etablera en ny teknisk högskola.
Detta bör ske så att den ger maximal tillväxtkraft samtidigt
som lokala resurser beaktas. Närhet till, och ett omfattande
samarbete med, teknikintensiva företag med internationell
inriktning skulle vara av stor betydelse/är till och med
nödvändigt för framgång för en sådan högskola.

ABB tillhör den yttersta eliten av världens
elektronikföretag och ligger i spetsen för
teknikutvecklingen och kan sägas vara tyngdpunkten i den
teknikintensiva industrin i Västmanland. Andra företag
med hög teknologi är exempelvis Volvos
växellådetillverkning i Köping och flygunderhållet genom
Volvo Aerotech i Arboga. Den traditionsrika stålindustrin
har strukturerats om och ligger mycket långt framme med
internationella mått.

För en teknisk högskola med internationell tyngdpunkt
är naturligtvis goda kommunikationer viktiga. Västerås
flygplats har redan nu, med ABB som bas, flera
internationella flygförbindelser och ytterligare utbyggnad
är under planering. Närheten till Arlanda och nya snabbtåg
gör att det bekvämt går att upprätthålla de internationella
kontakterna.

Den planerade utbyggnaden av
järnvägskommunikationerna i Mälardalen och dess
omgivningar kommer att ytterligare öka tillgängligheten för
HE/V. Den underlättas dessutom av att högskolans lokaler
kommer att ligga centralt i de båda centralorterna med goda
kommunikationer med järnvägsstationen.

För att motverka arbetslöshet och möjliggöra
meningsfull verksamhet för fler arbetslösa krävs
omfattande insatser för utbildning. Det socialdemokratiska
programmet för ytterligare 100 000 personer i arbete
innebär att mycket angelägna utbildningsbehov skulle
kunna tillgodoses i Västmanland.

Med den struktur vårt län har, där industrin traditionellt
dominerat, finns i dessa tider av förändring ett starkt behov
av fort- och vidareutbildning av många yrkesverksamma,
liksom möjlighet att genom studier helt sadla om vad gäller
yrkesbana. I länet behövs även ökade möjligheter till
utbildning av de unga, både högre studier och att
möjliggöra att de ungdomar som gått ut den två-åriga
gymnasieskolan erbjuds ett tredje utbildningsår.

Denna omfattande utbildningssatsning som vi
socialdemokrater föreslår i våra partimotioner innebär för
Västmanland nya utbildningsplatser på 2 500 -- 3 000. Då
räknar vi in såväl satsningen i gymnasieskolan, komvux,
folkhögskolor och studieförbund som högskola. Hur många
det faktiskt skulle bli beror på hur hög ambitionen är hos
utbildningsanordnarna. Till högskoleplatserna återkommer
vi i samband med att riksdagen behandlar propositionen om
högre utbildning senare under våren.

För att klara den ökade utbildningen kommer det att
behövas mellan 100 och 150 ytterligare lärare och annan
utbildningspersonal.

Förutom den positiva effekt denna utbildningssatsning
skulle ha på höjd utbildningsnivå i länet kan ett par tusen
personer erbjudas utbildning i stället för arbetslöshet.

Bygg och anläggning

I den socialdemokratiska partimotionen om den
ekonomiska politiken föreslås en rad åtgärder för att
kraftfullt motverka arbetslösheten. Om förslagen kan få
majoritet i riksdagen betyder det att cirka 100 000 nya jobb
skapas.

För Västmanland bör det kunna bli drygt 3 000 nya jobb!

Vi har i tidigare motioner till riksdagen redovisat en lång
rad projekt inom bygg och anläggning, både inom statlig
infrastruktur och inom kommunerna och landstinget. På det
sättet kan tidigareläggning ske, exempelvis av Mälarbanans
byggande.

I årets budgetproposition negligeras riksdagens
beställning av insatser för underhåll av offentliga byggnader
och av bostäder. I stället föreslås att nuvarande regler för
bostäder slopas. För att motverka arbetslösheten föreslår
vi, i likhet med socialdemokraternas ekonomimotion, att
pengar anvisas för bygg- och underhållsåtgärder såväl för
offentliga byggnader som för bostäder.

Industrisysselsättning

De exporterande västmanländska industriföretagen har
fått ett starkt förbättrat konkurrensläge. I Baltikum och
Östeuropa finns stora behov både av basinvesteringar och
av konsumtionsvaror. Efterfrågan är emellertid svag
eftersom det inte finns någon fungerande marknad. Export
till dessa områden måste därför inledningsvis stödjas på ett
annat sätt än för traditionella marknader. Regeringen
öppnar i årets budget vissa möjligheter, men i förhållande
till behoven är de för små. Den överkapacitet som nu finns
i den svenska produktionsapparaten borde kunna användas
för att stödja utvecklingen i dessa länder. Därför bör utöver
vad regeringen föreslagit snabbt utredas på vilket sätt
särskilda exportförutsättningar kan skapas.

