Strömsholms kanal

Motion 2013/14:T536 av Carin Runeson och Olle Thorell (S)

av Carin Runeson och Olle Thorell (S)
S19066

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Strömsholms kanal.

Motivering

Strömsholms kanal i Dalarna och Västmanland är en viktig angelägenhet för såväl kanalbolagets fyra delägarkommuner, som för båtfolket och den kultur- och historieintresserade allmänheten.

För 200 år sedan var Strömsholms kanal, från dalabruksorten Smedjebacken i norr till Borgåsund vid Mälaren i Västmanland i söder, den snabbaste och billigaste vägen mellan Bergslagen och Mälaren. Den elva mil långa kanalen blev en nationalekonomisk succé, där den drog fram genom ett av Sveriges förnämsta bruksdistrikt.

Strömsholms kanalaktiebolag har funnits sedan 1770 med viktigaste uppgift att hålla farleden tillgänglig och säker för seglation. Nyttotrafiken på kanalen upphörde dock i mitten av 1900-talet.

För drygt 50 år sedan fanns rubriken den stängda kanalen i en tidningsartikel, som beskrev Strömsholms kanals dåtida öde. Efter en räddningsaktion rustades kanalen upp och återinvigdes 1961. Strömsholms kanal förklarades 1990 som ett intressant byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken i Dalarna och Fagersta, Surahammar och Hallstahammar i Västmanland att vårda kanalverk, bankar och byggnader. Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö.

Bolagets ekonomi har under alla år varit ansträngd, inte minst sedan nyttotrafiken upphörde, och bolagsstyrelsen har ständigt jagat samhällsbidrag och olika former av stöd till kanalens drift och underhåll. Utan driftbidragen från delägarkommunerna skulle säkerheten för farleden inte kunna garanteras och därmed ej heller kanaltrafiken upprätthållas.

Genom ett tidigare stöd från EG:s strukturfond gavs kanalbolaget under ett antal år bättre förutsättningar att förvalta det industrihistoriska arvet, dels genom kunskapsutveckling, dels genom nya infrastrukturella aktiviteter, som ett komplement till den ordinarie verksamheten. Sedan EG-stödet upphörde 2007 har emellertid kanalbolagets arbete med att upprätthålla säkerhet och kvalitet, kanalanläggningens status och de omgivande industri- och kulturhistoriska miljöerna, som intresserar många besökare samt även är en tillgång i skolundervisningen, försvårats ytterligare. Det är därför av största vikt att fler aktörer görs delaktiga i kanalens och kanalbolagets utvecklingsarbete och framtid.

Strömsholms kanal borde ha ett lika stort riksintresse som övriga kanaler i landet. Kanalens betydelse liksom upplevelsevärdet är stort, och det industrihistoriska arvet förpliktigar.

Stockholm den 3 oktober 2013

Carin Runeson (S)

Olle Thorell (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 2013-10-03
Yrkanden (1)