Vägprogram för Västmanland

E 18, riksväg 68 och den Räta linjen är betydelsefulla
väginvesteringar, som vi behandlar i en särskild motion. Att
snabbt få i gång E 18, som är högst prioriterad, skulle leda
till ökad sysselsättning till låga kostnader eftersom en stor
del av de pengar som nu går till kontant understöd via
produktivt arbete ''återvänder'' till statskassan. (SAF anser
att det är 60 %.)

Utveckling av flygplats i Västerås

Ett projekt för utveckling av Västerås flygplats med bl.a.
fler internationella flyglinjer har igångsatts. Det omfattar
kompletterande bansystem, taxibanor och ny
uppställningsplatta med kompletterande utrustningar, nya
parkeringsplatser och tillfartsvägar samt ny byggnad för
terminalfunktioner och flygfrakt. Kostnaderna har
beräknats till totalt ca 150 miljoner kronor. Detta projekt
vore värdefullt att få i gång i nuvarande
arbetsmarknadsläge, eftersom nettokostnaden då skulle bli
avsevärt lägre.

Jordbruket kan inte ställa om mer!

Även inom jordbruket slår förändringarna hårt. De
västmanländska bönderna har lojalt ställt upp på
omställningsprogrammet. 32 % av marken är nu omställd
mot cirka 20 % i landet. Den därigenom sjunkande
produktionen slår inte bara mot bönderna utan också mot
sysselsättningen i de andra leden i livsmedelskedjan.
Regeringens i propositionen uttalade omställningsmål är 28
%. Tvingas det fram ytterligare omställningsmark i
Västmanland leder det länets jordbruket in i en verklig kris.
Därför är det angeläget att ytterligare krav på omställning
inte riktas mot lantbrukarna i länet, utan målet måste nås
genom att andra delar av landet ökar sin omställning.

Kultur- och naturvård

Under senare tid har alltmer uppmärksammats de
dynamiska effekterna av satsningar på kulturvård, ökade
resurser är därför angeläget när det gäller att vidmakthålla
och utveckla kulturhistoriskt värdefulla miljöer. I
Västmanland finns en rad objekt, exempelvis Sala
silvergruva, som behöver insatser av olika slag. Effekten är
dubbel, dels ger det jobb just nu i lågkonjunkturen, dels
skapar det förutsättningar för ökad turistverksamhet.

Anslagen för naturvård är mycket viktiga, inte minst mot
bakgrund av jordbrukets omställningsprogram. Ökade
insatser för att bevara typiska naturmiljöer från
odlingslandskapet behövs och skapar också arbetstillfällen.

Bättre skog

Skogsbruket är en viktig näringsgren i Västmanland.
Genom försurningen blir det mindre tillväxt i skogen och
därmed sämre ekonomiskt utbyte. Därför är det angeläget
att kalkningsverksamheten kraftigt kan utökas.

Utbildningen vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg
är av omvittnat god kvalitet och det är viktigt att den kan
behållas.

Mälarsjöfart

Mälarsjöfarten är av vital betydelse för näringslivet i
Mälardalen och Bergslagen. Årligen skeppas cirka 3
miljoner ton gods till och från hamnarna i Köping och
Västerås. Den kapacitetshöjande investering som nu
beslutats utföras i Södertälje kanal är betydelsefull för
konkurrensförmågan. Fraktkapaciteten höjs med cirka 40
%.

Miljösäkra transporter

Under senaste tiden har miljösäkerheten i sjöfarten varit
starkt i fokus -- katastrofen vid Shetlandsöarna och ett
tankfartygs haveri i Östersjön är ett par exempel.
Miljösäkerheten måste givetvis beaktas vid alla transporter
såväl till lands som till sjöss och i luften. I slutet av förra året
inträffade också en incident i Mälaren då ett
ammoniaklastat fartyg av säkerhetsskäl sattes på grund och
det hela avlöpte väl. Tid efter annan görs insatser för att öka
miljösäkerheten. Rakare och djupare farleder och
förbättrad utprickning är exempel på sådana åtgärder,
liksom dubbla skrov och lotsning. Emellertid synes ett
problem vara att skötseln av fartygens utrustning ibland inte
är den bästa och inte kontrolleras i tillräcklig omfattning.
Där borde ökade insatser kunna göras i samband med att
fartygen går in på svenskt territorialvatten, så att olyckor
kring våra kuster kan förebyggas.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av snabba och kraftfulla
åtgärder i Västmanland för sysselsättning och utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att särskilda åtgärder behövs för
att motverka arbetslösheten bland kvinnor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ytterligare omställning av
jordbruksmark inte bör ske i Västmanland,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljösäkerhetsarbetet på
svenskt territorialvatten bör intensifieras,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frågan om särskilda
stödinsatser för export till Baltikum och Östeuropa bör
snabbutredas.2

Stockholm den 25 januari 1993

Lena Hjelm-Wallén (s)

Roland Sundgren (s)

Berit Oscarsson (s)

Margareta Israelsson (s)

Göran Magnusson (s)

1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till JoU.
2 Yrkande 5 hänvisat till UU.